Så blir föräldrar mer delaktiga i vård av barn som föds för tidigt | HejaOlika

Så blir föräldrar mer delaktiga i vård av barn som föds för tidigt

Mamma och pappa har rätt att vara delaktiga men ofta är det annorlunda i praktiken.

ANNONS

Annons för LSS-skolan

ANNONS

Annons för Särnmark

ANNONS

Annons för USKA

ANNONS

Annons för CJ Advokatbyrå

ANNONS

Annons för Etac

ANNONS

Annons för Labanskolan

ANNONS

Annons för Humana

Föräldrarna till många av de 10 000 barn som varje år föds för tidigt eller sjuka känner utanförskap. Bättre delaktighet i vården kräver fler föräldrarum på de neonatala intensivvårdsavdelningarna, visar en avhandling.

Föräldrarna till många av de cirka 10 000 barn som varje år föds för tidigt eller föds sjuka känner utanförskap. För att förbättra delaktigheten i vården behövs fler föräldrarum på de neonatala intensivvårdsavdelningarna, visar en avhandling från Sahlgrenska Akademin.

Föräldrarna har enlig svensk lag rätt att få vara med sitt barn och vara delaktiga i vården. Barnsjuksköterskan Helena Wigerts avhandling visar dock att det i praktiken ofta ser annorlunda ut.

Varje år föds cirka 10 000 barn som behöver neonatalvård. Föräldrarna får vara hos sitt barn dygnet runt men det är inte alltid möjligt för dem att bo på avdelningen.
Många föräldrar upplever därför ett utanförskap eftersom de inte får någon kontinuerlig dialog med vårdpersonalen, enligt Helena Wigerts avhandling.

– Föräldrarna bjöds in i sitt barns vård av personalen, men personalen satte gränser utifrån bedömning av den enskilda förälderns behov och resurser, vårdavdelningens organisation, lokaler och personalbemanning, säger Helena Wigert.
– Gränssättningen präglades av en ambivalens. Vårdpersonalen var dels medveten om vikten av närvarande föräldrar, dels upplevde de det påfrestande med närvarande föräldrar, säger Helena Wigert.

Det är svårt att få visionerna och verkligheten att gå ihop, enligt avhandlingen.
– Vårdpersonalen hade höga ambitioner i att utveckla ett idealt vårdande som främjade föräldrarnas delaktighet, men medicinsk teknisk dominans i miljö och vårdrutiner och en styrande budget gjorde att det inte alltid blev så, säger Helena Wigert.
Föräldrarnas möjlighet att vara tillsammans med sitt barn på intensivvården beror till stor del på boendet. De föräldrar som fick bo på avdelningens föräldrarum hade högst närvarotid.

Andra faktorer som påverkande närvarotiden var:
* viljan att ta föräldraansvar
* viljan att ha kontroll
* bemötandet från personalen
* hur familjevänlig miljön var

– Det är viktigt att utveckla en familjevänlig miljö med föräldrarum på avdelningen som ger förutsättningar för föräldrar att kunna vara delaktiga i sitt barn vård och som dessutom tillgodoser vårdpersonalens behov av att kunna bedriva god vård, säger Helena Wigert.

Här finns avhandlingen att läsa i sin helhet http://hdl.handle.net/2077/10122 

Publicerad:
2008-06-03

Av: Redaktionen

Nyckelord:
neonatalvård, vård & omsorg


ANNONS

Annons för CJ Advokatbyrå

ANNONS

Annons för Labanskolan

ANNONS

Annons för USKA

ANNONS

Annons för Humana

ANNONS

Annons för LSS-skolan

ANNONS

Annons för Etac

ANNONS

Annons för Särnmark

Senaste nytt. Helt gratis. Direkt till din mejlbox en gång per vecka.

STÄNG
Skip to content