Så har covid-19 slagit inom LSS-boende och assistans
LSS-boenden och personlig assistans har drabbats hårdare av covid-19 än befolkningen i stort. Men samtidigt klarat sig betydligt bättre än äldreomsorgen.
– Att smittspridningen har varit relativt begränsad inom LSS jämfört med äldreomsorgen var delvis förväntat, men ändå en positiv överraskning, säger Karin Flyckt, Socialstyrelsen.
HejaOlika bad Karin Flyckt, Socialstyrelsens samordnare för funktionshinderfrågor, att beskriva det aktuella pandemi-läget inom LSS och funktionshinderomsorg.
Hur ser pandemi-statistiken ut för för personer inom LSS?
Inom funktionshindersområdet publicerar vi statistik över konstaterat smittade samt avlidna inom bostad med särskild service enligt LSS samt personlig assistans (inklusive assistansersättning) enligt LSS. Statistiken uppdateras regelbundet och den senaste uppdateringen gäller fram till 10 augusti:
Inom bostad med särskild service har 615 personer haft konstaterad covid-19 (laboratorietest), vilket motsvarar 2 procent av samtliga med boendeinsatsen. 46 personer har avlidit till följd av covid-19. (Läs mer om LSS-boende i LSS-skolan)
Inom personlig assistans inklusive assistansersättning har 252 personer haft konstaterad covid-18 (laboratorietestad), vilket motsvarar 1,3 procent av samtliga med stödet. 32 personer har avlidit till följd av covid-19.
I Sverige har 84 294 personer har haft laboratoriekonstaterad covid-19, vilket motsvarar 0,8 procent i befolkningen. Så andelen smittade inom bostad med särskild service och personlig assistans är något högre, men andelen är samtidigt lägre än inom äldreomsorgen.
Vi saknar statistik över antal avlidna som fått sjukhusvård.
Hur har utvecklingen varit över tid, och hur ser prognosen ut nu?
Antalet smittade och avlidna har varit relativt lågt jämfört med äldreomsorgen. Det är förstås positivt och den främsta anledningen är med all sannolikhet att andelen över 70 år är lägre inom LSS. Men få lägenheter per gruppboende kan också spela in liksom att assistansanvändare i sin tur har väsentligt färre personer som ger stödet jämfört med exempelvis hemtjänsten.
Att smittspridningen har varit relativt begränsad inom LSS jämfört med äldreomsorgen var delvis förväntat, men ändå en positiv överraskning.
Det finns ingen tydlig prognos, däremot finns det olika tänkbara scenarier kring smittspridningen och utvecklingen framöver. Det som är tydlig är att pandemin fortfarande pågår och att vi behöver vidta åtgärder för att minimera fortsatt smittspridning. Det gäller såväl myndigheter som kommuner och enskilda personer.
Vad har varit största problemen?
Många problem har varit gemensamma för funktionshindersområdet och andra områden: Att snabbt få fram de webbutbildningar som behövs för personal, om bland annat att hindra smittspridning och att använda skyddsutrustning.
Tillgången till skyddsutrustning har varit en utmaning, även inom verksamheter som ger stöd till personer med funktionsnedsättning. Socialstyrelsen har haft i uppdrag är att säkra tillgången till skyddsutrustning och annan materiel om kommunernas egen kapacitet inte räcker till eller om omfördelning inte kan ske regionalt.
Att ta fram grundläggande och löpande information om covid-19 i alternativa format så att även personer med exempelvis intellektuell funktionsnedsättning kan ta till sig den.
En utmaning är att ingen har kunnat förutse utvecklingen eftersom vi inte varit med om något liknande i modern tid. Det har gjort att vi inte alltid har kunnat ligga steget före.
Att nå ut med information till verksamheter, till exempel stöd för anpassade arbetssätt, checklistor samt information om vilka regler som gäller. Här har Socialstyrelsen kommunicerat via pressträffar, nyhetsbrev och direktutskick.
Många dagliga verksamheter har varit tvungna att stänga ned sin verksamhet tillfälligt. Det finns flera exempel på hur verksamheter har hittat andra lösningar, till exempel digitala aktiviteter. Men vi vet också nedstängningen av dagliga verksamheter har medfört isolering för många personer med funktionsnedsättning
Resultaten från IVO:s tillsyn kommer att ge viktig kunskap om problem och utmaningar.
Viktigaste åtgärderna som genomförts?
Det är svårt att bedöma vilka åtgärder som varit viktigast. De primärt viktigaste åtgärderna har handlat om att minimera smittspridningen, både genom restriktioner och rekommendationer.
Personligen tycker jag också att allt arbete som lagts ned på att ta fram information i anpassade format har varit viktigt. Under pandemin har det blivit allt tydligare att alla medborgare har ett ansvar för att bidra till minskad smittspridning, både för sin egen skull och för andra. Men det förutsätter att medborgare får information. Även personer med funktionsnedsättning som behöver information i anpassade format måste kunna ta del av den informationen. Det kan handla om att informera om allt från Folkhälsomyndighetens rekommendationer om god basal hygien och att hålla avstånd, till vad som händer i omvärlden just nu.
Det finns många exempel på viktiga åtgärder på verksamhetsnivå. Ett exempel är att många gruppboenden enligt LSS har haft fasta vikarier som inte arbetat i flera verksamheter.
Jag tycker också intresseorganisationernas insatser är värda att lyftas. FUB och Autism & Aspergerförbundet är exempel på två organisationer som varit väldigt aktiva, även i att uppmärksamma myndigheter på behov. Det har också gjort ett stort jobb i att sprida information om covid-19 till sina medlemmar.
Hur kan man förbättra situationen för personer med funktionsnedsättning inför framtiden?
Ingen utvärdering har gjorts av arbetet och lärdomarna från den pågående pandemin, så det är svårt att uttala sig i nuläget. Men slutsatserna från utvärderingen av värmeböljan 2018 känns delvis aktuella även här.
Så långt som möjligt är det viktigt att arbeta proaktivt och inte bara reaktivt. Det gäller även verksamheter som ger stöd till personer med funktionsnedsättning.
År 2018 handlade det om höga temperaturer, denna gång handlar det om en pandemi. Vad det blir nästa gång vet vi inte, men det vi vet är att det kommer att komma fler kriser. Därför måste kommunerna säkerställa att verksamheterna kan fortsätta bedrivas med god kvalitet även vid kris, till exempel när det gäller personella resurser, evakueringsplaner med mera. I det sammanhanget är kontinuitetsplanering viktigt.
Kontinuitetsplanering handlar om att planera för att upprätthålla sin verksamhet på en tolerabel nivå oavsett vilken störning den utsätts för, till exempel när personalen inte kommer till jobbet, lokalerna inte går att använda, leveranser av viktiga varor och tjänster inte når fram eller vi drabbas av ett strömavbrott.
Socialstyrelsens öppna jämförelser visar dock att endast 43 procent av kommunerna har kontinuitetsplaner för bostad med särskild service för vuxna enligt LSS. Andelen med sådana planer har förvisso ökat inom verksamheter enligt LSS, men vi ser fortfarande en stor förbättringspotential.
Samarbete och samverkan är en viktig faktor i dessa sammanhang. Under våren och sommaren har vi många exempel på samarbeten mellan myndigheter och organisationer.
Beredskapen i verksamheten är viktig. Den är avgörande för hur snabbt arbetet kan komma igång.
Vi har haft två större kriser de senaste åren, årets pandemi och värmeböljan 2018. Utvärderingen av värmeböljan visade att information i alternativa format är viktigt. I kristider kan det uppstå situationer när många fler personer med funktionsnedsättning än normalt behöver stöd. Det är viktigt att nå ut med information till dem.
Vilken kunskap finns om hur personer med funktionsnedsättningar och anhöriga klarat covid-19-pandemin?
Det saknas idag samlad kunskap om hur anhöriga klarat pandemin, men vi vet att många har haft det tufft. Regeringen har i dagarna beslutat om ett nytt uppdrag till Anhörigas Riksförbund som ska belysa anhörigperspektivet. Resultaten från det arbetet kommer att ge värdefull kunskap.
Det finns inte heller någon samlad kunskap om hur personer med funktionsnedsättningar klarat pandemin. Men det är inget unikt för funktionshindersområdet, vi saknar i mångt och mycket samlad kunskap om hur olika målgrupper klarat pandemin. Pandemin pågår fortfarande så det är inte konstigt att det ännu inte finns så mycket kunskap. Men intresseorganisationernas medlemsundersökningar och dialoger med olika intressenter ger likväl värdefull kunskap.
Det är viktigt att bedöma pandemins konsekvenser ur ett individperspektiv, inklusive för personer med funktionsnedsättning. Socialstyrelsen håller därför på att ta planera för vilka analyser som behöver göra av covid-19 inom funktionshindersområdet.
Vilken kunskap finns om risker och överdödlighet för personer med olika funktionsnedsättningar?
Det behövs mer kunskap om bland annat överdödlighet för personer med olika funktionsnedsättning när det gäller covid-19. Inom detta område kommer Socialstyrelsen att göra analyser.
Det är viktigt att ha med sig att det generellt saknas kunskap om konsekvenserna av covid-19 och ny kunskapsinhämtning pågår hela tiden.
Det finns viss forskning kring risker för personer med olika funktionsnedsättningar. Detta kommer framförallt fram i Socialstyrelsens rapport om riskgrupper från i våras.
Hur definieras riskgrupperna idag?
Den definition av riskgrupper som finns är den som Socialstyrelsen tagit fram:
* Ålder (framförallt 70 år och äldre)
* Cancersjukdom i vissa situationer
* Samtidig förekomst av mer än en av följande kroniska sjukdomar: hjärt-kärlsjukdom, hypertoni, diabetes med komplikation i minst ett organsystem, kraftigt nedsatt njurfunktion, kronisk lungsjukdom med väsentligt minskad lungkapacitet, kronisk leversjukdom med cirrhosutveckling
* Fetma
* Neurologisk eller neuromuskulär sjukdom eller skada med påver-kan på andningsfunktionen
* Genomgången transplantation med fortgående immunmodulerande behandling
* Binjurebarkssvikt
* Annat allvarligt hälsostånd eller behandling som innebär ökad mottaglighet för Sars-CoV-2 och risk för allvarligt sjukdomsförlopp vid covid-19. Exempelvis: immunbristtillstånd, kraftigt nedsatt allmäntillstånd, extrem undervikt, högdosbehandling eller långtidsbehandling med kortison, flerfunktionsnedsättning och annat hälsotillstånd som bedöms innebära ökad risk att drabbas svårt vid covid-19.
Även om de flesta riskgrupperna är tydligt avgränsade så öppnar den sista gruppen upp för att det kan finnas fler tillstånd som kan innebära ökad mottaglighet för covid-19 och risk för allvarligt sjukdomsförlopp.
Annan viktig kunskap om covid-19 och funktionsnedsättning?
Det finns förhållandevis lite kunskap om covid-19 och personer med funktionsnedsättning. Socialstyrelsens statistik över konstaterat smittade och avlidna, liksom dialoger med olika aktörer ger viss kunskap, men det behövs mer.
Därför håller Socialstyrelsen i nuläget på att planera för kommande analyser och kunskapsinhämtning inom området.
Hur har pandemin påverkat de olika LSS-insatserna?
Vi har ännu ingen samlad kunskap om hur pandemin påverkat insatser till personer med funktionsnedsättning. Vi vet dock att vissa verksamheter har varit tvungna att stänga ner, till exempel daglig verksamhet.
Det finns inget besöksförbud inom bostad med särskild service, men vi har fått signaler om detta ändå har varit en utmaning.
Mer samlad kunskap om hur insatser till personer med funktionsnedsättning har påverkats kommer förmodligen att från IVO:s tillsyn. Även Socialstyrelsens kommande analyser kommer ge mer kunskap.
Vad är viktigast att förbättra just nu?
Det kommer givetvis att vara fortsatt viktigt att säkra att smittspridningen inte ökar i målgruppen. I nuläget är det svårt att säga något ytterligare om förbättringsområden. Här är det viktigt att vänta in exempelvis resultatet från IVO:s granskningar.
Anhöriga har fått bära ett tungt lass, hur ser ni på detta?
Vi vet att anhöriga många gånger får ta ett stort ansvar, så har det många gånger varit även under pandemin. Det är därför glädjande att regeringen beslutat att ge Anhörigas Riksförbund i uppdrag att ta fram mer kunskap i frågan.
Vad händer nu?
Även om smittspridningen ser annorlunda ut nu än i våras så är det viktigt att komma ihåg att pandemin inte är över, den pågår fortfarande. Det som är viktigt nu är fortsätta arbetet med att stödja verksamheterna, att vi orkar fortsätta alla åtgärderna för att begränsa smitta. Allt ifrån att hålla avstånd till att stanna hemma vid sjukdomssymtom. Det gäller förstås även funktionshindersområdet.
Parallellt med detta är det också viktigt att få kunskap och att dra lärdomar, och även om det kan påbörjas nu så är det viktigt att inte göra det för tidigt.
