Så blev jakten på jobb en succé
Vad är det som gör Arbetsförmedlingen Unga funktionshindrade vid Globen så framgångsrik?
– Våra förmedlare är så entusiastiska att det sprider sig även till arbetsgivarna, säger Ann-Kristin von Euler, som är chef för kontoret.
Ett normalt år ordnar man jobb till cirka 500 unga och i år har man redan fått fram 423 anställningar. Det handlar om riktiga anställningar, men de flesta med stöd i form av exempelvis lönebidrag.
Det är ungdomar runt om i Stockholms län som har möjlighet att få hjälp av förmedlarna vid Globen.
Förmedlingen startade redan 1994 som ett specialprojekt, men Länsarbetsförmedlingen såg att det fanns ett stort behov och förmedlingen fick leva kvar. Men den är fortfarande den enda i sitt slag i hela Sverige.
– Varje anställning innebär att man har JAGAT fram ett jobb. Vi får kanske ringa 40-50 arbetsgivare för att få napp. Om vi inte hade så goda arbetsgivarkontakter skulle vi inte lyckas så bra. Våra förmedlare är så entusiastiska och det är en stämning som sprider sig, även till arbetsgivarna, berättar Ann-Kristin von Euler.
– Vi jobbar verkligen hårt med att arbeta upp arbetsgivarkontakterna. Vi försöker hela tiden informera om vilka möjligheter som finns. Men det är inte i första hand stöden vi informerar om. Stöden är till för de som verkligen behöver dem.
– Våra handläggare är otroligt duktiga på att motivera arbetsgivare att ta emot sökande och få arbetsgivare att göra en insats. Vi jobbar inte med några speciella metoder, utan vi använder oss av det som fungerar bäst för varje enskild individ.
– Ibland kan det vara så att funktionshindret inte stämmer med remissen, men vi har specialister till hjälp, för att se till att det inte blir fel. Vi har psykolog, socialkonsulent och ergonom och vi hjälper till med att anpassa arbetsplatser, så det kan vara mycket jobb innan det flyter.
Hur jobbar man då på denna unika arbetsförmedling?
För att få hjälp här måste man ha en funktionsnedsättning och en remiss.
– Remissen ger oss information om alla problem som finns. Utifrån detta ser vi vilka möjligheter som den unge har och träffas för ett kartläggningssamtal. Då kanske det visar sig att den unge under gymnasietiden haft praktik på en viss restaurang, berättar Ann-Kristin von Euler.
– Vi nystar vidare på praktiken. Ringer runt till restauranger och hör om någon vill ta emot en praktikant. Så småningom får vi napp. När ungdomen har haft praktik 1-2 veckor gör vi en uppföljning. Vi frågar arbetsgivaren hur det går. Om det finns möjlighet till anställning låter vi kanske den unge ha praktik ytterligare 14 dagar. Ibland upp till 2-3 månader. Sedan tar vi ett ordentligt samtal med arbetsgivaren.
Hur övertygar man arbetsgivare?
– För det första har man en praktiktid och i och med våra uppföljningar och andra kontakter känner arbetsgivare sig trygga med att vi finns i bakgrunden. Vi hjälper dem att se möjligheter hos den arbetssökande och kanske informerar vi även om problem som KAN dyka upp, så att man upplever att man är säker på att man klarar av det.
– Om det dyker upp problem efter en tid ringer arbetsgivarna till oss, så försöker vi hjälpa till. Om vi har SIUS-konsulenter inkopplade åker de ut till arbetsplatsen. På det här kontoret har vi åtta SIUS-konsulenter och var och en av dem stödjer ungefär 15-16 personer vid ett visst tillfälle. De bereder vägen för att ungdomen ska klara praktikplatsen och kunna behålla ett jobb.
– Detta stöd finns under ett år, sedan går det förhoppningsvis bra. Det händer att arbetsgivaren ringer och frågar om hjälp även senare, men det är inte alltid vi kan hjälpa till då, eftersom vi hela tiden har många nya sökande, säger Ann-Kristin von Euler.
