Så får du merkostnadsersättning för ditt barn år 2021

Publicerat av
Valter Bengtsson
Dela

Beräkna alla merkostnader för funktionsnedsättningen noga. Jämför med Konsumentverkets beräkningar av normala kostnader. Ha koll på Försäkringskassans gränsvärden.

Så kan man i korthet beskriva tillvägagångssättet för att få rätt till merkostnadsersättning för barn med funktionsnedsättning.

Ersättningen gjordes om 2019

Merkostnadsersättningen infördes i januari 2019 och presenterades då som en viktig modernisering. HejaOlika publicerade då guiden ”Så funkar omvårdnadsbidrag och merkostnadsersättning”.

Annons

Men varför har det blivit så svårt att få sådan ersättning?

I december 2020 betalade Försäkringskassan ut merkostnadsersättning för drygt 1 000 barn, samtidigt som många fler barn är berättigade till omvårdnadsbidrag.

Den viktigaste förklaringen till att så få barn får merkostnadsersättning är att gränsvärdet höjdes kraftigt när nya regler började gälla 2019.

Annons

Nu krävs merkostnader på minst 11 900 kronor per år för att få hjälp. Hamnar man under den gränsen blir ersättningen noll!

Här har regering och riksdag uppenbarligen struntat i den generella funktionshinderpolitiska principen om att man inte ska ha extrakostnader för funktionsnedsättning. Det är först när man kan bevisa att man har mer än 11 900 kr i merkostnader som det går att få ersättning.

Höga krav på ansökan

Dessutom är det krångligt att ansöka. Man måste vara mycket väl förberedd, och ha jättebra koll på kostnader som går utöver vad som är ”normala” kostnader.

Annons

Tusentals föräldrar har trott att de haft rätt till ersättningen och blivit mycket besvikna när de fått avslag.

Se Försäkringskassans webbinarium

Försäkringskassan anordnare nyligen ett webbinarium för att förklara reglerna och visa hur svårt det faktiskt är att få merkostnadsersättning. Webbinariet finns att se på Youtube:

HejaOlikas nya guide om merkostnadsersättning

Här nedan går vi igenom de viktigaste punkterna för dig som vill förbättra chansen att få ersättning. Artikeln bygger främst på information från Försäkringskassan.

Annons

Vad är merkostnadsersättning?

Merkostnadsersättning för barn är ett ekonomiskt stöd till föräldrar som har merkostnader med anledning av sitt barns funktionsnedsättning.

Ersättningen ska kompensera för merkostnader som beror på barnets funktionsnedsättning. Barnet måste ha funktionsförmågan nedsatt under minst sex månader.

Föräldrar kan ansöka var för sig eller gemensamt, och de kan ansöka för ett eller flera barn. Även den som likställs med förälder, till exempel adoptivföräldrar, kan få merkostnadsersättning.

Annons

Ersättningen kan beviljas med olika nivåer, på 30, 40, 50, 60 eller 70 procent av prisbasbeloppet. Den högsta merkostnadsersättning – 70 procent av prisbasbeloppet – innebar år 2020 ett belopp på 2 759 kronor per månad. Ersättningen är skattefri.

Om beslutet gäller flera barn kan merkostnadsersättning beviljas med mer än 70 procent av prisbasbeloppet.

I december 2020 betalade Försäkringskassan ut merkostnadsersättning för drygt 1 000 barn. Knappt 38 procent av barnen var flickor och 62 procent pojkar.

Annons

Omkring 93 miljoner kronor betalades ut i merkostnadsersättning för barn under år 2020, varav 75 procent till kvinnor och 25 procent till män, enligt Försäkringskassans skrift Socialförsäkringen i siffror.

Varför har det blivit svårare att få merkostnadsersättning?

Före regeländringarna den 1 januari 2019 var det enklare att få ersättning för merkostnader.

Det gamla vårdbidraget hade en del som bestod av ersättning för merkostnader. För att få skattefri merkostnadsersättning via vårdbidraget var krävdes merkostnader på minst 8 190 kronor år 2018. Med de nya reglerna måste man komma upp i minst 11 900 kronor per år.

Annons

Med vårdbidraget kunde man dock få kompensation även för lägre kostnadsnivåer, eftersom det gjordes en sammanvägd bedömning av behovet av vårdbidrag och kompensation för extrakostnader. Även om man inte var berättigad till någon skattefri ersättning för kostnader kunde man alltså få ett bättre vårdbidrag.

Kraven för nya merkostnadsersättningen är betydligt tuffare. Den största skillnaden är att lägsta nivån för att få ersättningen är 25 procent av ett prisbasbelopp, vilket år 2021 motsvarar 11 900 kronor. Gränsvärdet är alltså mer än 3000 kr högre än tidigare.

De nya reglerna innebar alltså att staten, kort och gott, lastade över en stor del av kostnaderna på föräldrarna.

Annons

I januari 2019 infördes även omvårdnadsbidraget som ersatte vårdbidraget. Och därmed försvann möjligheten att få ett högre bidrag genom en sammanvägd bedömning av vård, tillsyn och kostnader.

Hur har de nya reglerna påverkat chansen att få ersättning?

Bara två procent av de som får omvårdnadsbidrag har beviljats merkostnadsersättning. Bara två av 100 familjer!

Med tidigare regler var det minst fem gånger vanligare att man fick ersättning för merkostnader. I december 2018 hade cirka 10 procent av alla vårdbidragsmottagare även skattefri ersättning för kostnader.

Annons

Hur kan man sammanfatta kraven för merkostnadsersättning?

Man måste vara bosatt i Sverige, och underhållsskyldig förälder till barn 0–21 år med funktionsnedsättning. Underhållsskyldig förälder är man så länge som barnet studerar i grundskolan eller gymnasieskolan eller annan jämförlig grundutbildning.  Man kan också vara ”likställd” med förälder, till exempel adoptivförälder.

Barnets funktionsnedsättning ska vara varaktig i minst 6 månader, och kostnaderna ska ha koppling till funktionsnedsättningen. Det krävs läkarintyg eller medicinskt underlag. Däremot behövs ingen fastställd diagnos.

Kostnaderna ska vara en följd av funktionsnedsättningen, och högre än vad som är normalt för ett barn i samma ålder utan funktionsnedsättning.

Annons

Man kan få ersättning för exempelvis kläder, men man måste då räkna ut hur stora extrakostnaderna är jämfört med normala klädkostnader.

Det är också viktigt att föräldern själv står för kostnaden. Utgifterna får inte täckas av andra samhällsstöd, från exempelvis regionen eller kommunen. Detta kan skilja mellan regioner och kommuner, och det är därför viktigt att ha koll på exakt vad som gäller på den egna orten.

Vad är en merkostnad?

Det finns inga schabloner eller listor som talar om vad som är en merkostnad, utan detta ska bedömas i varje enskilt fall.

Annons

Kostnaden måste uppkomma på grund av barnets funktionsnedsättning, och den ska vara större än den normala kostnaden för barn utan funktionsnedsättning. Kostnaden får inte betalas genom annat samhällsstöd. Den ska dessutom vara ”skälig”.

Det kan vara löpande kostnader eller engångskostnader.

Vad innebär ”skälig kostnad”? Försäkringskassan prövar även detta i varje enskilt fall. Är kostnaden skälig utifrån vilka valmöjligheter det finns för det här barnet och för aktuella varor eller tjänster?

Annons

De val av inköp man gör som förälder kan alltså påverka Försäkringskassans bedömning av rätten till ersättning. Därför är det bra att ha koll på vilka referensvärden som Konsumentverket använder, till exempel för normala klädkostnader.

Konsumentverket har en hjälpreda kallad ”Koll på pengarna” som kan underlätta för föräldrar att bedöma detta.

Inom vilka områden finns merkostnader?

Försäkringskassan har sju kategorier för merkostnader:

1. Hälsa, vård och kost. Här ingår bland annat specialkost vid allergi och olika behandlingsform, liksom näringsdrycker. Ett tips är att ta hjälp av dietist för att bedöma merkostnader. Läkemedel som inte ingår i högkostnadsskydd kan man få ersättning för om detta är följd av funktionsnedsättningen, och då kan det vara viktigt att redovisa dosering och andra omständigheter kring medicinering.

2. Slitage och rengöring. Slitage kan exempelvis gälla skador på parkettgolv. Inköp av tvättmaskin kan också godtas, men då som en årlig avskrivning. Om man har köpt en tvättmaskin 7000 kr räknar Försäkringskassan med en avskrivningstid på 10 år, vilket då ger en årlig kostnad på 700 kronor.

