Försäkringskassans nya stöd: Hur mycket pengar blir det i plånboken?

Pengar från Försäkringskassan

Försäkringskassans ersättningar för personer med funktionsnedsättningar får nya regler den 1 januari 2019. Fotocollage: Linnea Bengtsson.

Guide om de nya stöden från januari 2019: Så funkar omvårdnadsbidraget och merkostnadsersättningen

ANNONS

Annons för Etac

ANNONS

Annons för Humana

ANNONS

Annons för LSS-skolan

ANNONS

Annons för Egen assisans

ANNONS

Annons för durewall.se

ANNONS

Annons för Särnmark

Den 1 januari 2019 införde Försäkringskassan de nya stöden omvårdnadsbidrag och merkostnadsersättning, som ersätter dagens vårdbidrag och handikappersättning. Här är det viktigaste du behöver veta om de nya reglerna.

UPPDATERING. Nu öppnar vi upp denna guide för alla läsare under en begränsad tid på HejaOlika. Tidigare har guiden endast varit tillgänglig för Föräldrakrafts betalande prenumeranter.

Det blir en lång period med övergångsregler. Det väntas ta fem år innan nya omvårdnadsbidraget helt ersätter vårdbidraget. För nya merkostnadsersättningen väntas en övergångsperiod på minst 20 år. De som idag har handikapp­ersättning kan dessutom välja, om de ska söka enligt gamla eller nya regler, ända fram till juli 2021.

 

Vad händer just nu?

Nu har Försäkringskassan bråda dagar med att skriva nya instruktioner för hur reglerna ska tolkas, utbilda personal, ta fram nya blanketter, processer och utbildningar. Det rekryteras även ny personal för att förstärka handläggningen.

– Vi anställer 90 personliga handläggare, berättar Ulrika Wahlberg, områdeschef på Försäkringskassans huvudkontor.

Frågan är om förstärkningen räcker. Redan idag är handläggningstiden över 100 dagar för vårdbidrag och handikappersättning – klart mer än målsättningen 90 dagar.
Enligt uppgifter från Försäkringskassans statistikavdelning sommaren 2018 tar handläggningen av vårdbidrag i genomsnitt 109 dagar och handikappersättning 102 dagar.

– Eftersom förmånerna är helt nya är det svårt att säga något om handläggningstiderna i förväg, säger Ulrika Wahlberg.

 

Vad kan man göra för att snabba upp handläggningen av den egna ansökan?

Det viktigaste är att ansökan är komplett ifylld och har alla underlag, till exempel läkarutlåtande, så att Försäkringskassan inte behöver begära kompletteringar.

Försäkringskassan gör dock alltid en egen utredning och kan även kontakta vården direkt för kompletteringar. Utredningen görs av en handläggare, sedan fattas beslutet av särskilt utsedd beslutsfattare.

Om man inte blir nöjd med beslutet?

Om man inte är nöjd med handläggningen eller beslutet, så kan man komma med synpunkter i flera steg. Först kan man tycka till om det förslag till beslut som Försäkringskassans handläggare ”kommunicerar”.

När beslutet har kommit kan man begära omprövning, inom två månader. Omprövningen görs av en speciell omprövningsenhet inom Försäkringskassan. Om man ändå inte blir nöjd kan man överklaga till förvaltningsrätten.

 

Hur ofta omprövas besluten?

Nuvarande vårdbidrag omprövas vartannat år. För nya omvårdnadsbidraget gäller sammna regler, det vill säga att omprövning ska göras minst vartannat år, om det inte finns anledning till att ha annan tidsperiod, som kan vara kortare eller längre. Tiden anges i beslutet.

För dagens handikappersättning finns ingen lagstadgad omprövning, däremot har Försäkringskassan ”efterkontroll”, med tidsgränser som varierar från fall till fall, för att se om det har skett förändringar. Har det skett förändringar görs omprövning.

