Mindre att leva på 2025: Så mycket höjs ersättningar och bidrag

• Den 1 januari 2025 höjs många bidrag och ersättningar med 2,6 procent. Det gäller bland annat sjukersättning, aktivitetsersättning, omvårdnadsbidrag och merkostnadsersättning.
• Andra bidrag höjs ännu mindre, eller inte alls.
• Samtidigt höjs löner med cirka 3,9 procent och inkomstpension med 4 procent.
• Personer som har sjuk- och aktivitetsersättning får mindre att leva på 2025, enligt Swedbanks beräkningar.

Artikeln uppdateras löpande med nya uppgifter för 2025.

LÄS ÄVEN:
”Mycket allvarligt om ersättningar bara höjs 2,6 procent”
Bidrag, inflation och prisbasbelopp – så hänger det ihop

Så mycket höjs bidrag, ersättningar och andra förmåner 2025

Många ersättningar eller ”förmåner” som de också kallas påverkas mer eller mindre av prisbasbeloppet.

Observera att olika förmåner har olika beräkningsregler. Alla förmåner höjs alltså inte lika mycket som prisbasbeloppet. Hur prisbasbeloppet påverkar varierar. Endast vissa av nedanstående förmåner påverkas av prisbasbeloppet.

• Vissa uppgifter i tabellen nedan är ännu inte uppdaterade för 2025. Vi uppdaterar informationen löpande.
• Bara vissa ersättningar och bidrag påverkas av prisbasbeloppet. Ofta krävs specifika politiska beslut för att en ersättning ska höjas, vilket bland annat gäller barnbidraget.

Tips: Använd Sökfilter: Välj förmån för att snabbt hitta den information du söker.

 

 

 

 

Garantibelopp inom sjuk- och aktivitetsersättning 2024–2025

HejaOlika har räknat fram de nya beloppen för de lägsta beloppen, garantiersättningen, baserat på att prisbasbelopp och ersättningar höjs med 2,62 procent 1 januari 2025.

… och efter skatt?

Tabellen nedan gäller 2024, och kommer att uppdateras med siffror för 2025.

 

Disponibel inkomst 2025 för dig med garantinivå

Swedbank har tagit fram följande exempel på önskemål från HejaOlika.

• Beloppen är kronor per månad.
• Båda exemplen gäller person som bor själv i en hyreslägenhet om 2 rum och kök.
• Nödvändiga levnadskostnader utifrån Swedbanks beräkningar för olika typhushåll och inflation utifrån Swedbanks prognos. (För 20-åringen har en preliminär uppskattning gjorts.)
• Bostadstillägg utifrån 2024 års regler.
• Inkomstskatt utifrån genomsnittlig kommunalskatt på 32,65 procent.
• Inkomstskatten är avrundad och beräknas utifrån gällande regelverk, dvs inkluderar inte förändringar som kan komma att föreslås i regeringens budgetproposition för 2025.
• Inkomstskatten inkluderar dock effekten av förändring av prisbasbelopp för 2025.

20-åring med aktivitetsersättning

(Typexempel.)

35-åring med sjukersättning

(Typexempel.)

Ålderspensionär med garantipension

(Typexempel.)

För ålderspensionärer med garantipension blir det lite mer kvar att leva på, även om typexemplet nedan också visar en försämring från 2024 till 2025.

Exemplet gäller en garantipensionär född 1938 eller senare, som bor själv i en hyreslägenhet om 2 rum och kök.

Inkomstpension höjs 4 procent

Ålderspensionärer som har inkomstpension (baserad på intjänad inkomst under yrkeslivet) får en höjning som bygger på inkomstutvecklingen i samhället. 2025 höjs inkomstpensionen med 4,0 procent. Den som har låg inkomstpension eller inte har haft någon inkomst alls får nöja sig med en höjning på 2,6 procent 2025.

