Så förbereder du assistansen för nästa kris

Det kan bli krig i Sverige, säger regeringen.
Vad innebär det för landets assistansanvändare?

HejaOlika frågade Lilly Key på IfA: Vad behöver man göra idag, för att klara små och stora kriser i morgon?

Assistansanvändare måste tänka till lite extra

– Assistansanvändare måste tänka ett steg extra, då de har behov av att både hjälpmedel och den personliga assistansen fungerar även under en kris. För dem som har medicinska behov krävs en framförhållning för att kunna hantera även sådana behov, säger Lilly Key.

Hon är verksamhetsledare på IfA, Intressegruppen för assistansberättigade, och projektledare för projekt Krisstöd.

Lilly Key. Foto: Linnea Bengtsson
Lilly Key är verksamhetsledare på IfA, Intressegruppen för assistansberättigade, men har också lett projekt Krisstöd. Foto: Linnea Bengtsson

Hur kan du förbereda dig för kommande kriser?

Alla bör se över hur de egna behoven ser ut och vilka åtgärdsplaner som bör tas för att minimera kriser. IfA har tagit fram stöd för detta genom projekt Krisstöd och olika verktyg för krisarbetet. Allt material finns gratis på IfAs hemsida.

Ett verktyg som assistansanvändare kan använda är behovsmatrisen EPiK (länk till pdf). Den hjälper till att bedöma de egna behoven i olika situationer. De åtgärder som assistansanvändaren känner att hen behöver stöd med kan sedan förmedlas vidare till assistansanordnare, arbetsledare, god man eller annan person som ska bistå assistansanvändaren i händelse av kris. Det kan handla om enkla saker som bör ordnas som att ge någon i fullmakt att hämta ut medicin men det kan även handla om livsavgörande åtgärder om strömmen går och assistansanvändaren har behov av andningshjälp. EPiK står för Egeninititierad Personlig Behovsanalys i händelse av Kris.

Behovsmatrisen kan kombineras med IfAs digitala krisarkiv (ladda ned som zip-fil). Det innehåller förslag på olika dokument som kan underlätta i svåra livssituationer, och kan kompletteras med andra dokument och åtgärdsrutiner.

För assistansanordnare finns en krisguide med teori (ladda ned som pdf-fil) och exempel på krishantering via en Risk- och krismatris (pdf-fil), som påminner mycket om EPiK. Här kan assistansanordnarna hitta stöd i hur de kan tänka och vilka åtgärder de kan fundera på för att stötta assistansanvändare, personliga assistenter och arbetsledare. Den kan utgöra den första delen i en krishanteringsprocess där man identifierar risker eller sårbarheter, hittar lösningar, åtgärdar och återkommer till för att se att åtgärderna har införts.

Krismatris från IfA
Ifa:s risk- och krismatris.

En viktig del i krishantering är information och kunskap varför vi även har en kostnadsfri digital krisutbildning, Handlingskraft (länk till utbildningen). Där finns sex kapitel om ansvar, kommunikationens betydelse och prepping ur ett assistansperspektiv bland annat. Jag rekommenderar att assistansanordnare skickar ut länken till Handlingskraft till både assistansanvändare, arbetsledare, personliga assistenter med flera.

Det sjätte kapitlet i Handlingskraft riktar sig lite extra till assistansanordnare. Det heter Klara krisen och handlar om hur assistansanordnare kan bygga upp kontinuitetsplaner. Detta är planer som träder i kraft när krisen är riktigt allvarlig. Det är planer som anordnarna måste göra redan nu då det krävs god kunskap om verksamheten och enskilda assistansanvändares önskemål och möjligheter att hantera krissituationer för att lyckas. En kontinuitetsplan är svår att sjösätta om den inte är klar före krisen.

Vad är viktigast att prioritera på kort sikt, och på lång sikt?

Det går inte att skapa generella krislösningar för enskilda individer. Allt beror på vad den enskilde personen kommer fram till när hen ser över sin situation med stöd av EPiK, eller när assistansanordnaren analyserar en situation via Risk- och krismatrisen.

