Guide: Så funkar de nya stöden för omvårdnad och merkostnader

Försäkringskassan förbereder sig nu för de nya ersättningarna som ersätter vårdbidrag och handikappersättning.

HejaOlika granskar nya omvårdnadsbidraget och merkostnadsersättningen

Annons

Annons för Etac

Vårdbidrag och handikappersättning byts mot helt nya ersättningar – omvårdnadsbidrag och merkostnadsersättning. Riksdagens beslut 13 juni satt långt inne, och föregicks av dramatik när Synskadades riksförbund, SRF, kämpade för att behålla gamla regler.

Den 1 januari 2019 börjar de nya reglerna gälla. Fram till dess kommer alla ansökningar att omfattas av de nuvarande reglerna.

Från årsskiftet blir det en lång period med övergångsregler, för att förändringarna inte ska vara så abrupta.

Det väntas ta fem år innan nya omvårdnadsbidraget helt ersätter vårdbidraget.

För nya merkostnadsersättningen blir det en övergångsperiod på hela 20 år. De som idag har handikappersättning kan dessutom själva välja om de ska söka enligt gamla eller nya regler ända fram till juli 2021.

Vad händer just nu?

Nu har Försäkringskassan bråda dagar med att skriva nya instruktioner för hur reglerna ska tolkas, utbilda personal, ta fram nya blanketter, processer och utbildningar. Det rekryteras även ny personal för att förstärka handläggningen.

– Vi kommer att anställa omkring 100 personliga handläggare, berättar Ulrika Wahlberg, som är områdeschef för de aktuella bidragen på Försäkringskassans huvudkontor.

Frågan är om denna förstärkning räcker. Redan idag är handläggningstiden över 100 dagar för vårdbidrag och handikappersättning – klart mer än målsättningen 90 dagar.

(Enligt Försäkringskassans statistikavdelning tar handläggningen av vårdbidrag i genomsnitt 109 dagar och handikappersättning 102 dagar.)

– Eftersom förmånerna är helt nya är det svårt att säga något om handläggningstiderna i förväg, säger Ulrika Wahlberg.

Vad kan man göra för att snabba upp handläggningen av den egna ansökan?

Det viktigaste är att ansökan är komplett ifylld och har alla underlag, till exempel läkarutlåtande. Då behöver Försäkringskassan inte begära kompletteringar.

Försäkringskassan gör dock alltid en egen utredning. Försäkringskassan kan även kontakta vården direkt för kompletteringar. Utredningen görs av en handläggare, sedan fattas beslutet av särskilt utsedd beslutsfattare.

Om man inte blir nöjd med beslutet?

Om man inte är nöjd med handläggningen eller beslutet, så kan man komma med synpunkter i flera steg. Först kan man tycka till om det förslag till beslut som Försäkringskassans handläggare ”kommunicerar”.

När beslutet har kommit kan man begära omprövning, inom två månader. Omprövningen görs av en speciell omprövningsenhet inom Försäkringskassan.

Om man ändå inte blir nöjd kan man överklaga till förvaltningsrätten.

Hur ofta omprövas besluten?

Nuvarande vårdbidrag omprövas vartannat år. För nya omvårdnadsbidraget heter det att omprövning ska göras minst vartannat år, om det inte finns anledning till att ha annan tidsperiod, som kan vara kortare eller längre. Tiden anges i beslutet.

För dagens handikappersättning finns ingen lagstadgad omprövning, däremot har Försäkringskassan ”efterkontroll”, med tidsgränser som varierar från fall till fall, för att se om det har skett eventuella förändringar. Har det skett förändringar gör Försäkringskassan omprövning.

Man måste själv anmäla ändringar i behovet till Försäkringskassan. Och detta måste göras inom 14 dagar efter att förändringen inträffat. Det är riskabelt att inte anmäla eftersom man då kan drabbas av återkrav. En besvärlig situation, även om det inte finns några extra straffavgifter.

Exempel på förändringar som kan påverka ersättningarna är att ett barn får plats på korttidsboende eller att en vuxen flyttar till gruppbostad.

