Ersättningar och bidrag höjs endast 2,6 procent 2025

  • Det blir oväntat låga höjningar av bidrag och ersättningar 1 januari 2025.
  • Sjukersättning, aktivitetsersättning, omvårdnadsbidrag och merkostnadsersättning höjs endast med cirka 2,6 procent.
  • Dessa förmåner styrs av prisbasbeloppet (som också höjs med 2,6 procent 2025).
  • Andra bidrag höjs ännu mindre, eller inte alls. Här kan du se hur de flesta bidrag och ersättningar ändras 2025.
  • Artikeln uppdateras med nya siffror för 2025 löpande.

Därför höjs många bidrag automatiskt varje år

Bakgrunden till att många bidrag och ersättningar höjs är att SCB har räknat upp prisbasbeloppet för 2025 till 58 800 kronor.

Det är en höjning med 1500 kronor eller 2,62 procent jämfört med 2025 års prisbasbelopp på 57 300 kronor. Det nya prisbasbeloppet presenterades av SCB den 12 juli 2024.

Många bidrag och ersättningar (men inte alla!) är kopplade till prisbasbeloppet, och höjs därmed med automatik den 1 januari varje år.

Prisbasbeloppet baseras på inflationen mellan juni 2023 och juni 2024, och höjningen motsvarar KPI, Konsumentprisindex, för juni månad (räknat som årlig prisökningstakt). De föregående två åren hade de största höjningarna av prisbasbeloppet på cirka 40 år, med en höjning på drygt 9 procent 2024 och 8,7 procent 2023.

Höjningen ned 2,62 procent blev lägre än väntat. Ekonomer hade räknat med att KPI i snitt skulle landa på 2,8 procent för juni 2024. Nu blev det alltså bara 2,62 procent. Så sent som i maj var KPI 3,7 procent.

SCB räknar ut KPI baserat på varor och tjänster som ska motsvara vad svenska hushåll köper. Varje år går SCB igenom vilka varor och tjänster som ska ingå. Nya trender gör att nya varor tillkommer och andra plockas bort. För olika personer kan kostnadsökningarna slå olika, beroende på vad man konsumerar. Just nu (2024) ser fördelningen ut så här:

Livsmedel och alkoholfria drycker 13,4%
Alkoholhaltiga drycker och tobak 3,2%
Kläder och skor 4,2%
Boende 25,3%
Inventarier och hushållsvaror 6,2%
Hälso- och sjukvård 3,2%
Transport 13,2%
Post och telekommunikationer 3,2%
Rekreation och kultur 12,7%
Utbildning 0,4%
Restauranger och logi 7,9%
Diverse varor och tjänster 7,1%

Ersättningar och bidrag halkar efter igen

Den låga uppräkningen av prisbasbeloppet på 2,62 % för 2025 innebär sannolikt att sjukersättning och andra berörda ersättningen halkar efter löner och allmän välfärdsutveckling. Sedan avtalsrörelsen 2023 ökar lönerna i Sverige med cirka 4 procent per år. LO:s ekonomer bedömer i en rapport i juni 2024 att reallönerna åter är på väg upp, det vill säga att lönerna ökar mer än inflationen.

Hur får HejaOlika information om höjda ersättningar?

HejaOlika publicerar här uppgifter om aktuella och kommande belopp för bidrag och ersättningar till personer med funktionsnedsättningar, sjukdom och andra behov.

Underlaget kommer från olika myndigheter. Information från bland annat SCB och Försäkringskassan gör det möjligt att beräkna kommande höjningar.

Storleken på många bidrag och ersättningar styrs av prisbasbeloppet, som i mitten av juli varje år beräknas av SCB, och på hösten beslutas av regeringen. Så snart SCB har beräknat nästkommande års prisbasbelopp är det alltså möjligt att räkna fram kommande års nivå på bland annat sjukersättning och aktivitetsersättning. HejaOlika publicerar detta under juli månad varje år, cirka ett halvår före förändringen. För 2024 års bidragsnivåer publicerade Försäkringskassan information den 28 december 2023.

Vilka stöd och ersättningar påverkas av prisbasbeloppet?

Följande ersättningar eller förmåner påverkas av prisbasbeloppet. Observera att olika förmåner har olika beräkningsregler. Alla förmåner höjs alltså inte lika mycket som prisbasbeloppet. Hur prisbasbeloppet påverkar varierar.

Uppgifterna i tabellen nedan kommer att uppdateras för 2025.

Ersättningar och bidrag som påverkas av ändrat prisbasbelopp. Uppgifter saknas för vissa ersättningar.
FÖRMÅNÄNDRING 2024KOMMENTAR
AktivitetsersättningHöjs 9,14 % (för 2025 blir höjningen ca 2,62 %)
AktivitetsstödEnbart utvecklingsersättning (se längre ned i tabellen) påverkas av prisbasbeloppet, ej etableringsersättningen.
ArbetsskadelivräntaRäknas om varje år genom att multipliceras med ett indexeringstal. Indexeringstalet för 2023 var 1,0681. Högsta möjliga arbetsskadelivräntan för 2023 är 393 700 kronor (7,5 prisbasbelopp).
Arbetsskadesjukpenning
BostadstilläggFribeloppet höjs 9,14 %Det maximala beloppet man kan få i bostadstillägg höjs inte.
Dagpenning för tjänstgöring i totalförsvaret
FöräldrapenningHögsta nivån höjs 9,14 %Högst 10 prisbasbelopp; för år 2024: 573 000 kronor.
GraviditetspenningHögsta nivån höjs 9,14 %Högst 7,5 prisbasbelopp; för år 2024: 429 750 kronor.
HandikappersättningSe merkostnadsersättning (som har ersatt handikappersättning)
MerkostnadsersättningHöjs 9,14 % (för 2025 blir höjningen ca 2,62 %)
Närståendepenning
OmvårdnadsbidragHöjs 9,14 % (för 2025 blir höjningen ca 2,62 %)
Rehabiliteringspenning
SjukersättningHöjs 9,14 % (för 2025 blir höjningen ca 2,62 %)
Sjuklönegaranti
SjukpenningHögsta nivån höjs 9,14 %Högsta nivån 2024: cirka 47 750 kr per månad (573 000 kr per år)
Smittbärarpenning
Tillfällig föräldrapenningHögsta nivån höjs 9,14 %Högst 7,5 prisbasbelopp; för år 2024: 429 750 kronor.
Utvecklingsersättning(Dessa uppgifter ska uppdateras för 2024.) 2023 höjdes den högre nivån höjs från 168 kr (2022) till 183 kronor (2023). Lägre nivån låg kvar på 57 kronor.
VårdbidragSe omvårdnadsbidrag (som tillsammans med merkostnadsersättning har ersatt vårdbidrag)

Hur mycket höjs din ersättning den 1 januari 2025?

Vet du hur mycket du fått i de berörda ersättningarna under 2024? Skriv in det beloppet här nedan så ser du hur mycket du från från 1 januari 2025. (Denna automatiska beräkning gäller de ersättningar som höjs lika mycket som prisbasbeloppet, exempelvis sjuk- och aktivitetsersättning. Beräkningen bygger på en höjning med cirka 2,62 procent.)

Räkna ut inkomstrelaterad ersättning 2025 (#3)
kronor
kronor

Vad blir garantibeloppet inom sjukersättning och aktivitetsersättning 2025 (och 2024)?

HejaOlika har räknat fram de nya beloppen för de lägsta beloppen, garantiersättningen, baserat på att prisbasbelopp och ersättningar höjs med 2,62 procent 1 januari 2025.

Garantinivå för sjuk- och aktivitets-ersättningAndel av PBB i procentKronor per år 2024Kronor per månad 2024Ökning per månad 2024Kronor per år 2025Kronor per månad 2025Ökning per månad 2025
Yngre än 21 år248142 10011 842992145 82012 152310
Mellan 21 och 23 år253144 96812 0811 012148 76412 397316
Mellan 23 och 25 år258147 83712 3201 032151 70712 642323
Mellan 25 och 27 år263150 69212 5581 052154 63712 886329
Mellan 27 och 29 år268153 56012 7971 072157 58013 132335
Mellan 29 och 30 år273156 42813 0361 092160 52313 377341
Från och med 30 år278159 30013 2751 113163 47013 623348

… och vad blir garantibeloppet 2024 efter skatt?

Tabellen nedan gäller 2024, och kommer att uppdateras med siffror för 2025.

ÅlderBeloppSkatt (tabell 29)Belopp efter skatt
Yngre än 21 år11842153110311
Mellan 21 och 23 år12081157010511
Mellan 23 och 2512320162810692
Mellan 25 och 2712558166710891
Mellan 27 och 2912797170611091
Mellan 29 och 3013036176511271
Från 30 år13275180411471
Garantipension från 66 år11603131410289
Garantipension kan man få från det år man fyller 66 år. Det är en minimipension som man får om man inte har arbetat och tjänat in pension. Hel garantipension år 2024 för en ogift personuppgår till 11 603 kronor/månad och till 10 505 kronor/månad för en gift person.

Hur mycket höjs inkomstrelaterad sjuk- och aktivitetsersättning 2025?

Vet du hur mycket du fått i inkomstrelaterad ersättning 2024? Skriv in det beloppet här nedan så ser du hur mycket du får från och med januari 2025. (Den automatiska beräkningen bygger på en höjning med cirka 2,62 procent.)

Räkna ut inkomstrelaterad ersättning 2025 (#3)
kronor
kronor
  • När prisbasbeloppet höjdes 1 januari 2024 ökade den högsta inkomstrelaterade sjukersättningen och aktivitetsersättningen till 23 171 kronor per månad (278 048 kronor per år).
  • Den 1 januari 2025 höjs den högsta inkomstrelaterade sjukersättningen och aktivitetsersättningen till cirka 23 778 kronor per månad (cirka 285 330 kronor per år).

LÄS MER: Räkna ut din inkomstrelaterade sjuk- och aktivitetsersättning

Sänks bostadstillägget när sjukersättning höjs?

(Detta avsnitt gäller 2023, och kommer att uppdateras.)

Höjningen av sjuk- och aktivitetsersättningen den 1 januari 2023 påverkar inte bostadstillägget 2023, om man endast har den lägsta ersättningen (garantinivån). Om man däremot har en sjukersättning som är högre än garantinivån kan bostadstillägget sänkas något 2023.

LÄS ÄVEN: Får jag behålla bostadstillägget 2023?

Mer information om bostadstillägget och hur det beräknas har Försäkringskassan här.

Hur mycket kan man få i bostadstillägg 2024?

Det sker ingen förändring 2024 av maxbeloppet för bostadstillägget. Maxbeloppet för bostadstillägg är därför 6 550 kronor per månad även under 2024. Ersättning betalas inte ut för den del av din boendekostnad som överstiger 7 500 kronor.

I stora drag beräknas bostadstillägget så här (men det finns många fler regler att ta hänsyn till – se även Försäkringskassans information):
För boendekostnader upp till 5 000 kronor ersätts 96 procent.
För boendekostnader från 5 000 och upp till 7 500 kronor ersätts 70 procent.
För boendekostnader som är mer än 7 500 kronor får du ingen ersättning.

Vad får man i omvårdnadsbidrag 2025 (och 2024)?

Så här mycket höjs omvårdnadsbidrag 1 januari 2025. Siffrorna baseras på en uppräkning med cirka 2,62 procent.

Omvårdnadsbidragets belopp för 2025 har beräknats baserat på en höjning på cirka 2,62 procent den 1 januari 2025.
Omvårdnadsbidrag och vårdbidragAndel av PBB i procentPer år 2024Per månad 2024Ökning per månad 2024Per år 2025Per månad 2025Ökning per månad 2025
Helt bidrag250143 25311 9381 000147 00312 250313
Tre fjärdedels bidrag188107 4338 953750110 2469 187234
Halvt bidrag12571 6265 96950073 5026 125156
En fjärdedels bidrag6335 8072 98425036 7443 06278

LÄS VÅR GUIDE: Så får du omvårdnadsbidrag

Vad får man i merkostnadsersättning 2025 (och 2024)?

Så här mycket höjs merkostnadsersättning 1 januari 2025. Siffrorna baseras på en uppräkning med cirka 2,62 procent.

