Så kommunicerar du bättre – och minskar risken för konflikt | HejaOlika

Så kommunicerar du bättre – och minskar risken för konflikt

Annelie Karlsson. Foto: Linnea Bengtsson.

Annelie Karlsson har skrivit denna artikel om tydliggörande pedagogik. Foto: Linnea Bengtsson.

Tydliggörande pedagogik – bra metod för att öka möjlighet till förståelse i LSS-verksamheter

ANNONS

Annons för LSS-skolan

ANNONS

Annons för Särnmark

ANNONS

Annons för durewall.se

ANNONS

Annons för Etac

ANNONS

Annons för Humana

ANNONS

Annons för Krisberedskap för personer med funktionsnedsättningar

ANNONS

Annons för CJ Advokatbyrå

ANNONS

Annons för tillganglighetsguide.se

När vi förstår varandra minskar risken för konflikter. Med mindre konflikter får vi större möjligheter att lyckas och få en bra vardag tillsammans. Tydliggörande pedagogik är en bra metod för att underlätta kommunikationen i LSS-verksamheter och på andra ställen där människor möts.

Alla människor upplever inte sin omvärld på samma sätt. För en del är det enkelt att förstå vad olika prylar ska användas till, vad en personal säger fast att hen inte säger rakt ut vad hen menar och att berätta vad en känner.

För andra är detta svårt, ibland omöjligt. Med tydliggörande pedagogik underlättas kommunikationen.

Använd samtalskartor och andra hjälpmedel

Att använda samtalskartor är något som gjort att fler människor kan kommunicera. En samtalskarta är en färdig karta med bilder enligt ett tema. I köket kan vi ha samtalskartor runt att baka, laga mat och duka. På promenaden kan vi ha en promenadkarta med platser vi brukar gå till, väder och annat som vi brukar prata om på promenaden.

Det finns färdiga samtalskartor, men det går också lätt att göra egna i ett bildstödsprogram. På en särskola drevs ett projekt med samtalskartor. Personalen arbetade ihärdigt med dessa under lång tid även med elever som inte visade så stort intresse.

En elev som inte synligt visat intresse alls tog en dag efter två månader samtalskartan från personalen under en promenad och pekade på bilderna för kallt och skola. Den eleven hade aldrig tidigare kommunicerat med personalen på det sättet, nu kunde assistenterna som var med på promenad gå tillbaka med honom till skolan så att han slapp frysa. När en verksamhet får elever som inte kan svenska så är samtalskartor också ett mycket bra stöd.

Bildschema använder vi ofta med personer som saknar tal. Det kan vara till lika stor hjälp för de som kan både tala, läsa och skriva, men som behöver visuellt stöd för att stötta minnet och förstå sammanhang.

Ett bildschema kan användas som en översikt för att veta vad som kommer att hända under en dag eller som en instruktion till vad som ska göras under en aktivitet som att baka en sockerkaka, ha en mattelektion eller att duscha. För de som inte har automatiserat alla moment som görs t ex i duschen är ett bildschema en bra energisparare.

För att förstå hur länge något ska göras är tidshjälpmedel ett bra stöd. Det kan användas även av de som kan klockan. Har vi hjälpmedel och är tydliga så blir det lättare och som personal undviker vi då dessutom diffusa begrepp som om en stund eller om ett tag. Om ett tag kan ju vara efter kaffet, nästa vecka eller om ett halvår. När vi börjar tänka efter använder vi många otydliga begrepp i vårt vardagsprat.

Att inte veta skapar oro

Många blir oroliga och har svårt att fokusera om de inte vet vad de ska göra, med vem, var, varför, vad de behöver ha med sig, hur länge de ska hålla på och vad som ska hända sedan.

Med tydliggörande pedagogik ser vi till att alltid ha svar på dessa frågor. Till vår hjälp har vi bildstöd, förklarande samtal och hjälpmedel. När saker blir tydlig, minskar oro och konflikter och en verksamhet får mer trygghet och trivsel.

Vi är många som provat och vet hur bra det är. En viktig sak att tänka på är att all personal på en arbetsplats behöver utbildas och få förståelse för varför de ska göra detta tillsammans. Det är då det blir som bäst för de vi är till för.

7 frågor som får svar

Frågor vi ska ge svar på utan att ha fått frågan, enligt metoden tydliggörande pedagogik:

• Vad ska jag göra?
• Varför ska jag göra det?
• Med vem ska jag vara?
• Var ska jag göra det?
• Vad behöver jag ha med mig?
• Hur länge ska jag göra det?
• Vad ska jag göra sedan?

Publicerad:
2019-03-10

Av: Annelie Karlsson

Nyckelord:
Annelie Karlsson, LSS, skola, särskola, tydliggörande pedagogik


ANNONS

Annons för CJ Advokatbyrå

ANNONS

Annons för tillganglighetsguide.se

ANNONS

Annons för Humana

ANNONS

Annons för Särnmark

ANNONS

Annons för Etac

ANNONS

Annons för LSS-skolan

ANNONS

Annons för durewall.se

ANNONS

Annons för Krisberedskap för personer med funktionsnedsättningar

Lämna en kommentar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Senaste nytt. Helt gratis.
Direkt till din mejlbox
en gång per vecka.

STÄNG
Skip to content