Så bygger du självkänsla: Frågor & svar

Publicerat av
Helen Adolfsson
Dela

Självkänsla – vad är det?

Självkänsla innebär att du vet vem du är och tror på ditt eget personliga värde oavsett vad du presterar. Du accepterar dig själv som du är och vågar stå upp för din person. Du är på ett djupare plan förankrad i dig själv.

Självförtroende – vad är det för skillnad mellan självförtroende och självkänsla?

Annons

Självförtroende handlar om vad man presterar medan självkänsla är kopplat till en individs egenvärde.
Helt enkelt hur det känns att vara just den man är.

Ålder – från vilken ålder påverkas självkänslan?

Från det att man föds tills man dör, hela livet med andra ord. För att ta reda på om ett barn har bra eller dålig självkänsla måste barnet själv kunna göra en bedömning av sitt egenvärde samt se sig själv som en egen person, vilket vanligen sker någon gång i förskoleåldern.

Annons

Dålig – vad kan dålig självkänsla
bero på?

Dålig självkänsla kan ha många orsaker. Att man blivit retad, fått mycket negativ kritik eller många tillsägelser är några exempel. Att man blivit förlöjligad, utskrattad eller hånad kan också resultera i dålig självkänsla.

Vilka är kännetecknen på god självkänsla?

Annons

Frimodighet, att man vågar prova nya saker och står upp för egna tankar och åsikter. Att vara stolt över sina prestationer är också ett kännetecken. Det ska inte förväxlas med att vara skrytsam.

Vilka är kännetecknen på dålig självkänsla?

Att barnet drar sig undan, ofta är frustrerat, argt, ledset och/eller har svårt att hantera jobbiga situationer. Barnet kanske inte vill gå till skolan, vara på fritids eller träffa kompisar. Det kanske heller inte vill vara med i någon före­ning eller annan aktivitet på fritiden.

Annons

Stärka – vad kan man göra för att stärka barnets självkänsla?

Det finns mycket man kan göra. Till exempel att alltid bekräfta barnets känslor, tala om för barnet när det gjort bra saker och lita på att barnet klarar av olika situationer.

Man kan ge barnet strategier att hantera jobbiga situationer, exempelvis grupptryck. Man kan också lära barnet att tänka positivt om sig själv. En lista med saker som barnet är bra på brukar bli förvånansvärt lång. Inte minst kan man varje dag tala om att man är glad för att barnet finns.

Annons

Var försiktig – vad ska man inte göra?

Man ska absolut inte tala om för barnet att man tycker att det har misslyckats med något eller är misslyckad. Man ska heller aldrig kritisera barnet inför andra. Kritik som ges ska vara konstruktiv, aldrig elak eller förlöjligande. Man ska heller aldrig skämma ut barnet inför andra.

Eget agerande – vad ska man tänka på när det gäller sitt eget agerande?

Annons

Man ska inte kritisera eller nedvärdera sig själv så att barnet hör det. Istället ska man vara stolt över sig själv och visa barnet det. Man kan gott kosta på sig att säga ”Idag gjorde jag en bra sak på jobbet och blev så glad för det.”  Man ska också tänka på hur man pratar om andra personer när barnet hör på.

Om barnet får höra att någon är ”knäpp” för att den agerat på ett visst sätt finns det en risk att barnet handlat på ett likande sätt och tror att han/hon också är ”knäpp”. Genom att ofta få höra kritik om andra kan barnet uppleva att bedömningsgrunderna är hårda och att man inte duger om man inte lever upp till dem.

En annan effekt av att höra negativa kommentarer om andra kan vara funderingar om vad föräldern säger om barnet till andra människor när barnet själv inte hör.

Annons

Tystare än vanligt – om barnet är tystare än vanligt, kan det vara ett tecken på dålig självkänsla?

Ja, det kan det vara men det kan också bero på helt andra orsaker, som till exempel att barnet går igenom en utvecklingsperiod. Försök prata med barnet för att ta reda på varför det inte pratar lika mycket som tidigare.

Förebygga – hur förebygger man att barn får dålig självkänsla?

Annons

Genom att prata om barnet i positiva termer och bara ge konstruktiv kritik. Det är också viktigt att man är en positiv förebild och inte pratar om sig själv i negativa termer. Barn tar efter vuxnas mönster och med vuxna förebilder som nedvärderar sig själva, är risken stor att barnet gör likadant.

Jämför sig – ett av syskonen har dyslexi och har därför svårt för sig i skolan. Hon jämför sig hela tiden med sin bror som har mycket lätt för sig. Detta har lett till att hon blir allt dystrare. Vad gör man i en sådan situation?

