Så kan föräldrar stötta barn med autism för en bättre vardag

Mitt i kärleken till barn med särskilda behov är det lätt att känna sig överväldigad och uppgiven som förälder.
Det skriver författarna till nya boken Vänskap, skola, familjeliv.
Samtidigt betonar de att det finns strategier som underlättar vardagen.

Goda råd för vänskap, skola och familjeliv

HejaOlika har intervjuat Anna Backman, psykolog och redaktör för boken, och hon ger många goda råd.

– Vi vill erbjuda föräldrar igenkänning och konkreta råd om hur de kan hantera jobbiga och svåra situationer. Som kliniker vet vi att råden funkar för många föräldrar och att de har effekt på familjelivet, eftersom både barn och föräldrar får möjlighet att utveckla de färdigheter de behöver, säger Anna Backman.

Anna Backman, är legitimerad psykolog och doktorand på KIND, ett kompetenscentrum för forskning, utveckling och utbildning om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som autism och adhd. Hon arbetar även kliniskt som psykolog, gör neuropsykiatriska utredningar av barn och unga, handleder skolpersonal och föreläser på olika utbildningar och universitet.

För två år sedan kom boken Leka, prata, äta – övningar för att hjälpa barn med särskilda behov. Den vände sig till föräldrar med små barn som har olika utvecklingsförseningar.

Nu har boken Vänskap, skola, familjeliv – anpassningar och färdigheter för barn med autism kommit ut, och den är en fristående fortsättning på den tidigare boken. Här riktar sig författarna till föräldrar som har barn med autism i åldern sex till nio år. Boken har ett enkelt och hoppfullt tilltal och erbjuder många konkreta råd och övningar, baserade på forskning om inlärningsteori, lågaffektivt bemötande och evidensbaserade metoder. I båda böckerna vänder sig författarna även till närstående och professionella som möter barn med autism.

Färdigheter som barn behöver

Barn behöver vissa färdigheter som de lär genom att härma andra och få vägledning av vuxna, men vissa barn behöver mer tid och har ett annorlunda sätt att tillägna sig de här färdigheterna.

När HejaOlika ringer upp Anna Backman för en intervju ger hon tips utifrån de råd boken erbjuder föräldrar inom följande områden:
• Kommunikation – att berätta vad man behöver och vill
• Vardagsrutiner – att klä på sig, duscha, klara toabesök
• Måltider – att äta och få i sig näring
• Sömn – att komma till ro och sova på natten
• Aktiviteter och fritid – att hitta roliga saker att göra
• Vänskap – att skaffa en vän, hantera konflikter, vänta på sin tur
• Skola – att kunna ta till sig kunskap i skolan

För föräldrar gäller det att ta vara på sådant som redan fungerar, men också att träna på nya färdigheter tillsammans med barnet. Det gäller även att hitta anpassningar som kan förenkla vardagen och att anpassa miljöer och krav så att barnet får möjlighet att lyckas.

– Föräldrar till barn med autism behöver tänka i förväg, tänka om i stunden och tänka efteråt på hur de kan göra nästa gång. De behöver också ofta värja sig mot andra föräldrars åsikter och råd, för de funkar inte för de här barnen. Så föräldrar till barn med autism behöver vara superföräldrar och göra stick i stäv mot omgivningens ”goda råd”, säger Anna Backman.

Kommunikation och vardagsrutiner

För många barn med autism går vardagsrutinerna inte på automatik, som de gör för andra barn. I stället kan nästan varje situation kännas ny och energikrävande, skriver psykolog Lilja Åsberg i boken.

Autism är ju en funktionsnedsättning som påverkar barnets sätt att tänka och vara och innebär svårigheter i samspel och kommunikation med andra. Barnen har ofta en överkänslighet inför sinnesintryck som dofter, ljud och ljus, och är känsliga för nya intryck och förändringar. Därför kan en cykeltur till skolan vara mycket energikrävande, en måltid i skolmatsalen vara outhärdlig och samvaron med klasskamrater eller vänner kännas omöjligt.