Merkostnadsersättning 2024-2025. Beloppen för 2025 baseras på en höjning med 2,62 procent från 1 januari 2025.
Merkostnads-ersättningens nivåAndel av PBB i procentÅrliga merkostnader på minst kronor (2024)Ersättning kronor per år 2024Ersättning kronor per månad 2024Årliga merkostnader på minst kronor 2025Ersättning kronor per år 2025Ersättning kronor per månad 2025Ökning per månad 2025
30 procent3014 32517 1831 43214 70017 6331 46937
40 procent4020 05522 9191 91020 58023 5191 96050
50 procent5025 78528 6562 38826 46029 4062 45163
60 procent6031 51534 3792 86532 34035 2792 94075
70 procent7037 24540 1163 34338 22041 1663 43188

LÄS VÅR GUIDE: Merkostnadsersättning för barn och vuxna

Höjningar även för sjukpenning, föräldrapenning och studiemedel

Sjukpenning, föräldrapenning, tillfällig föräldrapenning, graviditetspenning höjdes alla genom att högsta nivån i ersättningar ökade med 9,14 procent från januari 2024.

Hur mycket höjs föräldrapenning och sjukpenning 2024?

Från 1 januari 2024 blir den högsta ersättningsnivån inom föräldrapenningen 1 218 kronor per dag – en höjning med 102 kronor per dag.

Motsvarande höjning och nya högstanivån (1218 kr per dag) gäller även för kalenderdagsberäknad sjukpenning (80-procentsnivån).

2024 års tak i föräldrapenningen och sjukpenningen motsvarar en månadsinkomst på cirka 47 750 kronor per månad, enligt regeringen.

Föräldrapenningen höjdes 1 januari 2023, och den högsta ersättningsnivån blev då 1 116 kronor per dag (en höjning med 89 kronor). Motsvarande höjning och ny högstanivå blev det även för kalenderdagsberäknad sjukpenning (80 procentsnivån).
2023 års tak i föräldrapenningen och sjukpenningen motsvarar en månadsinkomst på cirka 43 750 kronor.

Hur mycket höjs studiebidrag och studielån 2024?

2024 års studiemedel från CSN höjs med prisbasbeloppet. Totalbeloppet (studiebidrag och studielån) höjs med cirka 1100 kronor per studiemånad. Från 1 januari 2024 får en studerande med fullt studiemedel (bidrag och lån) 13 156 kronor för fyra veckors heltidsstudier.
Samtidigt höjs fribeloppet (gränsen för vad man får tjäna innan studiemedlet påverkas). 2024 är den nya gränsen vid 20 veckors studier under ett halvår 110 995 kronor. Det innebär att man som mest får ha 18 500 kronor i inkomster i månaden innan studiemedlet reduceras. Läs mer hos CSN.

Studiestartsstödet, som är ett bidrag för arbetslösa, höjs också till 2024. Det nya beloppet för studiestartsstödet uppgår till 10 884 kronor för fyra veckors heltidsstudier.

Studiebidrag på gymnasiet påverkas inte av prisbasbeloppet, utan är bestämt av riksdagen ska vara 1250 kronor per månad.

Hur får man högre studiemedel än studietakt?

Om du har en funktionsnedsättning kan du i vissa fall få studiemedel som är högre än vad som motsvarar din studietakt. Om du exempelvis har synnedsättning, dyslexi eller ADHD behöver du kanske lägga mer tid på dina studier. Då kan du ibland få studiemedel för studier på 100 procent även om din studietakt bara är exempelvis 75 procent.

CSN skriver att studie­hindren i första hand ska åtgärdas genom hjälp och stöd från din skola: ”Det är bara om de åtgärderna inte räcker som du kan få studiemedel för en högre takt än vad du faktiskt studerar. Det är också skolan som avgör om du får sänka din studietakt.”

Om du på grund av funktionsnedsättning lägger mindre tid på studier så kan du inte få studiemedel för en högre studietakt. Då finns istället en möjlighet att få studiemedel under sjukdom.

Sjukpenning i särskilda fall höjs inte

En ersättning som inte höjs är sjukpenning i särskilda fall. Beloppen har varit oförändrade ända sedan ersättningen infördes 2012.

Sjukpenning i särskilda fall är främst aktuell för personer som har fyllt 30 år och tidigare har haft aktivitetsersättning. Ersättningsnivåerna för sjukpenning i särskilda fall regleras i socialförsäkringsbalken (28 a kap. 9 §) och beslutas av riksdagen.

Sjukpenning i särskilda fall ges med följande belopp som högst:

  • 160 kronor per dag vid hel förmån
  • 120 kronor per dag vid tre fjärdedels förmån
  • 80 kronor per dag vid halv förmån
  • 40 kronor per dag vid en fjärdedels förmån

Arbetsskadelivränta

Arbetsskadelivränta räknas om varje år genom att multipliceras med ett särskilt indexeringstal. Indexeringstalet för 2023 var 1,0681. Högsta möjliga arbetsskadelivräntan för 2023 är 393 700 kronor (7,5 prisbasbelopp).

Arbetsskadelivränta är en ersättning som betalas ut till arbetstagare som har drabbats av en arbetsskada som har lett till en varaktig nedsättning av arbetsförmågan. Ersättningen ska kompensera inkomstbortfallet.

Läs mer om arbetsskadelivränta hos Försäkringskassan.

Hur mycket höjs ekonomiskt bistånd (försörjningsstöd) 2024?

Från den 1 januari 2024 höjs riksnormen för ekonomiskt bistånd och försörjningsstöd med 8,7 procent, enligt beslut av regeringen 10 november 2023.

Ekonomiskt bistånd (tidigare kallat socialbidrag) kan man ansöka om hos sin kommun. Biståndet har två delar;

  • dels försörjningsstöd,
  • dels bistånd till livsföringen i övrigt.

Försörjningsstödet ska täcka regelbundna, månatliga utgifter. Det består av:

  • dels riksnormen (vilket handlar om ”skäliga” kostnader för livsmedel, kläder och skor, lek och fritid, förbrukningsvaror, hälsa och hygien samt dagstidning och telefon),
  • dels andra regelbundet återkommande behov (boende, hushållsel, hemförsäkring, arbetsresor, fackförening och a-kassa).

Riksnormen för 2024 publicerades i november här på Socialstyrelsens webb.

Riksnormen bygger på Konsumentverkets pris- och konsumtionsundersökningar. Konsumentverket gör varje år en beräkning av vad som är rimliga belopp för några av hushållens utgifter. Här finns de beräknade hushållskostnaderna för 2024.

Riksnormen tar även hänsyn till hur många personer som finns i hushållet, ålder på barn och skolungdomar, om barn och skolungdomar äter lunch hemma samt om vuxna är ensamstående eller sammanboende.

Ekonomiskt bistånd till livsföringen i övrigt ska täcka kostnader som uppstår då och då, för exempelvis tandvård, glasögon, sjukvård och medicin, umgänge med barn, flyttkostnad och begravning.

Det kan handla om alla de olika behov som en person kan ha för att ”tillförsäkras en skälig levnadsnivå”, och som inte täcks av försörjningsstödet. Kostnaderna ska vara ”skäliga”. Vad som är skäliga kostnader bygger på de faktiska kostnaderna men också vad som anses skäligt utifrån en individuell bedömning. Exempel på sådana kostnader är:

  • hälso- och sjukvård
  • tandvård
  • glasögon
  • hemutrustning
  • flyttkostnader
  • spädbarnsutrustning
  • umgängesresor
  • avgifter för kommunal service, ansöknings- och förmedlingsavgifter
  • rekreation
  • begravning
  • skulder

Har du rätt till ekonomiskt bistånd? Du kan göra en förenklad provberäkning med hjälp av en räknesnurra på Socialstyrelsens webbplats. Räknesnurran tar dock inte med alla faktorer, och för att få veta säkert om du kan få bistånd måste du kontakta din kommuns socialtjänst.

– Provberäkningen gör inte någon individuell bedömning, vilket kommunerna är skyldiga att göra vid en ansökan. Det kan finnas andra faktorer i en persons situation som gör att kommunen kommer fram till en annan bedömning. Det kan till exempel handla om att kommunen kan komma fram till att andra belopp för uppgivna utgifter är skäliga, säger Petra Bergendahl, jurist på Socialstyrelsen.

Kan man få ekonomiskt bistånd även om man har tillgångar?

”I regel har du inte rätt till ekonomiskt bistånd om du har pengar på banken eller andra tillgångar. Du ska alltid i första hand söka andra bidrag och ersättningar som du kan få, till exempel sjukpenning, föräldrapenning, bostadsbidrag och underhållsstöd”, skriver Socialstyrelsen.

Hur mycket får hushållet ”ha över” av sin inkomst för att få bistånd?

Ett hushålls behov av försörjningsstöd per månad beräknas normalt genom att lägga ihop riksnormen med de skäliga kostnaderna för boende, hushållsel med mera. Sedan drar man ifrån hushållets inkomster från detta belopp:

Hushållsmedlemmarnas personliga kostnader enligt riksnormen
+ hushållsgemensamma kostnader enligt riksnormen
+ hushållets skäliga kostnader för boende med mera
– hushållets inkomster
Resultat = hushållets nettobehov av försörjningsstöd

Riksnormen för försörjningsstöd 2024: Personliga kostnader per hemmavarande barn och skolungdom, kronor per månad

Tabellen visar belopp för 2024. I riksnormen 2024 har normens samtliga poster räknats upp med 8,7 procent jämfört med riksnormen för 2023.
Ålder 0 år 1-2 år 3 år 4-6 år 7-10 år 11-14 år 15-18 år 19-20 år 
Summa personliga kostnader 26402940262029403680423047804820
Utan lunch 5 dagar per vecka 2470270024102620– – – – 

Personliga kostnader för vuxna, kronor per månad, 2024

Tabellen visar belopp för 2024. I riksnormen 2024 har normens samtliga poster räknats upp med 8,7 procent jämfört med riksnormen för 2023.
EnsamståendeSammanboende
Summa personliga kostnader 38006850

Gemensamma hushållskostnader, kronor per månad, 2024

Tabellen visar belopp för 2024. Om hushållet har fler än 7 personer lägger man till 190 kronor för varje ytterligare hushållsmedlem (det motsvarar skillnaden mellan hushåll med 6 och 7 personer). I riksnormen 2024 har normens samtliga poster räknats upp med 8,7 procent jämfört med riksnormen för 2023.
Antal personer1234567
Summa gemensamma kostnader1230136017201950224025402730

LÄS MER: Ekonomiskt bistånd och försörjningsstöd – så funkar det

Höjs aktivitetsstöd, utvecklingsersättning och etableringsersättning 2024?

Aktivitetsstöd, utvecklingsersättning och etableringsersättning är tre ekonomiska stöd som man kan få som deltagare i arbetsmarknadsprogram hos ArbetsförmedlingenInformation finns på Försäkringskassans webbplats.

Det är endast det högre beloppet av utvecklingsersättning som påverkas av prisbasbeloppet.

Utvecklingsersättningen definieras i förordning 2017:819, om ersättning till deltagare i arbetsmarknadspolitiska insatser. Det högre beloppet är kopplat till aktuella belopp för studiebidrag, och eftersom det indexeras årligen höjs det oftast. Den 1 januari 2024 höjdes därför det högre beloppet från 183 kronor till 199 kronor 2024. Den lägre nivån låg kvar oförändrad på 57 kronor.

Etableringsersättningen definieras också i förordning 2017:819, om ersättning till deltagare i arbetsmarknadspolitiska insatser, men som ett fast belopp. Det är för tillfället 308 kronor för etableringsprogrammet och 231 kronor för kartläggningsfasen. Det har alltså inte höjts för 2024.

Aktivitetsstödet har inte höjts för 2024 eftersom maxbeloppet är knutet till de belopp som finns i förordning 1997:835 om arbetslöshetsförsäkring och hänvisas till via lagen 1997:238 om arbetslöshetsförsäkring.

Under 2023 hade cirka 231 700 personer aktivitetsstöd och utvecklingsersättning. Drygt 16 000 hade etableringsersättning. Drygt 916 miljoner kronor betalades ut. Mer statistik finns här.

Varför höjs bara ett av beloppen?

