Vad händer med schablonersättningen för personlig assistans?

Hösten 2021 rådde full storm kring assistansersättningen och dagens timschablon. I december 2021 föreslog ISF, Inspektionen för socialförsäkringen, en lösning. Nämligen en helt ny differentierad timschablon för personlig assistans.

LÄS ÄVEN: Jättelyft för personlig assistans 2023

JAG: Äntligen en schablon utifrån den enskildes behov

Förslaget hyllas av Riksföreningen JAG, där verksamhetsledare Cecilia Blanck kommenterar förslaget så här:

– ISFs analys är samma som vår; att dagens modell med samma belopp till alla, oavsett behov, är djupt orättvis. Den drabbar dem som har störst funktionsnedsättningar eller behöver en mer kvalificerad service hårt. Vi i Riksföreningen JAG håller med, och vi har länge efterlyst en differentierad schablon, utifrån den enskildes funktionsnedsättning och behov.

– Det är stor skillnad på kostnaderna i assistansen för någon som själv kan arbetsleda och ringa in vikarier, utbilda sina assistenter och larma när något händer, jämför med någon som inte kan vara ensam ens en minut, som behöver assistenter med särskild kompetens och dessutom någon som är ansvarig för att samordna assistansen, säger Cecilia Blanck.

– Vi hoppas verkligen att regeringen tar till sig och går vidare med förslagen i denna rapport. Det skulle äntligen kunna bli en rättvisare fördelning av resurserna för den personliga assistansen.

LÄS ÄVEN: Att ansöka om personlig assistans

Vill skapa långsiktig stabil höjning

ISF har analyserat hur man på bästa sätt kan prissätta utförandet av personlig assistans, och skapa en långsiktig och stabil höjning av priset. Analysen är efterlängtad, eftersom assistansbranschen under senare år fått allt större problem med att klara både kvaliteten på assistansen och kostnadstäckningen. Ersättningen har urholkats på grund av låga årliga höjningar.

Ramaskri över låg höjning 2022

Hösten 2021 blev det ett ramaskri från assistansanvändare och assistansanordnarna när det stod klart att regeringen inte höjer schablonersättningen för år 2022 med mer än 1,5 procent. Den låga uppjusteringen leder till pressade löner och försämrad kvalitet, befarar många. Liberalerna är på kollisionskurs med regeringen i frågan, och vill höja ersättningen med 3,5 procent årligen.

Svårt att välja assistenter med rätt kompetens

ISF lyfter flera samhällsekonomiska problem med dagens system för timersättning.

* Assistansanvändare som har stort behov av assistenter med speciell utbildningsgrad, kompetens och erfarenhet har begränsade möjligheter att själv välja assistent eller assistansanordnare.

* Förbättringar för någon aktör sker på bekostnad av någon annan, utan att det går att bedöma om detta är en godtagbar samhällsekonomisk lösning. ”Prissättningen blir politisk, inte empirisk”, skriver ISF.

* Stora kostnader riskerar att övervältras från stat till kommun. Detta beror på dels att priset inte är anpassat till assistansanvändarens hjälpbehov, dels att kommuner har en skyldighet att bedriva personlig assistans för den som inte kan välja en privat assistansanordnare.

Ny differentierad timschablon

ISF föreslår att man utvecklar ”en mer samhällsekonomiskt försvarbar prissättningsmodell” i form av en differentierad timschablon. Inspektionen anser att det finns bra information om användare och assistentmarknaden för att ta fram en sådan prissättning.

”Kan få stor betydelse”

ISF:s analys presenterades delvis på en konferens anordnad av IfA, Intressegruppen för assistansberättigade, i november 2021.

– Det vore önskvärt med ett system som kunde vara lite mer flexibelt, men också rättssäkert och stabilt för den enskilde, så att ingen behöver oroa sig för kostnaderna. ISF analyserar hur ersättningen används, men vad vi förstår, tittar även på lösningar inför framtiden. Det som ISF presenterar kan få stor betydelse för framtidens ekonomiska ersättning, sa Sophie Karlsson, ordförande för IfA.

Verkliga kostnader varierar kraftigt

Flera tidigare utredningar har undersökt alternativ till dagens schablonersättning. Differentiering är ett sätt att komma närmare de faktiska kostnaderna för den enskilde individen. De verkliga kostnaderna kan variera kraftigt mellan olika användare.

 

Massiv kritik mot låg höjning av schablonersättning 2022

Inför 2022 fick både regeringen och M, KD och SD massiv kritik för den låga höjningen av assistansersättningen i statsbudgeten för 2022. Företag, fack och kommuner har gjorde gemensam sak med IfA, intressegruppen för assistansberättigade, och skrev ett argt brev till regeringen och socialutskottet.