 

 

 

 

Oförändrat bostadstillägg 2024–2025

Det sker ingen förändring 2024 av maxbeloppet för det statliga bostadstillägget för personer med sjuk- och aktivitetsersättning, och sannolikt inte heller 2025. En höjning skulle kräva ett nytt beslut av riksdagen, och inga sådana planer finns i dagsläget. Bostadstillägget håller alltså på att urholkas, eftersom det inte höjs i takt med hyror. Detta pressar ned den disponibla inkomsten för personer med sjuk- och aktivitetsersättning.

Maxbeloppet för bostadstillägg är därför 6 550 kronor per månad även under 2024, och troligen även 2025. Ersättning betalas inte ut för den del av din boendekostnad som överstiger 7 500 kronor.

I stora drag beräknas bostadstillägget så här (men det finns många fler regler att ta hänsyn till – se även Försäkringskassans information):
För boendekostnader upp till 5 000 kronor ersätts 96 procent.
För boendekostnader från 5 000 och upp till 7 500 kronor ersätts 70 procent.
För boendekostnader som är mer än 7 500 kronor får du ingen ersättning.

Det finns även ett särskilt bostadstillägg som ska garantera den enskilde en skälig levnadsnivå efter att en skälig bostadskostnad är betald. En förutsättning för att kunna få särskilt bostadstillägg är att bostadstillägg är beviljat. År 2023 räknades en bostadskostnad på högst 7 500 kronor per månad för ensamstående och 3 750 kronor per månad för sammanboende som skälig bostadskostnad. Beloppen för skälig levnadsnivå var 6 719 kronor per månad för ensamstående och 5 404 kronor för sammanboende.

Vissa kommuner erbjuder också ett bostadstillägg. År 2019 uppgav 21 kommuner att de har ett kommunalt bostadstillägg.

 

Påverkas bostadstillägget av höjd sjukersättning?

Höjningen av sjuk- och aktivitetsersättningen den 1 januari 2024 påverkar inte bostadstillägget 2024, om man endast har den lägsta ersättningen (garantinivån). Höjningen 1 januari 2025 påverkar troligen inte heller bostadstillägget för den som har garantinivån.

Fribeloppet för bostadstillägget höjs lika mycket som garantinivån i sjukersättningen och aktivitetsersättningen. Fribeloppet dras av från inkomsterna när Försäkringskassan beräknar rätten till bostadstillägg. Eftersom sjuk- och aktivitetsersättning och fribeloppet följs åt går det jämnt upp för de som har garantinivån.

Om man däremot har en sjukersättning som är högre än garantinivån kan bostadstillägget sänkas något. Läs mer och se exempel i denna artikel: Får jag behålla bostadstillägget när jag får högre sjukersättning?

Mer information om bostadstillägget och hur det beräknas har Försäkringskassan här.

 

Omvårdnadsbidrag 2024–2025

Så här mycket höjs omvårdnadsbidrag 1 januari 2025. Siffrorna baseras på en uppräkning med cirka 2,62 procent.

 

LÄS VÅR GUIDE:
Så får du omvårdnadsbidrag

 

Merkostnadsersättning 2024–2025

Så här mycket höjs merkostnadsersättning 1 januari 2025. Siffrorna baseras på en uppräkning med cirka 2,62 procent.

 

LÄS VÅR GUIDE:
Merkostnadsersättning för barn och vuxna

 

Sjukpenning, föräldrapenning och studiemedel 2025

Den 1 januari 2024 höjdes sjukpenning, föräldrapenning, tillfällig föräldrapenning, graviditetspenning genom att högsta nivån i ersättningarna ökade med 9,14 procent.

Hur mycket höjs föräldrapenning och sjukpenning 2025? Den 1 januari 2025 höjs dessa ersättningar på motsvarande sätt med 2,6 procent:
Högsta nivån för sjukpenning ökar med 32 kronor til 1 250 kronor per dag. (Lägsta nivån höjs med 1 kr till 30 kronor.)
Högsta nivån för föräldrapenning ökar med 32 kronor till 1 250 kronor per dag. (Grundnivån är oförändrat 250 kr och lägsta nivån 180 kr.)

