Så sparar regeringen ytterligare 400 miljoner på personlig assistans

Regeringen har hittat ett nytt sätt att dra åt svångremmen för personlig assistans. Inför nästa år höjs schablonbeloppet för assistans med rekordlåga två procent, samtidigt som kostnadsökningarna väntas vara dubbelt så höga.

– Ett dråpslag, säger Göran Fredriksson, ordförande i branschstyrelsen för Personlig assistans inom Vårdföretagarna.

– Risken är att företag som specialiserat sig på brukare med omfattande behov slås ut och brukarna får sämre valfrihet, säger Göran Fredriksson.

Den 21 september blev det klart att schablonersättningen för personlig assistans för 2010 blir 252 kronor, en höjning med fem kronor från dagens 247 kr.
Det löneavtalet som träffats mellan Vårdföretagarna och Kommunal innebär samtidigt en nivåhöjning för personliga assistenter som är mer än dubbelt så hög.

Vårdföretagarna har protesterat mot den låga ändringen, men utan att få gehör från Socialdepartementet som formellt sett är den instans som lägger fram det årliga förslag som regeringen tar ställning till.

Ett dråpslag, säger Göran Fredriksson, Vårdföretagarna, om regeringens besparing på assistansersättningen.– Vi har inte lyckats få något svar på våra frågor om varför man gör en så drastisk förändring, säger Göran Fredriksson till Föräldrakraft.

– LSS-kommittén har ju tidigare föreslagit att det ska göras kostnadsdämpningar under ordnade former, men det vi nu ser är en dramatisk åtgärd som inte andas så mycket vetenskaplighet. Någon har gått in och pekat med hela handen och det måste vara finansdepartementet, säger Göran Fredriksson, som konstaterar att både SKL, Sveriges kommuner och landsting, och Försäkringskassan hade föreslagit större höjningar av schablonen.

Nu är risken stor att det de personliga assistenterna drabbas av kostnadsbesparingar. Vårdföretagarna har sagt upp avtalet med Kommunal och vill omförhandla nästa års löner.
– Alla kostnader måste rymmas inom schablonen och om något ”sticker iväg” måste något annat sparas in på. Det är en ständig balans mellan löner, kvalitetsutveckling, arbetsmiljö och så vidare. Det är en grannlaga uppgift redan idag och med en uppräkning som är drastiskt mindre än väntat riskerar kvaliteten att bli lidande, säger Göran Fredriksson.

Men nu blir det framförallt assistenterna som får ta smällen?
– Vi måste titta på hela kostnadssidan och eftersom lönerna utgör 85 procent av kostnaderna går det inte att undvika att diskutera lönerna, säger Göran Fredriksson.

Det nu uppsagda avtalet mellan Vårdföretagarna och Kommunal omfattar 10 000 medarbetare, men övriga cirka 60 000 assistenter i landet påverkas indirekt eftersom de har liknande villkor.

– År 2010 är det sista året i det treåriga avtal vi på Vårdföretagarna har träffat med Kommunal. Visst var det så att avtalet träffades under högkonjunktur och sedan dess har vi fått finanskris och extrem lågkonjunktur, men det hade ändå varit en behaglig gärning om regeringen i god tid hade aviserat att det måste ske en anpassning. Då hade det varit lättare att ha förståelse för regeringens beslut, säger Göran Fredriksson.

Har du någon förhoppning om att regeringen ändrar sitt beslut om schablonersättningen?
– Nej inte för år 2010 men vi måste stämma i bäcken så att vi inte får liknande idiotbeslut i framtiden.

Tror du att detta är ett trendbrott, som innebär fortsatta åtstramningar kommande år?
– Jag hoppas att det inte är så, men jag vet inte. Vi ser nu på andra områden att man gör stora besparingar. När vissa kommuner inför valfrihetsssytem för äldre- och handikappomsorgen passar man samtidigt på att pruta ersättningarna rejält. Det är två helt olika saker – men det drabbar samma målgrupp. Det känns inte som någon tillfällighet.

Den oväntat låga höjningen av schablonersättningen kan beräknas innebära en besparing för staten på cirka 400 miljoner kronor under 2010, jämfört om man hade höjt shablonen med väntade 10 kr istället för 5 kr.