Så blir AKK en självklar rättighet | HejaOlika

Så blir AKK en självklar rättighet

Ju tidigare man börjar med AKK desto bättre, anser Gunvor Håkansson. Foto: Øyvind Lund.

Ur Tema Kommunikation i Föräldrakraft nr 3, 2015 (maj 2015).

ANNONS

Annons för USKA

ANNONS

Annons för Särnmark

ANNONS

Annons för Labanskolan

ANNONS

Annons för LSS-skolan

ANNONS

Annons för Etac

ANNONS

Annons för Humana

ANNONS

Annons för CJ Advokatbyrå

I Bengtsfors används alternativ kommunikation i flera av kommunens verksamheter. Något som borde vara en självklarhet enligt specialpedagogen Gunvor Håkansson.

I Bengtsfors används alternativ kommunikation i flera av kommunens verksamheter. Något som borde vara en självklarhet enligt specialpedagogen Gunvor Håkansson.

I Bengtsfors löper alternativ och kompletterande kommunikation, AKK, som en röd tråd genom förskola, grundsärskola, korttids och daglig verksamhet.

Detta tack vare eldsjälen Gunvor Håkansson samt en förståelse bland beslutsfattare om vilka effekter metoden ger.

– AKK är livsviktigt för både stora och små. Ju tidigare man börjar desto bättre, säger specialpedagogen Gunvor Håkansson som är den som till stor del ligger bakom att Bengtsfors kommun tillämpar AKK, alternativ kompletterande kommunikation i så hög utsträckning i dag.

För tio år sedan var Gunvor färdigutbildad specialpedagog. Innan dess hade hon jobbat en del med tecken och kommunikation. När hon var ute på olika förskolor och skolor träffade hon många barn som behövde tecken som stöd i sin kommunikation.

Hon började därför med utbildning och handledning till berörd personal och föräldrar – något som kom att växa med tiden.

– Under några år kallade jag mig till och med resande i kommunikation, säger Gunvor och skrattar. Jag var ute i olika verksamheter och jobbade med handledning och stöd samtidigt som jag erbjöd kurser och utbildningar både dag och kvällstid.

Ganska snart märkte både föräldrar och personal hur snabbt barnen tog till sig AKK.

Man såg också vilka möjligheter till kommunikation och utveckling det gav.

– Metoden blev ett viktigt verktyg för alla barn, även de som var riktigt små kunde på detta viset lära sig att kommunicera med personalen. Det underlättade också kommunikationen mellan barn, det var både jag, förskolepersonal och föräldrar överens om.

Så småningom fördjupade sig Gunvor i AKK genom att gå en 10-poängskurs vid Umeå Uni­versitet. När den var klar tog hon fram ett eget lokalt utbildningsprogram för personal inom Bengtsfors kommun. Ganska snart stod det också klart att metoden kunde användas mot en bredare målgrupp.

 – Vi upptäckte bland annat att flerspråkiga barn, som har ett annat språk än svenska som förstaspråk, hade stor nytta av AKK. Genom metoden har de kunnat kommunicera på ytterligare ett sätt. Något som har gjort att de kan ta till sig svenskan fortare.
 


Gunvor Håkansson är den som till stor del ligger bakom den utbredda användningen av AKK i Bengtsfors.
Foto: Øyvind Lund.

 

I dag har kunskapen om AKK nått ut till flera verksamheter i kommunen och det är en kunskap som hela tiden förnyas.

– Varje år anordnar vi utbildningar inom TAKK och AKK vid tre till fem tillfällen. Utbildningen erbjuds till grundsärskolan och förskolans personal. Förhoppningen är att det alltid är någon från verksamheten som går och som i sin tur kan dela med sig till sina medarbetare. På så sätt säkerställer vi dels att kunskapen alltid finns kvar, även om personal byts ut, dels att metoden alltid finns som en röd tråd i takt med att barnet utvecklas.

Kunskapen hålls också vid liv genom kontinuerliga teckencaféer och träffar som kallas Röda tråden. Vid dessa tillfällen träffas personal från förskola, grundsärskola, kortidsverksamhet och daglig verksamhet för erfarenhetsutbyte. Då träffas personal från kommunens verksamheter för erfarenhetsutbyte.

– Vi har även, tillsammans med kommunens folkhälsosamordnare, bjudit in allmänheten till ett så kallat föräldra­café för att informera om AKK.

– Här har vi fått ett stort gensvar, till och med de med ofödda barn har dykt upp för att lära sig lite tecken och vikten av kommunikation.
 


Varje år anordnas utbildningar inom TAKK och AKK för grundsärskolans och särskolans personal.

Vad är då utmaningen i det arbete som görs? Enligt Gunvor är uthållighet och långsiktighet A och O.

– Om man har börjat med AKK är det oerhört viktigt att man fortsätter med det, och inte bara driver det som ett projekt. För då har du skapat något som du inte tar tillvara på, understryker hon.

Vilket råd vill du ge till andra kommuner?

– Ta fram en långsiktig plan för vad ni vill uppnå och hur ni ska nå dit. Hitta och utbilda ambassadörer som kan bära metoden vidare till sina respektive verksamheter. Se också till att få med dig politiker och beslutsfattare i arbetet. Kommer frågan uppifrån så får den också en annan tyngd och andra resurser.

Alla barns rätt till kommunikation har fram till nu varit inskrivet som ett av förskolans mål i Bengtsfors kommun. Det har även funnits med i kommunens verksamhetsplaner och redovisningar. För närvarande arbetas målen om men kommer enligt Gunvor att vara en fortsatt prioriterad fråga i kommunen.

– Stödtecken borde vara en självklarhet i alla förskolor och skolor. Ju tidigare desto bättre. Titta bara på barnkonventionen och andra konventioner. Alla dessa förutsätter ju att vi kan kommunicera. I slutändan handlar det om att ingen ska bli exkluderad.

 


ANNONS

Annons för Etac

ANNONS

Annons för Särnmark

ANNONS

Annons för LSS-skolan

ANNONS

Annons för Labanskolan

ANNONS

Annons för USKA

ANNONS

Annons för CJ Advokatbyrå

ANNONS

Annons för Humana

Senaste nytt. Helt gratis. Direkt till din mejlbox en gång per vecka.

STÄNG
Skip to content