Man måste själv anmäla ändringar i behovet till Försäkringskassan. Detta måste göras inom 14 dagar efter att förändringen inträffat. Det är riskabelt att inte anmäla eftersom man då kan drabbas av återkrav. En besvärlig situation, även om det inte finns några extra straffavgifter.

Exempel på förändringar som kan påverka ersättningarna är att ett barn får plats på korttidsboende, att en vuxen flyttar till gruppbostad eller att man inte längre har de merkostnader som Försäkringskassan har godkänt.

 

Har Försäkringskassan skärpt bedömningarna?

Statistiken för vårdbidrag visar att andelen som får hel ersättning har rasat, medan det blivit vanligare med lägre ersättningar.

Betyder det att bedömningarna har blivit tuffare? Nej, anser Försäkringskassan.

Varför har då hel ersättning minskat? En förklaring kan vara att fler barn beviljats personlig assistans eller annat stöd. Å andra sidan har barnen de senaste åren drabbats extra hårt av neddragningar inom assistans, vilket i så fall snart borde märkas i en ökning av helt vårdbidrag.

Ulrika Wahlberg, Försäkrings­kassan, har ingen åsikt om varför helt vårdbidrag har minskat. ”Någon sådan analys finns inte i dagsläget”, säger hon.

 

Kan man ha både assistans och omvårdnadsbidrag?

Ja, man kan absolut ha både personlig assistans och omvårdnadsbidrag för ett barn.

Om barnet har assistans kommer omvårdnadsbidraget dock bara att täcka in behov som inte täcks av assistansen. Försäkringskassan har uppgifter om vad som ingår i beslutet om assistansersättning. I samtal med den sökande utreds vilka andra behov som kan ingå i omvårdnadsbidraget.

Merkostnadsersättning kan också vara aktuellt, oavsett om man har assistans eller inte.

 

Är de nya reglerna snålare eller mer generösa?

De nya reglerna väntas spara 30 miljoner kronor åt staten under 2019 och 60 miljoner under 2020. Det handlar om någon procent i besparingar. Vårdbidrag och handikapp­ersättning skulle annars ha legat på 5,4 miljarder kronor år 2019.

Fler personer väntas få merkostnadsersättning eftersom ”instegsnivån” sänks.

Men det är svårt att jämföra de nya och gamla stöden. För dagens vårdbidrag görs en sammanvägning av omvårdnadsbehov och kostnader. Med det nya systemet är det två helt olika ersättningar.

I riksdagsdebatten varnade Rossana Dinamarca (V) för att det kan bli besparingar, särskilt för de som har hjälpbehov som idag täcks av handikappersättning.

Hon varnade också för att ensamstående kvinnor kan förlora ekonomiskt på att omvårdnadsbidrag kan delas mellan föräldrar.
– Vi vet är det oftast kvinnor som tar störst ansvar för barn, och speciellt för barn med särskilda behov. Kvinnor går ned i arbetstid, medan män med funktionsnedsatta barn går upp i arbetstid, sa Rossana Dinamarca.

Hon varnade vidare för ”förödande konsekvenser” för kvinnor som lever gömda.
– Ansökan som görs kan handläggas gemensamt, även om den görs av separerade föräldrar var för sig, vilket gör att båda får partsinsyn, sa Rossana Dinamarca.
Försäkringskassan har inte velat svara på hur man ser på denna risk.

 

Svåra frågan om föräldraansvaret fortfarande olöst

En nyckelfråga – vad är normalt föräldraansvar? – är fortfarande olöst. Detta bäddar för fortsatta konflikter om rätten till stöd för barn.

– Vi har bett regeringen om ett förtydligande av föräldraansvaret men inte fått det, säger Ulrika Wahlberg på Försäkringskassan.

Vilka behov som ingår i föräldrarnas normala ansvar är ofta en komplicerad avvägning, skrev kassan i sitt yttrande inför regeländringarna.