Har Försäkringskassan skärpt bedömningarna?

Statistiken för vårdbidrag visar att andelen som får ”hel ersättning” har rasat, medan det blivit vanligare med lägre ersättningar.

Betyder det då inte att bedömningarna ändå blivit tuffare? Nej, är svaret från Försäkringskassan.

Varför har då hel ersättning minskat? En förklaring kan vara att fler barn beviljats personlig assistans eller annat stöd. Å andra sidan har barnen de senaste åren drabbats extra hårt av neddragningar inom assistans, vilket i så fall snart borde märkas i en ökning av helt vårdbidrag.

Ulrika Wahlberg, Försäkringskassan, har ingen åsikt om varför helt vårdbidrag har minskat. ”Någon sådan analys finns inte i dagsläget”, säger hon.

Kan man ha både assistans och omvårdnadsbidrag?

Ja, man kan absolut ha både personlig assistans och omvårdnadsbidrag för ett barn.

Om barnet har assistans kommer omvårdnadsbidraget dock bara att täcka in det behov som inte täcks av assistansen. Försäkringskassan har uppgifter om vad som ingår i beslutet om assistansersättning. I samtal med den sökande utreds vilka andra behov som barnet har och som kan ingå i omvårdnadsbidraget.

Merkostnadsersättning kan också vara aktuellt oavsett om man har assistans eller inte.

Är de nya reglerna snålare eller mer generösa?

De nya reglerna väntas spara 30 miljoner kronor åt staten under 2019 och 60 miljoner under 2020. Det handlar om någon procent i besparingar. Vårdbidrag och handikappersättning skulle annars ha legat på 5,4 miljarder kr år 2019.

Enligt propositionen kommer fler att få ersättning eftersom ”instegsnivån” blir lägre.

De nya och gamla stöden är inte fullt jämförbara. För dagens vårdbidrag görs en sammanvägning av omvårdnadsbehov och kostnader. Med det nya systemet är det två helt olika ersättningar.

I riksdagsdebatten varnade Rossana Dinamark (V) för att det kan bli besparingar, särskilt för de som har hjälpbehov som idag täcks av handikappersättning.

Hon varnade också för att ensamstående kvinnor kan förlora ekonomiskt på de nya reglerna om att omvårdnadsbidrag kan delas mellan föräldrar.

– Vi vet är det oftast kvinnor som tar störst ansvar för barn, och speciellt för barn med särskilda behov. Kvinnor går ned i arbetstid när de har funktionsnedsatta barn, medan män med funktionsnedsatta barn går upp i arbetstid, sa Rossana Dinamarka.

Dessutom kan de nya reglerna kan få förödande konsekvenser för kvinnor som lever gömda.

– Ansökan som görs kan handläggas gemensamt, även om den görs av separerade föräldrar var för sig, vilket gör att båda får partsinsyn, sa Rossana Dinamarka i riksdagsdebatten.

Vi har bett Försäkringskassan kommentera hur man ser på denna risk, men inte fått svar.

Svåra frågan om föräldraansvaret fortfarande olöst

Nyckelfrågan – vad är normalt föräldraansvar? – är fortfarande olöst. Det bäddar för fortsatta konflikter om rätten till stöd för barn med funktionsnedsättningar.

– Vi har bett om ett förtydligande av föräldraansvaret men inte fått det ännu, säger Ulrika Wahlberg på Försäkringskassan.

Vilka behov som ingår i föräldrarnas normala ansvar är ofta en komplicerad avvägning, skrev Försäkringskassan i sitt yttrande inför regeländringarna.

Regeringen valde dock att ducka, och skrev så här i propositionen:

”Det är behovet av omvårdnad och tillsyn som barnet kan antas vara i behov av på grund av sin funktionsnedsättning som bör ligga till grund för bedömningen av rätten till omvårdnadsbidrag. De behov som kan ge rätt till omvårdnadsbidraget bör nämligen vara sådana som ligger utanför det som en förälder har att tillgodose inom ramen för föräldraansvaret enligt föräldrabalken. En motsvarande svårighet finns vid bedömningen av rätten till personlig assistans.”

