Så blir kampen lite mer rättvis

Lagen har inte ändrats. Ändå har tillämpningen blivit allt mer restriktiv. Politikerna har sett på medan myndigheter dragit åt tum­skruvarna.

Kommuner och Försäk­rings­kassan har stort utrymme att utforma praxis eftersom lagen i många fall är allmänt hållen, påpekar advokat Sofia Tedsjö på C J Advokatbyrå.

– Trots att huvuddragen i lagstiftningen inte har förändrats kan man tydligt se att tillämpningen blir allt mer restriktiv. Även domstolarna har del i detta.

– Om lagstiftaren, det vill säga våra folkvalda politiker, inte vill att utvecklingen ska gå åt ett visst håll är det deras uppgift att besluta om en lagändring till skydd för de funktionshindrade, säger Sofia Tedsjö.

Lagar som LSS, Socialtjänstlagen och skollagen ska vara en garanti för att alla ska ha goda möjligheter att leva ett självständigt och gott liv. På senare år har möjligheterna till detta dock naggats i kanten. Inom vissa områden, som personlig assistans, har myndigheterna blivit mycket hårdare.

– Myndigheterna har rustat sig till tänderna för att gå segrande ur rättstvister, säger Anna-Lena Krook, förbundsordförande för FUB som under hösten gick till storms mot trenden att det blir allt svårare att få hjälp av samhället.

Det som utlöste FUB:s larm var att vissa kommuner har slutat betala omkostnader för ledsagare. Bland annat Piteå kommun hade bestämt att personer som får hjälp av ledsagare själv får betala ledsagarens omkostnader.

– Det borde vara glasklart för alla att man inte ska ha extra kostnader för sin funktionsnedsättning. Ledsagarservicen är till för att man ska kunna ta sig ut i samhället och då ska man inte själv behöva betala för ledsagarens kostnader, säger Anna-Lena Krook.

Skrivelse till ministern

När Föräldrakraft talar med henne är FUB, tillsammans med Riksföreningen Autism, mitt uppe i ett arbete med att sammanställa en skrivelse till socialminister Göran Hägglund och Social­styrelsen.

– Kommuner har tolkat ett beslut i högsta förvaltningsdomstolen hejvilt, säger Anna-Lena Krook.

Till nyligen ansågs det självklart att kommunen betalar ledsagarens kostnader, enligt Krook. Plötsligt ifrågasattes detta i Piteå. Ärendet drevs ända upp i Högsta förvaltningsdomstolen. Vissa kommuner har tolkat domen som att det är fritt fram att neka omkostnader. Men den tolkningen håller inte FUB med om.

Kan spridas

Nu befarar FUB och många andra att Piteås hårda linje sprider sig.

– Sådant här brukar sprida sig fort, säger Krook. Det är jättebråttom för oss att agera. Om kostnaderna för ledsagare inte ska betalas av kommunen spolieras hela grunden för insatsen. Dessutom går man ifrån grundprincipen att ingen ska behöva betala för att man har en funktionsnedsättning. I förlängningen leder det till en katastrof. Det blir inte längre mina behov som gäller utan om jag har råd att ha en LSS-insats som ska vara gratis.

Även andra LSS-insatser är under attack. I Piteå har man tagit bort kontaktpersoner för LSS-berättigade som bor i särskilda boenden. Trots att kontaktpersoner är en rättighet enligt LSS har Social­styrelsen godkänt åtgärden.

– Men vi är inte nöjda med den tillsyn Socialstyrelsen har gjort i Piteå, säger Anna-Lena Krook.

Ett problem med juridiska tvister inom social omsorg är att samhället inte erbjuder någon rättshjälp. Myndigheterna förväntas sköta ärendena så rättvist att ingen enskild ska komma i kläm. Men allt fler fall visar att myndigheter låter besparingar gå före rättigheter.

– Frågan är om det inte är dags att införa rättshjälp i de förvaltningsrättsliga ärenden som rör rättighetslagarna LSS och LASS, säger juristen Karina Stiern­blad på juristfirman På Lika Villkor.

För många står enda hoppet till de jurister som finns inom vissa handikapporganisationer. Flera av dem förstärker sina juridiska resurser. RBU har utökat så att man idag har tre jurister. FUB satsar på att utbilda allt fler rättsombud. Under hösten ökade antalet från 20 till 30.

Rättsombuden utgörs av engagerade FUB-medlemmar som finns runt om i landet. Förutom en grundutbildning får de löpande fortbildning och bistås av förbundets professionella jurister.

– Vi lägger stor vikt vid försvaret av lagstiftningen i vårt arbete med att skapa en starkare organisation. Därför gör vi en storsatsning under både 2011 och 2012. Vår vision är att det ska finnas rättsombud i alla 160 lokal­före­ningar, säger Anna-Lena Krook.

En liknande kamp förs av RBU.
– Frågor om personlig assistans är ständigt aktuella eftersom nästan hälften av våra medlemmar har assistans. Många känner en stor olust inför kommande omprövningar och frågar sig ”är det min tur nu att förlora assistansen?”, säger RBU:s förbundsjurist Henrik Petrén.

LSS-insatser stoppas

Ett allt vanligare problem är att andra LSS-insatser, framförallt korttidsvistelse, stoppas med hänvisning till att den enskilde får assistans i stället. Sådana avslag är felaktiga, anser RBU:s Henrik Petrén:

– Personlig assistans ska inte ta över andra insatser, men ändå har det blivit en vanlig motivering att man nekas korttids för att assistans sägs erbjuda samma utveckling.

Han rekommenderar drabbade familjer att överklaga, trots att väntan på domslut kan göra det resultatlöst i det enskilda fallet.

– Man kan få vänta uppemot ett år på att få det prövat i en första instans och flera år på ett slutligt avgörande. Så även om man ansökt om sommarläger eller annan korttidsvistelse i god tid hinner man ofta inte få ett avslag prövat i domstol, säger Henrik Petrén.

Det är inte bara sommarläger som stoppas, med motivering att assistans finns istället. Det gäller även återkommande korttidsvistelser (till exempel två helger per månad) eller korttidstillsyn (exempelvis fritidsverksamhet efter skolan). Ofta handlar det om att korttidsvistelser som beviljats under flera år plötsligt stoppas med luddiga motiveringar om att man tidigare gjort ”felaktiga bedömningar” eller har ”ny praxis”.

– När man avslår korttidstillsyn har man inte tagit hänsyn till att barnet behöver delta i sociala sammanhang och inte bara vara själv med sin assistent, säger Petrén.

Just nu tvingas många enskilda föra en ojämn kamp.

– Tjänstemännen inom kommunerna är till för den enskilde medborgaren, men tyvärr känner allt fler av våra medlemmar att kommunerna håller igen och inte vill ge insatser. Den enda rimliga slutsatsen är att det är ekonomin som styr, säger Henrik Petrén.

När ekonomin styr blir det allt viktigare att stå på sig.

– Försök att finna ork att bemöta tjänstemän och vård- och skolpersonal med vänlighet och respekt, det vinner du på, säger juristen Karina Stiernblad.

– Skriv. Ring inte. Behåll all korrespondens. Det är alltid bäst om du kan bevisa dina påståenden om ärendet hamnar i rätten, säger hon.