Hur mycket höjs studiebidrag och studielån 2025? 2025 års studiemedel från CSN höjs med prisbasbeloppet. Totalbeloppet (studiebidrag och studielån) höjs med cirka 344 kronor per studiemånad. Från 1 januari 2025 får en studerande med fullt studiemedel (bidrag och lån) 13 500 kronor för fyra veckors heltidsstudier.

Troligen höjs även fribeloppet, det vill säga gränsen för vad man får tjäna innan studiemedlet påverkas. 2024 blev den nya gränsen vid 20 veckors studier under ett halvår 110 995 kronor. Det innebär att man under 2024 som mest får ha 18 500 kronor i inkomster i månaden innan studiemedlet reduceras. Läs mer hos CSN.

Studiestartsstödet, som är ett bidrag för arbetslösa, höjdes också till 2024. Det nya beloppet för studiestartsstödet uppgår till 10 884 kronor för fyra veckors heltidsstudier. (Uppgift om studiestartstödet för 2025 saknas.)

Studiebidrag på gymnasiet påverkas inte av prisbasbeloppet, utan är bestämt av riksdagen ska vara 1250 kronor per månad under 2024.

Högre studiemedel vid funktionsnedsättning. Om du har en funktionsnedsättning kan du i vissa fall få studiemedel som är högre än vad som motsvarar din studietakt. Om du exempelvis har synnedsättning, dyslexi eller ADHD behöver du kanske lägga mer tid på dina studier. Då kan du ibland få studiemedel för studier på 100 procent även om din studietakt bara är exempelvis 75 procent.

CSN skriver att studie­hindren i första hand ska åtgärdas genom hjälp och stöd från din skola: ”Det är bara om skolans åtgärder inte räcker som du kan få studiemedel för en högre takt än vad du faktiskt studerar. Det är också skolan som avgör om du får sänka din studietakt.”

Om du på grund av funktionsnedsättning lägger mindre tid på studier så kan du inte få studiemedel för en högre studietakt. Då finns istället en möjlighet att få studiemedel under sjukdom.

 

Sjukpenning i särskilda fall 2025

En ersättning som regeringen vill höja 2025 är sjukpenning i särskilda fall och rehabiliteringspenning i särskilda fall. Beloppen har varit oförändrade ända sedan ersättningen infördes 2012. Efter att ha legat still i 13 år höjs beloppen med cirka 44 procent.

Här kan du läsa om regeringens förslag att höja.

Sjukpenning i särskilda fall är främst aktuell för personer som har fyllt 30 år och tidigare har haft aktivitetsersättning. Ersättningsnivåerna för sjukpenning i särskilda fall regleras i socialförsäkringsbalken (28 a kap. 9 §) och beslutas av riksdagen.

De nya beloppen för 2025 framgår av nedanstående tabell.

 

 

Arbetsskadelivränta

Arbetsskadelivränta räknas om varje år genom att multipliceras med ett särskilt indexeringstal. Indexeringstalet för 2023 var 1,0681. Högsta möjliga arbetsskadelivräntan för 2023 är 393 700 kronor (7,5 prisbasbelopp).

Arbetsskadelivränta är en ersättning som betalas ut till arbetstagare som har drabbats av en arbetsskada som har lett till en varaktig nedsättning av arbetsförmågan. Ersättningen ska kompensera inkomstbortfallet.

Läs mer om arbetsskadelivränta hos Försäkringskassan.

 

 

Aktivitetsstöd, utvecklingsersättning och etableringsersättning 2024

Aktivitetsstöd, utvecklingsersättning och etableringsersättning är tre ekonomiska stöd som man kan få som deltagare i arbetsmarknadsprogram hos Arbetsförmedlingen. Information finns på Försäkringskassans webbplats.

Det är endast det högre beloppet av utvecklingsersättning som påverkas av prisbasbeloppet.

Utvecklingsersättningen definieras i förordning 2017:819, om ersättning till deltagare i arbetsmarknadspolitiska insatser. Det högre beloppet är kopplat till aktuella belopp för studiebidrag, och eftersom det indexeras årligen höjs det oftast. Den 1 januari 2024 höjdes därför det högre beloppet från 183 kronor till 199 kronor 2024. Den lägre nivån låg kvar oförändrad på 57 kronor.

