Intensiv start för assistans 2023 – experter varnar för köer

”En intensiv, rolig och intressant början på 2023.” Så beskriver en assistansanordnare starten på året.

2023 har rivstartat inom personlig assistans. Intresset för att ansöka är rekordartat. Det innebär risk för långa köer.

HejaOlika har pejlat läget hos fem assistansanordnare. Vilka erfarenheter har de hittills av de nya reglerna? Och vad bör man tänka på inför en ansökan?

LÄS ÄVEN: Ansöka om personlig assistans 2023

Hur har 2023 börjat?

Christian Källström, Frösunda: Vi har hela hösten fått in fler förfrågningar, och det fortsätter i samma höga takt. Vi har nu i början av 2023 hjälpt betydligt fler personer att ansöka än under samma period 2022.

Josefin Mikaelsson, Humana: Inför lagändringen har vi inventerat våra kunders beslut för att se om de omfattas av lagändringen. Vi har också kontakt med personer som fått sin personliga assistans indragen, och som nu åter omfattas av lagstiftningen. För dessa personer har vi börjat skicka in ansökningar till såväl kommunen som Försäkringskassan. Vi hjälper också ett antal personer som är på gång att skicka in ansökan om personlig assistans för första gången.

Johanna Högberg, Särnmark: Vi har ett ökat intresse från personer som idag inte har assistans men som vill ha hjälp att ansöka enligt de nya reglerna. Många hör av sig till oss med frågor om de nya reglerna, och om de kan tänkas omfattas av lagändringarna och därmed ha rätt till assistans. Även bland våra befintliga kunder ser vi en viss ökning av ansökningar om ett utökat beslut.

Men vi ser också att många, framför allt föräldrar till våra barnkunder, vill avvakta för att se hur Försäkringskassan och kommunerna gör sina bedömningar. Eftersom det fortfarande är oklart hur reglerna kommer att tillämpas är en del rädda för att istället få ett minskat beslut vid en ansökan om fler timmar, och är inte beredda att ta den risken.

Michel Wakim, STIL: Vi har märkt ett ökat intresse av att ansöka om personlig assistans, både nyansökningar och utökningar, på både kommunal nivå och hos Försäkringskassan. Många föräldrar till barn med psykiska funktionsnedsättningar har vänt sig till oss för stöd och råd om ansökan, och med frågor om hur de bör tänka kring lagändringarna. Även ansökningar om det nya grundläggande behovet egenvård har ökat.

Cecilia Blank, JAG: Vi ser helt klart en ökning. Sedan lagen klubbades har vi arbetat intensivt med att hjälpa de uppdragsgivare som behöver hjälp med att ansöka enligt de nya reglerna. Glädjande är att många som tidigare fått avslag nu kan ansöka igen, och vi får även många nya medlemmar som vill få stöd i ansökningsprocessen. Flera som tidigare inte vågat ansöka har kontaktat oss om hjälp. Så det är en intensiv, rolig och intressant början på 2023.

Läs även: Allt om jättelyftet för personlig assistans 2023

Vad vet ni om hur Försäkringskassan och kommuner tolkar de nya reglerna?

Christian Källström, Frösunda: Känslan är att Försäkringskassan kommer att göra hårda bedömningar kring kvalificerade aktiverings- och motiveringsinsatser, och att de kommer att försöka begränsa tillämpningsområdet.

Att döma av Försäkringskassans nya version av sin vägledning [version 32 sid 65-66], blir det sannolikt även problem med bedömningen av rätten till assistans för barn.

Försäkringskassan citerar förarbetet:

”Avdrag bör därmed göras från sådana hjälpbehov som kan bero på barnets assistansgrundande funktionsnedsättning, vilket innebär att hjälpbehov som skulle kunna bero på barnets ålder inte kan brytas ut före föräldraavdraget. Det föräldraansvar som en vårdnadshavare normalt har för ett barn på grund av barnets ålder beaktas i stället genom det föräldraavdrag som görs.”

