Så förbereder du dig för att klara covid-19 och värmeböljor

Sommar! Värme, glädje, sol och bad. Eller? För många personer med omfattande funktionsnedsättningar kan sommaren också innebära nya problem som i kombination med oro för covid-19 kan göra att familjen går ner för räkning.

Det bästa sättet att förekomma problem är att förebygga. För att kunna förebygga behövs kunskap.

Råd vid värmeböljor

I en informationsbroschyr med råd om hur man kan tänka vid en värmebölja skriver Folkhälsomyndigheten att personer med psykisk funktionsnedsättning kan ha svårare att uppfatta risker och kroppens varningssignaler. För personer med fysisk funktionsnedsättning kan kroppens signalsystem vara satt ur funktion. Det kan också behövas praktisk hjälp med till exempel extra dryck, klädbyten och att förflytta sig till svalare platser.

Om den som är känslig för värmeböljan har assistans är det viktigt att informera de personliga assistenterna om det är saker de särskilt behöver tänka på om det blir varmt. I vissa fall kan det vara så att assistenterna behöver ta ansvar i de här situationerna. I så fall bör det framgå av arbetsbeskrivningen.

Om personen med funktionsnedsättning istället bor på särskilt boende kan familjen ta reda på vilken beredskap som finns på boendet för värmeböljor.

Värme och covid-19

Folkhälsomyndigheten skriver så här på sin hemsida:

• Följ råden för både covid-19 och värmebölja för att minska belastningen på hälso- och sjukvården.

• Äldre och personer med bakomliggande sjukdomar är riskgrupper för både värmestress och covid-19.

• Var försiktig så att du inte misstar hypertermi för feber. Se till att personen som uppvisar sådana symtom vilar i en sval miljö och dricker vatten. Om kroppstemperaturen förblir hög efter 30 minuter är det förmodligen feber. Om kroppstemperaturen sjunker och personen mår bättre är orsaken troligen värmestress.

• Håll avstånd men undvik social isolering. Vid värmebölja är det viktigt att vara uppmärksam på symtom för värmestress. Samtidigt behöver fysiska kontakter begränsas för att minska smittspridning.

• Utomhusvistelse är bra, men vistas i skuggan. Under en värmebölja kan det bli betydligt varmare inomhus än utomhus. I byggnader och bebyggelse kan värmen stanna kvar en tid efter att utomhustemperaturen har gått ner. Även smittrisken är betydligt mindre utomhus.

• Ordna en sval miljö. Det är viktigt att vistas på bostadens svalaste plats och/eller att få minst 2–3 timmar i ordentlig svalka dagligen. Detta gäller särskilt riskgrupper. Samtidigt behöver råden följas om att hålla avstånd till varandra för att minska smittspridningen.

• Denna sommar är det extra viktigt att förbereda bostäder och boenden med åtgärder som kan minska värmen inomhus, exempelvis med markiser, solskärmar, persienner och anpassad ventilation och vädring. Överväg att installera kylsystem och luftkonditionering där sårbara grupper bor och vistas. På grund av smittrisken bör fläktar undvikas i gemensamma utrymmen.

Covid-19

Covid-19, eller coronaviruset, har inte ”gått över” men i Sverige har många restriktioner lättats på. Till exempel kan symptomfria personer nu resa fritt inom Sverige. Men var och en har också ett fortsatt ansvar för att hålla avstånd och att förebygga smitta.

Överdödligheten på grund av covid-19, dvs jämförelsen med antalet döda per månad i år och andra år, är just nu borta och antalet personer som får intensivvård på grund av covid-19 sjunker. Men det innebär inte att man kan slappna av nämnvärt utan fortsatt vaksamhet är viktig.

Kan jag avsäga mig att få stöd från externa assistenter eller socialtjänst på grund av smittorisk?

Ja, det kan du. Men det kan får besvärliga konsekvenser. Den som är arbetsgivare för assistenterna eller för socialtjänsten måste ändå ge lön till de anställda och det finns en risk för att de får andra arbeten och att de inte längre finns kvar om och när du vill ha tillbaka samma personer. Försäkringskassan kommer inte att dra in antal timmar för att du inte använder timmarna men det kan vara bra att kontakta dem för att förklara varför.

Anhöriga kan gå in och arbeta istället för att externa assistenter utför assistansen men bara till en viss gräns, dvs max 48 timmar i veckan i genomsnitt (under assistentens beräkningsperiod).

Vad gör vi om vi anhöriga blir sjuka?

Om personen med funktionsnedsättning har assistans måste arbetsgivaren erbjuda information till de anställda och det skydd som behövs för att assistenterna ska kunna arbeta. Det handlar om godkända skyddskläder, handsprit, att den anhöriga som är sjuk vistas i ett separat rum och liknande.

Om ni som familj inte har möjlighet att följa det anordnaren vill att ni gör för att assistenterna ska kunna arbeta kan det i värsta fall innebära att arbetsgivaren inte törs åta sig att vara anordnare. I ett sådant fall har ni möjlighet att kontakta kommunen, som har det yttersta ansvaret för alla kommuninvånare.