Etableringsersättningen definieras också i förordning 2017:819, om ersättning till deltagare i arbetsmarknadspolitiska insatser, men som ett fast belopp. Det är för tillfället 308 kronor för etableringsprogrammet och 231 kronor för kartläggningsfasen. Det har alltså inte höjts för 2024.

Aktivitetsstödet har inte höjts för 2024 eftersom maxbeloppet är knutet till de belopp som finns i förordning 1997:835 om arbetslöshetsförsäkring och hänvisas till via lagen 1997:238 om arbetslöshetsförsäkring.

Under 2023 hade cirka 231 700 personer aktivitetsstöd och utvecklingsersättning. Drygt 16 000 hade etableringsersättning. Drygt 916 miljoner kronor betalades ut. Mer statistik finns här.

Varför höjs bara ett av beloppen?

• Det finns två belopp inom utvecklingsersättningen, ett högre och ett lägre. Det högre beloppet får du om du har gymnasieexamen eller om du studerar på folkhögskola i studiemotiverande syfte och har fyllt 20 år. Övriga får de lägre beloppet.
• Det högre beloppet är uträknat på en femtedel av studiebidrag som lämnas enligt studiestödslagen (3 kap. 12 § 1 studiestödslagen 1999:1395). Det studiebidraget är baserat på prisbasbeloppet, vilket också gör att det högre beloppet för utvecklingsersättning ändras utifrån det.
• Det lägre beloppet är baserat på studiebidrag inom studiehjälp som lämnas enligt 2 kap. 7 § studiestödslagen. Det bidraget är ett fast belopp som inte är baserad på prisbasbelopp. Det lägre beloppet av utvecklingsersättning ändras därför inte utifrån prisbasbeloppet.

 

Barnbidraget har inte höjts sedan 2018, och är fortsatt fryst 2025

Barnbidrag påverkas inte av prisbasbeloppet. Eventuella höjningar kräver beslut av regering och riksdag. Det finns inga signaler om att höjningar skulle vara aktuella, trots att de är en viktig del av ekonomin för familjer med låga inkomster.

Barnbidraget har inte höjts sedan mars 2018, då det höjdes från 1050 kr till 1250 kr per månad. Om barnbidraget skulle ha följt prisutvecklingen skulle det idag ligga på nästan 1600 kr per månad.

Swedbank har i april 2024 räknat ut att barnbidraget endast täcker cirka 25 procent av de nödvändiga kostnaderna för en 10-åring, vilket är den lägsta nivån sedan banken började följa hushållens ekonomi för 50 år sedan.

– För många barnfamiljer kan barnbidraget vara avgörande för att få ekonomin att gå ihop. Stora kostnadsökningar känns extra mycket om man har mindre ekonomiska marginaler och inte några utgifter man kan dra ner på. Då är barnbidraget som kommer varje månad efterlängtat, säger Madelén Falkenhäll, hållbarhetsekonom på Swedbank.

Allmänt barnbidrag är 1 250 kronor i månaden per barn och är skattefritt. Det betalas ut från och med månaden efter barnets födelse, och till och med det kvartal då barnet fyller 16 år. Därefter får barnet studiebidrag från CSN i stället för barnbidrag, förutsatt att barnet går på gymnasiet. Barn som efter att ha fyllt 16 går kvar i grundskolan eller i anpassad skola får förlängt barnbidrag. Skolan ska anmäla att ett barn har rätt till förlängt barnbidrag.

Bostadsbidrag också oförändrat 2025

Inte heller bostadsbidraget påverkas av prisbasbeloppet, utan kräver nya beslut av regering och riksdag. Det finns inga signaler om att en höjning är aktuell.

Försäkringskassan skrev i en analys i februari 2021 att barn- och familjeersättningarna de senaste 20 åren har bidragit med en allt mindre del av hushållens inkomster. Ersättningsbeloppen inte har höjts i takt med inkomstutvecklingen. Därför har låginkomstfamiljer, som får en stor del av sin hushållsinkomst från barn- och familjeersättningarna, halkat efter ekonomiskt.