Vem kan få omvårdnadsbidrag?

Det är inte bara föräldrarna till ett barn med funktionsnedsättning som kan få det nya omvårdnadsbidraget. Även personer som ”likställs” med föräldrar kan ha rätt till bidraget, exempelvis make som stadigvarande bor med föräldern och annan vårdnadshavare.

Så här ska rätten till omvårdnadsbidrag bedömas:

– om barnet har mer än måttliga behov av omvårdnad och tillsyn: en fjärdedels bidrag

– stora behov av omvårdnad och tillsyn: halvt bidrag

– mycket stora behov av omvårdnad och tillsyn: tre fjärdedels bidrag

– särskilt stora behov av omvårdnad och tillsyn: helt bidrag

En nyhet i jämställdhetens tecken är att båda föräldrarna kan beviljas bidraget, med hälften vardera eller med den fördelning som de själva önskar.

Om föräldrarna inte är överens, ska bidraget fördelas mellan föräldrarna utifrån fjärdedelar med hänsyn till var barnet bor eller vistas.

Ansökan kan göras av endast en förälder, separat av var och en, eller gemensamt.

Även om de flesta tycker det är bra att kunna dela på bidraget kan det skapa problem. Försäkringskassan har flaggat för att det kan bli svårt när föräldrar inte själva är överens.

I riksdagsdebatten gjordes också invändningar. Rossana Dinamark (V) sa: ”Syftet att öka jämställdheten och att öka mäns ansvarstagande för barn är bra. Men så länge ensamstående kvinnor är mer ekonomiskt utsatta än män är det fel väg att gå att försämra för dem. Det framgår av propositionen att kvinnor går ned i arbetstid när de har funktionsnedsatta barn, medan män med funktionsnedsatta barn går upp i arbetstid.”

Hur mycket pengar får man i plånboken?

Glöm tanken att omvårdnadsbidraget skulle kompensera för faktiskt förlorad inkomst. Det har aldrig varit målsättningen, vare sig med dagens vårdbidrag eller nya omvårdnadsbidraget. Stöden är betydligt lägre än faktiskt förlorad arbetsinkomst.

En positiv nyhet är att omvårdnadsbidrag kan ges retroaktivt för tiden tre månader före ansökan.

Beloppen för det nya bidraget får samma fasta nivåer som dagens vårdbidrag:

En fjärdedels förmån ska motsvara 62,5 procent av prisbasbeloppet (2 370 kr per månad beräknat med 2018 års prisbasbelopp. 28 440 kr per år).

En halv förmån ska motsvara 125 procent av prisbasbeloppet (4 740 kr per månad, 56 880 kr per år).

Tre fjärdedels förmån ska motsvara 187,5 procent av prisbasbeloppet (7 109 kr per månad, 85 308 kr per år).

Hel förmån ska motsvara 250 procent av prisbasbeloppet (9 479 kr per månad, 113 748 kr per år).

Bidraget ska, liksom dagens vårdbidrag, beskattas som vanlig inkomst av tjänst. Det är pensionsgrundande.

Utöver omvårdnadsbidraget kan man alltså få merkostnadsersättning. Denna ersättning ges i fem olika nivåer – från 13 650 kr till maximala 31 850 kr per år.

Siffrorna är utifrån 2018 års prisbasbelopp. Om prisbasbeloppet ändras för år 2019 kommer också beloppen att ändras.

Vem kan få merkostnadsersättning?

Den nya merkostnadsersättningen är en renodlad kostnadsersättning för ”skäliga” merkostnader. Den gäller både för vuxna och för föräldrar till barn. Det finns en lägsta och en högsta nivå.

Stödet gäller kostnader som uppkommer på grund av en funktionsnedsättning och som går utöver de kostnader som är normala för personer i motsvarande ålder.

Personer med funktionsnedsättningar har många extrakostnader. Exempelvis kan man behöva extra stor bostadsyta för att få plats med vårdutrustning.

Men vad kommer att räknas som merkostnader?

Flera organisationer har protesterat mot tillägget om att merkostnader ska vara ”skäliga” och anser att ALLA merkostnader som beror på en funktionsnedsättning ska tas med och att det ska finnas ett stort utrymme för individuella behov.

Nu är det ändå ”skäliga” merkostnader som riksdagen har beslutat om, så det återstår att se vad det innebär i praktiken när Försäkringskassans handläggare går igenom ansökningar.

Ersättning ska kunna lämnas för merkostnader för hälsa/vård/kost, slitage inklusive rengöring, resor, hjälpmedel,  hjälp i den dagliga livsföringen, boende och ”övriga ändamål”. Listan ger utrymme för vitt skilda bedömningar. Vad ryms till exempel inom ”övriga ändamål”?

Enligt propositionen kan ”övriga ändamål” handla om merkostnader för lek och fritid för ett barn eftersom ett barn med funktionsnedsättning självfallet har samma rätt att kunna leka, och genom lek utvecklas, som andra barn. Andra exempel på övriga merkostnader kan vara vissa kapitalvaror.

Dessa exempel tycker regeringen får vara tillräckliga. Samtidigt betonar man att det just rör sig om exempel.

Kan man då få merkostnadsersättning för specialanpassad cykel för sitt barn? Eller andra fritidshjälpmedel?

– Merkostnad kan godtas om den är kopplad till funktionsnedsättningen och bedöms vara rimlig. Det är ingen skillnad mot hur bedömning sker i dagens vårdbidrag och handikappersättning, säger Ulrika Wahlberg.

Även merkostnadsersättningen ska kunna beviljas ett barns BÅDA föräldrar.

Hur mycket kan man få i merkostnadsersättning?

Hur mycket pengar kan man få i merkostnadsersättning? Det handlar inte om ersättning krona för krona. Istället ges ersättning i fem fasta nivåer, vilket kan betyda mer eller mindre än de faktiska merkostnaderna.

För att få någon ersättning alls måste merkostnaderna uppgå till minst 25 procent av prisbasbeloppet eller 11 375 kr per år.

Man kan aldrig få mer än 70 procent av prisbasbeloppet i ersättning, dvs 31 850 kr beräknat på 2018 års prisbasbelopp.

För snålt, anser funktionshinderorganisationerna om både ingångsnivån och maxbelopp.

Många personer med funktionsnedsättning har en låg inkomst och att merkostnadsersättningen är av stor betydelse för att de ska kunna klara av även mindre kostnader som uppkommer till följd av funktionsnedsättningen, påpekar organisationerna.

Merkostnad kan godtas om den är kopplad till funktionsnedsättningen och bedöms vara rimlig.

De nya reglerna sägs bygga på samma bedömningar som sker i dagens vårdbidrag och handikappersättning.

Men Försäkringskassans handläggare kan få stort inflytande över vad som ska räknas.

Konsumentverket har varnat för att det blir svårt att beräkna merkostnaderna om man inte gör ”en omfattande utredning och definition av normalkostnader”. Funktionsrätt Sverige har uttryckt oro för att det kommer att tas för lite hänsyn till individens situation.

De fem fasta nivåerna för merkostnadsersättningen ser ut så här (baserat på 2018 års prisbasbelopp 45 500 kronor):

30 procent av prisbasbeloppet (13 650 kr per år) om merkostnaderna uppgår till minst 25 procent av prisbasbeloppet (11 375 kr)

40 procent av prisbasbeloppet (18 200 kr) om merkostnaderna uppgår till 35 procent av prisbasbeloppet (15 925 kr)

50 procent av prisbasbeloppet (22 750 kr) om merkostnaderna uppgår till 45 procent av prisbasbeloppet (20 475 kr)

60 procent av prisbasbeloppet (27 300 kr) om merkostnaderna uppgår till 55 procent av prisbasbeloppet (25 025 kr)

70 procent av prisbasbeloppet (31 850 kr) om merkostnaderna uppgår till 65 procent av prisbasbeloppet (29 575 kr).