Kan vi låta våra äldre föräldrar, över 70 år, gå in och arbeta som assistenter?

Folkhälsomyndigheten råder personer över 70 år att inte träffa ”nya” personer. Om ni inte har träffats på en tid och/eller om den äldre personen behöver ta kollektivtrafik för att komma till er är det kanske inte något bra val, men det finns inget förbud mot det heller.

Vilket ansvar har assistansanordnaren eller gruppbostaden för att skaffa skyddskläder till de anställda?

Personliga assistenter har normalt inte några arbetskläder, annat än kläderna de arbetar i. Det förekommer dock på en del särskilda boenden. Skyddskläder, säger Socialstyrelsen, är kläder man bär ovanpå sina arbetskläder för att skydda från stänk och annat så att man inte smittar när man går från en person till en annan. Det gör man ju inte så ofta i assistansen men däremot på ett särskilt boende.

Socialstyrelsen betonar att ”syftet med skyddskläder är att skydda arbetskläder och därmed hindra smittspridning mellan patienter eller den som får omsorg”. Ser man bara till det skulle personliga assistenter som bara jobbar hos en person inte behöva ha skyddskläder mer idag än annars.

Det viktigaste för att skydda den assistansberättigade är istället att följa de hygienrutiner som man förhoppningsvis har lärt sig nu.

Om den man arbetar för löper väldigt stor risk om hen skulle få covid-19 kan man komplettera hygienrutinerna med att assistenterna bär visir eller munskydd. Folkhälsomyndigheten har skrivit att det bara är under förutsättning att arbetsgivaren betonar att det viktigaste fortfarande är att följa hygienrutiner och att man inte kommer till jobbet när man är sjuk och så vidare.

Om det är den anställde som behöver skyddas mot smitta krävs att arbetsgivaren tillhandahåller personlig skyddsutrustning. Så här skriver Socialstyrelsen:

Personlig skyddsutrustning är den utrustning arbetstagare har på sig för sin egen säkerhet. Det finns olika typer av skyddsutrustning. Vid skydd mot smitta kan det exempelvis handla om skyddsglasögon, visir, skyddsrock, munskydd och andningsskydd. Skyddsåtgärder, som den personliga skyddsutrustningen, ska utgå från den bedömda risken i aktuell vård- och omsorgssituation.

Kan personal vägra att gå med på bio, restaurang eller liknande för att de är rädda?

Man får både titta på vilka regler arbetsgivaren har satt upp men också på Folkhälsomyndighetens föreskrifter. De är bindande och gäller var och en, även personal som arbetar med att ge stöd och service enligt LSS eller socialtjänstlagen. De anställda får inte bryta mot bindande regler när de arbetar.

Om den som har stöd vill gå på en tillställning som Folkhälsomyndigheten avråder från kan den anställda med andra ord hävda att den inte ska följa med. Om det uppstår konflikter är det viktigt att alla känner till att de ska vända sig till arbetsgivaren som får göra en bedömning av om personalen ska gå med eller inte.

Vad händer vid sjukhusvistelse?

Om det är en assistansberättigad person som hamnar på sjukhus är vanliga regler lite satta ur spel. Normalt sett är det Försäkringskassans eller kommunens beslut som avgör om man får ta med sig assistenter till sjukhuset. Men om det är karantänregler som gäller är det smittskyddsläkaren som avgör om assistenterna får följa med eller inte, oavsett vad Försäkringskassan eller kommunen säger.

Det kan vara en god idé att redan i förväg skriva ner argument till varför assistenterna behöver vara med. Det kan också vara en god idé att skriva ner eller fotografera olika viktiga saker som vårdpersonalen behöver känna till om assistenterna inte får följa med in, t ex begränsningar i hur man kan röra armar och liknande.

Hur länge skall en anställd vara hemma efter sjukdom?

Det har varierat över tid vilka råd som 1177 har gett därför är det bra att alltid kontrollera där. Just nu ska den som har konstaterad covid-19 tydligt vara på väg att bli bättre, ha varit feberfri i två dagar, och det bör ha gått så här lång tid sedan assistenten blev sjuk:

• Sju dagar om den anställde har varit hemma.
• 14 dagar om den anställde bor på ett äldreboende eller annat särskilt boende med extra känsliga personer.
• 14 till 21 dagar om assistenten har varit mycket sjuk och fått vård på sjukhus. Be assistenten tala med sin läkare om vad som gäller för honom eller henne.

Bra länkar

Socialstyrelsen har tagit fram introduktionspaket för ny personal som de anställda kan göra helt kostnadsfritt digitalt.

Socialstyrelsen har också tagit fram statistik om covid-19 bland personer med funktionsnedsättning.

Nationellt kompetenscentrum för anhöriga, Nka, har anordnat digitala träffar om anhörigskap till personer med funktionsnedsättning där bl a covid diskuterats.

Socialstyrelsen, Myndigheten för delaktighet, SKR, Autism- och aspergerförbundet och FUB har tagit fram informationsmaterial om att prata om coronaviruset med personer med intellektuell funktionsnedsättning eller autism.