Förklara för barnet som har svårt för sig att alla är bra på olika saker. En del barn är duktiga på att läsa och skriva medan andra är duktiga på matte. Några kanske är duktiga på fotboll, andra på att sjunga och en del barn är extra duktiga på att vara en bra kompis. Det gäller också att ta barnets känslor på allvar och inte släta över dem.

Annons

Orimliga krav – vad ska man göra om man tycker att barnet ställer orimligt höga krav på sig själv?

Ett barn som ställer för höga krav på sig själv kommer att uppleva att det ofta misslyckas, vilket gör att självkänslan kan påverkas negativt. Det är därför mycket viktigt att man som vuxen hjälper till att sänka ribban.

Klargör att ingen kan vara bäst på allt, inte ens bra på allt, och att man inte behöver vara bäst överhuvudtaget. Förklara att vara bäst eller bra på allt är dömt att misslyckas och försök flytta barnets fokus till något som det tycker är roligt att göra.

Annons

Flickor eller pojkar – vilka har bäst självkänsla?

Före puberteten har flickor vanligtvis bättre självkänsla, medan det under tonåren brukar vara tvärt om. En anledning till detta är medias fokusering på utseende och mode. Som ung har man svårt att göra kritiska bedömningar och stå emot grupptryck. Att försöka leva upp till alla ideal kan skapa dålig självkänsla med till exempel ätstörningar som konsekvens.

Mycket kritik – vad ska man göra om man upplever att barnet får mycket kritik i skolan och att självkänslan sviktar till följd av det?

Annons

Prata med lärarna och visa på konkreta situationer. Till exempel att barnet är ledset eller mer frustrerat eller vanligt, att det inte vill gå till skolan, att det säger att barnen i klassen är dumma etc. Självkänsla kan vara ett ”luddigt” be-grepp och man undviker onödiga miss­-förstånd genom att peka på konkreta situationer och praktiska lösningar.

Skolpersonalens roll – hur kan skolpersonal hjälpa barnet att återvinna förlorad självkänsla?

De måste ta sig tid och lyssna på vad barnet har att säga samt bekräfta barnets känslor och hjälpa det att sätta ord på känslorna.

Annons

Det finns också olika övningar och program som är bra för att stärka självkänslan, som till exempel ”Projekt Charlie” (se http://projektcharlie.nu) och ”Hemlig Kompis”. Det är också viktigt att man som ledare är rättvis och inte favoriserar något barn.

Hjälp – när bör man som förälder söka hjälp för sitt barn relaterat till dålig självkänsla?

Om barnets dåliga självkänsla påverkar vardagen bör man söka hjälp. Exempel­vis om barnet drar sig undan sina kamrater eller är ledset en längre tid.  

Byta miljö – ska barnet byta förskola/skola om självkänslan påverkas av vistelsen där?

Man ska inte byta förskola/skola i första taget utan istället försöka åtgärda problemen på den nuvarande förskolan/skolan genom att förklara situationen för personalen. Kanske behöver man prata med såväl lärare som skolpsykolog och skolledning.

Om situationen efter det inte förbättras, utan problemen kvarstår eller förvärras kan man överväga att byta förskola/skola.

Lämplig aktivitet – vilka fritids­aktiviteter är lämpliga för barn med sämre självkänsla?

Satsa på aktiviteter som barnet har lätt för och tycker är roliga, gärna sådana som man gör tillsammans. Undvik aktiviteter som är alltför prestationsinriktade. Scouter, teater eller körsång kanske är bättre än fotboll och friidrott.

Var finns hjälpen – vart ska man vända sig om man vill söka hjälp för sitt barn på grund av dålig självkänsla?

Prata med BVC-sköterska, skolans kurator eller skolsköterska. Sök fakta på internet eller i böcker. Man kan också anlita en privat psykolog med inriktning på barn. Om problemen är allvarliga kan man kontakta sin lokala BUP-mottagning.

Hur används KBT – hur arbetar man som KBT-psykolog med att stärka barnets självkänsla?

Främst genom att lära föräldrarna hur de kan stärka barnet självkänsla. Det är viktigt att förändringen sker i vardagen, för det är där chanserna till utveckling finns.

Ett barn som är väldigt blygt och har svårt att skaffa kompisar, får lätt negativa tankar om sig själv som på sikt blir självuppfyllande.

Psykologen hjälper då föräldrarna att bryta beteendet och hitta nya erfarenheter som leder till att självbilden ändras.

Annons

Artikeln publicerades 2009-01-15

Publicerat av
Helen Adolfsson

Denna webbplats använder cookies.

Läs mer