Så överklagar du avslag på omvårdnadsbidrag och merkostnadsersättning
Har du fått avslag på omvårdnadsbidrag eller merkostnadsersättning? Om du inte är nöjd med Försäkringskassans beslut kan du överklaga till förvaltningsrätten.
Kan man få rätt mot Försäkringskassan?
– Det är ofta meningsfullt att överklaga, särskilt när det gäller omvårdnadsbidrag och merkostnadsersättning som är relativt nya insatser. Där finns inte lika mycket rättspraxis och därför kan besluten från myndigheten variera mer, säger Linda Bergstrand, jurist på God Juridik.
Samtidigt måste man vara medveten om att Försäkringskassan oftast vinner, och många får avslag på sina överklaganden även när det gäller omvårdnadsbidrag och merkostnadsersättning.
– I de flesta fall får myndigheten rätt, men inte alltid, säger Linda Bergstrand.
Tycker du att fler borde överklaga, att man ofta ger upp för snabbt?
– Nej, det måste man förstås få avgöra själv. Har man till exempel ett barn med funktionsnedsättning har jag personligen stor respekt för att man inte orkar med en överklagandeprocess.
LÄS ÄVEN:
Guide om omvårdnadsbidrag för barn
Guide om merkostnadsersättning för barn och vuxna
Hur utformar man ett överklagande till förvaltningsrätten?
För den som vill överklaga till förvaltningsrätten kommer här några saker att tänka på:
1. Ange vem du är (namn, personnummer, adress, telefonnummer, ev. e-postadress), vilket beslut du vill överklaga och vad saken gäller (till exempel: Försäkringskassans omprövningsbeslut daterat XXXXXX gällande merkostnadsersättning).
2. Ange ditt yrkande, det vill säga hur du vill att beslutet ska ändras, till exempel: att förvaltningsrätten tillerkänner mig halvt omvårdnadsbidrag för mitt barn
3. Ange grunden för yrkandet, som är varför du tycker att beslutet ska ändras.
Till exempel: Av läkarutlåtande daterat XXXXXX så framgår att mitt barn har hjälpbehov på natten som inte är åldersadekvat vilket Försäkringskassan inte tagit hänsyn till.
Eller: Av detta intyg, skrivet av skolpersonal, framgår att mitt barn bara är i skolan några få timmar per vecka och därför behöver jag vara hemma avsevärt mer med mitt barn än en annan förälder till ett barn utan funktionsnedsättning.
Glöm inte att skicka med bevis för det som du yrkar, till exempel i form av medicinskt underlag.
4. Skicka in överklagandet i tid. När man överklagar ett beslut om omvårdnadsbidrag eller merkostnadsersättning har man två månader på sig att överklaga, från att man mottog beslutet.
Juridisk hjälp mot Försäkringskassan
Det kan löna sig att anlita en jurist som har koll på frågorna. Det är viktigt att juristen verkligen är kunnig på det man vill överklaga. Då krävs mindre tid för att hantera frågan, och därmed kan kostnaden bli lägre.
– En jurist är ofta bra på att bedöma om det underlag man har är tillräckligt, hur det brukar gå i liknande ärenden och har ofta tillgång till rättspraxis (tidigare domar) som gäller liknande ärenden, säger Linda Bergstrand.
Arbetsgången hos God Juridik börjar med att juristen får tillgång till allt underlag (beslut, intyg med mera) för att bilda sig en uppfattning om ärendet. Hos God Juridik kan man få en timmes gratis rådgivning
– Att gå igenom allt underlag ryms inom den timmen, säger Linda Bergstrand.
Därefter går juristen och kunden igenom om underlaget behöver kompletteras. Kanske behövs ett förtydligande eller tillägg till ett läkarutlåtande. Man diskuterar hur man kan lägga upp ärendet på bästa sätt. Juristen gör en bedömning av om det finns en rimlig chans att vinna framgång i ärendet.
– Det är ofta väldigt svårt att bedöma på förhand. Det är alltid klienten som avgör om hen vill gå vidare med en överklagan, säger Linda Bergstrand.
LÄS ÄVEN: Att vara påläst räcker inte – nu krävs juridisk hjälp för att få stöd
Tid och kostnader
Juristen uppskattar hur mycket tid hen kommer att behöva lägga ned på ärendet, informerar om timkostnaden. Om klienten därefter väljer att anlita juristen upprättas ett avtal och en fullmakt. Sedan skriver juristen en överklagan som ska godkännas av klienten innan den skickas in.
Hur lång tid brukar det ta att göra klart en överklagan?
– Det är svårt att säga generellt, men räkna med mellan 3 och 10 timmar, beroende på ärendets komplexitet. Om man väljer att begära muntlig förhandling i domstolen får man räkna med ytterligare tid, säger Linda Bergstrand.
När man skickat in överklagan, vad händer då?
Oftast avgörs målen i förvaltningsrätten genom skriftlig handläggning.
Först får den som överklagat en bekräftelse att överklagandet mottagits, och ett målnummer. Därefter får motparten (Försäkringskassan) svara på överklagandet, varefter den som överklagat får möjlighet att yttra sig över Försäkringskassans svar.
Denna skriftväxling pågår tills målet är så väl utrett att förvaltningsrätten kan fatta ett beslut. Därmed avgörs målet och domen meddelas båda parter.
Du kan begära muntlig förhandling
Om du som överklagar själv vill ha en muntlig förhandling i förvaltningsrätten kan du önska det. Domstolen tar då ställning till din begäran.
– Muntlig förhandling är främst till för att komplettera det som redan framkommit i den skriftliga förhandlingen. Man kanske vill ha med sig ett vittne som kan styrka det man yrkar på, säger Linda Bergstrand.
Vid en muntlig förhandling blir man kallad till domstolen ett visst datum och klockslag. Man får ha med ombud och vittnen. Detta ska meddelas innan förhandlingen. Motparten är också där, och det är en processförare (jurist) från Försäkringskassan.
Den muntliga förhandlingen börjar med att domaren inleder förhandlingen. Man får presentera vad man yrkar och sina argument. Man kan även få svara på frågor från domstolen. Motparten får meddela sin inställning och sina argument, och kan också få svara på frågor. Domaren avslutar förhandlingen och meddelar när och hur domen kommer att meddelas, ofta inom fyra veckor från förhandlingen.
Hur länge dröjer det tills domen kommer?
Svaret är att detta varierar ganska mycket, eftersom väntetiden hos förvaltningsrätterna är olika över landet. Målen handläggs i den ordning de kommer in.
– Vad gäller förvaltningsrätten i Stockholm kan man få vänta i cirka ett år från att man skickar in sin överklagan, säger Linda Bergstrand.
När bör man överklaga till kammarrätten?
Oftast vinner Försäkringskassan över den enskilde i förvaltningsrätten. Då kan man förstås överklaga till nästa instans, kammarrätten, även om det då krävs ett prövningstillstånd.
– Det går tyvärr inte att generellt bedöma om man bör överklaga vidare till kammarrätten. Ibland är det solklart att något har missats, till exempel i förhållande till rättspraxis, och då bör man förstås överklaga. Men det är ett övervägande man får göra i varje enskilt fall, säger Linda Bergstrand.
Hur får man då prövningstillstånd hos kammarrätten? Kammarrätten kan ge prövningstillstånd av följande skäl:
• Kammarrätten är tveksam till om förvaltningsrätten har dömt rätt.
• Det går inte att bedöma om förvaltningsrättens avgörande är riktigt utan att prövningstillstånd ges (granskningsfall). Det kan till exempel handla om att det av domskälen inte i tillräcklig utsträckning framgår hur förvaltningsrättens har resonerat. Det kan också vara om målet är så omfattande eller på annat sätt komplicerat att en bedömning av riktigheten av det skälet svårligen låter sig göras.
• Målet är av sådan art att det behövs en dom i högre instans som kan bli vägledande för hur andra domstolar ska döma i liknande mål i framtiden (prejudikat).
• Det finns synnerliga skäl att ge prövningstillstånd för att pröva överklagandet.
Högsta förvaltningsdomstolen – bara om det finns starka skäl
Om man förlorar även i kammarrätten återstår den högsta instansen, Högsta förvaltningsdomstolen (HFD). Det är dock mycket svårt att få prövningstillstånd hos HFD.
– I dessa fall rekommenderas alltid konsultation med jurist om möjligheterna till prövningstillstånd. Prövningstillstånd i HFD lämnas bara om avgörandet antingen kan få betydelse som prejudikat, det vill säga ge ledning för hur andra liknande fall ska bedömas, eller om det finns synnerliga skäl. Det räcker som regel inte att kammarrätten kan ha dömt fel för att HFD ska pröva målet, säger Linda Bergstrand.
Läs även: Så här fungerar domstolarna inom LSS och socialrätt