Regeringen valde dock att ducka, och skrev så här i propositionen:

”Det är behovet av omvårdnad och tillsyn som barnet kan antas vara i behov av på grund av sin funktionsnedsättning som bör ligga till grund för bedömningen av rätten till omvårdnadsbidrag. De behov som kan ge rätt till omvårdnadsbidraget bör nämligen vara sådana som ligger utanför det som en förälder har att tillgodose inom ramen för föräldraansvaret enligt föräldrabalken. En motsvarande svårighet finns vid bedömningen av rätten till personlig assistans.”

 

Vem kan få omvårdnadsbidrag?

Det är inte bara föräldrarna till ett barn med funktionsnedsättning som kan få det nya omvårdnadsbidraget. Även personer som likställs med föräldrar kan ha rätt till bidraget, exempelvis make som bor med föräldern och annan vårdnadshavare.

Så här ska rätten till omvårdnadsbidrag bedömas:
– om barnet har mer än måttliga behov av omvårdnad och tillsyn: en fjärdedels bidrag
– stora behov av omvårdnad och tillsyn: halvt bidrag
– mycket stora behov av omvårdnad och tillsyn: tre fjärdedels bidrag
– särskilt stora behov av omvårdnad och tillsyn: helt bidrag

En nyhet i jämställdhetens tecken är att båda föräldrarna kan beviljas bidraget, med hälften vardera eller med den fördelning som de själva önskar.
Om föräldrarna inte är överens, ska bidraget fördelas mellan föräldrarna utifrån fjärdedelar med hänsyn till var barnet bor eller vistas.

Även om de flesta tycker det är bra att kunna dela på bidraget kan det skapa problem. Försäkringskassan har flaggat för att det kan bli svårt när föräldrar inte själva är överens.

I riksdagsdebatten gjordes också invändningar. Rossana Dinamarca (V) sa: ”Så länge ensamstående kvinnor är mer ekonomiskt utsatta än män är det fel väg att gå att försämra för dem.”

 

Hur mycket pengar får man i plånboken?

Glöm tanken att omvårdnadsbidraget skulle kompensera för faktiskt förlorad inkomst. Det har aldrig varit målsättningen, vare sig med det gamla vårdbidraget eller nya omvårdnadsbidraget. Stöden är betydligt lägre än faktiskt förlorad arbetsinkomst.

En positiv nyhet är att omvårdnadsbidrag kan ges retroaktivt för tiden tre månader före ansökan.

Beloppen för det nya bidraget får samma fasta nivåer som dagens vårdbidrag:

En fjärdedels förmån ska motsvara 62,5 procent av prisbasbeloppet (2 422 kr per månad beräknat med 2019 års prisbasbelopp. 29 063 kr per år).
Halv förmån ska motsvara 125 procent av prisbasbeloppet (4 844 kr per månad, 58 125 kr per år).
Tre fjärdedels förmån ska motsvara 187,5 procent av prisbasbeloppet (7 2 66 kr per månad, 87 188 kr per år).
Hel förmån ska motsvara 250 procent av prisbasbeloppet (9 688kr per månad, 116 250kr per år).

Bidraget ska, precis som dagens vårdbidrag, beskattas som vanlig inkomst av tjänst. Det är pensionsgrundande.

Utöver omvårdnadsbidraget kan man alltså få merkostnadsersättning. Denna ersättning ges i fem olika nivåer – från 13 950 kr till maximala 32 550 kr per år. Siffrorna bygger på 2019 års prisbasbelopp.

 

Vem kan få merkostnadsersättning?

Den nya merkostnadsersättningen är en renodlad kostnadsersättning för ”skäliga” merkostnader. Den gäller både för vuxna och för föräldrar till barn. Det finns en lägsta och en högsta nivå.

Stödet gäller kostnader som uppkommer på grund av en funktionsnedsättning och som går utöver de kostnader som är normala för personer i motsvarande ålder.

Personer med funktionsnedsättningar har många extrakostnader. Exempelvis kan man behöva extra stor bostadsyta för att få plats med vårdutrustning.

 

Vad räknas som merkostnad?