– Det är vanligt att barnen uttrycker att de inte vill vissa saker, men bakom det ligger ofta att de inte kan. De orkar helt enkelt inte, för energin kan rasa under dagen, så att det blir mentalt överbelastade. Då måste vi hjälpa barnen att hitta mer energi, säger Anna Backman.

I boken finns råd om hur föräldrar kan kartlägga vad som ger och tar energi för barnen. Här finns också råd om hur föräldrar kan hjälpa barn att träna på vardagsrutiner som att klä på sig, duscha och gå på toaletten.

För att förenkla kommunikationen, locka barnen att vilja träna och underlätta så att de orkar kan föräldrar göra så här:
• Inled övningarna med något roligt
• Skapa grundläggande rutiner
• Uttryck dig rakt och tydligt
• Öva när ni har mest energi
• Uppmärksamma och beröm det som redan funkar
• Skynda lagom och höj inte kraven för fort

– Syftet med att träna på vardagssaker är att öka barnets självständighet och självkänsla. Träna inte på för många saker samtidigt, och bry dig inte om ifall omgivningen tycker att barnet borde klara vissa saker själv i en viss ålder. Utgå i stället från ditt eget barn och träna på det som är möjligt, säger Anna Backman.

Tips för bättre måltider och sömn

Alla barn i åldern två till fem år kan vara skeptiska till nya maträtter, men det är vanligare hos barn med autism. Nio av tio personer med autism har problem med mat och ätande i någon form, skriver logoped Catrin Killander i ett kapitel om mat. Problemen kan handla om att det är svårt att äta tillsammans med andra, att det är jobbigt att inte kunna urskilja innehållet i en gryta, eller att barnet inte har matlust.

Då kan du som förälder försöka förstå vad som ligger bakom just ditt barns matproblem, och hitta strategier:
• Har barnet svårt att tolka inre signaler som aptit och hunger? Erbjud tätare måltider, visa möjliga val av rätter eller erbjuda något barnet verkligen gillar.
• Har barnet en över- eller underkänslighet inför sinnesintryck som lukt och konsistens? Försök hitta en annan konsistens eller servera maten som en ”taco-måltid” där barnet kan kombinera och välja själv.
• Har barnet svårt att klara sociala krav vid måltiden? Låt barnet äta utan att behöva svara på frågor, låt barnet få äta enskilt, eller få sitta en bit bort.
• Har barnet svårt att pröva ny mat? Låt barnet utforska ny mat vid ett annat tillfälle än måltiden, visa bilder, prova lukt och smak utan krav på att svälja.

– Det är viktigt att se hur komplex en matsituation kan vara. Många föräldrar rationaliserar bort gemensamma matstunder och är flexibla inför hur barnet får i sig näring. Gör det som funkar, även om det blir en ensam matstund framför datorn för barnet, säger Anna Backman.

Att sömnen inte fungerar för ett barn kan också vara en utmaning i familjen. Anna Backman beskriver det som kallas sömnhygien och förordas i boken. Det handlar om vikten av fysisk aktivitet på dagen, att sängen bara är till för sömn och att samma rutiner gäller varje kväll.

– Hos barn med autism är det väldigt vanligt med sömnsvårigheter, och det viktigaste är att ta till sig kunskapen om sömnhygien. Det finns specifika rutiner vi alla kan följa för bättre sömn och på sikt kan det öka barnets självständighet, så att det kan somna och somna om själv.

Aktiviteter, fritid och vänskap

Vänskap får människan att må bra, det visar forskning. Vänner kan ge tröst när vi är ledsna eller göra oss glada när vi hittar på något kul tillsammans. För barn och unga är detta viktigt, framför allt för att lära hur vi människor bör vara mot varandra, skriver psykolog Anna Fridell, men många barn med autism har svårt att få vänner vilket kan oroa föräldrarna.