… för att sedan göra en helt annan bedömning:

”Föräldraavdrag ska göras från hjälpbehov som beror på barnets funktionsnedsättning (51 kap. 6 § andra stycket SFB). Men i praktiken går det inte alltid att avgöra om en del av ett hjälpbehov beror på funktionsnedsättningen, barnets ålder eller en kombination av dessa.
Det innebär att om det är tydligt att barnets behov av hjälp beror på hens funktionsnedsättning så ska behovet beaktas. Om det är tydligt att barnets behov av hjälp inte beror på hens funktionsnedsättning så ska behovet inte beaktas. Om behovet kan bero på barnets funktionsnedsättning så ska det beaktas, även om det också skulle kunna bero på barnets ålder. Föräldraavdrag ska sedan göras från de behov som har beaktats.”

Försäkringskassan verkar först vilja bedöma vilka hjälpbehov som beror på åldern och sedan, utifrån de hjälpbehoven, göra ett föräldraavdrag. Det verkar således bli ett dubbelt föräldraansvar hos FK.

Det är synnerligen anmärkningsvärt. Föräldraavdraget skapades för att öka rättssäkerheten, men då tycker Försäkringskassan att det är lämpligt att lägga in en ny subjektiv bedömning avseende vilka hjälpbehov som beror på ålder eller funktionsnedsättning.

LÄS ÄVEN: Bästa tipsen vid ansökan om personlig assistans för barn 2023

Josefin Mikaelsson, Humana: Försäkringskassans nya vägledning har viss information om hur Försäkringskassan ser på lagändringarna, men det är för tidigt att uttala sig om hur tillämpningen blir i praktiken. Vi kommer säkert att se att det blir olika, både mellan kommunerna och Försäkringskassan, och mellan olika kommuner.

Johanna Högberg, Särnmark: De nya reglerna är fortfarande så nya att det är svårt att bilda sig en uppfattning om Försäkringskassans och kommunernas syn på dem. Vi behöver tid för att utvärdera resultatet.

Cecilia Blank, JAG: Det är tidigt att dra slutsatser, men vi förstår av våra kontakter att myndigheterna har förberett och kompetensutvecklat handläggare i de nya reglerna. I utredningssamtal som redan genomförts ställde handläggarna relevanta frågor utifrån den nya lagstiftningen. Vi har dock också uppfattat att jurister och handläggare ser att en del aspekter troligen behöver klargöras.

Har ni redan konkreta resultat av nya reglerna?

Josefin Mikaelsson, Humana: Vi har inte fått några beslut än. Däremot är det ett antal personer som ansökt under senare delen av 2022, och som nu är på gång att få beslut som rör både tiden före och efter årsskiftet. Där bedöms vissa behov olika, beroende på om det är tillämpning av den lagstiftning som gällde före eller efter lagändringen trädde ikraft.

Johanna Högberg, Särnmark: Troligen får vi vänta ytterligare ett par månader innan vi får se de första besluten som är fattade utifrån de nya reglerna.

Michel Wakim, STIL: Det kan ta några månader innan vi får se ett större antal beslut och domar i vilka de nya lagändringarna tillämpats. Det är inte osannolikt att vi måste vänta upp till ett år för mer vägledande avgöranden, då processandet upp till de högre domstolsinstanserna förväntas ta tid.

Försäkringskassan har tidigare förutspått att antalet assistansberättigade kommer att börja öka i mitten av 2023, vilket kan vara en fingervisning om när vi kan börja urskilja ett mönster i tillämpandet av lagändringarna.

Cecilia Blank, JAG: Vi har sett förslag till beslut från Försäkringskassan som visar att det nu går att få räkna in förebyggande stöd som grundläggande behov, vilket naturligtvis är glädjande och varit en avsikt med lagändringen.

Vi är dock oroade för hur föräldraavdraget kommer att verkställas i praktiken. Farhågor finns att bedömningar för de yngsta barnen (som inte behöver stöd med andningsövervakning eller med sondmåltider) till och med kan komma att lägga större ansvar på föräldrar än tidigare. Detta kommer vi naturligtvis att bevaka vidare, då det verkligen inte var avsikten med lagändringen.

Hur klarar Försäkringskassan anstormningen?

Christian Källström, Frösunda: Försäkringskassan har blivit snabbare med att boka utredningsmöten, ofta via telefon eller skype, men själva handläggningen drar ut på tiden. Med många nya handläggare, och en ökad belastning, är risken att handläggningstiderna blir längre och att kvalitén försämras.

Josefin Mikaelsson, Humana: De handläggare som vi har haft kontakt med säger att handläggningstiderna blir långa. Kanske inte själva tiden att handlägga, men däremot kön till att handläggningen ska påbörjas. Handläggare har uttryck fara för att det kommer att bli som med omvårdnadsbidraget, där människor fick vänta oerhört länge för att få sin ansökan prövad. [De nya reglerna för omvårdnadsbidrag trädde i kraft 1 januari 2019, och först hösten 2022 började köerna bli ”normala”.]

Cecilia Blank, JAG: Försäkringskassan verkar ha stått redo, för flera uppdragsgivare har utredningssamtal inbokade redan under januari. Flera handläggare har dock varslat om längre utredningstid än vanligt. Vi har sett snabba reaktioner från kommunerna också när det gäller att boka in utredningssamtal, men upplever att de är försiktiga i att sia om handläggningstiden. Det kan naturligtvis bli stora variationer runt om i landet.

Vilka råd har ni till personer i behov av att söka assistans?

Christian Källström, Frösunda: Det är egentligen samma som tidigare. Få fram intyg som beskriver hjälpbehovet, och ta gärna hjälp av en jurist för att göra en egen beskrivning, med tidsangivelser, av hjälpbehovet.

Om handläggningen drar ut på tiden, och det inte kommit beslut efter 6 månader från att ansökan inkom till Försäkringskassan eller kommunen, kan man skriftligt begära att få ett beslut. Myndigheten måste då ta ett beslut inom 4 veckor.

Josefin Mikaelsson, Humana: Ansök så snabbt som möjligt, men ta hjälp av någon med erfarenhet av personlig assistans och kunskap om den nya lagstiftningen, så att rätt underlag finns med redan från början. Om man är väl förberedd har man i alla fall gjort det man kan göra själv för att handläggningen ska bli så enkel och snabb som möjligt.

Johanna Högberg, Särnmark: Det är viktigt att vara ordentlig förberedd innan man gör en ansökan. Det kan behövas nya intyg som styrker funktionsnedsättning och hjälpbehov, som läkarintyg, ADL-bedömning eller utlåtande från skola eller förskola. Man bör gå igenom hur hjälpbehoven ser ut, och beskriva dem så noggrant som möjligt. Ta gärna hjälp av en jurist som är insatt i regelverket, och som detaljerat kan förklara vilka intyg som behövs, och vad man ska tänka på vid en ansökan, så att man inte missar något viktigt.

Michel Wakim, STIL: Gör ett utförligt grundarbete innan ansökan skickas in. Det går tyvärr aldrig att garantera ett positivt beslut, men med relevant medicinskt underlag och en genomarbetad tidsberäkning innan ansökan skickas in, är vår erfarenhet att chansen till en väl genomförd utredning och ett positivt beslut ökar markant.

Medicinska underlag som man bör införskaffa är läkarintyg, som styrker sökandes funktionsnedsättningar och hur funktionsnedsättningarna påverkar sökandes funktionsförmåga, och en ADL-bedömning, som utförligt beskriver hur sökandes funktionsnedsättningar påverkar sökande i den dagliga livsföringen.

Jag förstår att sökande och sökandes familj önskar skynda på processen och få ett beslut så snart som möjligt, då det ofta finns ett omfattande och ibland akut behov av assistans. Min rekommendation är dock, vid otydligheter eller motsägelser i läkarintygen, att faktiskt kontakta vårdgivaren en gång till för ett förtydligande som reder ut eventuella oklarheter.

Jag uppmanar personer som önskar ansöka att ta kontakt med en assistansanordnare som personen känner förtroende för, och undersöka om och hur anordnaren kan bistå med juridisk hjälp under processens gång.