3. Resor. Kostnader för sjukresor varierar mellan olika orter och regioner. Även kostnader för färdtjänst godtas, men bara för merkostnader utöver vad allmänna kommunikationer skulle ha kostat.

4. Hjälpmedel. Det kan handla om hjälpmedel för förflyttning, kommunikation genom bildstöd och mycket annat. Även här är skillnaderna stora mellan olika kommuner och regioner. Webbsajten 1177.se kan vara en bra källa för att få aktuell information om vem som ansvarar för olika hjälpmedel och vilka avgifter som är aktuella.

5. Hjälp i daglig livsföring är en kategori som företrädesvis gäller vuxna med funktionsnedsättning och kan omfatta exempelvis hemtjänst.

6. Boende. Denna kategori berör också främst vuxna. Här kan merkostnader uppstå på grund av byte av bostad eller behov av större bostadsyta på grund av hjälpmedel.

7. Övriga ändamål är en kategori som rymmer allt det som inte finns i andra kategorier. Det kan till exempel handlar om medlemsavgifter i intresseorganisationer, något som Försäkringskassans oftast godkänner som merkostnad.

Vad är ”normal” kostnad?

Det finns referensvärden för olika kostnader som kläder, skor, tvätt, tork och elförbrukning på Konsumentverkets webbplats (se deras publikation ”Koll på pengarna” – https://publikationer.konsumentverket.se/privatekonomi/koll-pa-pengarna), men också på Försäkringskassans webbplats.

Försäkringskassan har en särskild informationssida om att ”Räkna ut din merkostnad”, som ger stöd för att bedöma kostnader.

Försäkringskassan har också en nedladdningsbar lathund.

Många intresseorganisationer har också lathundar och exempel på merkostnader. Ett exempel är ILCO:s lathund som kan laddas ned på denna länk. (Webbplatsen är ilco.nu)

Förbundet Neuro har en lathund för nedladdning på denna länk.

Även 1177.se kan behöva användas för att få koll på kostnader i olika regioner vad gäller hjälpmedel med mera.
Slutligen kan man även behöva information från sin kommun, för att exempelvis ha koll på kostnader för ledsagare etcetera.

Hur bedömer Försäkringskassan ansökningarna?

Bedömningarna görs alltid individuellt – utan schabloner. Kostnader för 12 månader räknas ihop för att se om den som söker kommer över gränsvärdet för att ha rätt till ersättning.

Man får inte ersättning krona för krona utan i trappsteg.

Om man hamnar under 11 900 kr får man noll i ersättning, även om man har 11 899 kronor i godtagbara kostnader.

Om man kommer över detta gränsvärde får man 14 280 kronor eller 1 190 kr per månad (vilket motsvarar 30 procent av prisbasbeloppet). Ersättningen ökar sedan i fyra olika steg. I alla stegen är ersättningen 5 procent mer än gränsvärdet. Som mest kan man få ersättning för godtagna kostnader på 30 225 kronor eller 2777 kr per månad, mer kan man inte få oavsett hur höga kostnader man har.

Ersättningen kan fördelas mellan föräldrarna. Om föräldrarna inte är överens så bestämmer försäkringskassan fördelningen.

Varför ersätts inte alla merkostnader?

Det finns det inget bra svar på. Redan när förslagen remissbehandlades påpekade bland annat Autism- och Aspergerförbundet att alla merkostnader som beror på en funktionsnedsättning borde ersättas i enlighet med den funktionshinderspolitiska principen om att ingen ska ha merkostnader på grund av sin funktionsnedsättning.

Denna princip åsidosätts, enligt förbundet, om personer med funktionsnedsättning bara får ersättning för de kostnader som handläggarna tycker är skäliga och inte för faktiska merkostnader som funktionsnedsättningen medför.

Flera andra organisationer krävde också att ersättningen skulle gälla för alla merkostnader, krona för krona.

Regeringen och socialminister Lena Hallengren duckade för dessa invändningar när man den 15 mars 2018 lade fram propositionen, i vilken man tvärtom påstod att de nya reglerna inte skulle innebära någon förändring i sak jämfört med tidigare regler. Regeringen skrev också i propositionen att reformen skulle ”bidra till att den funktionshinderspolitiska principen om att människor inte ska ha merkostnader på grund av sin funktionsnedsättning bättre kan följas”. Det stämde föga med hur resultatet nu blivit!

Artikeln publicerades 2021-06-30