– Det centrala är att värna om barnets behov och vad barnet verkligen vill, inte utgå från sig själv eller omgivningen. Vissa barn med autism vill ha vänner men vet inte hur de ska göra, andra har kompisar men har svårt i samspelet, medan några inte vill ha vänner. Som vuxen måste man förstå det och hjälpa barnet utifrån vad det uttrycker, säger Anna Backman.

Om barnet mår dåligt och vill ha stöd i att få vänner kan ett tips vara att träna på så kallade vänskapsfärdigheter. Det handlar om vad och hur vi säger något, om ansiktsuttryck och gester, om att ta hänsyn till varandras känslor och att kunna behålla en hemlighet. Några situationer som kan vara bra att öva på är att ta kontakt med en person, att vänta på sin tur i samtal och att hantera oväntade situationer.

Just i denna ålder, sex till nio år, finns ett så kallat tidsfönster som det gäller att utnyttja, menar Anna Backman:

– Under de här åren finns ett tidsfönster när det är helt naturligt för föräldern att vara med barnet i alla situationer, som att ordna en lek-date och att vara lite styrande med kompisar. Det blir svårare när barnet blir äldre och man måste börja tänka på integriteten, men i dessa åldrar finns ett gyllene fönster för att hjälpa barn med autism att förvärva färdigheter.

Konkret kan du som förälder vara med när barnet har en kompis hemma, och genom ditt eget beteende visa vägen. Du kan öva på sådant som att:
• Höra av sig
• Kompromissa i lek
• Hantera känslor i lek
• Skämta på ett lämpligt sätt
• Veta vad som är ok att prata om

Skolan och anpassningarna

Att skolan är ett problematiskt område för barn med autism vittnar ständigt återkommande rapporter i media om. Fler barn med autism än neurotypiska barn, stannar hemma från undervisningen. I skollagen står dock att skolan ska hjälpa elever att utveckla kunskap och upptäcka lusten att lära, och för skolan är utgångspunkter att ”alla ska med”, skriver psykolog Malin Bruhn i ett avsnitt om skolan. Helt kort kan sägas att boken betonar samverkan mellan skolan och föräldrarna.

Några viktiga tips som författaren ger är att föräldrar ska försöka:
• Skapa en så öppen dialog med skolan som möjlig
• Vara en förebild för sitt barn i inställningen till skolan
• Utgå från barnets intressen
• Fira när det går bra

– Det är rimligt att ställa krav på skolan, och viktigt att föräldrarna sätter ord på vad som inte funkar. Pedagoger har kanske kunskap om autism, men sällan bra verktyg som hjälper barnen, och det kan vara frustrerande för föräldrarna. I boken finns råd om anpassningar riktade till pedagoger, men föräldrar kan också tänka på att ta hjälp av någon kunnig person i skolan eller kommunen som kan bli deras ”medadvokat”, för barnets skull, säger Anna Backman.

Viktigaste tipset: barnets stund

Om det finns ett tips i boken som har stor effekt och kan vara enkelt att börja med, så är det ”barnets stund”, menar Anna Backman. Det innebär en kravlös stund tillsammans för föräldern och barnet och det kan bygga tillit och stärka relationen. Som förälder får du en möjlighet att se vad barnet kan och tycker om och sannolikheten för att ditt barn ska vilja öva på färdigheter är högre om relationen är god.

Barnets stund bör gå till så här:
• Sätt av tid – planera in 5–20 minuter
• Följ barnets lek – välj en stund då barnet gör något det själv valt
• Se det som fungerar, kommentera och sätt ord på leken – det stärker relationen

– Hitta din egen stund tillsammans med barnet, sätt dig ner och lek och kommentera beskrivande det som sker, utan att värdera. Bara följ med i barnets lek och gör det gärna dagligen, då blir både du och barnet trygga med varandra. Det är som att betala in pengar på bankens förtroendekonto – det uppstår en bättre relation, det blir lättare att kommunicera och lättare att leva ihop, säger Anna Backman.