”Se över schablonersättningen och skapa en långsiktig hållbar finansieringsmodell”, är uppmaningen till politikerna.

Särskilt kritiska är man mot att socialminister Lena Hallengren uttryckt att 1,5 procent är en ”normal” höjning, trots att det understiger löneökningar och allmänna kostnadsökningar.

På denna punkt fanns ingen skillnad mellan regeringens budget och den vinnande skuggbudgeten från M, KD och SD. Liberalerna däremot hade i sitt budgetförslag tagit med en höjning på 3,5 procent.

I skrivelsen till partierna konstateras att ”med undantag för uppräkningen i innevarande års budget har schablonhöjningen under många år understigit kollektivavtalade löneökningar. Detta påverkar arbetsgivarnas utrymme för bland annat kompetensutveckling och arbetsmiljöarbete och drabbar såväl personliga assistenter som assistansanvändare.”

Vårdföretagarna, Kommunal, IfA (Intressegruppen för assistansberättigade), Riksföreningen JAG, SKR samt arbetsgivarorganisationerna Fremia och Sobona skriver vidare:

”Över tid leder detta till försämrad kvalitet för assistansanvändarna och sämre förutsättningar för arbetstagarna inom personlig assistans. För människor som lever med personlig assistans är assistansen det absolut viktigaste för att upprätthålla en god livskvalitet. Försämring av assistansen innebär en direkt negativ inverkan på deras liv, med bland annat sämre möjligheter att rekrytera och behålla yrkesskickliga assistenter.”

Kritiserar Lena Hallengrens uttalande

Socialminister Lena Hallengren får kritik för sitt uttalande om att 1,5 procent är en ”normal höjning”.

”Det vore olyckligt att nu sprida en uppfattning om att höjningen om 3,5 procent var en engångshändelse relaterad till pandemin, och att 1,5 procent, som Hallengren uttryckt det är vad ’som normalt gäller’. Vi menar tvärtom att det normalt gällande måste vara en uppräkning i linje med kollektivavtalade löneökningar och allmänna kostnadsökningar i samhället. Detta är ett minimum för att den svenska modellen ska kunna upprätthållas inom personlig assistans”, skriver organisationerna.

Vad blir schablonersättningen för assistans 2022?

Socialminister Lena Hallengren uppgav redan i september till Assistanskoll.se att uppräkningen av assistansersättning för år 2022 blir 1,5 procent, en kraftig sänkning jämfört med 2021 års höjning på 3,5 procent.

Beskedet innebär att timersättningen höjs från 315 kronor 2021 till knappt 320 kronor 2022. För jämförelsens skull kan nämnas att ersättningsnivåerna för hemtjänst är betydligt högre. Enligt SKR betalade kommunerna i genomsnitt 426 kronor per timme hemtjänst under 2019.

Åren 2015–2020 låg höjningarna på blygsamma 1–1,5 procent, enligt en sammanställning på Assistanskoll. Eftersom kostnadsökningarna ofta var högre ledde detta till en successiv försämring. Inför 2021 gjorde regeringen så en satsning genom att höja ersättningen med 3,5 procent. Branschen har hoppats på fortsatta höjningar i nivå med kostnadsökningarna.

Det är regeringen som varje år fattar beslut om schablonen för vad personlig assistans får kosta per timme. Hur pengarna sedan ska användas bestäms av den enskilde som är berättigad till assistans. Schablonersättningen ska inte bara täcka lön och arbetsgivaravgifter utan även kostnader för utbildning, arbetsmiljö etcetera.

Vad betyder den låga uppräkningen i praktiken?

I en debattartikel beskriver Cecilia Blanck, verksamhetschef på brukarkollektivet JAG, att man är mitt i ett pågående löneavtal och vet att löneökningen 2022 blir 2,4 procent, samtidigt som timschablonen ökar med 1,5 procent:

”Så nu måste vi sätta oss och hitta sätt att spara in mellanskillnaden, cirka en procent eller 3:20 per assistanstimme. I varje assistans. Det motsvarar i en normalstor assistans ungefär halva årsarvodet för arbetsledaren. Eller kostnaden för fem kursdagar för en assistent. Eller regelbunden handledning i ett halvår. Ett alternativ är att en vakant tjänst tillsätts med någon som får 10-15 kronor lägre timlön än sina kollegor.”

”Hur låga ingångslöner tycker regeringen att personliga assistenter ska ha? Ska vi avskaffa administrationen – vem ska då betala ut löner, fylla i Försäkringskassans blanketter och ansvara för att vi uppfyller kvalitetskraven? Eller ska vi helt sluta att stötta våra anställda med handledning och utbildning som de behöver för att utvecklas och kunna göra ett bra jobb?”