  • Det finns två belopp inom utvecklingsersättningen, ett högre och ett lägre. Det högre beloppet får du om du har gymnasieexamen eller om du studerar på folkhögskola i studiemotiverande syfte och har fyllt 20 år. Övriga får de lägre beloppet.
  • Det högre beloppet är uträknat på en femtedel av studiebidrag som lämnas enligt studiestödslagen (3 kap. 12 § 1 studiestödslagen 1999:1395). Det studiebidraget är baserat på prisbasbeloppet, vilket också gör att det högre beloppet för utvecklingsersättning ändras utifrån det.
  • Det lägre beloppet är baserat på studiebidrag inom studiehjälp som lämnas enligt 2 kap. 7 § studiestödslagen. Det bidraget är ett fast belopp som inte är baserad på prisbasbelopp. Det lägre beloppet av utvecklingsersättning ändras därför inte utifrån prisbasbeloppet.

Barnbidraget urholkas – ingen höjning sedan 2018

Barnbidrag och bostadsbidrag påverkas inte av prisbasbeloppet. Eventuella höjningar kräver beslut av regering och riksdag. Det finns inga signaler om att höjningar skulle vara aktuella, trots att de är en viktig del av ekonomin för familjer med låga inkomster.

Barnbidraget har inte höjts sedan mars 2018, då det höjdes från 1050 kr till 1250 kr per månad. Om barnbidraget skulle ha följt prisutvecklingen skulle det idag ligga på nästan 1600 kr per månad.

Swedbank har i april 2024 räknat ut att barnbidraget endast täcker cirka 25 procent av de nödvändiga kostnaderna för en 10-åring, vilket är den lägsta nivån sedan banken började följa hushållens ekonomi för 50 år sedan.

– För många barnfamiljer kan barnbidraget vara avgörande för att få ekonomin att gå ihop. Stora kostnadsökningar känns extra mycket om man har mindre ekonomiska marginaler och inte några utgifter man kan dra ner på. Då är barnbidraget som kommer varje månad efterlängtat, säger Madelén Falkenhäll, hållbarhetsekonom på Swedbank.

Allmänt barnbidrag är 1 250 kronor i månaden per barn och är skattefritt. Det betalas ut från och med månaden efter barnets födelse, och till och med det kvartal då barnet fyller 16 år. Därefter får barnet studiebidrag från CSN i stället för barnbidrag, förutsatt att barnet går på gymnasiet. Barn som efter att ha fyllt 16 går kvar i grundskolan eller i anpassad skola får förlängt barnbidrag. Skolan ska anmäla att ett barn har rätt till förlängt barnbidrag.

Försäkringskassan skrev i en analys i februari 2021 att barn- och familjeersättningarna de senaste 20 åren har bidragit med en allt mindre del av hushållens inkomster. Ersättningsbeloppen inte har höjts i takt med inkomstutvecklingen. Därför har låginkomstfamiljer, som får en stor del av sin hushållsinkomst från barn- och familjeersättningarna, halkat efter ekonomiskt.

– Höjningar av barnbidraget och bostadsbidraget sker efter politiska beslut och inte efter indexering. Om vår ambition är att minska inkomstskillnader löpande så krävs regelbundna manuella höjningar av beloppen, kommenterade Niklas Löfgren, familjepolitisk talesperson på Försäkringskassan.

Tillfälligt förstärkt bostadsbidrag för barnfamiljer förlängs till och med 31 december 2024

Det tillfälligt förstärkta bostadsbidraget till barnfamiljer förlängs troligen till och med 31 december 2024, enligt ett pressmeddelande från regeringen.

Tilläggsbidraget höjdes i juli 2023. Höjningen innebar att en barnfamilj kan få upp till 2 100 kronor extra per månad.

Tilläggsbidraget beräknas utifrån storleken på det preliminära bostadsbidraget, och är 40 procent av bostadsbidraget.

Samtliga cirka 110 000 barnfamiljer som har bostadsbidrag (av totalt 135 000 hushåll med bostadsbidrag) får det förlängda och höjda tilläggsbidraget. Läs mer i regeringens promemoria.

Regeringen menar att det behövs för barnfamiljer med låga inkomster ska klara de höga kostnadsökningarna. Samtidigt uttalar man att bidraget är av ”extraordinär karaktär” som bara ska finnas under en begränsad tid.

Vårändringsbudgeten den 17 april 2023. Foto: Linnea Bengtsson.
Regeringen har föreslagit en förlängning av de tilläggsbidraget till barnfamiljer inom bostadsbidraget. Foto: Linnea Bengtsson.

Försörjningsstöd sänks om barnfamilj får extra bostadsbidrag

Barnfamiljer med låg inkomst och små ekonomiska marginaler är särskilt utsatta, skriver regeringen i sitt förslag. ”Det finns därför anledning att ge stöd till ekonomiskt utsatta barnfamiljer så att de kan klara sina boendekostnader.”

Barnfamiljer som har försörjningsstöd eller ekonomiskt bistånd – det yttersta skyddsnätet – innebär tilläggsbidraget får ingen ökad disponibel inkomst. Försörjningsstödet eller biståndet minskar med samma belopp som det extra tilläggsbidraget/bostadsbidraget. I denna pdf redovisar regeringen hur man har resonerat.

”Mer behöver göras. Dels förlängs det tillfälliga bostadsbidraget endast till sista december 2024. Det gör att många barnfamiljer återigen kommer ställas inför osäkerheten om det kommer finnas kvar under 2025. Dels har bostadsbidraget släpat efter kostnadsökningarna i samhället alldeles för länge”, kommenterar Hyresgästföreningens förbundsordförande Marie Linder. 

Hyresgästföreningen har tillsammans med Majblomman, Röda Korset och Rädda Barnen gett ut rapporten Barnfamiljers ekonomiska svårigheter 2024. Där säger man att även de barnfamiljer som får försörjningsstöd eller lever med löneutmätning måste få ta del av höjda bostadsbidrag.

Hur mycket kan man få i särskilt tandvårdsbidrag?

Det särskilda tandvårdsbidraget som man kan få genom Försäkringskassan uppgår till 600 kronor per halvår. Bidraget kan delas upp, exempelvis genom att använda 200 kronor vid ett besök och 400 kronor vid nästa. Däremot kan man inte spara bidraget från ett halvår till ett annat. Bidraget används vid besök hos tandläkare eller tandhygienist som är ansluten till statliga tandvårdsstödet.