– Höjningar av barnbidraget och bostadsbidraget sker efter politiska beslut och inte efter indexering. Om vår ambition är att minska inkomstskillnader löpande så krävs regelbundna manuella höjningar av beloppen, kommenterade Niklas Löfgren, familjepolitisk talesperson på Försäkringskassan.

 

 

Tillfälligt förstärkt bostadsbidrag för barnfamiljer 2025

Det tillfälligt förstärkta bostadsbidraget till barnfamiljer föreslås förlängas till och med juni 2025.

Samtidigt kommer tilläggsbidraget dock att sänkas från 1 januari 2025, genom en sänking från 40 till 25 procent av det preliminära bostadsbidraget.

Samtliga cirka 110 000 barnfamiljer som har bostadsbidrag (av totalt 135 000 hushåll med bostadsbidrag) får det förlängda och höjda tilläggsbidraget. Läs mer i regeringens tidigare promemoria.

Regeringen menar att det behövs för barnfamiljer med låga inkomster ska klara de höga kostnadsökningarna. Samtidigt uttalar man att bidraget är av ”extraordinär karaktär” som bara ska finnas under en begränsad tid.

Ingen förstärkning för familjer med försörjningsstöd

Barnfamiljer med låg inkomst och små ekonomiska marginaler är särskilt utsatta, skriver regeringen. ”Det finns därför anledning att ge stöd till ekonomiskt utsatta barnfamiljer så att de kan klara sina boendekostnader.”

Barnfamiljer som har försörjningsstöd eller ekonomiskt bistånd – det yttersta skyddsnätet – får ingen ökad disponibel inkomst. Försörjningsstödet eller biståndet minskar med samma belopp som det extra tilläggsbidraget/bostadsbidraget. I denna pdf redovisar regeringen hur man har resonerat.

Hyresgästföreningens förbundsordförande Marie Linder är kritisk till tilläggsbidraget: ”Bostadsbidraget har släpat efter kostnadsökningarna i samhället alldeles för länge.”

Hyresgästföreningen har tillsammans med Majblomman, Röda Korset och Rädda Barnen gett ut rapporten Barnfamiljers ekonomiska svårigheter 2024. Där säger man att även de barnfamiljer som får försörjningsstöd eller lever med löneutmätning måste få ta del av höjda bostadsbidrag.

 

Särskilt tandvårdsbidrag 2024

Alla vuxna har rätt till ett allmänt tandvårdsbidrag. För personer i åldern 30–64 år mär det allmänna tandvårdsbidraget 300 kronor per år. För personer mellan 24‑29 år och över 65 är det dubbelt så stort, 600 kronor per år. Beloppet dras automatisk från tandläkarräkningen. Bidraget kan sparas i upp till två år. Den 1 juli varje år fylls det allmänna tandvårdsbidraget på.

Det särskilda tandvårdsbidraget som man kan få genom Försäkringskassan uppgår till 600 kronor per halvår, eller totalt 1200 kronor per år. Bidraget kan delas upp, exempelvis genom att använda 200 kronor vid ett besök och 400 kronor vid nästa. Däremot kan man inte spara bidraget från ett halvår till ett annat. Bidraget används vid besök hos tandläkare eller tandhygienist som är ansluten till statliga tandvårdsstödet.

Vem kan få särskilt tandvårdsbidrag?
Bidraget är till för personer som har en viss sjukdom eller en viss funktionsnedsättning som innebär en risk för försämrad tandhälsa.
Det gäller till exempel:
muntorrhet på grund av långvarig läkemedelsbehandling
muntorrhet på grund av strålbehandling i öron-, näs-, mun- eller halsregionen
Sjögrens syndrom
kronisk obstruktiv lungsjukdom och har ordinerats syrgas eller näringsdryck
cystisk fibros
ulcerös colit
Crohns sjukdom
tarmsvikt
frätskador på tänderna och anorexia nervosa, bulimia nervosa eller gastroesofageal reflux sjukdom
svårinställd diabetes
genomgår dialysbehandling
är immunosupprimerad på grund av läkemedelsbehandling
genomgått en organtransplantation.