Rätt att gå ned i arbetstid

En nyhet är att föräldrar (och likställda) får rätt att gå ned i arbetstid med 25 procent, om man har fått omvårdnadsbidrag beviljat.

Det ska göra det lättare att kombinera arbetsliv med att ha ett barn med funktionsnedsättning.

Det handlar dock bara om en rättighet att arbeta mindre – inte att få kompensation för inkomstförlusten.

Med tanke på de stora utmaningar föräldrar har så är det tveksamt om nyheten faktiskt har någon större betydelse för föräldrarnas möjligheter till bättre levnadsstandard och jämställdhet.

Regeringen skriver i propositionen: ”Att vara förälder till ett barn som har en funktionsnedsättning kan innebära att det dagliga livet till stor del upptas av omvårdnad och tillsyn av barnet. Det kan röra sig om att ständigt finnas till hands för barnet, hjälpa till med direkta vårdinsatser eller att aktivera, motivera och påminna barnet. Det kan krävas insatser under stora delar av dygnet och barnet kan behöva stöd långt upp i åldern. Hjälp- och stödinsatser från stat, landsting och kommun kan aldrig helt ersätta det ansvar som föräldrarna har för att ge barnet vård och annat stöd.”

Förenklar det för familjerna?

De nya reglerna ska förenkla för alla, så är det sagt. Men i praktiken kan det bli mer jobb med att ansöka om bidragen.

För familjer blir det nu två olika ersättningar som ska sökas (omvårdnadsbidrag respektive merkostnadsersättning), istället för dagens sammanvägda vårdbidrag.

Dessutom kan ansökningarna delas mellan de två föräldrarna. Och hur enkelt blir det att söka föräldrarna är oeniga?

Ulrika Wahlberg på Försäkringskassan menar dock att detta inte behöver bli något problem. Hon säger så här:

”Anledningen till att regeringen har velat genomföra reformerna är för att skapa enklare, tydligare och mer moderna regelverk för barn och vuxna med funktionsnedsättning. Ett exempel på det är just att båda föräldrar kan ansöka om och beviljas omvårdnadsbidrag och merkostnadsersättning för ett barn som har en funktionsnedsättning. Föräldrarna har möjlighet att ansöka om förmånerna gemensamt eller enskilt. De kommer även ha möjlighet att fördela ersättningen som de vill. Är föräldrarna inte överens kommer Försäkringskassan att göra fördelningen utifrån fjärdedelar. Det bästa för alla parter är så klart om föräldrarna har möjlighet att komma överens.”

Hur slutade Synskadades riksförbunds kamp för de gamla specialreglerna?

Den kamp SRF utkämpade resulterade i att blinda och gravt hörselskadade får behålla sin schablonersättning på ungefär samma villkor som idag.

Frågan var omstridd ända fram till beslutet i riksdagen den 13 juni. SRF fick med sig allianspartierna i kampen för att behålla dagens schablonersättning (och slippa redovisa alla kostnader). Regeringen ville att alla grupper skulle omfattas av nya merkostnadsersätttningen, men fick ge sig.

Schablonersättningen för blinda och hörselskadade lever alltså kvar. Från årsskiftet blir den till och med något högre än idag. Den högsta ersättningen för blinda ändras från dagens 69% av prisbasbeloppet till 70%. För gravt hörselskadade ändras schablonen från 36% till 40% av prisbasbeloppet. (För år 2018 är prisbasbeloppet 45 500 kronor.)

Samtidigt blir det valfritt att ansöka om schablonbeloppen enligt gamla modellen, eller söka nya merkostnadsersättningen som alla andra. Det finns inget krav på att redovisa merkostnader, men för att Försäkringskassan ska kunna godta yrkade merkostnader måste de vara kopplade till funktionsnedsättningen och bedömas vara ”rimliga”

Publicerad: 2018-07-20

Av: Redaktionen

Nyckelord: Guider, ekonomi, handikappersättning, merkostnadsersättning, omvårdnadsbidrag, privatekonomi, vårdbidrag

Annons

Annons för Durewall.se

Annons

Annons för Humana