Flera organisationer har protesterat mot tillägget om att merkostnader ska vara ”skäliga” och anser att ALLA merkostnader som beror på en funktionsnedsättning ska tas med och att det ska finnas ett stort utrymme för individuella behov.

Nu är det ändå ”skäliga” merkostnader som riksdagen har beslutat om, så det återstår att se vad det innebär i praktiken när Försäkringskassans handläggare går igenom ansökningar.

Ersättning ska kunna lämnas för merkostnader för hälsa/vård/kost, slitage inklusive rengöring, resor, hjälpmedel, hjälp i den dagliga livsföringen, boende och ”övriga ändamål”.

Listan ger utrymme för skilda bedömningar. Vad ryms till exempel inom ”övriga ändamål”? Enligt propositionen kan det handla om merkostnader för lek och fritid för ett barn eftersom ett barn med funktionsnedsättning självfallet har samma rätt att kunna leka, och genom lek utvecklas, som andra barn. Andra exempel på övriga merkostnader kan vara vissa kapitalvaror.

Dessa exempel tycker regeringen får vara tillräckliga. Samtidigt betonar man att det just rör sig om exempel.

Kan man då få merkostnadsersättning för specialanpassad cykel för sitt barn? Eller andra fritidshjälpmedel?
– Merkostnad kan godtas om den är kopplad till funktionsnedsättningen och bedöms vara rimlig. Det är ingen skillnad mot hur bedömning sker i dagens vårdbidrag och handikappersättning, säger Ulrika Wahlberg.

Även merkostnadsersättningen ska kunna beviljas ett barns BÅDA föräldrar.

 

Hur mycket kan man få i merkostnadsersättning?

Hur mycket pengar kan man få i merkostnadsersättning? Det handlar inte om ersättning krona för krona. Istället ges ersättning i fem fasta nivåer, vilket kan betyda mindre än de faktiska merkostnaderna.

För att få någon ersättning alls måste de av Försäkringskassan godtagna merkostnaderna uppgå till minst 25 procent av prisbasbeloppet som för 2019 motsvarar 11 625 kr per år.

Man kan aldrig få mer än 70 procent av prisbasbeloppet i ersättning, dvs 32 550 kr beräknat på 2019 års prisbasbelopp.

För snålt, anser funktionsrättsorganisationerna om både ingångsnivån och maxbelopp: Många med funktionsnedsättning har låg inkomst och merkostnadsersättningen är av stor betydelse för att kunna klara av även mindre merkostnader, påpekar de.

Merkostnad kan godtas om den är kopplad till funktionsnedsättningen och bedöms vara rimlig.

De nya reglerna sägs bygga på samma bedömningar som sker i dagens vårdbidrag och handikapp­ersättning. Men Försäkringskassans handläggare kan få stort inflytande över vad som ska räknas.

Konsumentverket har varnat för att det blir svårt att beräkna merkostnaderna om man inte gör ”en omfattande utredning och definition av normalkostnader”. Funktionsrätt Sverige har uttryckt oro för att det kommer att tas för lite hänsyn till individens situation.

De fem fasta nivåerna för merkostnadsersättningen ser ut så här (baserat på 2019 års prisbasbelopp 46 500 kronor):
30 procent av prisbasbeloppet (13 950 kr per år) om merkostnaderna uppgår till minst 25 procent av prisbasbeloppet (11 400 kr)
40 procent av prisbasbeloppet (18 600 kr) om merkostnaderna uppgår till 35 procent av prisbasbeloppet (16 275 kr)
50 procent av prisbasbeloppet (23 250 kr) om merkostnaderna uppgår till 45 procent av prisbasbeloppet (20 925 kr)
60 procent av prisbasbeloppet (27 900 kr) om merkostnaderna uppgår till 55 procent av prisbasbeloppet (25 575 kr)
70 procent av prisbasbeloppet (32 550 kr) om merkostnaderna uppgår till 65 procent av prisbasbeloppet (30 225 kr).

