Nyheter

Så här planerar du ditt barns flytt

 

…och ser till att ni får den hjälp ni har rätt till.

1. Var positiv
En av bromsklossarna när din ungdom ska flytta hemifrån kan vara – du själv! Det är viktigt att du själv har positiva tankar kring flytten för att ungdomen ska känna sig säker. Börja redan när ungdomen är i 16–17-årsåldern att informera och berätta om att han eller hon ska flytta och skaffa sig ett eget spännande liv när ungdomen kommer upp i 20-årsåldern. Engagera hela familjen och se till att alla är positiva. Låt äldre syskon som flyttat eller ska flytta hemifrån stå för goda exempel.

2. Planera i god tid
Att hitta lägenhet är inte det lättaste. Om ditt barn tillhör LSS personkrets, Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, har ditt barn lagstadgad rätt till en bostad. Personer som omfattas av LSS är de enda personerna i Sverige som enligt lag har rätt till en bostad och din kommun har en skyldighet att skaffa fram denna. När du ansökt om bostad har kommunen tre månader på sig att ta ett beslut och ordna en bostad till ditt barn, om beslutet är positivt.
Men i praktiken får inte alla människor som har rätt till en bostad via LSS, så snabbt som de borde få det. Därför ska man som förälder ha god framförhållning och söka bostad åt sitt barn ett par år innan själva flytten ska äga rum. Oavsett vad kommunen säger, kan du skicka in din ansökan flera år innan du behöver bostaden. Du skriver då att du ansöker om bostad för ditt barn, men att beslutet inte behöver verkställas förrän barnet till exempel gått ut gymnasiet. Då kan du få ett positivt beslut tidigt och kommunen får längre tid på sig att hitta en passande bostad. Kom ihåg att ansökan måste vara skriftlig! Ett samtal med en LSS-handläggare gäller inte.

Om ditt barn inte räknas till LSS-kretsen, ta reda på vilka bostadsköer som finns i din hemstad. Ställ dig tidigt i kön, så att det finns ett gott utbud för ditt barn när flytten närmar sig och det är dags att börja välja.
Ditt barn kanske har en önskan att åka till en annan stad och studera efter gymnasiet. Hjälp då till med att ta reda på hur bostadsutbudet ser ut i den staden. Om ditt barn vill studera på ett universitet finns ofta studentbostäder att tillgå och det är bra att ställa sig i kö till dem några år i förväg.

3. Sätt andra i arbete
Du behöver inte alltid vara den starka mamman eller pappan som fixar allt själv. Kontakta tidigt kurator på barn- eller vuxenhabiliteringen och LSS-handläggaren i din kommun. De är avlönade för att hjälpa dig och din ungdom. De kan hjälpa till med ansökningar och ge bra tips och råd.
Om din ungdom vill flytta från hemkommunen till en annan kommun för att till exempel studera, kan kurator eller LSS-handläggare kontakta berörda personer i den andra kommunen åt dig.

4. Gå ihop i grupper
Om din ungdom är i behov av en speciell bostad och kanske även av assistans, kan det vara bra att tala med andra inom din handikappförening. Det finns bra exempel på föräldragrupper som startat egna bostadskollektiv till sina ungdomar. Hemmet har blivit fräscht och nybyggt och ungdomarna har blivit fria från sina föräldrar, samtidigt som de kännt trygghet i boendet.

5. Förbered mentalt
Medan ni väntar på själva flytten, glöm inte bort att kontinuerligt prata om flytten som något positivt. Se till att din ungdom förstår vad det handlar om och känner sig säker.

6. Anpassa
Hjälp till bostadsanpassning går att söka från den dag ungdomen skrivit på bostadskontraktet. Om din ungdom redan fått en väl anpassad bostad behöver du inte bry dig om detta, men många gånger måste man anpassa lägenheten efter individen.
Ofta tar det ett halvår innan själva bostadsanpassningen blir klar. Därför är det viktigt att så fort som möjligt kontakta en arbetsterapeut. Arbetsterapeuten gör ett hembesök och bestämmer vilka anpassningar som behövs.
Ni måste räkna med att behöva betala hyra för en obebodd bostad i ett halvår, fram till dess att den är rätt anpassad.

7. Bostadsbidrag
Den som fyllt 18 år, men inte 29, har rätt till bostadsbidrag. Hur mycket pengar man kan få beror på hur många man är i hushållet, hur hög inkomst man har, hur hög hyran är och hur stor bostaden är. Om din ungdom studerar räknas 80 procent av studentbidraget som inkomst. Den som arbetar heltid och kan försörja sig på lönen, får inget bostadsbidrag.
Om ungdomen har sjukersättning räknas även det som en inkomst. Men om din ungdom får handikapp­ersättning, till exempel för synskada, räknas det inte som en inkomst. Handikapp­ersättningen ska ersätta extra kostnader som uppkommer av ett funktionshinder, exempelvis extra slitage av kläder.
På Försäkringskassans hemsida kan du själv räkna ut det preliminära bostadsbidraget din ungdom har rätt till: www.forsakringskassan.se.

 

ANNONSER
  • Annons för Tobii Dynavox
  • Annons för STIL
  • Etac Sulky R82 Cricket
  • Annons för CJ Advokatbyrå
  • Annons för Mini Crosser X
  • Annons för HD Motion
  • Annons för Särnmark
  • Annons för Fremia
  • Annons för Unik Försäkring
  • Annons för JAG
  • Annons för HEA Medical