I dessa verktyg kommer de själva att göra en prioriteringsordning utifrån sannolikheten att olika skeenden inträffar och konsekvenserna av dessa. Om det är en stor sannolikhet att något händer och konsekvensen är allvarlig, ja då måste man agera snabbt på just den situationen.

Vad alla behöver göra på kort sikt är att se över sin situation, och fundera över vilka risker som kan uppstå i händelse av till exempel ett strömavbrott eller om vi hamnar i en situation där mat och medicinförsörjning eller allmänna kommunikationer inte fungerar så bra. Assistansanordnare bör redan nu se över kontinuitetsplaner för verksamheten vilket jag nämnde här ovan.

Lilly Key i möte med andra medlemmar i IfA. Foto: Linnea Bengtsson
Lilly Key i möte med andra medlemmar i IfA. Foto: Linnea Bengtsson

Hur arbetar IfA med Projekt Krisstöd just nu?

Projekt krisstöd genomfördes med stöd av Allmänna arvsfonden under 2021–2023. Allt material förvaltas nu av IfA och ligger på vår hemsida.

Vi kommer även att erbjuda krisutbildningar för alla inom den personliga assistansen. Den 20 mars 2024 håller vi den första som heter Handfast krishantering. Tanken är att deltagarna ska få stöd i hur de kan använda våra verktyg och exempel på hur man kan arbeta med krishantering i praktiken.

Hur är intresset för krisberedskap?

Intresset för krisberedskap går upp och ned. Vi började vårt arbete under pandemin då vi hade uppmärksammat en del brister i krishanteringen inom den personliga assistansen. Vi har haft många intresserade deltagare i projektet, och genomfört åtta workshops runt om i landet där deltagare fått testa våra verktyg.

Det finns mycket kvar att göra. Det är lätt att vara struts när det gäller krishantering. Vi som människor tänker att det händer inte mig, eller så tror vi att vi har koll, men när en stor kris inträffar så handlar det om saker vi inte ens har föreställt oss och det är därför det också blir kris. Det händer saker som vi inte har hanterat tidigare och det saknas kanske rutiner och kunskap kring det som inträffar.

Det är därför det är så viktigt att vi är förberedda på allt som vi faktiskt kan förbereda oss för, så att vi har kraft kvar till det som vi inte kan förbereda.

Konferens med IfA. Foto: Linnea Bengtsson
Konferens med IfA. Foto: Linnea Bengtsson

Vilka brister finns i krisberedskapen för personer med med funktionsnedsättning?

De brister vi har upptäckt under vårt arbete handlar dels om bristande samverkan mellan olika aktörer i händelse av kris. Till exempel mellan privata assistansanordnare, kommunen och hälso- och sjukvården men även andra aktörer som kan finnas i enskilda assistansanvändares liv.

Samverkan måste påbörjas före en kris för att fungera väl under en kris, och är man osäker på vem som ska ta initiativet till samverkan så är vårt besked att det kan du göra. Samverkan kan ske på alla nivåer, från att man samverkar med sin närmsta granne, mellan olika assistansanordnare och andra företag, till att man samverkar lokalt och regionalt med myndigheter.

Vi vet att kommunikationen är livsavgörande i vissa lägen och det finns ingenting så svårt som att ge och ta emot information så här behöver alla alltid vara aktiva för att förbättra sig.

Jag tror sedan att alla vet att om internet slutar fungera så står många av oss handfallna och undrar hur både liv och arbete kan fungera utan de digitala verktygen. Här behöver det finnas en plan B för att även kunna bedriva personlig assistans i händelse av ett längre avbrott.

Några allmänna råd till oroliga assistansanvändare och anhöriga?

– Gå Handlingskraft, skaffa er kunskap om kris samt se över er egen livssituation med stöd av IfAs krisverktyg. Samla era åtgärdsplaner med mera i IfA:s krisarkiv. Där hittar ni även olika blanketter och formulär för att stödja ert arbete med att hitta framtida lösningar. Där finns förslag på fullmakter, listor för sociala kontakter, bankkonton med mera.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *