Rullstol + synskada = svårtillgängligt

Kasper Hult  var inte så här glad när han blev placerad på tionde bänk på teatern. Här med mamma Ann-Sofie.

Ur Tema Fritid & vänner i Föräldrakraft nr 5, 2011.

ANNONS

Annons för Humana

ANNONS

Annons för durewall.se

ANNONS

Annons för Aktivera

ANNONS

Annons för Tidvis

ANNONS

Annons för Etac

ANNONS

Annons för LSS-skolan

ANNONS

Annons för Egen assisans

ANNONS

Annons för Särnmark

Det skulle bli en dag att minnas för familjen Hult i Stockholm. Det blev det också, men av helt andra orsaker än planerat.

Det skulle bli en dag att minnas för familjen Hult i Stockholm. Det blev det också, men av helt andra orsaker än planerat.

Webbsidor utan möjlighet att förstora texten, höga trottoarkanter, ramper som man kan snubbla på och avsaknad av hissar. Att det finns otaliga hinder för barn, ungdomar och vuxna med funktionsnedsättningar kan många vittna om. Trots att Stockholm hade som mål att bli världens tillgängligaste stad år 2010.

Hindren för många

Ann-Sofie Hult, socionom på brukar­kooperativet JAG och tidigare ordförande för RBU i Stockholms län, tycker att hindren är alltför många för att huvudstaden ska förtjäna epitetet.

Som mamma till tioåriga Kasper, som är rullstolsburen och synskadad, har hon gång på gång stött på patrull. Inte minst förra året när familjen Hult skulle besöka Oscarsteatern för att titta på ”Karlsson på taket” med Markoolio. Till saken hör att Karlsson på taket tillhör en av de mest omtyckta böckerna hemma hos familjen och Markoolio är Kaspers stora idol. Att se Markoolio i rollen som ”världens bästa Karlsson” kan tyckas vara klockrent.

Plats på rad 10

– Kasper var så förväntansfull och hade sett fram emot besöket så länge, berättar Ann-Sofie. Men när vi kom till teatern visade det sig att vi fått platser på rad tio, trots att jag sagt att vi behövde sitta riktigt nära scenen på grund av Kaspers synnedsättning.

Rad tio kan tyckas nära, men för Kas­per innebar det att han inte kunde se vad som hände på scenen och familjen fick helt enkelt åka hem i pausen. Man blev erbjudna biljetter till föreställningen en annan dag, men att sitta närmare scenen var inte möjligt, då teatern inte har några rullstolsplatser där. Att sitta med Kasper i en vanlig teaterstol på grund av brandsäkerheten var inget tänkbart alternativ enligt teatern.

– Jag förklarade att Kasper med hjälp av två vuxna kan gå till stolen och om det snabbt skulle behöva utrymmas så hade ju en av vakterna kunnat vara behjälplig.

– Jag är så besviken över att de inte kunde göra ett undantag. Dels för att detta var en stor händelse för vår familj. Vi hade ordnat barnvakt för yngsta barnet och skulle äta på restaurang efter teaterbesöket. Det är inte ofta vi har möjlighet att göra sådana här saker. Dels för att Kasper blev så oerhört ledsen och arg över att han inte såg vad som hände på scenen.

– Oscarsteatern är en gammal byggnad och det ställer till det ibland. Vi har fyra rullstolsplatser som finns vid yttersidorna. Vi försöker hitta individuella lösningar, men vi kan aldrig tumma på utrymningssäkerheten, säger Ulrica Ågren, verksamhetsledare på Oscarsteatern.

Vidare perspektiv

Att det uppstår extra många problem om man har två eller fler funktionsnedsättningar är något som Ann-Sofie stött på många gånger. Det kan finnas anpassningar för de som är blinda, och man kan ha tänkt på att det ska vara tillgängligt för de som använder rullstol, men man missar ofta missar kombinationen.

Hon efterlyser fler förebyggande återgärder och att de som planerar tillgängligheten tänker i vidare perspektiv än att en person bara kan ha en enda svårighet.

Det är således inte bara på Oscars­tea­tern familjen stött på krångel. När de i somras åkte från Grisslehamn till Åland var stämningen hög före resan. Barnen hade läst om lekland, ansiktsmåleri, trolleri och tipspromenad på internet. Om­bord på båten visar det sig att lekrummet, där alla aktiviteter ägde rum, låg på plan åtta, dit hissen inte gick.

– Kasper ville inte bli buren och gick därför miste om lekrummet första dagen. På hemresan flyttade de ner aktiviteterna till en våning med hissanslutning, vilket naturligtvis var bra.

Ett annat exempel är en händelse på Syncentralen i Stockholm. På en träff utan barn, där Ann-Sofie deltog, fick hon reda på att Kasper inte blivit inbjuden att delta i en grupp för barn med aniridi, som Kas­pers synnedsättning heter. An­led­nin­gen var att han satt i rullstol.
 


 

Marschen för tillgänglighet
Varje år anordnar ”Marschen för tillgänglighet” en lands­omfattande demonstration med samma namn som organisationen, för att ma­nifestera kravet på att otillgänglighet ska klassas som diskriminering.Marschen har genomförts i Stockholm sedan 2003 och spritt sig till många fler orter.
Läs mer på marschen.se
 

Publicerad:
2011-10-10

Av: Helen Adolfsson

Nyckelord:
Fritid, fritid & vänner, tillgänglighet


ANNONS

Annons för LSS-skolan

ANNONS

Annons för Etac

ANNONS

Annons för Humana

ANNONS

Annons för Tidvis

ANNONS

Annons för Egen assisans

ANNONS

Annons för Särnmark

ANNONS

Annons för Aktivera

ANNONS

Annons för durewall.se