Cecilia Blanck, brukarkooperativet JAG. Foto: Linnea Bengtsson
Cecilia Blanck, brukarkooperativet JAG. Foto: Linnea Bengtsson.

Vad säger assistansanvändarna om den låga höjningen av timersättningen?

Både användare och anordnare av assistans reagerar starkt negativt på uppgiften om den låga uppräkningen.

– En så låg höjning som 1,5 % medför att vi åter landar i den negativa utveckling som vi hade åren innan 2021, säger Sophie Karlsson, ordförande för IfA, Intressegruppen för Assistansberättigade.

– Regeringen skickar dubbla signaler, då man å ena sidan vill satsa på Stärkt rätt till personlig assistans, men å andra sidan inte skapar reella förutsättningar för att satsningen ska kunna bli bra.

– För oss assistansberättigade skickar det signaler om att det inte är värt att satsa på våra möjligheter att kunna vara delaktiga och jämlika i samhället, kunna få våra mänskliga rättigheter förverkligade, säger Sophie Karlsson.

Vad tycker assistansanordnarna?

Henrik Petrén, branschansvarig på arbetsgivarorganisationen Fremia, säger att beskedet är ”bedrövligt” och ”en stor besvikelse”.

– En årlig uppräkning som understiger kostnadsökningar för löner och annat innebär de facto en urholkning och successiv avveckling av den personliga assistansen. Samtidigt som regeringen aviserar att stärka rätten till personlig assistans meddelar man att man inte är beredd att ge den ekonomiska förutsättningar att utvecklas med god kvalitet.

– Vi har en stor gemensam uppgift framför oss, assistansberättigade, personliga assistenter och assistansanordnare, att förmå regeringen att förstå att det måste finnas ekonomiska förutsättningar att också ge personlig assistans med god kvalitet.

Vad tycker oppositionspolitiker?

Bengt Eliasson, Liberalerna, säger att han är mycket bekymrad över beskedet.

– Uppräkningen behöver ligga kvar på 3,5 procent för att vara på en rimlig nivå. Att gå tillbaka till 1,5 procent innebär tyvärr att regeringens förslag om utökad assistans blir rumphuggen. Man ger med ena handen, och tar tillbaka miljoner med andra. Det kommer att bli ett jättebekymmer, säger Eliasson.

Bengt Eliasson. Foto: Linnea Bengtsson
Bengt Eliasson. Foto: Linnea Bengtsson

Hur påverkas den personliga assistansen av att timersättningen höjs så lite?

Sophie Karlsson, IfA, menar att det blir svårt att bibehålla kvaliteten på assistansen, att det måste sparas in på utbildningar och att det även blir svårare att rekrytera personliga assistenter.

– Det är oerhört viktigt att den personliga assistans håller en bra kvalitet, att det finns tillräckligt med utrymme för assistansomkostnader, och att de personliga assistenterna har bra villkor så de vill stanna kvar och utföra sitt så mycket uppskattade arbete. Det kommer att påverka kvaliteten i den personliga assistansen, eftersom mer försiktighet måste iakttas när det gäller kostnaderna.

– Jag befarar att det kommer att bli allt svårare att rekrytera och behålla personliga assistenter, då det inte går att erbjuda en bra lön och bra kompetensutveckling och bra arbetsvillkor. Det innebär att andra kostnader som också finns måste hållas nere, till exempel utbildningskostnader och arbetsmiljökostnader.

Kan timersättningen ändå vara tillräcklig, trots den låga uppräkningen?

Det anser uppenbarligen regeringen. Socialminister Lena Hallengren betecknar 1,5 procent som ”normalt” årlig uppräkning. Men Sophie Karlsson menar att ”de flesta inser att en tjänst som ersätts med knappa 320 kronor per timme år 2022 inte är särskilt dyr”.

– Vi är trötta på att hela tiden behöva försvara kostnaderna. Regeringen borde inse att den personliga assistansen är kostnadseffektiv. En stor del av de satsade kronorna går tillbaka till staten eftersom den allra största delen av assistansersättningen handlar om lönekostnader, där skatter och arbetsgivaravgifter går tillbaka in i statens kassa.

– Jag skulle önska att vi fick arbeta med att utveckla den personliga assistansen under mer positiva förhållanden och verkligen satsa på bra kvalitet, där assistansanordnare vågar satsa på kompetensutveckling och kvalitetsarbete, säger Sophie Karlsson.

Personlig assistent är en av Sveriges största yrkesgrupper

Enligt Lars Lööws statliga utredning om yrket personlig assistent arbetar cirka 100 000 personer som assistenter, vilket gör assistent till en av landets allra största yrkesgrupper.

