FUB och Autism Sverige kräver kompetenscentrum för IF och autism 2024

  • Ett kompetenscentrum för autism och IF kan stoppa övergreppen på LSS-boenden och annan LSS-verksamhet. Socialstyrelsen lade fram ett konkret förslag 2022.
  • Men regeringen har valt att inte satsa på detta i budgeten för 2024.
  • Nu kräver Autism Sverige och Riksförbundet FUB att förslaget förverkligas.

LÄS ÄVEN: Många LSS-boenden liknar fängelser

Ingen satsning på kompetens inom LSS 2024

Regeringens budgetpropositionen för 2024 (presenterad 20 september) innehåller ingen satsning på det nya nationella kompetenscentrum som Socialstyrelsen föreslagit. Och det har inte gått att hitta andra signaler på att det skulle vara på gång.

Men nu växer protesterna

Den 2 oktober skickade Autism Sverige och Riksförbundet FUB brev till socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall (M), med krav på att kompetenscentrumet förverkligas:

”Socialstyrelsen och IVO har upprepade gånger pekat på att kompetensen hos personal i bostäder enligt LSS brister. Socialstyrelsen konstaterade i en kartläggning av kompetensen hos personal i bostäder enligt LSS att det finns en påtaglig kunskapsbrist om vad det innebär att ge stöd enligt LSS, om funktionsnedsättningarna i sig samt om kommunikation och kommunikationsstöd”, skriver Camilla Rosenberg, Autism Sverige, och Anders Lago, FUB.

De påpekar att höjd kompetens är nödvändig för att intentionerna med LSS-insatserna ska förverkligas. I dagsläget finns inga formella krav på kunskap hos personal som ger stöd och service enligt LSS, endast allmänna råd som inte är bindande.

Förbunden sammanfattar sina krav på regeringen så här:

  1. Säkerställ ett nationellt kompetenslyft inom LSS, så att all personal som arbetar i LSS-verksamhet ska ges grundläggande kunskap om LSS syfte och värdegrund, funktionsnedsättningarna autism och intellektuell funktionsnedsättning samt Alternativ och Kompletterande Kommunikation, AKK.
  2. Ge Socialstyrelsen i uppdrag att verkställa ett nationellt kompetenscentrum för intellektuell funktionsnedsättning och autism, som Socialstyrelsen har utrett och lämnat förslag om.
  3. Ge Socialstyrelsen i uppdrag att utfärda bindande föreskrifter gällande kompetenskrav för personal LSS-verksamhet.

LÄS ÄVEN: Många är rädda och otrygga på LSS-boenden

Bakgrund: Ett gammalt krav som blivit allt viktigare

Funktionsrättsförbund som FUB, Autism Sverige och Svenska Downföreningen har länge efterlyst utbildningssatsningar på LSS-personal.

Till slut fick man gehör och i december 2021 gav den S-ledda regeringen uppdrag till Socialstyrelsen att utreda ett kompetenscentrum om intellektuell funktionsnedsättning och autism.

Socialstyrelsen (collage)

Karin Flyckt, samordnare på Socialstyrelsen, presenterade det färdiga förslaget på konferensen Funktionshinder i tiden den 28 oktober 2022.

Centrumet föreslås etableras antingen som fristående centrum eller som ett centrum med placering på Socialstyrelsen. En placering på Socialstyrelsen sägs vara bäst.

– Vi ser att en placering på Socialstyrelsen innebär mindre sårbarhet och därmed mer stabilitet över tid. Därför lämnar vi detta som vårt förslag till regeringen, säger Karin Flyckt.

Socialstyrelsen är redan en samordnande aktör inom LSS. Myndigheten har även erfarenhet av liknande verksamheter, exempelvis det nya kompetenscentrumet för äldreomsorg.

Kompetenscentrumets uppbyggnad, enligt Socialstyrelsen
Kompetenscentrumets uppbyggnad år ett och år två, enligt Socialstyrelsens förslag.

Många saknar utbildning, trots Socialstyrelsens rekommendationer

Socialstyrelsen gjorde 2020 en kartläggning över hur kompetensen såg ut bland personal på särskilda boende (LSS-boenden). Bristerna var enorma och Socialstyrelsen föreslog redan då ett kompetenslyft.

