Guide

Så kan du använda FN:s barnkonvention för att stödja ditt barn

Denna artikel handlar om


Annons
Annons för Misa

Partnerinformation från NKA
Att vara anhörig
Nya webbinarier om anhörigfrågor NKA-podden tipsar om stöd och strategier Samtalsgrupp kostnadsfritt stöd Fler tips på NKA:s egen temasida
Partnerinformation från Humana
Humana tipsar
Logopedens bästa råd!
När Josefin fick en son med autism valde hon att bli jurist
Parapepp inspirerar till aktivitet
Fler tips på Humanas temasida

Professionella som barnen träffar saknar ofta kunskap om vad barnkonventionen förespråkar, därför är det bra att man som vårdnadshavare är påläst
Barn med LSS-insatser har oftast omfattande funktionsnedsättningar kombinerat med behov av alternativa kommunikationsvägar. Det gör att barnet självt mer sällan kommer till tals än andra barn. Foto: Linnea Bengtsson.

Barn med LSS-insatser har oftast omfattande funktionsnedsättningar kombinerat med behov av alternativa kommunikationsvägar. Det gör att barnet självt mer sällan kommer till tals än andra barn. Foto: Linnea Bengtsson.

 

Vad betyder barnkonventionen för barn med funktionsnedsättningar idag? Hur kan man som förälder använda konventionen för att skydda sitt barn? Ann-Marie Stenhammar svarar på HejaOlikas frågor om konventionen som blev lag i Sverige 1  januari 2020.

Vad betyder barnkonventionen för barn med funktionsnedsättningar idag?

Barnen har blivit synligare, och större ansträngningar görs för att barns delaktighet i frågor som rör dem ska öka. Till exempel har IVO en ambition att ta del av åsikter hos barn som vistas på korttidshem och liknande. I det sammanhanget utbildades de som intervjuade barnen i att använda samtalsmatta.

I sina senare kunskapsöversikter tydliggör Socialstyrelsen behovet av att använda alternativa kommunikationsvägar för att barn som inte använder talet ska komma till tals.

I rapporten Respekt från Barnombudsmannen kommer barn och tonåringar till tals och berättar om sina vardagserfarenheter vilket bidrar till att öka vuxnas förståelse och kompetens.

Och vad tror du den betyder på lite längre sikt?

Att Barnkonventionen nu är inkorporerad i svensk lag sedan den 1 januari i år får förhoppningsvis framförallt betydelse i rättstvister gällande barns rätt, till exempel när det gäller assistans eller andra insatser. Hänsyn ska tas till barnets bästa (artikel 3 i konventionen) och barns rätt att bli hörd (artikel 12). Eller när barn utsätts för övergrepp.

I media just nu kan man läsa om kommuner som drar in det särskilda stödet till barn i skolorna, bland annat till barn med funktionsnedsättning, av kostnadsskäl. Att använda barnkonventionen i dessa fall är viktigt.

Vad är särskilt viktigt när det gäller barn med LSS-insatser?

Barn med LSS-insatser har oftast omfattande funktionsnedsättningar kombinerat med behov av alternativa kommunikationsvägar. Det gör att barnet självt mer sällan kommer till tals än andra barn.

Socialstyrelsens uppföljning av barnkonventionen i samband med LSS tillämpning visade brister i att inhämta barnets perspektiv i handläggningen. Man menar att handläggarna verkar ha svårt att bedöma vad som är barnets bästa. Särskilt när barn och föräldrar uttrycker olika behov.

Dessutom saknar många handläggare kunskaper om kommunikation med barn med nedsatt kommunikationsförmåga.

Vi vet idag att barn med funktionsnedsättning betydligt oftare är utsatta för våld och kränkning och i de situationerna är det särskilt viktigt att barnet självt kommer till tals.
Därför är det extra viktigt för barn med LSS-insatser att lyfta fram barnets bästa (artikel 3) kombinerat med barnets rätt att bli hörd (artikel 12).

På vilka områden är bristerna störst idag när det gäller att följa barnkonventionen?

Barnet måste ha en egen röst. Kompetens och ansträngningar måste öka. Det handlar också om attityd hos oss vuxna – att se att barnet vet saker som vi vuxna inte vet – om barnets situation. Det gäller oss alla som träffar barnen – såväl vi som föräldrar som personal som barnet möter, och beslutsfattare.

Hur vi som enskilda kan använda barnkonventionen för att uppnå barnets bästa?

– Skaffa dig kunskap om barnkonventionens artiklar. Glöm inte funktionsrättskonventionen – och då särskilt artikel 7 som föreskriver att barn med funktionsnedsättning måste få stöd för att kunna uttrycka sina åsikter. Det är en förstärkning av barnkonventionens artikel 12.

Erfarenhet visar att personal i verksamheter som barnen träffar ofta saknar kunskap om vad barnkonventionen förespråkar, därför bra att man som vårdnadshavare t ex är påläst.

Hålla ögonen på kommande rättsfall när barnkonventionen som lag används.

Om man vill veta mer, vart kan man vända sig?

Kunskap finns att hämta bland annat hos Barnombudsmannen, Myndigheten för delaktighet (som har texter och filmer för barn om konventionen) och Socialstyrelsen. Även UNICEF, Rädda Barnen, Bris, Plan Sverige och andra intresseorganisationer har dessa frågor i fokus.

Läs mer

Rapport från IVO: Att utveckla tillämpningen av barnkonventionen. Bland annat om barn på korttidshem.

Att samtala med barn (Socialstyrelsens kunskapsstöd, 2018)

Bedöma barns mognad för delaktighet (Socialstyrelsens kunskapsstöd 2015)

Uppföljning av barnkonventionens genomslag vid tillämpning av LSS (Socialstyrelsen 2019)

Barns medverkan i Socialstyrelsens arbeten – stödmaterial för att inhämta kunskaper och erfarenheter (2018)

Barnombudsmannens rapport Respekt (2016)

Stiftelsen Allmänna Barnhusets rapport Om barn med funktionsnedsättning i Sverige och deras utsatthet för våld och kränkningar (2016)

Fler artiklar om detta ämne

FN:s barnkonvention
Barnkonventionen och LSS – filmerna från konferensen 6 maj 2020
Se alla filmerna i efterhand (öppet endast betalande konferensdeltagare)
Karin Flyckt. Foto: Linnea Bengtsson.
LSS-handläggare missar ofta att lyssna på barnen
”De måste bli bättre på använda stöd som bilder och symboler för att tolka barns signaler”

 

Annons
Annons för Humana
Annons
Annons för Mo Gård
Annons
Annons för HEA Medical
Annons
Annons för STIL
Annons
Annons för Etac
Annons
Annons för Etac