Vem kan få särskilt tandvårdsbidrag?
Bidraget är till för personer som har en viss sjukdom eller en viss funktionsnedsättning som innebär en risk för försämrad tandhälsa.
Det gäller till exempel:
muntorrhet på grund av långvarig läkemedelsbehandling
muntorrhet på grund av strålbehandling i öron-, näs-, mun- eller halsregionen
Sjögrens syndrom
kronisk obstruktiv lungsjukdom och har ordinerats syrgas eller näringsdryck
cystisk fibros
ulcerös colit
Crohns sjukdom
tarmsvikt
frätskador på tänderna och anorexia nervosa, bulimia nervosa eller gastroesofageal reflux sjukdom
svårinställd diabetes
genomgår dialysbehandling
är immunosupprimerad på grund av läkemedelsbehandling
genomgått en organtransplantation.

Läs mer på https://www.forsakringskassan.se/privatperson/tandvard/tandvardsstod

Habiliteringsersättning på daglig verksamhet

Personer som deltar i daglig verksamhet enligt LSS kan få habiliteringsersättning från sin kommun. Det är frivilligt för kommunerna att betala habiliteringsersättning, och beloppen är alltid låga. Enligt Socialstyrelsen låg ersättningarna under 2022 på mellan 22 och 174 kronor per dag.

Läs mer om habiliteringsersättningen: Vad gör din kommun med gratispengarna till habiliteringsersättning?

Höjs åldersgränsen för ersättningar och bidrag?

Nedan beskrivs nya åldersgränser som började gälla 1 januari 2023. Under 2024 sker ingen ändring.

”Nästa beslutade höjning kommer att träda ikraft från och med 1 januari 2026, när åldersgränserna knyts till riktåldern, som då är 67 år”, uppger Anders Lidsle, verksamhetsutvecklare inom Försäkringskassan.

Höjda åldersgränser för sjukersättning och assistans

Sjukersättning har man tidigare kunnat få som längst tills man fyller 65 år. Den 1 januari 2023 ändrades denna åldersgräns till 66 år.

Försäkringskassan uppger att den som har sjukersättning och fyller 65 år under 2023 eller senare får sjukersättningen utbetald till och med månaden innan hen fyller 66 år. Man behöver inte göra något för att sjukersättning ska förlängas enligt den nya tidsgränsen. Den som fyller 65 år under 2022 påverkas inte av lagändringen, utan då upphör sjukersättning när man fyller 65 år.

För assistansersättning (personlig assistans) höjdes åldersgränsen för ansökan, från 65 år till 66 år, den 1 januari 2023.

Försäkringskassan uppger att den som redan har assistansersättning från Försäkringskassan inte påverkas av förändrade åldersgränser utan fortsätter att få sin ersättning. Däremot påverkas gränsen för när man kan ansöka om fler timmar från Försäkringskassan. Från 1 januari 2023 kan man ansöka om fler timmar tills man fyller 66 år. Därefter söker man om fler timmar hos sin kommun.

Åldersgräns för merkostnadsersättning 2023

Den som har merkostnadsersättning påverkas inte av att pensionsåldern höjs från 65 till 66 år. Man får behålla den merkostnadsersättning man har när man fyller 66 år, så länge man har kvar samma merkostnader.

Man kan även beviljas merkostnadsersättning efter att man fyllt 66 år om funktionsnedsättningen och merkostnaderna fanns innan man fyllde 66 år.

För den som är född 1957 eller tidigare gäller en annan tidsgräns. Då kan man beviljas merkostnadsersättning efter att man fyllt 65 år om ens funktionsnedsättning och merkostnader fanns innan man fyllde 65 år.

Åldersgräns för bidrag till arbetshjälpmedel höjs till 69 år

För bidrag till arbetshjälpmedel höjs maxåldern till 69 år från och med januari 2023 (från 68 år före årsskiftet).

Åldersgräns för bilstöd höjs till 66 år

Från och med 1 januari 2023 höjs åldersgränsen för bilstöd från 65 år till 66 år. Den som fyllt 65 år före 2023 kan inte få bilstöd fastän man är under 66 år.

Förutom åldergränsen är villkoret att man behöva bilen för att försörja sig genom arbete, gå en arbetslivsinriktad utbildning eller delta i arbetslivsinriktad rehabilitering med aktivitetsstöd eller rehabiliteringsersättning. Arbetet, utbildningen eller rehabiliteringen ska pågå i minst sex månader.

Åldersgräns för ersättningar i särskilda fall höjs till 66 år

Personer som har sjukpenning i särskilda fall, rehabiliteringspenning i särskilda fall eller boendetillägg fick också höjd åldersgräns, från 65 år till 66 år, i januari 2023.

Detsamma gäller rehabiliteringspenning.

Åldersgräns för bostadstillägg höjs till 66 år

Bostadstillägg (för personer som har sjukersättning eller aktivitetsersättning från Försäkringskassan) kunde man tidigare som längst få till månaden innan man fyller 65 år. Åldersgränsen höjdes till 66 år från januari 2023. Om man är äldre kan man ansöka om bostadstillägg hos Pensionsmyndigheten.

Den som redan har bostadstillägg och fyller 65 år under 2023 eller senare kommer att få fortsatt utbetalt bostadstillägg från Försäkringskassan till och med månaden innan hen fyller 66 år. Man behöver inte göra något för att bostadstillägget ska förlängas.

Den som fyller 65 år under 2022 ska ansöka om bostadstillägg från Pensionsmyndigheten från och med månaden hen fyller 65 år.

Vad hände med 2022 års extrasatsning på sjuk- och aktivitetsersättning?

Den 1 januari 2022 gjorde den dåvarande S-ledda regeringen en extra satsning på att höja sjuk- och aktivitetsersättningen. Dåvarande finansminister Mikael Damberg beskrev det som ”en väldigt stor budgetsatsning” på en ”grupp som har halkat efter i årtionden ekonomiskt”.

Många av de som fick höjda ersättningar i januari 2022 fick dock se sina inkomster ätas upp av höjda kommunala avgifter för bland annat omsorg, hjälpmedel, god man med mera. Därefter har inflationen för många raderat ut det som fanns kvar av 2022 års höjning.