– Personliga assistenters arbetsvillkor behöver förbättras. Regeringen behöver se till att det finns förutsättningar för att arbetsgivarna ska kunna ge sina assistenter kompetensutveckling, stöd och goda villkor, sa Lars Lööw när han presenterade utredningen i januari 2020.

Lars Lööw. Foto: Linnea Bengtsson.
Lars Lööw. Foto: Linnea Bengtsson.

Lars Lööws utredning varnar för negativa konsekvenser

Utredningen slår fast att schablonersättningen ”har betydelse för assistenternas villkor eftersom anordnarnas kostnader nästan uteslutande avser löneoch personalomkostnader”.

Vi kan konstatera att assistansanordnare som behöver minska sina kostnader har svårt att dra ned på löner men lättare att dra ned på de resurser som läggs på fortbildning, personalvård och arbetsledning”, heter det i utredningen.

Lars Lööw varnar i utredningen för att nivån på uppräkningen kan få negativa konsekvenser för assistenternas arbetsvillkor.

”Om assistansanordnarna inte får kompensation för ökade priser under en längre tid finns det också en risk för att kvaliteten i den personliga assistansen urholkas”, skriver Lars Lööw i utredningen.

 

Jubel för 3,5 procent höjd timschablon 2021

I statsbudgeten för 2021 gjorde regeringen ett undantag från raden av låga höjningar av schablonersättningen. Då höjdes schablonen med 3,5 procent. Trots det räknade assistansvärlden med fortsatt svångrem.

– De föregående årens uteblivna höjningar motsvarar ungefär 20 kronor, så det här är väldigt positivt. Men det är inte så att situationen är återställd, sa Cecilia Blanck, verksamhetschef på JAG, till Sveriges Radio.

– Det är långtifrån tillräckligt för att reparera skadan som de senaste sju årens underfinansiering av den personliga assistansen har inneburit, sa Henrik Petrén, branschansvarig för personlig assistans på Arbetsgivarföreningen KFO.

– Om uppräkningen hade följt den allmänna löneutvecklingen skulle assistansersättningen för 2021 istället ha legat på drygt 335 kronor. Det saknas alltså fortfarande ungefär 20 kronor, sa Henrik Petrén.

Regeringen beslutar varje år

Det är regeringen som varje år fattar beslut om schablonen för vad personlig assistans får kosta per timme. Hur pengarna sedan ska användas bestäms av den enskilde som är berättigad till assistans. Schablonersättningen ska inte bara täcka lön och arbetsgivaravgifter utan även kostnader för utbildning, arbetsmiljö etcetera.

 

En kommentar

  1. Små problem för kommuner och anordnare med en fast schablon riskerar att leda till stora problem för den enskilde med en varierad schablon.

    Vi vet i dagsläget att Försäkringskassan medvetet inskränker rätten till assistans varvid en hel del personer får minskad eller indragen assistans. Det är därför oroande att en varierad schablon eventuellt skulle bygga på Försäkringskassans bedömning av den enskildes behov.

    Följande anges i utredningen från ISF.

    ”Detta förutsätter att marknaden öppnas upp för en mer differentierad
    prissättning för tjänsterna med ett flertal priser som baseras på
    detaljerad kunskap om brukarnas förutsättningar och behov.”

    Om den varierade ersättningen ska baseras på Försäkringskassans bedömning av den enskildes förutsättningar och behov, kommer ett bedömt minskat behov av hjälp sannolikt leda till en lägre timersättning också.

    I utredningen anges också att …

    ”Marknadskonstruktionen medför även att privata
    anordnare kan välja bort de brukare som de anser är för kostsamma
    i relation till nivån på timschablonen inom assistansersättningen.”

    En ”kostsam kund” är sannolikt ofta den som har ett felaktigt beslut, där beviljade timmar inte tillgodoser hjälpbehovet fullt ut, och anordnaren (privat eller kommunal) eller anhöriga måste tillföra extra resurser för att se till att den enskilde får goda levnadsvillkor. (Detta borde ISF studera innan de ger sig på att variera schablonen).

    Den som har för få timmar i förhållande till sitt hjälpbehov, och således har ett underskattat behov av hjälp, kommer sannolikt med en varierad schablon även få en lägre timersättning.
    Den enskilde riskerar således att få en dubbel smäll från Försäkringskassan.

    Om Försäkringskassan i dagsläget medvetet försöker inskränka rätten till assistans, är det även sannolikt att de framöver kommer att försöka sänka den timersättning som ska betalas ut.

    Det vore uppenbart bättre att ju färre (subjektiva) bedömningar som Försäkringskassan ska göra desto bättre. Att låta Försäkringskassans bedömningar även styra timersättningen får således anses vara ett stort risktagande för de assistansberättigade.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.