Läs mer om tandvårdsstödet på Försäkringskassans webb.

 

Habiliteringsersättning på daglig verksamhet

Personer som deltar i daglig verksamhet enligt LSS kan få habiliteringsersättning från sin kommun. Det är frivilligt för kommunerna att betala habiliteringsersättning, och upp till kommunpolitikernas goda vilja. I många kommuner görs årligen en liten höjning, men beloppen är alltid låga. Enligt Socialstyrelsen låg ersättningarna under 2022 på mellan 22 kronor och 174 kronor per dag.

Läs mer om habiliteringsersättningen: Vad gör din kommun med gratispengarna till habiliteringsersättning?

 

Åldersgränser för ersättningar och bidrag 2024

Nedan beskrivs nya åldersgränser som började gälla 1 januari 2023. Under 2024 sker ingen ändring.

”Nästa beslutade höjning kommer att träda ikraft från och med 1 januari 2026, när åldersgränserna knyts till riktåldern, som då är 67 år”, uppger Anders Lidsle, verksamhetsutvecklare inom Försäkringskassan.

Höjd ålder för sjukersättning och assistans. Sjukersättning har man tidigare kunnat få som längst tills man fyller 65 år. Den 1 januari 2023 ändrades denna åldersgräns till 66 år.

Försäkringskassan uppger att den som har sjukersättning och fyller 65 år under 2023 eller senare får sjukersättningen utbetald till och med månaden innan hen fyller 66 år. Man behöver inte göra något för att sjukersättning ska förlängas enligt den nya tidsgränsen. Den som fyller 65 år under 2022 påverkas inte av lagändringen, utan då upphör sjukersättning när man fyller 65 år.

För assistansersättning (personlig assistans) höjdes åldersgränsen för ansökan, från 65 år till 66 år, den 1 januari 2023.

Försäkringskassan uppger att den som redan har assistansersättning från Försäkringskassan inte påverkas av förändrade åldersgränser utan fortsätter att få sin ersättning. Däremot påverkas gränsen för när man kan ansöka om fler timmar från Försäkringskassan. Från 1 januari 2023 kan man ansöka om fler timmar tills man fyller 66 år. Därefter söker man om fler timmar hos sin kommun.

Åldersgräns för merkostnadsersättning 2023. Den som har merkostnadsersättning påverkas inte av att pensionsåldern höjs från 65 till 66 år. Man får behålla den merkostnadsersättning man har när man fyller 66 år, så länge man har kvar samma merkostnader.

Man kan även beviljas merkostnadsersättning efter att man fyllt 66 år om funktionsnedsättningen och merkostnaderna fanns innan man fyllde 66 år.

För den som är född 1957 eller tidigare gäller en annan tidsgräns. Då kan man beviljas merkostnadsersättning efter att man fyllt 65 år om ens funktionsnedsättning och merkostnader fanns innan man fyllde 65 år.

Åldersgräns för bidrag till arbetshjälpmedel höjs till 69 år. För bidrag till arbetshjälpmedel höjs maxåldern till 69 år från och med januari 2023 (från 68 år före årsskiftet).

Åldersgräns för bilstöd höjs till 66 år. Från och med 1 januari 2023 höjs åldersgränsen för bilstöd från 65 år till 66 år. Den som fyllt 65 år före 2023 kan inte få bilstöd fastän man är under 66 år.

Förutom åldergränsen är villkoret att man behöva bilen för att försörja sig genom arbete, gå en arbetslivsinriktad utbildning eller delta i arbetslivsinriktad rehabilitering med aktivitetsstöd eller rehabiliteringsersättning. Arbetet, utbildningen eller rehabiliteringen ska pågå i minst sex månader.

Åldersgräns för ersättningar i särskilda fall höjs till 66 år. Personer som har sjukpenning i särskilda fall, rehabiliteringspenning i särskilda fall eller boendetillägg fick också höjd åldersgräns, från 65 år till 66 år, i januari 2023.

Detsamma gäller rehabiliteringspenning.

Åldersgräns för bostadstillägg höjs till 66 år. Bostadstillägg (för personer som har sjukersättning eller aktivitetsersättning från Försäkringskassan) kunde man tidigare som längst få till månaden innan man fyller 65 år. Åldersgränsen höjdes till 66 år från januari 2023. Om man är äldre kan man ansöka om bostadstillägg hos Pensionsmyndigheten.

Den som redan har bostadstillägg och fyller 65 år under 2023 eller senare kommer att få fortsatt utbetalt bostadstillägg från Försäkringskassan till och med månaden innan hen fyller 66 år. Man behöver inte göra något för att bostadstillägget ska förlängas.

Den som fyller 65 år under 2022 ska ansöka om bostadstillägg från Pensionsmyndigheten från och med månaden hen fyller 65 år.

 

Höjda avgifter urholkar bidragen

Olika avgifter för kommunal omsorg, hjälpmedel, god man, förvaltare och liknande spelar stor roll för många personer, eftersom avgifter ofta urholkar höjd ersättning.

Läs mer i HejaOlikas guide om avgifter för personer med funktionsnedsättning.

 

Privatbudget vid sjuk- eller aktivitetsersättning

Riksförbundet FUB har tagit fram ett exempel på hur intäkter och kostnader kan se ut för en 27-åring som bor i gruppbostad i en mellanstor stad. Aktivitetsersättningen är 12 558 kr före skatt. Den uppskattade snitthyran för en LSS-bostad i en mellanstor stad år 2023 är 7 981 kr.
Kostnaderna för personen i exemplet utgår från Konsumentverkets budget. Fler kostnader tillkommer, bland annat för färdtjänst.

Även om personen beviljas bostadstillägg på 6 550 kronor räcker inte inkomsterna till de nödvändiga utgifter, utan personen beräknas gå back med 1304 kronor per månad.

Exemplet finns i 2024 års version av FUB-skriften Fångad i fattigdom.

 

 

 

 

 

Höginkomsttagare tjänar mest på höjt prisbasbelopp

Personer med sjuk- och aktivitetsersättning framställs ofta som ”vinnare” när prisbasbeloppet höjs, eftersom dessa ersättningar höjs lika mycket som prisbasbeloppet.

I verkligheten är det dock höginkomsttagare – den tiondel av svenskarna med högst inkomst – som tjänat mest på höjt prisbasbelopp. Det beror på att brytpunkten för statlig inkomstskatt oftast följer prisbasbeloppet. Höginkomsttagare som betalar statlig skatt har därigenom stora skattesänkningar. Exempelvis höjdes brytpunkten för statlig skatt 2023 med cirka 8,7 procent, en jättelik skattesänkning för de rikaste.

Regeringen pausade skattesänkningen för höginkomsttagare 2024. Därmed sparade staten 12 miljarder kronor som annars skulle ha gått till sänkt skatt för de rikaste.

Statlig inkomstskatt är 20 procent men tas bara ut på månadsinkomster över 51 158 kronor (2023). Om inte höjningen av brytpunkten hade pausats 2024 skulle gränsen ha höjts till 56 916 kronor per månad, eller 683 200 kronor per år (2023: 613 900 kronor). De som har en månadslön över 70 000 kronor skulle ha fått nästan 1 600 kronor per månad mindre i skatt 2024 jämfört med 2023.

Löntagare fick dock andra skattesänkningar 2024 genom ytterligare jobbskatteavdrag och uppräknade grundavdrag. Tabellen nedan visar hur stor skattesänkning det blev vid olika månadsinkomster från arbete. Ålderspensionärer fick motsvarande skattesänkning. Läs mer: Nytt jobbskatteavdrag – då höjs funkisskatten

 

Regeringens planer på ständigt ökade jobbskatteavdrag innebär att personer med sjuk- och aktivitetsersättning halkar efter i ekonomiskt välstånd eftersom dessa inte får del av jobbskatteavdragen. Läs även: Riksdagen röstade igenom funkisskatt för 2023

Socialdemokraterna motarbetar funkisskatt och jobbskatteavdrag med återkommande förslag om ”rättvisa skattesänkningar för vanligt folk”. Så skedde i augusti 2023 och senast i september 2024. S och övrig opposition får dock inget gehör för detta, då regeringens skattesänkningar och funkisskatt stöds av Sverigedemokraterna.

LÄS MER: Statsbudgeten 2024: Assistansersättning höjs med 2,5 procent

 

2022 gjordes en stor extrasatsning på sjuk- och aktivitetsersättning – vad hände sedan?

Den 1 januari 2022 gjorde den dåvarande S-ledda regeringen en extra satsning på att höja sjuk- och aktivitetsersättningen. Dåvarande finansminister Mikael Damberg beskrev det som ”en väldigt stor budgetsatsning” på en ”grupp som har halkat efter i årtionden ekonomiskt”.

Många av de som fick höjda ersättningar i januari 2022 fick dock se sina inkomster ätas upp av höjda kommunala avgifter för bland annat omsorg, hjälpmedel, god man med mera. Därefter har inflationen för många raderat ut det som fanns kvar av 2022 års höjning.

Läs även HejaOlikas aktuella guider om berörda ersättningar och bidrag
Allt om sjuk- och aktivitetsersättning
Allt om omvårdnadsbidrag
Allt om merkostnadsersättning

 

Stämmer det att höjda bidrag kompenserar för inflationen? Nej!

Syftet med att räkna upp ersättningar och bidrag med prisbasbeloppet är att mottagarna av dessa ersättningar ska kompenseras för inflationen. Regeringen betonar ofta att personer med sjuk- och aktivitetsersättning alltid får kompensation genom höjt prisbasbelopp.

Men systemet haltar, på ett sätt som gör att personer med små eller inga marginaler riskerar att inte kompenseras helt för inflationen. Här förklarar vi varför:

• När inflationen sticker iväg blir det en eftersläpning för ersättningar som sjukersättning. Prisbasbeloppet beräknas på sommaren, men ersättningarna höjs inte förrän ett halvår senare. En extra hög inflation på hösten kommer att täckas in av det följande årets beräkning av inflation och prisbasbelopp.
  Ett konkret exempel: under november-december 2022 var inflationen (KPI) uppe i cirka 12 procent. Denna inflation kompenserades först med sjukersättningens höjning 1 januari 2024. Eftersläpningen blev alltså mer än ett år, vilket får allvarliga konsekvenser i tider av hög inflation.
• Prisbasbeloppet beräknas på ”medel-Svenssons” konsumtion. För personer med små marginaler, till exempel de som har en låg sjukersättning, kan konsumtionen se helt annorlunda ut, exempelvis med större andel kostnader för bostad och livsmedel.
• HejaOlika gjorde i augusti 2024 en testberäkning med hjälp av SCB:s webbtjänst ”Minflation”. Vi utgick från FUB:s exempel på privatbudget för en 27-åring med aktivitetsersättning. Den personens inflationstakt landade då på 3,1 procent, betydligt mer än hela Sveriges inflation (KPI) på 2,6 procent. Denna skillnad kan spela stor roll för en person med låg ersättning.

 

Hur får HejaOlika information om höjda ersättningar?

HejaOlika publicerar här uppgifter om aktuella och kommande belopp för bidrag och ersättningar till personer med funktionsnedsättningar, sjukdom och andra behov.

Underlaget kommer från olika myndigheter. Information från bland annat SCB och Försäkringskassan gör det möjligt att beräkna kommande höjningar.

Storleken på många bidrag och ersättningar styrs av prisbasbeloppet, som i mitten av juli varje år beräknas av SCB, och på hösten beslutas av regeringen. Så snart SCB har beräknat nästkommande års prisbasbelopp är det alltså möjligt att räkna fram kommande års nivå på bland annat sjukersättning och aktivitetsersättning. HejaOlika publicerar detta under juli månad varje år, cirka ett halvår före förändringen. För 2024 års bidragsnivåer publicerade Försäkringskassan information den 28 december 2023.