 

Rätt att jobba mindre (och tjäna mindre…)

En nyhet är att föräldrar får rätt att gå ned i arbetstid med 25 procent, om man har fått omvårdnadsbidrag beviljat. Det ska göra det lättare att kombinera arbetsliv med att ha ett barn med funktionsnedsättning.

Det handlar dock bara om rätt att arbeta mindre – inte att få kompensation för inkomstförlusten.

Med tanke på de stora utmaningar berörda föräldrar har så är det tveksamt om nyheten har någon större betydelse för föräldrarnas möjligheter till bättre levnadsstandard och jämställdhet.

Regeringen skriver i propositionen:
”Att vara förälder till ett barn som har en funktionsnedsättning kan innebära att det dagliga livet till stor del upptas av omvårdnad och tillsyn av barnet. Det kan röra sig om att ständigt finnas till hands för barnet, hjälpa till med direkta vårdinsatser eller att aktivera, motivera och påminna barnet. Det kan krävas insatser under stora delar av dygnet och barnet kan behöva stöd långt upp i åldern. Hjälp- och stödinsatser från stat, landsting och kommun kan aldrig helt ersätta det ansvar som föräldrarna har för att ge barnet vård och annat stöd.”

 

Förenklar det för familjerna?

De nya reglerna ska förenkla för alla, så är det sagt. Men i praktiken kan det nu bli mer jobb med att ansöka om bidragen.

Familjer måste måste söka två olika ersättningar (omvårdnadsbidrag och merkostnadsersättning), istället för bara vårdbidraget.

Dessutom kan ansökningarna delas mellan de två föräldrarna. Och hur enkelt blir det att söka om föräldrarna är oeniga?

Ulrika Wahlberg på Försäkringskassan menar att detta inte behöver bli något problem. Hon säger så här:

”Regeringen har velat genomföra reformerna för att skapa enklare, tydligare och mer moderna regelverk. Ett exempel är att båda föräldrar kan ansöka om och beviljas omvårdnadsbidrag och merkostnadsersättning. Föräldrarna har möjlighet att ansöka om förmånerna gemensamt eller enskilt. De kommer även ha möjlighet att fördela ersättningen som de vill. Är föräldrarna inte överens kommer Försäkringskassan att göra fördelningen utifrån fjärdedelar. Det bästa för alla parter är så klart om föräldrarna har möjlighet att komma överens.”

 

Hur slutade Synskadades riksförbunds kamp för de gamla specialreglerna?

Den kamp SRF utkämpade resulterade i att blinda och gravt hörselskadade får behålla sin schablonersättning på ungefär samma villkor som idag.

Frågan var omstridd ända fram till beslutet i riksdagen den 13 juni. SRF fick med sig allianspartierna i kampen för att behålla dagens schablonersättning (och slippa redovisa alla kostnader). Regeringen ville att alla grupper skulle omfattas av nya merkostnadsersätttningen, men fick ge sig.

Schablonersättningen för blinda och hörselskadade lever alltså kvar. Från årsskiftet blir den till och med något högre än idag. Den högsta ersättningen för blinda ändras från dagens 69% av prisbasbeloppet till 70%. För gravt hörselskadade ändras schablonen från 36% till 40% av prisbasbeloppet. (För år 2019 är prisbasbeloppet 46 500 kronor.)

Samtidigt blir det valfritt att ansöka om schablonbeloppen enligt gamla modellen, eller söka nya merkostnadsersättningen som alla andra. Det finns inget krav på att redovisa merkostnader, men för att Försäkringskassan ska kunna godta yrkade merkostnader måste de vara kopplade till funktionsnedsättningen och bedömas vara ”rimliga”.

Guiden publicerades ursprungligen i november 2018.


ANNONS

Annons för durewall.se

ANNONS

Annons för Etac

ANNONS

Annons för Humana

ANNONS

Annons för Egen assisans

ANNONS

Annons för Särnmark

ANNONS

Annons för LSS-skolan