Cecilia Blank, JAG: Har du inte assistans nu, och har ett stort behov av ett individuellt anpassat stöd, finns förmodligen ingen tid att förlora. Likaså om ditt beslut inte är tillräckligt för att tillgodose ditt behov. Men ta kontakt med en jurist eller rådgivare som är kunnig inom LSS innan du ansöker, för att gå igenom ditt assistansbehov och dina intyg noga. Det tycker vi är viktigt, oavsett om du har personlig assistans sedan tidigare eller inte. Det ställs höga krav på ansökan och nya intyg, inte minst på eventuella egenvårdsintyg.

Övriga tankar om lagändringen 1 januari 2023?

Christian Källström, Frösunda: Det finns oklarheter om hur lagändringen ska tillämpas på ansökningar som gjordes under 2022 men där beslut tas under 2023. Detta i synnerhet hos kommunerna.

Josefin Mikaelsson, Humana: Jag hoppas verkligen att lagändringen ger många fler personer rätt till personlig assistans. När man har omfattande behov av stöd och hjälp är personlig assistans en fantastisk insats.

Johanna Högberg, Särnmark: Vi får verkligen hoppas att lagändringarna leder till att fler personer får den hjälp de behöver för att kunna leva sina liv som de vill, och delta fullt ut på samma sätt som personer utan assistansbehov. Eftersom syftet med lagändringarna är att stärka rätten till assistans får man utgå ifrån att det blir en förbättring som många kan ha glädje av.

Samtidigt är det oklart hur de nya reglerna kommer att tillämpas, och det är också svårt att veta om Försäkringskassan och kommunerna kommer att göra så restriktiva bedömningar som möjligt, enbart med syftet att få fram ny praxis. Det vore mycket olyckligt om personer med stora assistansbehov, som enligt de nya reglerna har rätt till assistans, får vänta flera år för att Försäkringskassan och kommunerna gör avslag enbart för att få vägledning genom domstolsavgöranden.

Cecilia Blank, JAG: Vi hoppas att Försäkringskassans rättstolkning och rättsutvecklingen framöver kommer att följa syftet med lagändringarna och LSS målsättningar, snarare än att försöka tolka ändringarna restriktivt. Det vore olyckligt om bedömningen av ett behov är kvalificerat eller inte, och liknande frågor, återigen ska avgöras i utdragna rättsprocesser.

Vilka grupper berörs av de nya reglerna?

Josefin Mikaelsson, Humana: I teorin berörs väldigt många av de nya reglerna. Alla barn och ungdomar berörs av det schabloniserade föräldraavdraget, och hos både barn och vuxna berörs personer i personkrets 1 och 2 eftersom det där är vanligt med behov av kvalificerad aktivering och motivering samt förebyggande pedagogiskt stöd. I personkrets 3 berörs de som har allvarliga medicinska tillstånd. I förarbetena nämner man framförallt epilepsi, men det finns även något som heter ”autonom dysreflexi” som är ett allvarligt, och ibland livshotande tillstånd, som personer med hög ryggmärgsskada kan drabbas av.

De som inte berörs [av lagstiftningen för stärkt assistans] är de med enbart fysisk funktionsnedsättning. Det är lite paradoxalt, om man blickar bakåt på den personliga assistansens historia. Att vi överhuvudtaget har en assistanslagstiftning är något som vi kan tacka independent living-rörelsen för. Samtidigt har personer med fysisk funktionsnedsättning drabbats hårt av de senaste årens allt snävare bedömningar av vad som är personlig assistans, och hur den beviljade tiden ska beräknas. Den nya lagstiftningen rättar inte till något av detta.

Det är förstås bra att lagstiftaren har vidtagit åtgärder för att små barn och personer med psykisk funktionsnedsättning ska få ökade möjligheter till personlig assistans. Samtidigt är det som om lagstiftaren har glömt bort att personlig assistans faktiskt handlar om att kunna leva som andra. Det behövs ett omtag så att även personer med fysisk funktionsnedsättning får tillbaka rätten till personlig assistans. Lagändringarna som nu träder ikraft innebär att den personliga assistansen blir mer en fråga om vård och omsorg, och mindre en insats för stöd och service.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *