Ersättningar & bidrag 2025: Klyftorna ökar, mindre att leva på

  • Det blir oväntat låga höjningar av bidrag och ersättningar 1 januari 2025.
  • Sjukersättning, aktivitetsersättning, omvårdnadsbidrag och merkostnadsersättning höjs endast med cirka 2,6 procent. Dessa förmåner styrs av prisbasbeloppet.
  • Andra bidrag höjs ännu mindre, eller inte alls.
  • Höginkomsttagare tjänar mest på höjt prisbasbelopp. De får en skattesänkning med 7200 kronor 2025.
  • Personer som har sjuk- och aktivitetsersättning får däremot mindre att leva på 2025, enligt Swedbanks beräkningar.
  • Ersättningarna har dessutom urholkats kraftigt av den höga inflationen på mat.
  • Artikeln uppdateras löpande med nya uppgifter för 2025.

LÄS ÄVEN:
Elisabeth Svantesson om statsbudgeten för 2025
Anders Lago, FUB: Mycket allvarligt om ersättningar bara höjs 2,6 procent

Så mycket höjs bidrag, ersättningar och andra förmåner 2025

Följande ersättningar eller förmåner påverkas mer eller mindre av prisbasbeloppet.

Observera att olika förmåner har olika beräkningsregler. Alla förmåner höjs alltså inte lika mycket som prisbasbeloppet. Hur prisbasbeloppet påverkar varierar.

Vissa uppgifter i tabellen är ännu inte uppdaterade för 2025. Vi uppdaterar informationen löpande!

Använd Sökfilter: Välj förmån för att snabbt hitta den information du söker.

FÖRMÅNÄNDRING 2024ÄNDRING 2025KOMMENTARLÄS MER
AktivitetsersättningHöjs 9,14 %Höjs cirka 2,62 %
Aktivitetsstöd
Enbart utvecklingsersättning (se längre ned i tabellen) påverkas av prisbasbeloppet, ej etableringsersättningen.
ArbetsskadelivräntaRäknas om varje år genom att multipliceras med ett indexeringstal. Indexeringstalet för 2023 var 1,0681. Högsta möjliga arbetsskadelivräntan för 2023 är 393 700 kronor (7,5 prisbasbelopp).
Arbetshjälpmedel (Arbetsförmedlingen)
Arbetsskadesjukpenning
Bostadsanpassning (kommunen)
BostadstilläggFribeloppet höjs 9,14 %Fribeloppet höjs 2,62 %Det maximala beloppet man kan få i bostadstillägg höjs inte.
Dagpenning för tjänstgöring i totalförsvaret
FöräldrapenningHögsta nivån höjs 9,14 %Högsta nivån höjs ca 2,62 %Högst 10 prisbasbelopp; för år 2024: 573 000 kronor.
GraviditetspenningHögsta nivån höjs 9,14 %Högsta nivån höjs ca 2,62 %Högst 7,5 prisbasbelopp; för år 2024: 429 750 kronor.
HandikappersättningSe merkostnadsersättning (som har ersatt handikappersättning)
KontaktdagarFörsäkringskassans info om kontaktdagar
MerkostnadsersättningHöjs 9,14 %Höjs ca 2,62 %
Närståendepenning
OmvårdnadsbidragHöjs 9,14 %Höjs ca 2,62 %
Rehabiliteringspenning
SjukersättningHöjs 9,14 %Höjs ca 2,62 %
Sjuklönegaranti
SjukpenningHögsta nivån höjs 9,14 %Högsta nivån höjs ca 2,62 %Högsta nivån 2024: cirka 47 750 kr per månad (573 000 kr per år). Sjukpenningen är 80 procent av SGI (sjukpenninggrundande inkomst), upp till maximalt 8 prisbasbelopp per år. Taket för sjukpenning följer prisbasbeloppet.
Smittbärarpenning
Tillfällig föräldrapenningHögsta nivån höjs 9,14 %Högsta nivån höjs ca 2,62 %Högst 7,5 prisbasbelopp; för år 2024: 429 750 kronor.
Utvecklingsersättning(Dessa uppgifter ska uppdateras för 2024.) 2023 höjdes den högre nivån höjs från 168 kr (2022) till 183 kronor (2023). Lägre nivån låg kvar på 57 kronor.
VårdbidragSe omvårdnadsbidrag (som tillsammans med merkostnadsersättning har ersatt vårdbidrag)

Prisbasbeloppet höjs 1 januari 2025

Hur påverkas du av det nya prisbasbelopp för 2025, som SCB presenterade den 12 juli? Prisbasbeloppet följer konsumentprisindex, och därmed kostnadsutvecklingen, men trots detta finns både vinnare och förlorare på höjningen.

Rutan nedan: En förklaring till hur konsumentpriser, prisbasbelopp och ersättningar hänger ihop, och hur utvecklingen har varit de senaste åren.

Så påverkas din ekonomi av det nya prisbasbeloppet

Underliggande data för visualiseringen
År, månad KPI, Konsumentprisindex, %
2020-11,3
2020-21
2020-30,6
2020-4−0,4
2020-50
2020-60,7
2020-70,5
2020-80,8
2020-90,4
2020-100,3
2020-110,2
2020-120,5
2021-11,6
2021-21,4
2021-31,7
2021-42,2
2021-51,8
2021-61,3
2021-71,4
2021-82,1
2021-92,5
2021-102,8
2021-113,3
2021-123,9
2022-13,7
2022-24,3
2022-36
2022-46,4
2022-57,3
2022-68,7
2022-78,5
2022-89,8
2022-910,8
2022-1010,9
2022-1111,5
2022-1212,3
2023-111,7
2023-212
2023-310,6
2023-410,5
2023-59,7
2023-69,3
2023-79,3
2023-87,5
2023-96,5
2023-106,5
2023-115,8
2023-124,4
2024-15,4
2024-24,5
2024-34,1
2024-43,9
2024-53,7
2024-62,6

Kommentarer till diagrammet ovan

  1. Prisbasbeloppet styr uppräkningen av sjukersättning och många andra ersättningar och bidrag.
  2. Prisbasbeloppet beräknas utifrån KPI, Konsumentprisindex, för juni månad föregående år. Diagrammet visar Konsumentprisindex för varje månad januari 2020–juni 2024.
  3. Den 1 januari 2025 höjs prisbasbeloppet med 2,6 procent eftersom KPI för juni 2024 landade på 2,6 procent.
  4. Både KPI och beräkningen av prisbasbeloppet publiceras av SCB i mitten av juli varje år. Det formella beslutet om 2025 års prisbasbelopp fattas därefter av regeringen under hösten.
  5. Nya prisbasbelopp och nya ersättningsnivåer börjar gälla 1 januari varje år.
  6. Eftersom prisbasbeloppet beräknas på juni månads KPI kan det bli en eftersläpning innan ersättningar och bidrag anpassas till prisökningarna. Ett exempel: I november–december 2022 låg KPI på hela 12 procent (se diagrammet), men inte förrän mer än ett år senare, i januari 2024, höjdes sjukersättning och andra förmåner.

Matpriserna har rusat – ersättningarna har urholkats

HejaOlika har jämfört matprisernas utveckling med prisbasbeloppet. Statistik från SCB tyder på att sjukersättning och andra ersättningar har urholkats kraftigt i förhållande till prisutvecklingen på livsmedel och alkoholfri dryck. Utvecklingen illustreras nedan med ett diagram med ackumulerade värden för 2005–2024.

Analys av prisbasbeloppet jämfört med livsmedelsinflationen i Sverige (2005-2024)

Denna interaktiva graf jämför de årliga förändringarna i prisbasbeloppet med den ackumulerade inflationen för livsmedel och alkoholfria drycker i Sverige från 2005 till 2024. Datan visar hur inflationen avsevärt har överträffat justeringarna i prisbasbeloppet över åren.

Graf som visar jämförelsen mellan prisbasbeloppet och livsmedelsinflationen i Sverige från 2005 till 2024, och belyser det växande gapet under de senaste åren.

Så har sjukersättning och andra ersättningar urholkats kraftigt: Prisbasbeloppet jämfört med matpriserna 2005–2024 (ackumulerade värden). Matpriserna har höjts betydligt mer än bidrag och sociala ersättningar. Inflationen för livsmedel och alkoholfria drycker har skjutit i höjden snabbare än konsumentprisindex. Indexet styr prisbasbeloppet som i sin tur avgör hur mycket sjukersättning och andra stöd räknas upp.

Diagram av HejaOlika.se baserat på data från SCB:s statistikdatabas. Prisförändringar på livsmedel och alkoholfri dryck är årsförändring januari respektive år. Prisbasbeloppet förändras 1 januari varje år.

År Förändring prisbasbelopp 1 januari resp år Inflation livsmedel och alkholfri dryck
200500
20060,76142132-0,579004783
20072,2842639591,535621381
20084,0609137066,927078963
20098,62944162412,75488798
20107,61421319814,32407485
20118,62944162415,36880087
201211,675126916,6023328
201312,9441624419,32533356
201412,6903553319,71133675
201512,9441624421,46932953
201612,4365482224,13778636
201713,7055837626,24821683
201815,482233529,1600235
201918,0203045731,27045397
202020,0507614234,48435009
202120,8121827437,04371906
202222,5888324939,70378451
202333,2487309667,04287992
202445,4314720873,41612822

Matpriserna ökade kraftigt under 2022, med hela 18,6 procent, och fortsatta att öka kraftigt från en redan hög nivå 2023 (med 5,5 procent). Läs mer om matprishöjningarna 2023 i detta pressmeddelande från SCB.

Får man full kompensation för inflationen? Nej!

Syftet med att räkna upp ersättningar och bidrag med prisbasbeloppet är att mottagarna av dessa ersättningar ska kompenseras för inflationen. Regeringen betonar ofta att personer med sjuk- och aktivitetsersättning alltid får kompensation genom höjt prisbasbelopp.

Men systemet haltar, på ett sätt som gör att personer med små eller inga marginaler riskerar att inte kompenseras helt för inflationen. Här förklarar vi varför:

  • När inflationen sticker iväg blir det en eftersläpning för ersättningar som sjukersättning. Prisbasbeloppet beräknas på sommaren, men ersättningarna höjs inte förrän ett halvår senare. En extra hög inflation på hösten kommer att täckas in av det följande årets beräkning av inflation och prisbasbelopp.
    Ett konkret exempel: under november-december 2022 var inflationen (KPI) uppe i cirka 12 procent. Denna inflation kompenserades först med sjukersättningens höjning 1 januari 2024. Eftersläpningen blev alltså mer än ett år, vilket får allvarliga konsekvenser i tider av hög inflation.
  • Prisbasbeloppet beräknas på ”medel-Svenssons” konsumtion. För personer med små marginaler, till exempel de som har en låg sjukersättning, kan konsumtionen se helt annorlunda ut, exempelvis med större andel kostnader för bostad och livsmedel.
  • HejaOlika gjorde i augusti 2024 en testberäkning med hjälp av SCB:s webbtjänst ”Minflation”. Vi utgick från FUB:s exempel på privatbudget för en 27-åring med aktivitetsersättning. Den personens inflationstakt landade då på 3,1 procent, betydligt mer än hela Sveriges inflation (KPI) på 2,6 procent. Denna skillnad kan spela stor roll för en person med låg ersättning.

Fakta: Prisbasbelopp, bidrag, matpriser, privatbudget och ”Minflation”

Här nedan finns mer fakta om inflation och privatbudget.

Många bidrag och ersättningar höjs vid kommande årsskifte. Höjningarna bygger på att SCB har räknat upp prisbasbeloppet för 2025 till 58 800 kronor.

Det är en höjning med 1500 kronor eller 2,62 procent jämfört med 2024 års prisbasbelopp på 57 300 kronor. Det nya prisbasbeloppet presenterades av SCB den 12 juli 2024. Det förhöjda prisbasbeloppet (som används för beräkning av tilläggspension) höjs också med 1500 kronor, från 58 500 till 60 000 kronor.

Många bidrag och ersättningar (men inte alla!) är kopplade till prisbasbeloppet, och höjs därmed med automatik den 1 januari varje år.

Prisbasbeloppet baseras på inflationen mellan juni 2023 och juni 2024, och höjningen motsvarar KPI, Konsumentprisindex, för juni månad (räknat som årlig prisökningstakt).

De föregående två åren gjordes de största höjningarna av prisbasbeloppet på cirka 40 år, med en höjning på drygt 9 procent 2024 och 8,7 procent 2023.

2025 års höjning på 2,62 procent är lägre än väntat. Ekonomer hade räknat med att KPI i snitt skulle landa på 2,8 procent för juni 2024. Så sent som i maj var KPI 3,7 procent. Nu blev det alltså bara 2,62 procent.

Vilka varor ingår i SCB:s underlag för att beräkna konsumentprisindex, och därmed prisbasbeloppet?

SCB beräknar KPI baserat på varor och tjänster som ska motsvara vad svenska hushåll köper. Varje år går SCB igenom vilka varor och tjänster som ska ingå. Nya trender gör att nya varor tillkommer, och andra plockas bort. För olika personer kan kostnadsökningarna slå olika, beroende på vad man konsumerar. Just nu (2024) ser fördelningen i SCB:s beräkning ut så här:

Livsmedel och alkoholfria drycker 13,4%
Alkoholhaltiga drycker och tobak 3,2%
Kläder och skor 4,2%
Boende 25,3%
Inventarier och hushållsvaror 6,2%
Hälso- och sjukvård 3,2%
Transport 13,2%
Post och telekommunikationer 3,2%
Rekreation och kultur 12,7%
Utbildning 0,4%
Restauranger och logi 7,9%
Diverse varor och tjänster 7,1%

Ersättningar och bidrag halkar efter lönerna igen

Den låga uppräkningen av prisbasbeloppet på 2,62 % för 2025 leder till att sjukersättning och andra sociala ersättningar halkar efter den allmänna välfärdsutveckling. Sedan avtalsrörelsen 2023 ökar lönerna i Sverige med cirka 4 procent per år.

LO:s ekonomer bedömer i en rapport i juni 2024 att reallönerna åter är på väg upp, det vill säga att lönerna ökar mer än inflationen. I LO-rapporten bedöms lönerna öka med 3,9 procent per år 2024, och lika mycket 2025 (även om 2025 års siffra beskrivs som ett ”antagande”).

För sociala ersättningar blir det ingen real ökning, utan snarare risk för en urholkning av värdet. Swedbank har i juli 2024 räknat fram att personer med sjuk- och aktivitetsersättning på garantinivån får mindre kvar att leva på 2025.

Matpriser vs prisbasbelopp

Jämförelse av prisbasbeloppet med inflationen på livsmedel 2005-2024

Denna graf visar förändringarna i det svenska prisbasbeloppet jämfört med inflationstakten för livsmedel och alkoholfria drycker från 2005 till 2024. Den ger insikt i hur inflationstrender har påverkat prisbasbeloppet över tid.

Så har sjukersättning och andra ersättningar urholkats kraftigt: Prisbasbeloppet jämfört med matpriserna 2005–2024. Matpriserna har höjts betydligt mer än bidrag och sociala ersättningar. Inflationen för livsmedel och alkoholfria drycker har skjutit i höjden snabbare än konsumentprisindex. Indexet styr prisbasbeloppet som i sin tur avgör hur mycket sjukersättning och andra stöd räknas upp.

Diagram av HejaOlika.se baserat på data från SCB:s statistikdatabas. Prisförändringar på livsmedel och alkoholfri dryck är årsförändring januari respektive år. Prisbasbeloppet förändras 1 januari varje år.

Årliga förändringar i prisbasbeloppet jämfört med inflation (2005-2024)
År Förändring prisbasbelopp (%) Inflation livsmedel och alkoholfri dryck (%)
20050,4-0,87
20060,6-0,58
20071,52,13
20081,95,31
20094,25,45
2010-1,01,39
20110,90,91
20123,11,07
20131,02,34
2014-0,10,32
20150,21,47
2016-0,42,20
20171,01,7
20181,72,31
20192,11,63
20201,82,45
20210,71,9
20221,31,94
20238,719,57
20249,33,82

Historisk utveckling för prisbasbeloppet

Prisbasbeloppets förändring i procent 1 januari 1998–2025

Underliggande data för visualiseringen
År Förändring prisbasbelopp 1 januari resp år
19980,6
19990,0
20000,4
20010,8
20022,7
20031,8
20041,6
20050,4
20060,6
20071,5
20081,9
20094,2
2010-1,0
20110,9
20123,1
20131,0
2014-0,1
20150,2
2016-0,4
20171,0
20181,7
20192,1
20201,8
20210,7
20221,3
20238,7
20249,3
20252,6
Kommentarer till diagrammet ovan
  1. Prisbasbeloppet har både ökat och minskat genom åren.
  2. De största höjningarna skedde 2023 och 2024.
  3. Beloppet följer KPI, Konsumentprisindex, och har samma förändring som KPI för juni det föregående året.

FUB:s exempel på privatbudget

Riksförbundet FUB:s rapport ”Fångad i fattigdom” från 2024 beskriver privatekonomin för personer med intellektuell funktionsnedsättning. (Fångad i fattigdom kan hämtas på FUB:s webbplats.)

Personen i exemplet är 27 år gammal, och har aktivitetsersättning på garantinivå, vilket för år 2024 är 12 797 kronor per månad. Från januari 2025 höjs garantinivån till 13 132 kronor per månad.

INKOMSTER PER MÅNADBeloppKommentar
Aktivitetsersättning 202412 797Garantiersättning 27-29 år
Bostadstillägg6 550Maximalt bostadstillägg
Habiliteringsersättning1 716Motsvarar 13 kr/timme, 6 tim/dag, 22 dagar
Summa inkomster SEK per månad21 063
KOSTNADER PER MÅNAD
Förbrukningsvaror160Skäliga levnadskostnader enligt Konsumentverket
Hemutrustning inkl.dator1 100Skäliga levnadskostnader enligt Konsumentverket
Media, telefoninternet m.m.1 600Skäliga levnadskostnader enligt Konsumentverket
Hemförsäkringmellanstor stad140Skäliga levnadskostnader enligt Konsumentverket
Hushållsel430Skäliga levnadskostnader enligt Konsumentverket
Livsmedel exkl luncher3 070Skäliga levnadskostnader enligt Konsumentverket
Arbetsluncher1 320Ca 22 dagar á 60 kr
Kläder och skor800Skäliga levnadskostnader enligt Konsumentverket
Fritid640Skäliga levnadskostnader enligt Konsumentverket
Hygien770Skäliga levnadskostnader enligt Konsumentverket
Färdtjänst650Högkostnadsskydd
Hyra7 981Bedömd snitthyra
Medicin237Högkostnadsskydd 2 850 kr/år
Läkare/tandläkare116Högkostnadsskydd 1 400 kr/år
Semester400Avsättning för årlig semester
Arvode till god man1 146Kostnad för uppdrag med alla tre delar, 13 752 kr/år
Skatt1 807Skattetabell 29 på aktivitetsersättning + TV-avgift
Summa kostnader SEK per månad22 367
Underskott SEK per månad−1 304
EXEMPEL PÅ ANDRA INDIVIDUELLA UTGIFTER
Glasögon100
Extra slitage av kläder100
Särskilda regelbundna fritidsaktiviteter300
Specialkost250Exemplet för glutenfri kost enligtKonsumentverket
Summa SEK per månad750
Riksförbundet FUB:s exempel på privatbudget 2024 med "skäliga" levnadskostnader för en person ca 27 år
Exemplet är hämtat ur FUB:s skrift ”Fångad i fattigdom?” – 2024 års upplaga

Beräkna din egen ”minflation”

SCB har tagit fram webbtjänsten ”Minflation”, för att vem som helst ska kunna se hur inflationen påverkar den egna konsumtionen.

Din egen personliga inflation kanske avviker från utvecklingen av KPI, konsumentprisindex, eftersom din konsumtion har annat innehåll än KPI.

Klicka här för att komma till SCB:s Minflation.

Läs mer om din personliga inflation i denna artikel hos SCB:
Alla har en personlig inflation

Hur mycket höjs din ersättning den 1 januari 2025?

Vet du hur mycket du fått i de berörda ersättningarna under 2024? Skriv in det beloppet här nedan så ser du hur mycket du från från 1 januari 2025. (Denna automatiska beräkning gäller de ersättningar som höjs lika mycket som prisbasbeloppet, exempelvis sjuk- och aktivitetsersättning. Beräkningen bygger på en höjning med cirka 2,62 procent.)

Räkna ut inkomstrelaterad ersättning 2025 (#3)
kronor
kronor

Vad blir garantibeloppet inom sjukersättning och aktivitetsersättning 2025 (och 2024)?

HejaOlika har räknat fram de nya beloppen för de lägsta beloppen, garantiersättningen, baserat på att prisbasbelopp och ersättningar höjs med 2,62 procent 1 januari 2025.

Garantinivå för sjuk- och aktivitets-ersättningAndel av PBB i procentKronor per år 2024Kronor per månad 2024Ökning per månad 2024Kronor per år 2025Kronor per månad 2025Ökning per månad 2025
Yngre än 21 år248142 10011 842992145 82012 152310
Mellan 21 och 23 år253144 96812 0811 012148 76412 397316
Mellan 23 och 25 år258147 83712 3201 032151 70712 642323
Mellan 25 och 27 år263150 69212 5581 052154 63712 886329
Mellan 27 och 29 år268153 56012 7971 072157 58013 132335
Mellan 29 och 30 år273156 42813 0361 092160 52313 377341
Från och med 30 år278159 30013 2751 113163 47013 623348

… och vad är garantibeloppet 2024 efter skatt?

Tabellen nedan gäller 2024, och kommer att uppdateras med siffror för 2025.

ÅlderBeloppSkatt (tabell 29)Belopp efter skatt
Yngre än 21 år11842153110311
Mellan 21 och 23 år12081157010511
Mellan 23 och 2512320162810692
Mellan 25 och 2712558166710891
Mellan 27 och 2912797170611091
Mellan 29 och 3013036176511271
Från 30 år13275180411471
Garantipension från 66 år11603131410289
Garantipension kan man få från det år man fyller 66 år. Det är en minimipension som man får om man inte har arbetat och tjänat in pension. Hel garantipension år 2024 för en ogift personuppgår till 11 603 kronor/månad och till 10 505 kronor/månad för en gift person.

Hur påverkas den disponibla inkomsten 2025 för dig som har garantinivå?

Swedbank har tagit fram följande exempel på önskemål från HejaOlika.

  • Beloppen är kronor per månad.
  • Båda exemplen gäller person som bor själv i en hyreslägenhet om 2 rum och kök.
  • Nödvändiga levnadskostnader utifrån Swedbanks beräkningar för olika typhushåll och inflation utifrån Swedbanks prognos. (För 20-åringen har en preliminär uppskattning gjorts.)
  • Bostadstillägg utifrån 2024 års regler.
  • Inkomstskatt utifrån genomsnittlig kommunalskatt på 32,65 procent.
  • Inkomstskatten är avrundad och beräknas utifrån gällande regelverk, dvs inkluderar inte förändringar som kan komma att föreslås i regeringens budgetproposition för 2025.
  • Inkomstskatten inkluderar dock effekten av förändring av prisbasbelopp för 2025.

Typexempel med 20-åring som har aktivitetsersättning

EXEMPEL: 20-åring med aktivitetsersättning20242025
Sjuk/aktivitetsersättning, garantinivå11 84212 152
Bostadstillägg5 9005 800
Skatt (inkl särskild skattereduktion)−1 400−1 400
Disponibel inkomst16 34216 552
Nödvändiga levnadskostnader (prel uppskattning)17 00017 500
Kvar att leva på−658−948
Förändring från 2024 till 2025−290

Typexempel med 35-åring med sjukersättning

EXEMPEL: 35-åring med sjukersättning20242025
Sjukersättning, garantinivå13 27513 623
Bostadstillägg5 9005 800
Skatt (inkl särskild skattereduktion)−1 800−1 800
Disponibel inkomst17 37517 623
Nödvändiga levnadskostnader16 60017 100
Kvar att leva på775523
Förändring−252

Typexempel med ålderspensionär med garantipension

För ålderspensionärer med garantipension blir det lite mer kvar att leva på, även om typexemplet nedan också visar en försämring från 2024 till 2025.

Exemplet gäller en garantipensionär född 1938 eller senare, som bor själv i en hyreslägenhet om 2 rum och kök.

EXEMPEL: Ålderspensionär med garantipension20242025
Garantipension11 60311 907
Bostadstillägg6 7006 700
Skatt (inkl särskild skattereduktion)−1 450−1 480
Disponibel inkomst16 85317 127
Nödvändiga levnadskostnader15 00015 500
Kvar att leva på1 8531 627
Förändring−226

Hur mycket höjs inkomstrelaterad sjuk- och aktivitetsersättning 2025?

Vet du hur mycket du fått i inkomstrelaterad ersättning 2024? Skriv in det beloppet här nedan så ser du hur mycket du får från och med januari 2025. (Den automatiska beräkningen bygger på en höjning med cirka 2,62 procent.)

Räkna ut inkomstrelaterad ersättning 2025 (#3)
kronor
kronor
  • När prisbasbeloppet höjdes 1 januari 2024 ökade den högsta inkomstrelaterade sjukersättningen och aktivitetsersättningen till 23 171 kronor per månad (278 048 kronor per år).
  • Den 1 januari 2025 höjs den högsta inkomstrelaterade sjukersättningen och aktivitetsersättningen till cirka 23 778 kronor per månad (cirka 285 330 kronor per år).

LÄS MER: Räkna ut din inkomstrelaterade sjuk- och aktivitetsersättning

Hur mycket kan man få i bostadstillägg 2024 och 2025?

Det sker ingen förändring 2024 av maxbeloppet för det statliga bostadstillägget för personer med sjuk- och aktivitetsersättning, och sannolikt inte heller 2025. En höjning skulle kräva ett nytt beslut av riksdagen, och inga sådana planer finns i dagsläget. Bostadstillägget håller alltså på att urholkas, eftersom det inte höjs i takt med hyror. Detta pressar ned den disponibla inkomsten för personer med sjuk- och aktivitetsersättning.

Maxbeloppet för bostadstillägg är därför 6 550 kronor per månad även under 2024, och troligen även 2025. Ersättning betalas inte ut för den del av din boendekostnad som överstiger 7 500 kronor.

I stora drag beräknas bostadstillägget så här (men det finns många fler regler att ta hänsyn till – se även Försäkringskassans information):
För boendekostnader upp till 5 000 kronor ersätts 96 procent.
För boendekostnader från 5 000 och upp till 7 500 kronor ersätts 70 procent.
För boendekostnader som är mer än 7 500 kronor får du ingen ersättning.

Det finns även ett särskilt bostadstillägg som ska garantera den enskilde en skälig levnadsnivå efter att en skälig bostadskostnad är betald. En förutsättning för att kunna få särskilt bostadstillägg är att bostadstillägg är beviljat. År 2023 räknades en bostadskostnad på högst 7 500 kronor per månad för ensamstående och 3 750 kronor per månad för sammanboende som skälig bostadskostnad. Beloppen för skälig levnadsnivå var 6 719 kronor per månad för ensamstående och 5 404 kronor för sammanboende.

Vissa kommuner erbjuder också ett bostadstillägg. År 2019 uppgav 21 kommuner att de har ett kommunalt bostadstillägg.

Vad händer med bostadstillägget när sjukersättning höjs?

Höjningen av sjuk- och aktivitetsersättningen den 1 januari 2024 påverkar inte bostadstillägget 2024, om man endast har den lägsta ersättningen (garantinivån). Höjningen 1 januari 2025 påverkar troligen inte heller bostadstillägget för den som har garantinivån.

Fribeloppet för bostadstillägget höjs lika mycket som garantinivån i sjuk- och aktivitetsersättningen. Fribeloppet dras av från inkomsterna när Försäkringskassan beräknar rätten till bostadstillägg. Eftersom sjuk- och aktivitetsersättning och fribeloppet följs åt går det jämnt upp för de som har garantinivån.

Om man däremot har en sjukersättning som är högre än garantinivån kan bostadstillägget sänkas något. Läs mer och se exempel i denna artikel: Får jag behålla bostadstillägget när jag får högre sjukersättning?

Mer information om bostadstillägget och hur det beräknas har Försäkringskassan här.

Vad får man i omvårdnadsbidrag 2025 (och 2024)?

Så här mycket höjs omvårdnadsbidrag 1 januari 2025. Siffrorna baseras på en uppräkning med cirka 2,62 procent.

Omvårdnadsbidragets belopp för 2025 har beräknats baserat på en höjning på cirka 2,62 procent den 1 januari 2025.
Omvårdnadsbidrag och vårdbidragAndel av PBB i procentPer år 2024Per månad 2024Ökning per månad 2024Per år 2025Per månad 2025Ökning per månad 2025
Helt bidrag250143 25311 9381 000147 00312 250313
Tre fjärdedels bidrag188107 4338 953750110 2469 187234
Halvt bidrag12571 6265 96950073 5026 125156
En fjärdedels bidrag6335 8072 98425036 7443 06278

LÄS VÅR GUIDE: Så får du omvårdnadsbidrag

Vad får man i merkostnadsersättning 2025 (och 2024)?

Så här mycket höjs merkostnadsersättning 1 januari 2025. Siffrorna baseras på en uppräkning med cirka 2,62 procent.

Merkostnadsersättning 2024-2025. Beloppen för 2025 baseras på en höjning med 2,62 procent från 1 januari 2025.
Merkostnads-ersättningens nivåÅrliga merkostnader på minst kronor (2024)Ersättning kronor per år 2024Ersättning kronor per månad 2024Årliga merkostnader på minst kronor 2025Ersättning kronor per år 2025Ersättning kronor per månad 2025Ökning per månad 2025
30 procent14 32517 1831 43214 70017 6331 46937
40 procent20 05522 9191 91020 58023 5191 96050
50 procent25 78528 6562 38826 46029 4062 45163
60 procent31 51534 3792 86532 34035 2792 94075
70 procent37 24540 1163 34338 22041 1663 43188

LÄS VÅR GUIDE: Merkostnadsersättning för barn och vuxna

Höjningar även för sjukpenning, föräldrapenning och studiemedel

Den 1 januari 2024 höjdes sjukpenning, föräldrapenning, tillfällig föräldrapenning, graviditetspenning genom att högsta nivån i ersättningarna ökade med 9,14 procent.

Hur mycket höjs föräldrapenning och sjukpenning 2025?

Den 1 januari 2025 höjs dessa ersättningar på motsvarande sätt med 2,6 procent:
Högsta nivån för sjukpenning ökar med 32 kronor til 1 250 kronor per dag. (Lägsta nivån höjs med 1 kr till 30 kronor.)
Högsta nivån för föräldrapenning ökar med 32 kronor till 1 250 kronor per dag. (Grundnivån är oförändrat 250 kr och lägsta nivån 180 kr.)

Hur mycket höjs studiebidrag och studielån 2025?

2025 års studiemedel från CSN höjs med prisbasbeloppet. Totalbeloppet (studiebidrag och studielån) höjs med cirka 344 kronor per studiemånad. Från 1 januari 2025 får en studerande med fullt studiemedel (bidrag och lån) 13 500 kronor för fyra veckors heltidsstudier.

Troligen höjs även fribeloppet, det vill säga gränsen för vad man får tjäna innan studiemedlet påverkas. 2024 blev den nya gränsen vid 20 veckors studier under ett halvår 110 995 kronor. Det innebär att man under 2024 som mest får ha 18 500 kronor i inkomster i månaden innan studiemedlet reduceras. Läs mer hos CSN.

Studiestartsstödet, som är ett bidrag för arbetslösa, höjdes också till 2024. Det nya beloppet för studiestartsstödet uppgår till 10 884 kronor för fyra veckors heltidsstudier. (Uppgift om studiestartstödet för 2025 saknas.)

Studiebidrag på gymnasiet påverkas inte av prisbasbeloppet, utan är bestämt av riksdagen ska vara 1250 kronor per månad under 2024.

Hur får man högre studiemedel än studietakt?

Om du har en funktionsnedsättning kan du i vissa fall få studiemedel som är högre än vad som motsvarar din studietakt. Om du exempelvis har synnedsättning, dyslexi eller ADHD behöver du kanske lägga mer tid på dina studier. Då kan du ibland få studiemedel för studier på 100 procent även om din studietakt bara är exempelvis 75 procent.

CSN skriver att studie­hindren i första hand ska åtgärdas genom hjälp och stöd från din skola: ”Det är bara om skolans åtgärder inte räcker som du kan få studiemedel för en högre takt än vad du faktiskt studerar. Det är också skolan som avgör om du får sänka din studietakt.”

Om du på grund av funktionsnedsättning lägger mindre tid på studier så kan du inte få studiemedel för en högre studietakt. Då finns istället en möjlighet att få studiemedel under sjukdom.

Sjukpenning i särskilda fall höjs 2025 (efter 13 år)

En ersättning som regeringen vill höja 2025 är sjukpenning i särskilda fall och rehabiliteringspenning i särskilda fall. Beloppen har varit oförändrade ända sedan ersättningen infördes 2012. Nu höjs beloppen med cirka 44 procent.

Här kan du läsa om regeringens förslag att höja.

Sjukpenning i särskilda fall är främst aktuell för personer som har fyllt 30 år och tidigare har haft aktivitetsersättning. Ersättningsnivåerna för sjukpenning i särskilda fall regleras i socialförsäkringsbalken (28 a kap. 9 §) och beslutas av riksdagen.

De nya beloppen för 2025 framgår av nedanstående tabell.

Sjukpenning i särskilda fall 2024 och 2025. Regeringens förslag 29 augusti 2024.
Sjukpenning i särskilda fallÅr 2024 kr per dagÅr 2025 kr per dagHöjning kr per dag
Hel förmån16023070
Tre fjärdedels förmån12017353
Halv förmån8011535
En fjärdels förmån405818

Arbetsskadelivränta

Arbetsskadelivränta räknas om varje år genom att multipliceras med ett särskilt indexeringstal. Indexeringstalet för 2023 var 1,0681. Högsta möjliga arbetsskadelivräntan för 2023 är 393 700 kronor (7,5 prisbasbelopp).

Arbetsskadelivränta är en ersättning som betalas ut till arbetstagare som har drabbats av en arbetsskada som har lett till en varaktig nedsättning av arbetsförmågan. Ersättningen ska kompensera inkomstbortfallet.

Läs mer om arbetsskadelivränta hos Försäkringskassan.

Hur mycket höjs ekonomiskt bistånd (försörjningsstöd)?

Från den 1 januari 2024 höjs riksnormen för ekonomiskt bistånd och försörjningsstöd med 8,7 procent, enligt beslut av regeringen. Troligen höjs riksnormen 1 januari 2025 med cirka 2,6 procent, eftersom riksnormen brukar följa prisbasbeloppet.

Ekonomiskt bistånd (tidigare kallat socialbidrag) kan man ansöka om hos sin kommun. Biståndet har två delar;

  • dels försörjningsstöd (riksnormen och andra regelbundna utgifter),
  • dels bistånd till livsföringen i övrigt (kostnader som uppstår då och då).

Försörjningsstödet ska täcka regelbundna månatliga utgifter. Det består av:

  • dels riksnormen (vilket handlar om ”skäliga” kostnader för livsmedel, kläder och skor, lek och fritid, förbrukningsvaror, hälsa och hygien samt dagstidning och telefon),
  • dels andra regelbundet återkommande behov (boende, hushållsel, hemförsäkring, arbetsresor, fackförening och a-kassa).

Riksnormen för 2024 publicerades i november här på Socialstyrelsens webb.

Socialstyrelsen skriver att ”riksnormen grundar sig på Konsumentverkets pris- och konsumtionsundersökningar” – men trots detta påstående tycks riksnormen INTE följa prisundersökningarna, utan följer istället KPI, Konsumentprisindex. Detta har fått till följd att riksnormen har blivit kraftigt urholkad jämfört med prisundersökningarna, vilket uppmärksammades i en riksdagsdebatt i juni 2024.

Konsumentverket gör varje år en beräkning av vad som är rimliga belopp för några av hushållens utgifter. Här finns de beräknade hushållskostnaderna för 2024.

Riksnormen tar även hänsyn till hur många personer som finns i hushållet, ålder på barn och skolungdomar, om barn och skolungdomar äter lunch hemma samt om vuxna är ensamstående eller sammanboende.

Ekonomiskt bistånd till livsföringen i övrigt ska täcka kostnader som uppstår då och då, för exempelvis tandvård, glasögon, sjukvård och medicin, umgänge med barn, flyttkostnad och begravning.

Det kan handla om alla de olika behov som en person kan ha för att ”tillförsäkras en skälig levnadsnivå”, och som inte täcks av försörjningsstödet. Kostnaderna ska vara ”skäliga”. Vad som är skäliga kostnader bygger på de faktiska kostnaderna men också vad som anses skäligt utifrån en individuell bedömning. Exempel på sådana kostnader är:

  • hälso- och sjukvård
  • tandvård
  • glasögon
  • hemutrustning
  • flyttkostnader
  • spädbarnsutrustning
  • umgängesresor
  • avgifter för kommunal service, ansöknings- och förmedlingsavgifter
  • rekreation
  • begravning
  • skulder

Har du rätt till ekonomiskt bistånd?

Du kan göra en förenklad provberäkning med hjälp av en räknesnurra på Socialstyrelsens webbplats. Räknesnurran tar dock inte med alla faktorer, och för att få veta säkert om du kan få bistånd måste du kontakta din kommuns socialtjänst.

– Provberäkningen gör inte någon individuell bedömning, vilket kommunerna är skyldiga att göra vid en ansökan. Det kan finnas andra faktorer i en persons situation som gör att kommunen kommer fram till en annan bedömning. Det kan till exempel handla om att kommunen kan komma fram till att andra belopp för uppgivna utgifter är skäliga, säger Petra Bergendahl, jurist på Socialstyrelsen.

Kan man få ekonomiskt bistånd även om man har tillgångar?

”I regel har du inte rätt till ekonomiskt bistånd om du har pengar på banken eller andra tillgångar. Du ska alltid i första hand söka andra bidrag och ersättningar som du kan få, till exempel sjukpenning, föräldrapenning, bostadsbidrag och underhållsstöd”, skriver Socialstyrelsen.

Hur mycket får man maximalt ”ha över” av sin inkomst för att få bistånd?

Ett hushålls behov av försörjningsstöd per månad beräknas normalt genom att lägga ihop riksnormen med de skäliga kostnaderna för boende, hushållsel med mera. Sedan drar man ifrån hushållets inkomster från detta belopp:

Hushållsmedlemmarnas personliga kostnader enligt riksnormen
+ hushållsgemensamma kostnader enligt riksnormen
+ hushållets skäliga kostnader för boende med mera
– hushållets inkomster
Resultat = hushållets nettobehov av försörjningsstöd

Riksnormen för försörjningsstöd 2024: Personliga kostnader per hemmavarande barn och skolungdom, kronor per månad

Tabellen visar belopp för 2024. I riksnormen 2024 har normens samtliga poster räknats upp med 8,7 procent jämfört med riksnormen för 2023.
Ålder 0 år 1-2 år 3 år 4-6 år 7-10 år 11-14 år 15-18 år 19-20 år 
Summa personliga kostnader 26402940262029403680423047804820
Utan lunch 5 dagar per vecka 2470270024102620– – – – 

Personliga kostnader för vuxna, kronor per månad, 2024

Tabellen visar belopp för 2024. I riksnormen 2024 har normens samtliga poster räknats upp med 8,7 procent jämfört med riksnormen för 2023.
EnsamståendeSammanboende
Summa personliga kostnader 38006850

Gemensamma hushållskostnader, kronor per månad, 2024

Tabellen visar belopp för 2024. Om hushållet har fler än 7 personer lägger man till 190 kronor för varje ytterligare hushållsmedlem (det motsvarar skillnaden mellan hushåll med 6 och 7 personer). I riksnormen 2024 har normens samtliga poster räknats upp med 8,7 procent jämfört med riksnormen för 2023.
Antal personer1234567
Summa gemensamma kostnader1230136017201950224025402730

LÄS MER: Ekonomiskt bistånd och försörjningsstöd – så funkar det

Höjs aktivitetsstöd, utvecklingsersättning och etableringsersättning 2024?

Aktivitetsstöd, utvecklingsersättning och etableringsersättning är tre ekonomiska stöd som man kan få som deltagare i arbetsmarknadsprogram hos ArbetsförmedlingenInformation finns på Försäkringskassans webbplats.

Det är endast det högre beloppet av utvecklingsersättning som påverkas av prisbasbeloppet.

Utvecklingsersättningen definieras i förordning 2017:819, om ersättning till deltagare i arbetsmarknadspolitiska insatser. Det högre beloppet är kopplat till aktuella belopp för studiebidrag, och eftersom det indexeras årligen höjs det oftast. Den 1 januari 2024 höjdes därför det högre beloppet från 183 kronor till 199 kronor 2024. Den lägre nivån låg kvar oförändrad på 57 kronor.

Etableringsersättningen definieras också i förordning 2017:819, om ersättning till deltagare i arbetsmarknadspolitiska insatser, men som ett fast belopp. Det är för tillfället 308 kronor för etableringsprogrammet och 231 kronor för kartläggningsfasen. Det har alltså inte höjts för 2024.

Aktivitetsstödet har inte höjts för 2024 eftersom maxbeloppet är knutet till de belopp som finns i förordning 1997:835 om arbetslöshetsförsäkring och hänvisas till via lagen 1997:238 om arbetslöshetsförsäkring.

Under 2023 hade cirka 231 700 personer aktivitetsstöd och utvecklingsersättning. Drygt 16 000 hade etableringsersättning. Drygt 916 miljoner kronor betalades ut. Mer statistik finns här.

Varför höjs bara ett av beloppen?

  • Det finns två belopp inom utvecklingsersättningen, ett högre och ett lägre. Det högre beloppet får du om du har gymnasieexamen eller om du studerar på folkhögskola i studiemotiverande syfte och har fyllt 20 år. Övriga får de lägre beloppet.
  • Det högre beloppet är uträknat på en femtedel av studiebidrag som lämnas enligt studiestödslagen (3 kap. 12 § 1 studiestödslagen 1999:1395). Det studiebidraget är baserat på prisbasbeloppet, vilket också gör att det högre beloppet för utvecklingsersättning ändras utifrån det.
  • Det lägre beloppet är baserat på studiebidrag inom studiehjälp som lämnas enligt 2 kap. 7 § studiestödslagen. Det bidraget är ett fast belopp som inte är baserad på prisbasbelopp. Det lägre beloppet av utvecklingsersättning ändras därför inte utifrån prisbasbeloppet.

Barnbidrag 2025 – ingen höjning är aktuella

Barnbidrag påverkas inte av prisbasbeloppet. Eventuella höjningar kräver beslut av regering och riksdag. Det finns inga signaler om att höjningar skulle vara aktuella, trots att de är en viktig del av ekonomin för familjer med låga inkomster.

Barnbidraget har inte höjts sedan mars 2018, då det höjdes från 1050 kr till 1250 kr per månad. Om barnbidraget skulle ha följt prisutvecklingen skulle det idag ligga på nästan 1600 kr per månad.

Swedbank har i april 2024 räknat ut att barnbidraget endast täcker cirka 25 procent av de nödvändiga kostnaderna för en 10-åring, vilket är den lägsta nivån sedan banken började följa hushållens ekonomi för 50 år sedan.

– För många barnfamiljer kan barnbidraget vara avgörande för att få ekonomin att gå ihop. Stora kostnadsökningar känns extra mycket om man har mindre ekonomiska marginaler och inte några utgifter man kan dra ner på. Då är barnbidraget som kommer varje månad efterlängtat, säger Madelén Falkenhäll, hållbarhetsekonom på Swedbank.

Allmänt barnbidrag är 1 250 kronor i månaden per barn och är skattefritt. Det betalas ut från och med månaden efter barnets födelse, och till och med det kvartal då barnet fyller 16 år. Därefter får barnet studiebidrag från CSN i stället för barnbidrag, förutsatt att barnet går på gymnasiet. Barn som efter att ha fyllt 16 går kvar i grundskolan eller i anpassad skola får förlängt barnbidrag. Skolan ska anmäla att ett barn har rätt till förlängt barnbidrag.

Bostadsbidrag 2025 – ingen höjning är aktuell

Inte heller bostadsbidraget påverkas av prisbasbeloppet, utan kräver nya beslut av regering och riksdag. Det finns inga signaler om att en höjning är aktuell.

Försäkringskassan skrev i en analys i februari 2021 att barn- och familjeersättningarna de senaste 20 åren har bidragit med en allt mindre del av hushållens inkomster. Ersättningsbeloppen inte har höjts i takt med inkomstutvecklingen. Därför har låginkomstfamiljer, som får en stor del av sin hushållsinkomst från barn- och familjeersättningarna, halkat efter ekonomiskt.

– Höjningar av barnbidraget och bostadsbidraget sker efter politiska beslut och inte efter indexering. Om vår ambition är att minska inkomstskillnader löpande så krävs regelbundna manuella höjningar av beloppen, kommenterade Niklas Löfgren, familjepolitisk talesperson på Försäkringskassan.

Tillfälligt förstärkt bostadsbidrag för barnfamiljer förlängs och sänks 2025

Det tillfälligt förstärkta bostadsbidraget till barnfamiljer föreslås förlängas till och med juni 2025, enligt ett pressmeddelande från regeringen (29 augusti 2024).

Samtidigt kommer tilläggsbidraget dock att trappas ned från 1 januari 2025, genom en sänking från 40 till 25 procent av det preliminära bostadsbidraget.

Samtliga cirka 110 000 barnfamiljer som har bostadsbidrag (av totalt 135 000 hushåll med bostadsbidrag) får det förlängda och höjda tilläggsbidraget. Läs mer i regeringens tidigare promemoria.

Regeringen menar att det behövs för barnfamiljer med låga inkomster ska klara de höga kostnadsökningarna. Samtidigt uttalar man att bidraget är av ”extraordinär karaktär” som bara ska finnas under en begränsad tid.

Vårändringsbudgeten den 17 april 2023. Foto: Linnea Bengtsson.
Regeringen förlänger tilläggsbidraget till barnfamiljer inom bostadsbidraget. Foto: Linnea Bengtsson.

Försörjningsstöd sänks om barnfamilj får extra bostadsbidrag

Barnfamiljer med låg inkomst och små ekonomiska marginaler är särskilt utsatta, skriver regeringen. ”Det finns därför anledning att ge stöd till ekonomiskt utsatta barnfamiljer så att de kan klara sina boendekostnader.”

Barnfamiljer som har försörjningsstöd eller ekonomiskt bistånd – det yttersta skyddsnätet – får ingen ökad disponibel inkomst. Försörjningsstödet eller biståndet minskar med samma belopp som det extra tilläggsbidraget/bostadsbidraget. I denna pdf redovisar regeringen hur man har resonerat.

Hyresgästföreningens förbundsordförande Marie Linder är kritisk till tilläggsbidraget: ”Bostadsbidraget har släpat efter kostnadsökningarna i samhället alldeles för länge.” 

Hyresgästföreningen har tillsammans med Majblomman, Röda Korset och Rädda Barnen gett ut rapporten Barnfamiljers ekonomiska svårigheter 2024. Där säger man att även de barnfamiljer som får försörjningsstöd eller lever med löneutmätning måste få ta del av höjda bostadsbidrag.

Hur mycket kan man få i särskilt tandvårdsbidrag?

Alla vuxna har rätt till ett allmänt tandvårdsbidrag. För personer i åldern 30–64 år mär det allmänna tandvårdsbidraget 300 kronor per år. För personer mellan 24‑29 år och över 65 är det dubbelt så stort, 600 kronor per år. Beloppet dras automatisk från tandläkarräkningen. Bidraget kan sparas i upp till två år. Den 1 juli varje år fylls det allmänna tandvårdsbidraget på.

Det särskilda tandvårdsbidraget som man kan få genom Försäkringskassan uppgår till 600 kronor per halvår, eller totalt 1200 kronor per år. Bidraget kan delas upp, exempelvis genom att använda 200 kronor vid ett besök och 400 kronor vid nästa. Däremot kan man inte spara bidraget från ett halvår till ett annat. Bidraget används vid besök hos tandläkare eller tandhygienist som är ansluten till statliga tandvårdsstödet.

Vem kan få särskilt tandvårdsbidrag?
Bidraget är till för personer som har en viss sjukdom eller en viss funktionsnedsättning som innebär en risk för försämrad tandhälsa.
Det gäller till exempel:
muntorrhet på grund av långvarig läkemedelsbehandling
muntorrhet på grund av strålbehandling i öron-, näs-, mun- eller halsregionen
Sjögrens syndrom
kronisk obstruktiv lungsjukdom och har ordinerats syrgas eller näringsdryck
cystisk fibros
ulcerös colit
Crohns sjukdom
tarmsvikt
frätskador på tänderna och anorexia nervosa, bulimia nervosa eller gastroesofageal reflux sjukdom
svårinställd diabetes
genomgår dialysbehandling
är immunosupprimerad på grund av läkemedelsbehandling
genomgått en organtransplantation.

Läs mer på https://www.forsakringskassan.se/privatperson/tandvard/tandvardsstod

Habiliteringsersättning på daglig verksamhet

Personer som deltar i daglig verksamhet enligt LSS kan få habiliteringsersättning från sin kommun. Det är frivilligt för kommunerna att betala habiliteringsersättning, och beloppen är alltid låga. Enligt Socialstyrelsen låg ersättningarna under 2022 på mellan 22 och 174 kronor per dag.

Läs mer om habiliteringsersättningen: Vad gör din kommun med gratispengarna till habiliteringsersättning?

Höjs åldersgränsen för ersättningar och bidrag?

Nedan beskrivs nya åldersgränser som började gälla 1 januari 2023. Under 2024 sker ingen ändring.

”Nästa beslutade höjning kommer att träda ikraft från och med 1 januari 2026, när åldersgränserna knyts till riktåldern, som då är 67 år”, uppger Anders Lidsle, verksamhetsutvecklare inom Försäkringskassan.

Höjda åldersgränser för sjukersättning och assistans

Sjukersättning har man tidigare kunnat få som längst tills man fyller 65 år. Den 1 januari 2023 ändrades denna åldersgräns till 66 år.

Försäkringskassan uppger att den som har sjukersättning och fyller 65 år under 2023 eller senare får sjukersättningen utbetald till och med månaden innan hen fyller 66 år. Man behöver inte göra något för att sjukersättning ska förlängas enligt den nya tidsgränsen. Den som fyller 65 år under 2022 påverkas inte av lagändringen, utan då upphör sjukersättning när man fyller 65 år.

För assistansersättning (personlig assistans) höjdes åldersgränsen för ansökan, från 65 år till 66 år, den 1 januari 2023.

Försäkringskassan uppger att den som redan har assistansersättning från Försäkringskassan inte påverkas av förändrade åldersgränser utan fortsätter att få sin ersättning. Däremot påverkas gränsen för när man kan ansöka om fler timmar från Försäkringskassan. Från 1 januari 2023 kan man ansöka om fler timmar tills man fyller 66 år. Därefter söker man om fler timmar hos sin kommun.

Åldersgräns för merkostnadsersättning 2023

Den som har merkostnadsersättning påverkas inte av att pensionsåldern höjs från 65 till 66 år. Man får behålla den merkostnadsersättning man har när man fyller 66 år, så länge man har kvar samma merkostnader.

Man kan även beviljas merkostnadsersättning efter att man fyllt 66 år om funktionsnedsättningen och merkostnaderna fanns innan man fyllde 66 år.

För den som är född 1957 eller tidigare gäller en annan tidsgräns. Då kan man beviljas merkostnadsersättning efter att man fyllt 65 år om ens funktionsnedsättning och merkostnader fanns innan man fyllde 65 år.

Åldersgräns för bidrag till arbetshjälpmedel höjs till 69 år

För bidrag till arbetshjälpmedel höjs maxåldern till 69 år från och med januari 2023 (från 68 år före årsskiftet).

Åldersgräns för bilstöd höjs till 66 år

Från och med 1 januari 2023 höjs åldersgränsen för bilstöd från 65 år till 66 år. Den som fyllt 65 år före 2023 kan inte få bilstöd fastän man är under 66 år.

Förutom åldergränsen är villkoret att man behöva bilen för att försörja sig genom arbete, gå en arbetslivsinriktad utbildning eller delta i arbetslivsinriktad rehabilitering med aktivitetsstöd eller rehabiliteringsersättning. Arbetet, utbildningen eller rehabiliteringen ska pågå i minst sex månader.

Åldersgräns för ersättningar i särskilda fall höjs till 66 år

Personer som har sjukpenning i särskilda fall, rehabiliteringspenning i särskilda fall eller boendetillägg fick också höjd åldersgräns, från 65 år till 66 år, i januari 2023.

Detsamma gäller rehabiliteringspenning.

Åldersgräns för bostadstillägg höjs till 66 år

Bostadstillägg (för personer som har sjukersättning eller aktivitetsersättning från Försäkringskassan) kunde man tidigare som längst få till månaden innan man fyller 65 år. Åldersgränsen höjdes till 66 år från januari 2023. Om man är äldre kan man ansöka om bostadstillägg hos Pensionsmyndigheten.

Den som redan har bostadstillägg och fyller 65 år under 2023 eller senare kommer att få fortsatt utbetalt bostadstillägg från Försäkringskassan till och med månaden innan hen fyller 66 år. Man behöver inte göra något för att bostadstillägget ska förlängas.

Den som fyller 65 år under 2022 ska ansöka om bostadstillägg från Pensionsmyndigheten från och med månaden hen fyller 65 år.

Vad hände med 2022 års extrasatsning på sjuk- och aktivitetsersättning?

Den 1 januari 2022 gjorde den dåvarande S-ledda regeringen en extra satsning på att höja sjuk- och aktivitetsersättningen. Dåvarande finansminister Mikael Damberg beskrev det som ”en väldigt stor budgetsatsning” på en ”grupp som har halkat efter i årtionden ekonomiskt”.

Många av de som fick höjda ersättningar i januari 2022 fick dock se sina inkomster ätas upp av höjda kommunala avgifter för bland annat omsorg, hjälpmedel, god man med mera. Därefter har inflationen för många raderat ut det som fanns kvar av 2022 års höjning.

Läs även HejaOlikas aktuella guider om berörda ersättningar och bidrag
Allt om sjuk- och aktivitetsersättning
Allt om omvårdnadsbidrag
Allt om merkostnadsersättning

Höjda bidrag urholkas av högre avgifter

Olika avgifter för kommunal omsorg, hjälpmedel, god man, förvaltare och liknande spelar stor roll för många personer, eftersom avgifter ofta urholkar höjd ersättning.

Omsorgsavgift

Ett exempel på avgift som höjs är kommunernas omsorgsavgift. För år 2024 är den kommunala max-taxan för omsorgsavgiften 2 574 kronor per månad. Avgiften höjdes med drygt 9 procent precis som prisbasbeloppet, och kommer troligen att höjas med cirka 2,6 procent för 2025.

Omsorgsavgift tas ut för många personer med funktionsnedsättningar som behöver regelbunden vård genom den kommunala sjukvården. Denna vård täcks inte av sjukvårdens vanliga högkostnadsskydd, utan leder till en extra utgift i form av omsorgsavgift. (Maximal omsorgsavgift beräknas som en tolftedel av 0,5539 gånger prisbasbeloppet.)

Socialstyrelsen tar fram ett meddelandeblad om beräkningar av avgifter inom äldre- och funktionshinderomsorgen år för varje år. (Här finns Socialstyrelsens meddelandeblad för 2024.)

Avgifter för god man eller förvaltare

Personer som behöver hjälp av god man eller förvaltare för att sköta sin ekonomi med mera måste ofta betala en avgift för detta, om personen har en inkomst som överskrider 2,65 prisbasbelopp (för år 2024 är gränsen 151 845 kronor i årsinkomst).

Även banktillgodohavanden på mer än två prisbasbelopp (114 600 kronor för år 2024) innebär att man är skyldig att betala arvode för god man eller förvaltare.

Den genomsnittliga kostnaden för arvode till god man eller förvaltare är 8 714 kronor per år enligt statistik från länsstyrelserna men kostnaden kan vara betydligt högre för en enskild person, beroende på vilka uppdrag som ingår för god man/förvaltare.

Resor till och från daglig verksamhet

Trots att LSS-verksamheter ska vara avgiftsfria bestämde Regeringsrätten 1996 (RÅ 1996 ref 45) att resor till och från daglig verksamhet inte måste vara avgiftsfria. Därför har många kommuner idag avgiftsbelagt resorna, meden de fortfarande är gratis i vissa kommuner.

Kostnader för färdtjänst

Enligt färdtjänstlagen 11 § bestäms grunderna för färdtjänstavgiften av respektive kommun. Avgifterna varierar, och framgår av respektive kommuns hemsida.

Förbehållsbelopp

Förbehållsbeloppet är det belopp som en individ ska ha kvar av sina inkomster efter att omsorgsavgiften är betald. Detta belopp är avsett att täcka grundläggande levnadskostnader som mat, boende, kläder, och andra nödvändiga utgifter.

Förbehållsbeloppet har två delar. Dels ett minimibelopp, ett schablonbelopp som ska täcka normal levnadskostnader. Dels bostadskostnaden; den faktiska kostnaden för bostaden inklusive hyra eller avgift för bostadsrätt.

Minimibelopp

Enligt socialtjänstlagen finns ett minimibelopp som den enskilde alltid ska få behålla för att täcka normala kostnader för livsmedel, kläder, skor, fritid, hygien, dagstidning, telefon, hemförsäkring, öppen hälso- och sjukvård, tandvård, hushållsel, förbrukningsvaror, resor, möbler, husgeråd och läkemedel.

Från och med den 1 januari 2024 är minimibeloppet 7 062 kronor per månad för ensamstående, och 5 761,50 kronor per person och månad för sammanboende och för sammanlevande makar/partners.

Minimibeloppet ska alltid vara lägst en tolftedel av 1,4789 gånger prisbasbeloppet. Eftersom minimibeloppet följer prisbasbeloppet kommer det att höjas med cirka 2,6 procent 1 januari 2025.

Avgiftsutrymme

Hur påverkas omsorgsavgiften av förbehållsbeloppet?

Ett exempel:
Inkomst: En person har en månadsinkomst på 15 000 kronor.
Minimibelopp: Om personen är ensamstående, är minimibeloppet 6 470 kronor.
Bostadskostnad: Låt oss anta att bostadskostnaden är 5 000 kronor per månad.
Förbehållsbelopp beräknas så här: Minimibelopp (6 470 kronor) + Bostadskostnad (5 000 kronor) = 11 470 kronor.
Avgiftsutrymme beräknas så här:
Inkomst (15 000 kronor) – Förbehållsbelopp (11 470 kronor) = 3 530 kronor.

I ovanstående exempel blir avgiftsutrymmet 3 530 kronor. Eftersom den maximala omsorgsavgiften (maxtaxa) för 2024 är 2 575 kronor per månad, måste personen betala hela omsorgsavgiften.

Höjt tak för högkostnadsskydd för läkemedel 2025

Taket i högkostnadsskyddet för läkemedel höjs från 2850 kronor till 2900 kronor den 1 januari 2025. Höjningen beror på prisbasbeloppet, uppger eHälsomyndigheten.

Föregående årsskifte var höjningen 250 kronor, från 2 600 kronor till 2 850 kronor.

Detta högskostnadsskydd gäller för de flesta läkemedlen på recept. För barn (under 18 år) är läkemedel som ingår i läkemedelsförmånen helt kostnadsfria.

Högkostnadsskydd för öppenvård

Högkostnadsskyddet för besök i den öppna hälso- och sjukvården är 1400 kronor per år. Det innebär att du betalar sammanlagt högst 1 400 kronor för besök i öppenvården under en period på tolv månader. En region kan besluta om ett lägre belopp än 1 400 kronor för högkostnadsskyddet i den regionen. Högkostnadsskyddet gäller inte vaccinationer, intyg, hälsoundersökningar eller uteblivna besök.

Tandvårdskostnader för personer som tillhör LSS ingår i högkostnadsskyddet för sjukvård; 1 400 kronor/år. Personer med funktionsnedsättning har ofta sämre tandhälsa än övriga befolkningen.

Andra avgifter

Andra avgifter som kan höjas gäller bland annat färdtjänst och hjälpmedel.

Hur ser privatbudgeten ut för den som har sjuk- eller aktivitetsersättning?

Riksförbundet FUB har tagit fram ett exempel på hur intäkter och kostnader kan se ut för en 27-åring som bor i gruppbostad i en mellanstor stad. Aktivitetsersättningen är 12 558 kr före skatt. Den uppskattade snitthyran för en LSS-bostad i en mellanstor stad år 2023 är 7 981 kr.
Kostnaderna för personen i exemplet utgår från Konsumentverkets budget. Fler kostnader tillkommer, bland annat för färdtjänst.

Även om personen beviljas bostadstillägg på 6 550 kronor räcker inte inkomsterna till de nödvändiga utgifter, utan personen beräknas gå back med 1304 kronor per månad.

Exemplet finns i 2024 års version av FUB-skriften Fångad i fattigdom.

Höjd brytpunkt sänker skatten på höga inkomster

Höjt prisbasbelopp leder även till sänkt skatt på lön och pension genom grundavdrag, jobbskatteavdrag och höjd brytpunkt på statlig inkomstskatt.

För de flesta blir det endast en liten skattesänkning (mindre än 100 kronor per månad vid genomsnittlig lön eller pension), men för höginkomsttagare kan det bli en rejäl skattesänkning.

I slutet av augusti meddelade finansminister Elisabeth Svantesson att brytpunkten (gränsen) för statlig skatt höjs lika mycket som prisbasbeloppet (2,6 procent). Det innebär att brytpunkten höjs med 27 200 kronor, från 615 300 kr år 2024 till 643 080 kronor år 2025. Detta belopp motsvarar 53 590 kronor per månad 2025 jämfört med 51 275 kronor 2024.

Höginkomsttagare som kan utnyttja den höjda brytpunkten fullt ut får 5540 kronor lägre skatt 2025.

Höginkomsttagarna är också vinnare på jobbskatteaavdragen. Vid en månadslön på 80 000 kronor blir den sammanlagda skattesänkningen 7200 kr för år 2025.

Den höjda brytpunkten för statlig skatt innebär en kostnad för staten på cirka 6 miljarder kronor.

(För 2024 gjordes ett undantag och regeringen valde att ”pausa” höjningen av brytpunkten. Inget tyder i dagsläget på att regeringen vill frysa brytpunkten ännu ett år. Regeringens budgetproposition för 2025 kan ändra detta.)

Den 13 september meddelade regeringen att höginkomsttagare får ytterligare en skattesänkning 2025, genom att avtrappningen av jobbskatteavdraget tas bort. Detta förslag ingår i regeringens budgetproposition för 2025. Därmed minskar statens skatteintäkter med ytterligare 4 710 miljoner kronor 2025.

Så mycket höjs grundavdrag och jobbskatteavdrag 2025

Swedbank har gjort nedanstående beräkning av grundavdrag och jobbskatteavdrag för 2025. Banken har även beräknat inkomstskatt vid olika inkomster.

Grundavdrag 2025

Grundavdrag på inkomster 2025. Källa: Swedbank.
InkomstGrundavdrag 2024, kr per årGrundavdrag 2025, kr per årFörändring, kronor
Arbetsinkomst på 300 000 kr32 00033 6001600
Arbetsinkomst på 360 000 kr26 00027 6001600
Arbetsinkomst på 480 000 kr16 80017 300500
Arbetsinkomst på 720 000 kr16 80017 300500
Pension på 120 000 kr79 40080 200800
Pension på 180 000 kr103 100103 900800
Pension på 240 000 kr114 500116 5002000

Jobbskatteavdrag 2025

Jobbskatteavdrag 2025. Det förhöjda jobbskatteavdraget för pensionärer har inte räknats med här. Källa: Swedbank.
Inkomst, kronor per årJobbskatteavdrag, kr år 2024Jobbskatteavdrag, kr år 2025Förändring, kronor per år
Inkomst på 300 000 kr29 60029 700100
Inkomst på 360 000 kr34 80034 900100
Inkomst på 480 000 kr43 30044 4001100
Inkomst på 720 000 kr43 30044 4001100

Inkomstskatt 2025

Inkomstskatt per månad. Källa: Swedbank.
Inkomst per månadInkomstskatt, kr per månad, 2024Inkomstskatt, kr per månad, 2025Förändring, kr per månad
Arbetsinkomst 25 000 kr5 0505 000−50
Arbetsinkomst 30 000 kr6 5006 400−100
Arbetsinkomst 40 000 kr9 4009 300−100
Arbetsinkomst 60 000 kr17 80017 300−500
Arbetsinkomst 80 000 kr29 00028 400−600
Pension 10 000 kr1 1001 1000
Pension 15 000 kr2 1502 100−50
Pension 20 000 kr3 5003 450−50
Den sänkta skatten är en effekt av höjt grundavdrag och jobbskatteavdrag, samt höjda skiktgränser. Skatten är beräknad utifrån genomsnittlig skattesats 2024.