Läs även HejaOlikas aktuella guider om berörda ersättningar och bidrag
Allt om sjuk- och aktivitetsersättning
Allt om omvårdnadsbidrag
Allt om merkostnadsersättning

Höjda bidrag 2024 urholkas av högre avgifter

Olika avgifter för kommunal omsorg, hjälpmedel, god man, förvaltare och liknande spelar stor roll för många personer, eftersom avgifter ofta urholkar höjd ersättning.

Omsorgsavgift

Ett exempel på avgift som höjs är kommunernas omsorgsavgift. För år 2024 är den kommunala max-taxan för omsorgsavgiften 2 574 kronor per månad. Avgiften höjdes med drygt 9 procent precis som prisbasbeloppet.

Socialstyrelsen tar fram ett meddelandeblad om beräkningar av avgifter inom äldre- och funktionshinderomsorgen år för varje år. (Här finns Socialstyrelsens meddelandeblad för 2024.)

Omsorgsavgift tas ut för många personer med funktionsnedsättningar som behöver regelbunden vård genom den kommunala sjukvården. Denna vård täcks inte av sjukvårdens vanliga högkostnadsskydd, utan leder till en extra utgift i form av omsorgsavgift.

Avgifter för god man eller förvaltare

Personer som behöver hjälp av god man eller förvaltare för att sköta sin ekonomi med mera måste ofta betala en avgift för detta, om personen har en inkomst som överskrider 2,65 prisbasbelopp (för år 2024 är gränsen 151 845 kronor i årsinkomst).

Även banktillgodohavanden på mer än två prisbasbelopp (114 600 kronor för år 2024) innebär att man är skyldig att betala arvode för god man eller förvaltare.

Den genomsnittliga kostnaden för arvode till god man eller förvaltare är 8 714 kronor per år enligt statistik från länsstyrelserna men kostnaden kan vara betydligt högre för en enskild person, beroende på vilka uppdrag som ingår för god man/förvaltare.

Resor till och från daglig verksamhet

Trots att LSS-verksamheter ska vara avgiftsfria bestämde Regeringsrätten 1996 (RÅ 1996 ref 45) att resor till och från daglig verksamhet inte måste vara avgiftsfria. Idag är resorna gratis i vissa kommuner, men avgiftsbelagda i andra.

Kostnader för färdtjänst

Enligt färdtjänstlagen 11 § bestäms grunderna för färdtjänstavgiften av respektive kommun. Avgifterna varierar, och framgår av respektive kommuns hemsida.

Minimibelopp

Enligt socialtjänstlagen finns ett minimibelopp som den enskilde alltid ska få behålla för att täcka normala kostnader för livsmedel, kläder, skor, fritid, hygien, dagstidning, telefon, hemförsäkring, öppen hälso- och sjukvård, tandvård, hushållsel, förbrukningsvaror, resor, möbler, husgeråd och läkemedel.

Från och med den 1 januari 2023 är minimibeloppet 6 470 kronor per månad för ensamstående, och 5 279 kronor per person och månad för sammanboende och för sammanlevande makar/partners.

Minimibeloppet för 2024 är ännu inte bestämt, men även detta väntas avspegla höjningen av prisbasbeloppet.

Höjt tak för högkostnadsskydd för läkemedel

Taket i högkostnadsskyddet för läkemedel höjs den 1 januari 2024 med 250 kronor, från 2 600 kronor till 2 850 kronor. Det motsvarar höjningen av prisbasbeloppet.

Under 2024 betalar man hela läkemedelskostnaden upp till 1425 kronor. När man kommer över detta belopp får man stegvis lägre kostnad för läkemedlen. Först efter 2 850 kronor får man frikort för läkemedel.

Detta högskostnadsskydd gäller för de flesta läkemedlen på recept. För barn (under 18 år) är läkemedel som ingår i läkemedelsförmånen helt kostnadsfria.

Högkostnadsskydd för öppenvård

Högkostnadsskyddet för besök i den öppna hälso- och sjukvården är 1400 kronor per år. Det innebär att du betalar sammanlagt högst 1 400 kronor för besök i öppenvården under en period på tolv månader. En region kan besluta om ett lägre belopp än 1 400 kronor för högkostnadsskyddet i den regionen. Högkostnadsskyddet gäller inte vaccinationer, intyg, hälsoundersökningar eller uteblivna besök.

Tandvårdskostnader för personer som tillhör LSS ingår i högkostnadsskyddet för sjukvård; 1 400 kronor/år. Personer med funktionsnedsättning har ofta sämre tandhälsa än övriga befolkningen.

Andra avgifter

Andra avgifter som kan höjas gäller bland annat färdtjänst och hjälpmedel.

Hur ser privatbudgeten ut för den som har sjuk- eller aktivitetsersättning?

Riksförbundet FUB har tagit fram ett exempel på hur intäkter och kostnader kan se ut för en 27-åring som bor i gruppbostad i en mellanstor stad. Aktivitetsersättningen är 12 558 kr före skatt. Den uppskattade snitthyran för en LSS-bostad i en mellanstor stad år 2023 är 7 981 kr.
Kostnaderna för personen i exemplet utgår från Konsumentverkets budget. Fler kostnader tillkommer, bland annat för färdtjänst.

Även om personen beviljas bostadstillägg på 6 550 kronor räcker inte inkomsterna till de nödvändiga utgifter, utan personen beräknas gå back med 1304 kronor per månad.

Exemplet finns i 2024 års version av FUB-skriften Fångad i fattigdom.

Höginkomsttagare tjänar ofta mest på höjt prisbasbelopp (men inte 2024)

Personer med sjuk- och aktivitetsersättning framställs ibland som vinnare på höjda prisbasbelopp, eftersom dessa ersättningar höjs i samma takt som prisbasbeloppet.

I verkligheten har det dock varit höginkomsttagare – den tiondel av svenskarna med högst inkomst – som tjänat mest på höjt prisbasbelopp. Det beror på att brytpunkten för statlig inkomstskatt (även kallad: skiktgräns) oftast har följt prisbasbeloppet. Höginkomsttagare som betalar statlig skatt har därför automatiskt fått stora skattesänkningar. Exempelvis höjdes brytpunkten för statlig skatt 2023 med cirka 8,7 procent, en jättelika skattesänkning för den tiondel av svenskarna som har högst inkomster.

Helomvändningen: Regeringen pausar skattesänkningen för höginkomsttagare

Den 3 september 2023 gjorde regeringen en helomvändning. Finansminister Elisabeth Svantesson (M) meddelade då att den automatiska höjningen av brytpunkten ”pausas” under 2024. Därmed sparar staten 12 miljarder kronor som annars skulle ha gått till sänkt skatt för höginkomsttagare 2024.

Statlig inkomstskatt är 20 procent men tas bara ut på månadsinkomster över 51 158 kronor under 2023. Om inte höjningen av brytpunkten hade pausats 2024 skulle gränsen ha höjts till 56 916 kronor per månad, eller 683 200 kronor per år (2023: 613 900 kronor). De som har en månadslön över 70 000 kronor skulle ha fått nästan 1 600 kronor per månad mindre i skatt 2024 jämfört med 2023.

Löntagare får dock nya skattesänkningar från januari 2024 genom ytterligare jobbskatteavdrag och uppräknade grundavdrag. Tabellen nedan visar hur stor skattesänkning det blir vid olika månadsinkomster från arbete. Regeringen har också utlovat att pensionärer får motsvarande skattesänkning. Läs mer: Nytt jobbskatteavdrag – då höjs funkisskatten

* Indexeringar av jobbskatteavdrag och grundavdrag, indexering skiktgräns satt till 0. Alla belopp i kronor.
Arbetsinkomst per månad 2024Effekt av indexeringar*Effekt av jobbskatteavdragSkattesänkning 2024 per månadSkattesänkning per år 2024 (så mycket mer i plånboken)
16 667177161922304
25 0001801132933516
33 3331802113914692
35 0001802304104920
41 6673142715857020
50 0003142715857020
62 5004352717068472
83 3335002717709240
125 0005002717709240
Elisabeth Svantesson. Foto: Linnea Bengtsson
Finansminister Elisabeth Svantesson (M) vill förstärka jobbskatteavdragen, och därmed öka den så kallade funkisskatten, den högre skattesats som betalas av personer med sjuk- och aktivitetsersättning. Foto: Linnea Bengtsson.

Regeringens planer på ökade jobbskatteavdrag innebär att personer med sjuk- och aktivitetsersättning halkar efter i ekonomiskt välstånd eftersom dessa inte får del av jobbskatteavdragen. Läs även: Riksdagen röstade igenom funkisskatt för 2023

Socialdemokraterna presenterade den 23 augusti 2023 ett förslag om en ”rättvis skattesänkning för vanligt folk”. Skatten skulle sänkas med ca 1 900 kronor per år för den som jobbar och 1 100 kronor per år för pensionärer och för de som har sjuk- och aktivitetsersättning. Kostnaden beräknas till omkring 10 miljarder.

Vad innehåller statsbudgeten för 2024?

Den 20 september 2023 presenterade regeringen sin budgetproposition för 2024 (statsbudgeten).

  • Ett nytt jobbskatteavdrag och motsvarande skattesänkning för pensionärer. Personer med sjuk- och aktivitetsersättning omfattas inte av skattesänkningarna. Därmed höjs funkisskatten.
  • Slopad uppräkning av brytpunkten för statlig inkomstskatt.
  • Assistansersättningen höjs med 2,5 procent. De senaste åren har assistansersättningen höjts med endast 1,5 procent, vilket långtifrån har täckt kostnadsökningarna. 2024 är höjningen alltså större, men den innebär ändå en fortsatt urholkning av ersättningen.
  • Statsbudgeten innehåller inget nytt om bostadstillägget för personer med sjuk- och aktivitetsersättning resp pensionärer. Därmed blir det ingen höjning 2024.
  • Bostadsbidraget höjs inte heller.
  • Barnbidraget ligger också stilla, senast det höjdes var 2018.

Regeringen menar att det krävs återhållsam budget, för att bekämpa inflationen. Samtidigt har man uttalat att det är viktigt att stötta utsatta hushåll (vilket man snabbt och effektivt skulle kunna göra genom att höja bostadstillägg, bostadsbidrag och arbetslöshetsersättning).

Swedbanks privatekonom Arturo Arques skrev i en debattartikel 10 september 2023 att ”det finns flera åtgärder som är träffsäkra och därmed mer lämpliga om regeringens syfte är att stötta de mest utsatta hushållen”. Som ett tips till regeringen pekar han ut höjda bostadstillägg och bostadsbidrag som lämpliga för att hjälpa hushåll med små marginaler.

Regeringen kallar höjda statsbidrag inom vård och omsorg för ”satsningar” – men statsbidragen täcker långtifrån kostnadsökningarna. Krympande statsbidrag till vård och omsorg var ett problem redan i vårändringsbudgeten, då Funktionsrätt Sverige kritiserade miljardsparandet.

LÄS MER: Statsbudgeten 2024: Assistansersättning höjs med 2,5 procent

Ny rekordhöjning 1 januari 2024

Prisbasbeloppet höjs 1 januari 2024 med rekordbelopp för andra året i rad – 9,14 procent enligt den beräkning som SCB släppte 14 juli 2023.

Prisbasbeloppet speglar prisutvecklingen. Det används för att skydda värdet på bland annat sjukersättningen. Höjningarna ger inte ökad köpkraft, utan är en anpassning till inflationen.

I praktiken försämras ersättningarna för många, eftersom de nödvändiga levnadskostnaderna för många ökar mer än prisbasbeloppet.

När prisbasbeloppet för 2024 räknades fram i juni 2023 var inflationstakten 9,3 procent enligt SCB. I maj var inflationstakten ännu högre, 9,7 procent.

Att ersättningar rekordhöjs är alltså en klen tröst för de som måste leva på låg ersättning, ofta utan ekonomiska marginaler, och som flera månader före höjningen drabbats hårt av den höga inflationen.

Blir det inte väldigt dyrt för samhället att höja bidragen?

Nej, samhällets och skattebetalarnas kostnad för dessa skydd har faktiskt blivit allt lägre. Regeringen skriver i budgetpropositionen för 2024 att ”en allt lägre andel av befolkningen försörjs genom sjukförsäkringen.” Dagens nivå är halverad jämfört med nivån för 20 år sedan. 

Just nu ligger ”ohälsotalet” på den lägsta nivån under hela 2000-talet, vilket framför allt beror på ett minskat antal personer med sjukersättning. Läs även: Socialförsäkringen halverad – lägst nivå på 40 år.