LÄS MER: 6 av 10 saknar utbildning för att jobba på LSS-boende för barn

– Många som arbetar på LSS-boenden för barn och vuxna saknar grundkompetens inom vård och omsorg – trots att Socialstyrelsen rekommenderar sådan, säger Karin Flyckt.

– Till exempel hade endast 38 procent av den tillsvidareanställda personalen på boenden för barn en grundutbildning inom vård och omsorg. I boenden för vuxna var motsvarande siffra 64 procent.

Socialstyrelsen anser att rätt kompetens för ledning och personal är en förutsättning för god kvalitet i verksamheterna.

– Vid bristande kompetens finns det risk för missförhållanden och de yttersta konsekvenserna kan bli tvångs- och begränsningsåtgärder. Med rätt kompetens kan detta förebyggas i högre utsträckning och en bättre kvalitet uppnås, säger Karin Flyckt.

Karin Flyckt. Foto: Linnea Bengtsson
Karin Flyckt presenterade förslaget om kompetenscentrum i samband med konferensen Funktionshinder i tiden. Foto: Linnea Bengtsson.

Svårt att nå ut till tusentals chefer och 10 000-tals medarbetare

I rapporten heter det att kompetenscentrets primära målgrupper bör vara ledning och personal inom boende för barn och vuxna enligt LSS. Exempelvis finns mer än 4 600 verksamheter med bostad med särskild service för vuxna. Antalet chefer uppskattas till 1 500 personer och antalet medarbetare till 25 000 personer.

”Att nå alla dessa, vare sig det handlar om kunskapsmaterial eller fortbildning, är en utmaning. Det är också en utmaning att anpassa kunskapsmaterial och fortbildning uti- från personalens olika utbildningsnivåer”, skriver Socialstyrelsen i rapporten.

Många aktörer behöver samarbeta

Socialstyrelsen vill samarbeta med en lång rad aktörer kring kompetenscentret. Rapporten föreslår följande aktörer:
• Statliga myndigheter, som till exempel MFD och IVO. Även Socialstyrelsen är en relevant aktör, oavsett om kompetenscentret bildas inom ramen för Socialstyrelsens verksamhet eller helt fristående.
• Kommuner.
• Nationella strukturer och nätverk, som till exempel RSS, NKR och forskarnätverk.
• Övriga nationella kompetenscentrum.
• Intresseorganisationer, som Riksförbundet FUB, Autism och Aspergerför- bundet och Svenska Downföreningen.
• Bransch- och arbetsgivarorganisationer, som till exempel Fremia och SKR med flera.
• Fackförbund, som till exempel Sveriges Arbetsterapeuter och Kommunal.
• Forskare, både enskilda, forskarnätverk och FOU-miljöer.

Aktörer som kan samarbeta kring kompetencentrum, enligt Socialstyrelsen
Aktörer som kan samarbeta kring kompetencentrum, enligt Socialstyrelsens rapport.

Brådskande att komma igång

Socialstyrelsen har inte föreslagit något startdatum för kompetenscentrumet, men funktionsrättsrörelsen hoppas att det förverkligas snabbt.

I juni 2021 sände flera funktionsrättsförbund en skrivelse till Lena Hallengren med uppmaningen att prioritera utbildning av LSS-personal.

– Avsaknad av grundutbildning och få möjligheter till kompetensutveckling inom LSS-verksamheter drabbar personer med LSS-insatser väldigt hårt. Våra medlemmars erfarenheter och IVO:s tillsyn visar att olagliga tvångs- och begränsningsåtgärder tar vid där kompetens och rätt förutsättningar saknas, sa Riksförbundet FUB:s förbundssekreterare Christina Heilborn.

Christina Heilborn. Foto: Charlotte Ruckl
Christina Heilborn. Foto: Charlotte Ruckl.

– Det är mycket välkommet att regeringen har lyssnat på vad både FUB, Socialstyrelsen och forskarvärlden säger – ett nationellt kompetenscentrum är nödvändigt för att förbättra livsvillkoren för personer med intellektuell funktionsnedsättning och autism. Men det kan dröja flera år innan ett kompetenscentrum finns. Därför måste ett riktat LSS-kunskapslyft komma i gång så fort som möjligt som kan bygga grunden för det framtida centret, sa Christina Heilborn.

Om våld och kränkningar på LSS-boenden:
Två år efter löftet – problemen har förvärrats