Höjda tak för ROT- och RUT-avdrag gynnar höginkomsttagare

Regeringens höjda tak för ROT- och RUT-avdrag gynnar höginkomsttagare.

Så här skriver IFAU, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, om regeringens förslag i ett remissvar:

Regeringens förslag innebär att den sammantagna generositeten ökar, eftersom det sammanlagda taket lyfts från 75 000 kronor till 125 000 kronor per skattebetalare. Den maximala skattereduktionen kommer inte kunna utnyttjas av alla, till det krävs en månadsinkomst på cirka 54 500 kronor (eller en partner att dela rot-arbetskostnaden med). Fenomenet uppstår eftersom skatten på förvärvsinkomster inte kan understiga noll. Det finns anledning att noggrant följa upp de fördelningspolitiska konsekvenserna av dessa regler.

LÄS ÄVEN:
Regeringen jackar upp funkisskatten en fjärde gång

Höginkomsttagare tjänar mest på höjt prisbasbelopp

Personer med sjuk- och aktivitetsersättning framställs ibland som vinnare på höjda prisbasbelopp, eftersom dessa ersättningar höjs i samma takt som prisbasbeloppet.

I verkligheten är det dock höginkomsttagare – den tiondel av svenskarna med högst inkomst – som tjänat mest på höjt prisbasbelopp. Det beror på att brytpunkten för statlig inkomstskatt oftast har följt prisbasbeloppet. Höginkomsttagare som betalar statlig skatt har därför automatiskt fått stora skattesänkningar. Exempelvis höjdes brytpunkten för statlig skatt 2023 med cirka 8,7 procent, en jättelika skattesänkning för den tiondel av svenskarna som har högst inkomster.

Regeringen pausade skattesänkningen för höginkomsttagare 2024

Den 3 september 2023 gjorde regeringen en helomvändning vad gäller brytpunkten för 2024. Finansminister Elisabeth Svantesson (M) meddelade då att den automatiska höjningen av brytpunkten ”pausas” under 2024. Därmed sparar staten 12 miljarder kronor som annars skulle ha gått till sänkt skatt för höginkomsttagare 2024.

Statlig inkomstskatt är 20 procent men tas bara ut på månadsinkomster över 51 158 kronor under 2023. Om inte höjningen av brytpunkten hade pausats 2024 skulle gränsen ha höjts till 56 916 kronor per månad, eller 683 200 kronor per år (2023: 613 900 kronor). De som har en månadslön över 70 000 kronor skulle ha fått nästan 1 600 kronor per månad mindre i skatt 2024 jämfört med 2023.

Löntagare fick dock nya skattesänkningar från januari 2024 genom ytterligare jobbskatteavdrag och uppräknade grundavdrag. Tabellen nedan visar hur stor skattesänkning det blev vid olika månadsinkomster från arbete. Ålderspensionärer fick motsvarande skattesänkning. Läs mer: Nytt jobbskatteavdrag – då höjs funkisskatten

* Indexeringar av jobbskatteavdrag och grundavdrag, indexering skiktgräns satt till 0. Alla belopp i kronor.
Arbetsinkomst per månad 2024Effekt av indexeringar*Effekt av jobbskatteavdragSkattesänkning 2024 per månadSkattesänkning per år 2024 (så mycket mer i plånboken)
16 667177161922304
25 0001801132933516
33 3331802113914692
35 0001802304104920
41 6673142715857020
50 0003142715857020
62 5004352717068472
83 3335002717709240
125 0005002717709240
Elisabeth Svantesson. Foto: Linnea Bengtsson
Finansminister Elisabeth Svantesson (M) vill förstärka jobbskatteavdragen, och därmed öka den så kallade funkisskatten, den högre skattesats som betalas av personer med sjuk- och aktivitetsersättning. Foto: Linnea Bengtsson.

Regeringens planer på ökade jobbskatteavdrag innebär att personer med sjuk- och aktivitetsersättning halkar efter i ekonomiskt välstånd eftersom dessa inte får del av jobbskatteavdragen. Läs även: Riksdagen röstade igenom funkisskatt för 2023

Socialdemokraterna presenterade den 23 augusti 2023 ett förslag om en ”rättvis skattesänkning för vanligt folk”. Skatten skulle sänkas med ca 1 900 kronor per år för den som jobbar och 1 100 kronor per år för pensionärer och för de som har sjuk- och aktivitetsersättning. Kostnaden beräknades till omkring 10 miljarder.

Vad innebar regeringens statsbudget 2024?

Den 20 september 2023 presenterade regeringen sin budgetproposition för 2024 (statsbudgeten).

  • Ett nytt jobbskatteavdrag och motsvarande skattesänkning för pensionärer. Personer med sjuk- och aktivitetsersättning omfattas inte av skattesänkningarna. Därmed höjs funkisskatten.
  • Slopad uppräkning av brytpunkten för statlig inkomstskatt.
  • Assistansersättningen höjs med 2,5 procent. De senaste åren har assistansersättningen höjts med endast 1,5 procent, vilket långtifrån har täckt kostnadsökningarna. 2024 är höjningen alltså större, men den innebär ändå en fortsatt urholkning av ersättningen.
  • Statsbudgeten innehåller inget nytt om bostadstillägget för personer med sjuk- och aktivitetsersättning resp pensionärer. Därmed blir det ingen höjning 2024.
  • Bostadsbidraget höjs inte heller.
  • Barnbidraget ligger också stilla, senast det höjdes var 2018.

Regeringen menar att det krävs återhållsam budget, för att bekämpa inflationen. Samtidigt har man uttalat att det är viktigt att stötta utsatta hushåll (vilket man snabbt och effektivt skulle kunna göra genom att höja bostadstillägg, bostadsbidrag och arbetslöshetsersättning).

Swedbanks privatekonom Arturo Arques skrev i en debattartikel 10 september 2023 att ”det finns flera åtgärder som är träffsäkra och därmed mer lämpliga om regeringens syfte är att stötta de mest utsatta hushållen”. Som ett tips till regeringen pekar han ut höjda bostadstillägg och bostadsbidrag som lämpliga för att hjälpa hushåll med små marginaler.

Regeringen kallar höjda statsbidrag inom vård och omsorg för ”satsningar” – men statsbidragen täcker långtifrån kostnadsökningarna. Krympande statsbidrag till vård och omsorg var ett problem redan i vårändringsbudgeten, då Funktionsrätt Sverige kritiserade miljardsparandet.

LÄS MER: Statsbudgeten 2024: Assistansersättning höjs med 2,5 procent

Rekordhöjningen den 1 januari 2024

Prisbasbeloppet höjdes 1 januari 2024 med rekordbelopp för andra året i rad – 9,14 procent. Prisbasbeloppet speglar prisutvecklingen. Det används för att skydda värdet på bland annat sjukersättningen. Höjningarna ger inte ökad köpkraft, utan är en anpassning till inflationen.

I praktiken försämras ersättningarna för många, eftersom de nödvändiga levnadskostnaderna för många ökar mer än prisbasbeloppet.

Att ersättningar rekordhöjs är alltså en klen tröst för de som måste leva på låg ersättning, ofta utan ekonomiska marginaler, och som flera månader före höjningen drabbats hårt av den höga inflationen.

Blir det inte väldigt dyrt för samhället att höja bidragen?

Nej, samhällets och skattebetalarnas kostnad för dessa skydd har faktiskt blivit allt lägre. Regeringen skriver i budgetpropositionen för 2024 att ”en allt lägre andel av befolkningen försörjs genom sjukförsäkringen.” Dagens nivå är halverad jämfört med nivån för 20 år sedan. 

Just nu ligger ”ohälsotalet” på den lägsta nivån under hela 2000-talet, vilket framför allt beror på ett minskat antal personer med sjukersättning. Läs även: Socialförsäkringen halverad – lägst nivå på 40 år.

Hur får HejaOlika information om höjda ersättningar?

HejaOlika publicerar här uppgifter om aktuella och kommande belopp för bidrag och ersättningar till personer med funktionsnedsättningar, sjukdom och andra behov.

Underlaget kommer från olika myndigheter. Information från bland annat SCB och Försäkringskassan gör det möjligt att beräkna kommande höjningar.

Storleken på många bidrag och ersättningar styrs av prisbasbeloppet, som i mitten av juli varje år beräknas av SCB, och på hösten beslutas av regeringen. Så snart SCB har beräknat nästkommande års prisbasbelopp är det alltså möjligt att räkna fram kommande års nivå på bland annat sjukersättning och aktivitetsersättning. HejaOlika publicerar detta under juli månad varje år, cirka ett halvår före förändringen. För 2024 års bidragsnivåer publicerade Försäkringskassan information den 28 december 2023.