Strid om sjukförsäkring hårdnar: S lovar riva upp försämringar

Mycket talar för att regeringen vill rulla tillbaka 2021 och 2022 års reformer i sjukförsäkringen. Reglerna för rätten till sjukpenning blir i så fall hårdare igen. En bortre tidsgräns kan återinföras.

Socialdemokraterna lovar att riva upp försämringar

Sådana förslag är nu ute på remiss. Remissvar måste vara inlämnade till regeringen senast 1 juli 2024.

Socialdemokraterna säger sig dock vara redo att riva upp eventuella försämringar vid ett framtida maktskifte.

– Vi kommer absolut att göra reglerna mer generösa igen om vi vinner nästa val. Om stupstocken återinförs river vi upp den, säger Anders Ygeman (S).

Vid ett seminarium hos SNS den 6 maj sa Anders Ygeman till HejaOlika att S redan arbetar på förslag som ska göra sjukförsäkringen rättvisare, och ge fler möjlighet till ersättning.

Utredare föreslår återgång till hårdare regler

Regeringens utredare Per Johansson har utvärderat reformer som infördes i sjukförsäkringen under 2021 och 2022. Utvärderingen presenterades den 2 april 2024.

Per Johansson
Per Johansson föreslår en återgång till tuffare regler för sjukförsäkringen.

I utredningen En utvärdering av förändringar i sjukförsäkringens regelverk 2021 och 2022 (SOU 2024:26) föreslår Per Johansson en återgång till tidigare regler, med betydligt hårdare krav för att få sjukpenning. Bland annat föreslås att enskildas arbetsförmåga åter prövas utan att yrkesgrupper på arbetsmarknaden behöver anges.

De nya mer generösa reglerna för äldre inom sjukersättningen föreslås däremot behållas, men utredaren vill att dess utveckling ”följs nära”.

LÄS ÄVEN:
Allt om sjuk- och aktivitetsersättning

”Striktare sjukförsäkring leder till att fler blir helt utan inkomst”

Den nya sjukförsäkringsutredningens förslag om striktare regler skulle leda till att fler människor blir helt utan inkomst.

Det var budskapet från Eva-Lo Ighe, generaldirektör för Inspektionen för socialförsäkringen, vid ett seminarium den 6 maj 2024.

Eva-Lo Ighe. Foto: Valter Bengtsson
Eva-Lo Ighe är generaldirektör för ISF, Inspektionen för socialförsäkringen.

Vid seminariet som anordnats av SNS hade Eva-Lo Ighe flera uppmaningar till regeringen och remissinstanserna när utredningsförslagen om hårdare regler för sjukpenning nu diskuteras.

Många får varken arbetsinkomst eller sjukpenning

Framförallt betonade hon att tuffare sjukskrivningskrav leder till en växande grupp personer som blir utan både arbetsinkomst och sjukpenning, eller annan ersättning.

– Utredningen om förändringar i sjukförsäkringen visar inte hur många som står helt utan inkomst, och inte heller hur sjukfrånvaron eller återgången till tidigare eller senare arbete skulle kunna se ut på längre sikt, sa Eva-Lo Ighe.

Ett strikt regelverk innebär att fler personer blir av med sin ersättning, och de flesta av dem går tillbaka till arbete. Samtidigt hamnar fler personer utan inkomst från arbete eller ersättningar.

ISF har i en rapport analyserat alla avslag på sjukpenning under 2019, och det rör sig om ungefär 7 procent av alla som fick avslag som hamnar utan inkomst efter avslag.

– Vår analys visar att det är en mindre del av de som saknar inkomst som har ekonomiskt bistånd. Effekterna av reformen för den här gruppen, som är utan inkomst, har inte redovisats i utvärderingen. Kanske har det analyserats, men det har inte redovisats, betonade Eva-Lo Ighe.

I en annan ISF-rapport konstateras att under perioder av striktare regelverk och tillämpning så har fler en arbetsinkomst, men samtidigt är det fler som står utan inkomster. Det omvända gäller för perioder med mer generös tillämpning och regelverk.

Konsekvenserna måste vägas in

– Det utredaren föreslår – i stort en återgång till tidigare regelverk – skulle sannolikt innebära att vid sidan om kortare sjukperioder, fler som har arbetsinkomst, även att fler står helt utan inkomst. Den konsekvensen måste också vägas in vid utformningen av eventuella regelförändringar, sa Eva-Lo Ighe.

– Men regelverket avgör inte ensamt hur tillämpningen ser ut i termer av hur många som får och får behålla, och inte heller vad som händer med de som inte får behålla ersättningen. Tillämpningen kan variera mycket inom ramen för samma regelverk, och en återgång till gamla regelverket är inte nödvändigtvis synonymt med hur det såg ut före de aktuella reformerna. Det behövs mer underlag för att bedöma hela utfallet av reformerna.

Varför har vi en sjukförsäkring?

Eva-Lo Ighe hoppas att den fortsatta beredningen av utredningens förslag tar avstamp i den grundläggande frågan: Vad ska vi ha sjukförsäkringen till?

– Vilka ska få ta del av den, vilka ska inte? Det som ligger i fokus i betänkandet och i debatten de senaste två decennierna är kravet på omställning; när kravet ska komma, och hur starkt kravet ska vara på den som har nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom.

– Om man utgår från kravet på omställning kan skillnaden mellan värdet på en generös tillämpning och en strikt istället uttryckas på ett annat sätt: Vad är det värt för individen, arbetsgivaren och samhället i stort att kunna gå tillbaka till det arbete där man har sin yrkesidentitet och erfarenhet, jämfört med värdet av att ställa om eller att ställa krav på snabb omställning till annat arbete?

– Det är svårt att värdera om en regelförändring är till det bättre eller sämre, om man inte har bestämt sig för vad som är bra och vad som är dåligt. Så länge det inte finns en samsyn om detta kommer utvärderingar att kunna visa på ett behov av förändring fram och tillbaka, sa Eva-Lo Ighe.

– Utredningen visar på vissa negativa konsekvenser av regelförändringar, men leder det till att reglerna måste ändras? Och ska vi i så fall gå tillbaka till tiden före reformen? Svaret är att det beror på vilka värden som anses viktigast när det gäller omställning och att ge ekonomisk trygghet till människor i händelse av sjukdom, sa Eva-Lo Ighe.

Efterlyser stabilitet

Eva-Lo Ighe lyfte också vikten av att skapa stabilitet i sjukförsäkringen.

– Ett pendlande mellan strikt och generös tillämpning är ett problem eftersom det inte blir förutsägbart när en person i samma situation vid en tidpunkt kan bedömas sakna rätt till ersättning, men vid en annan tidpunkt har en sådan rätt. Att ha återkommande, snabba och ingripande förändringar i sjukförsäkringens regelverk är olyckligt, inte minst i de delar som påverkar det utrymme som är skapat för att kunna göra individuella bedömningar, sa Eva-Lo Ighe.

Funktionsrätt: Vi baxnar över förslag hårdare sjukregler

”Vi baxnar när vi hör vad som föreslås.” Så kommenterar Funktionsrätt Sverige de nya utredningsförslagen om nedskärningar inom sjukförsäkringen.

– Vi har svårt att tro att det är regeringens önskan att ta oss tillbaka till en ordning där sjuka människor prövades mot fiktiva arbeten, jobb som inte finns på arbetsmarknaden, säger Nicklas Mårtensson, ordförande för Funktionsrätt Sverige.

Nicklas Mårtensson. Foto: Linnea Bengtsson.
Nicklas Mårtensson. Foto: Linnea Bengtsson.

– Självklart vill vi att människor som kan arbeta också ska göra det, men receptet är inte att i förtid tvinga ut människor från försäkringen utan att ha fått en chans att rehabilitera sig klart. Blir utredningens förslag verklighet är vi tillbaka till ett regelverk som förde människor med rejäla kliv mot utanförskap, i stället för närmare arbete och som fick helt orimliga följder för människor som haft oturen att drabbas av sjukdom, säger Nicklas Mårtensson.

Vad handlar den nya sjukförsäkringsstriden om?

Utredningen En utvärdering av förändringar i sjukförsäkringens regelverk 2021 och 2022 (SOU 2024:26) presenterades den 2 april 2024. Utredningen har genomförts av Per Johansson, särskild utredare, professor i statistik Uppsala universitet, och överlämnades till Anna Tenje, äldre- och socialförsäkringsminister.

Här nedan beskriver vi de viktigaste slutsatserna och förslagen i utredningen.

Bakgrunden är att sjukförsäkringen före 2021/22 fungerade dåligt. Många förlorade sin sjukpenning efter dag 180, och tvingades då avbryta sin rehabilitering, även om de var på väg tillbaka med stöd från arbetsgivare och läkare. De som förlorade sjukpenningen hänvisades ofta till fiktiva arbeten som inte fanns på arbetsmarknaden. Under åren 2021 och 2022 gjordes förändringar som innebar lättnader i kraven på de sjuka. Efter det senaste regeringsskiftet tillsattes en utredning för att utvärdera förändringarna 2021 och 2022.

Utredningen finns på regeringens webbplats.

2021: Sänkta kraven för sjukpenning efter dag 180

Undantag för övervägande skäl

Den som är sjukskriven får sin arbetsförmåga bedömd mot arbete hos den egna arbetsgivaren de första 180 dagarna, sedan mot normalt förekommande arbeten på hela arbetsmarknaden.
I mars 2021 infördes ett undantag vid dag 181, så att prövningen av arbetsförmågan mot hela arbetsmarknaden kan skjutas upp. Detta under förutsättning att övervägande skäl talar för att personen kan återgå i arbete hos den egna arbetsgivaren senast dag 365, och i samma omfattning som innan sjukperioden.
Syftet med undantaget är att ge den försäkrade och arbetsgivare mer tid att via rehabilitering och anpassning av arbetsuppgifter öka chanserna för en varaktig återgång hos arbetsgivaren. Med övervägande avses att mer ska tala för än emot att återgången ska kunna ske senast dag 365 i rehabiliteringskedjan.

Undantag för särskilda skäl

I februari 2022 infördes ytterligare ett undantag vid dag 181: särskilda skäl. Därmed kan prövningen av arbetsförmågan mot hela arbetsmarknaden skjutas upp ytterligare, om stor sannolikhet talar för att den försäkrade kan återgå i arbete hos arbetsgivaren före dag 550. För att undantaget ska kunna tillämpas krävs att det finns en välgrundad anledning att anta att återgången kan ske senast vid dag 550. Bedömningen ska vara baserad på en sammantagen bedömning av alla omständigheter i ärendet, såväl medicinska som annat.
Motivet var att regeringen ansåg att det kan finnas situationer då den försäkrade kan behöva mer tid för rehabilitering för att komma tillbaka i sitt ordinarie arbete.

Varför infördes ”övervägande skäl” och ”särskilda skäl” 2021?

Fler skulle ges möjlighet till arbetslivsinriktad rehabilitering under trygga former och återgå i arbete hos den egna arbetsgivaren. Undantagen innebär en mindre strikt bedömning av arbetsoförmågan mellan dag 181 och dag 550.

Vad blev resultat av förändringarna?

  • Sjukskrivningarna har blivit längre: exempelvis, en ökning med 6 procent att vara var kvar i en sjukskrivningen efter 24 månader.
  • Återgången till den egna arbetsgivaren har minskat: exempelvis 2 procent färre åtgår till arbetsgivaren efter 24 månader.
  • Arbetsinkomsterna har minskat med cirka 3 procent efter 24 månader.
  • Färre erhåller arbetslöshetsersättning (1 500 personer) respektive ålderspension (1 300 personer) efter 24 månader.
  • Inga effekter med avseende på hälsa, ekonomiskt bistånd eller totala inkomster.
  • Utgifterna i sjukförsäkringen har ökat med, lågt räknat, 16 procent.

Vad föreslår utredningen 2024?

Undantagen i bedömningen mot normalt förekommande arbete övervägande respektive särskilda skäl tas bort. De tidigare reglerna i bedömningen vid dag 180 återinförs (gamla särskilda skäl). Striktare bestämmelser för rätt till ersättning efter dag 180 ska leda till en högre återgång i arbete utan några negativa förväntade effekter på hälsa eller på framtida risk för sjukskrivning.

2022: Lättnader i kraven för sjukpenning och sjukersättning bland äldre

Bakgrund till ”äldreregler” inom sjukpenningen

I februari 2022 infördes en bestämmelse i sjukförsäkringen om att försäkrade som har rätt till ålderspension, det vill säga är mellan 62 och 65 år, ska undantas från bedömningen mot hela arbetsmarknaden och i stället bedömas mot arbete hos den befintliga arbetsgivaren. Åldersgränserna höjdes till 63 respektive 66 år 2023.
Det gamla regelverket ansågs missgynna försäkrade med ett långt arbetsliv bakom sig inom ett fysiskt krävande yrke. Dessa fick ofta avslag på sin ansökan om sjukpenning eftersom de bedömdes kunna klara ett fysiskt enklare arbete. Som en konsekvens av det negativa beslutet fanns också en farhåga om att den försäkrade skulle ta ut ålderspension i förtid vilket skulle leda till att den livslånga pensionen blev lägre.

Man menade att den samhällsekonomiska nyttan med krav på omställning bland äldre var alltför osäker. Med kort tid kvar i arbetslivet kan det visa sig mer lönsamt att låta personen arbeta kvar i sitt befintliga arbete i stället för att tvinga personen till en utdragen och osäker omställning till ett heltidsarbete.

Varför sänktes kraven på äldre?

Många äldre inom praktiska yrken och problem med rörelseorganen fick avslag på ansökan om ersättning. Genom lägre krav på omställning ville man minska tidigt uttag av ålderspension.

Vad blev resultatet?

  • Längre sjukskrivningar: exempelvis, 6 procent fler kvar i en sjukskrivning efter 12 månader.
  • Lågt räknat 9 procent lägre arbetsinkomster.
  • Inga effekter på totala inkomster eller på hälsa.
  • Osäkra men sannolikt små effekter på pensionsrelaterade inkomster.
  • Effekterna lika för män och kvinnor men tydligast för dem med problem i rörelseorganen.
  • Ökade utgifter i sjukförsäkringen med, lågt räknat, 6 procent.

Vad föreslår utredningen 2024?

Äldreregeln inom sjukpenningen tas bort. Borttagande av undantaget för äldre inom sjukpenningen kommer att öka återgången i arbete och arbetsinkomsterna.

Bakgrund till ”äldreregler” inom sjukersättningen

Den 1 september 2022 infördes nya regler för rätt till sjukersättning bland försäkrade som uppnått en ålder som innebär att sjukersättning endast kan lämnas inom ytterligare fem år. För 2023 var denna ålder 60 år och 11 månader. Reglerna innebär att de försäkrades arbetsförmåga för rätt till ersättning inte längre ska prövas mot förvärvsarbeten på hela arbetsmarknaden, utan mot normalt förekommande arbeten som den försäkrade har erfarenhet av under de senaste 15 åren.
I likhet med äldrereglerna inom sjukpenningen riktade sig även denna reform till försäkrade med ett långt arbetsliv bakom sig inom ett fysiskt krävande arbete. Med sänkta krav för rätt till sjukersättning skulle färre äldre ta ut ålderspension i förtid.

Varför infördes äldreregler inom sjukersättningen?

Öka den ekonomiska tryggheten för personer som haft fysiskt krävande arbeten och minska behovet av tidigt uttag av ålderspension.

Vad blev resultatet?

  • Ökning av antalet mottagare av sjukersättning 2 000 fler på årsbasis, ökning motsvarande 80 procent
  • Ökningen omfattar både män och kvinnor och försäkrade med olika
    diagnoser och yrken
  • Fler långtidssjukskrivna (>1 år) övergår från sjukpenning till sjukersättning.
  • Inga effekter på arbetsinkomster, hälsa eller på inkomster totalt
  • Osäkra men sannolikt små effekter på uttag av ålderspension
  • Kort uppföljningsperiod, endast 9 månader.

Diagrammet ovan: De nya, mer generösa reglerna för sjukersättning för äldre  som infördes 2022 har gett en kraftig ökning av beviljanden. Resultaten visar att reformen haft en tydlig och positiv inverkan på antalet nya försäkrade som beviljas sjukersättning, heter det i utredningen. Diagrammet är hämtat från SOU 2024:26, sidan 152.

Diagrammet visar antalet nybeviljade perioder med sjukersättning från 2016 och framåt. För dem i åldern 30–55 har mer än en halvering skett under perioden, från 700 i månaden i början på 2016 till 300 i slutet på 2022. För grupperna 56–59 respektive 60–64 år har nivån legat stabilt omkring 100 nybeviljanden per månad sedan 2017. I slutet på 2022 sker en tydlig ökning i gruppen 60–64 år, från 100 till cirka 200 i månaden.

Vad föreslår utredningen 2024?

Äldreregeln inom sjukersättningen behålls men med rekommendationen att utvecklingen följs nära.

Angiven yrkesgrupp vid bedömning mot normalt förekommande arbete 2022

Bakgrund: ”Angiven yrkesgrupp”

I september 2022 lagstiftades att Försäkringskassan, i prövningen av den försäkrades arbetsförmåga mot ett på arbetsmarknaden normalt förekommande arbete, ska ange en eller flera yrkesgrupper inom vilken den försäkrade bedöms ha arbetsförmåga.
Syftet var att öka begripligheten för den försäkrade vid negativa beslut. Det betonades att kravet inte skulle ha någon inverkan på beslutet i sig, den arbetsmarknad mot vilken den försäkrade bedömdes skulle varken göras bredare eller smalare.

Vad föreslår utredningen 2024?

”Angiven yrkesgrupp” tas bort ur lagtexten.

Nya regler för behovsanställda 2022

Bakgrund: Behovsanställda

Den 1 februari 2022 infördes bestämmelser i Socialförsäkringsbalken om definitionen av vem som är att betrakta som behovsanställd och hur dennes arbetsförmåga ska bedömas.
Bestämmelserna syftade till att skapa ett mer rättvist regelverk där fler skulle ges ett bättre försäkringsskydd.
En försäkrad som annars hade bedömts som arbetslös, och därmed fått sin arbetsförmåga bedömd mot ett normalt förekommande arbete den första sjukdagen, kan bedömas som behovsanställd och skyddas från en bredare bedömningsgrund under de första 90 dagarna av sjukperioden.

Vad föreslår utredningen 2024?

De nya reglerna för behovsanställda tas bort. Slopandet av reglerna för behovsanställning och flexibel deltidssjukskrivning bör öka förutsägbarheten och rättssäkerheten i sjukförsäkringen samt minska risken för överutnyttjande.

Flexiblare regler vid deltidssjukskrivning 2022

Bakgrund: Ökad flexibilitet vid deltidssjukskrivning

I februari 2022 förändrades bestämmelserna för sjukpenning vid deltidssjukskrivning. Tidigare krävdes en jämn reducering av arbetstiden varje dag för att partiell sjukskrivning skulle tillämpas. Undantag kunde då endast göras om medicinska skäl förelåg. Med de nya reglerna kan det röra sig om såväl medicinska som andra skäl, förutsatt att arbetstidens förläggning inte försämrar möjligheterna till återgång i arbete.
Med de flexiblare reglerna hoppades regeringen kunna undvika situationer där individen helt behöver avstå från att arbeta i stället för att arbeta till viss del. Vidare menade man att det finns ett visst forskningsstöd för att partiell sjukskrivning påskyndar full återgång i arbete och att den gradvisa återgången är en viktig del av rehabiliteringen och arbetsåtergången vid flera psykiatriska tillstånd.

Vad föreslår utredningen 2024?

Flexiblare regler för rätt till deltidssjukskrivning tas bort. Reglerna inskränks till fall där det är medicinskt motiverat och det bedöms öka sannolikheten för full återgång i arbete. Slopandet av reglerna för behovsanställning och flexibel deltidssjukskrivning bör öka förutsägbarheten och rättssäkerheten i sjukförsäkringen samt minska risken för överutnyttjande.

Upprörd kritik över utredningens förslag

Utredningens förslag mötte upprörd kritik från många olika håll. LO:s ordförande Susanna Gideonsson uttalade att regeringen snabbt måste klargöra att de inte tänker gå vidare med utredningens förslag. Gideonsson menar att förslagen innebär en tillbakagång till de rättsosäkra och otrygga system som gällde före 2021.

”Vi minns alla berättelserna om cancersjuka som blev utan ersättning och hur sjukas arbetsförmåga bedömdes mot jobb som inte fanns. Det var en ovärdig modell med outhärdliga mänskliga konsekvenser”, sa Susanna Gideonsson.

Även TCO:s ordförande Therese Svanström är kritisk till utredningen:

”Det tar tid för Försäkringskassan att utveckla verktyg och praxis för att hantera nya regelverk och innan reformer är fullt ut implementerade. Utredningen noterar själv att tidsperioden är för kort för en del av de reformer som utvärderas. Vi menar att detta gäller helheten. Att dra så långtgående slutsatser som att reformerna ska dras tillbaka baserat på den korta utvärderingsperioden är inte seriöst och gör utvärderingen ofullständig”, skriver Therese Svanström i en debattartikel.

Vilka regler gäller för att få sjukpenning?

Så här sammanfattas reglerna 2022 av Försäkringskassan i skriften Socialförsäkringen i siffror 2023.

En person kan få hel, tre fjärdedels, halv eller en fjärdedels sjukpenning vid nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom.

Under de första 14 dagarna i en sjukperiod ansvarar arbetsgivaren för att betala sjuklön till den som är anställd, därefter görs detta av Försäkringskassan. Den som är arbetslös eller egenföretagare kan få sjukpenning från Försäkringskassan redan från början av sjukperioden.

För anställda och arbetslösa görs ett karensavdrag som motsvarar 20 procent av den sjuklön eller sjukpenning som den försäkrade får vid sjukfrånvaro en genomsnittlig kalendervecka.

En egenföretagare har istället enligt huvudregeln 7 karensdagar, men även möjlighet att välja en karenstid på 1, 14, 30, 60 eller 90 dagar.

Nedsättningen av arbetsförmågan på grund av sjukdom ska från den 8:e dagen styrkas med läkarintyg.

Sjukpenning på normalnivå, motsvarande knappt 80 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten (SGI), kan betalas ut under 364 dagar inom en ramtid om 450 dagar. Personer med allvarliga sjukdomar kan beviljas sjukpenning på normalnivå för obegränsad tid.

Sjukpenning kan som högst baseras på inkomst motsvarande 10 prisbasbelopp vilket år 2022 motsvarade 1 027 kronor per dag vid hel sjukpenning på normalnivå.

Om nedsättningen av arbetsförmågan kvarstår efter 364 dagar kan sjukpenning betalas ut i form av sjukpenning på fortsättningsnivå. Ersättningen motsvarar då knappt 75 procent av SGI vilket år 2022 motsvarade en maximal ersättning på 963 kronor per dag.

Den som är arbetslös kan få sjukpenning med högst 543 kronor per dag, vilket motsvarar det högsta dagpenningbeloppet inom arbetslöshetsförsäkringen.

Bedömning av arbetsförmågans nedsättning görs enligt ”rehabiliteringskedjan”.

  • De första 90 dagarna bedöms arbetsförmågans nedsättning för anställda i förhållande till det vanliga arbetet eller annat tillfälligt arbete som arbetsgivaren kan erbjuda.
  • Efter 90 dagar bedöms arbetsförmågans nedsättning för anställda även i förhållande till andra arbeten som arbetsgivaren kan erbjuda efter omplacering.
  • Efter 180 dagar bedöms arbetsförmågans nedsättning för anställda mot angivet arbete som normalt förekommer på arbetsmarknaden. Det gäller dock inte om Försäkringskassan bedömer att det finns övervägande skäl, det vill säga att mer talar för än emot att hen kommer att kunna gå tillbaka till arbete hos arbetsgivaren inom 365 dagar i samma omfattning som tidigare, eller om det kan anses oskäligt att bedöma arbetsförmågan mot sådant arbete som är normalt förekommande på arbetsmarknaden. Då bedöms arbetsförmågans nedsättning i förhållande till arbete hos arbetsgivaren även efter dag 180.
  • Om det kan anses oskäligt att bedöma arbetsförmågan mot sådant arbete som normalt förekommer på arbetsmarknaden kan bedömningen göras i förhållande till arbete hos arbetsgivaren även efter dag 365 trots att den försäkrade bedöms ha arbetsförmåga i ett arbete som normalt förekommer på arbetsmarknaden.
  • Dessutom finns ytterligare en möjlighet till undantag från bedömningen mot normalt förekommande arbete om det finns särskilda skäl. Särskilda skäl innebär att det finns stor sannolikhet för att individen kan vara tillbaka i ordinarie jobb eller annat arbete hos arbetsgivaren senast dag 550 i sjukperioden.
  • För egenföretagare görs en prövning mot det vanliga arbetet fram till och med dag 180. Därefter prövas arbetsförmågans nedsättning i förhållande till sådant angivet arbete som normalt förekommer på arbetsmarknaden om det inte det finns övervägande skäl för att hen kommer att kunna återgå i arbete inom 365 dagar eller om det kan anses oskäligt att bedöma arbetsförmågan i förhållande till normalt förekommande arbeten. Också för egenföretagare finns undantaget särskilda skäl om det finns stor sannolikhet att individen kan vara tillbaka i arbete i det egna företaget senast dag 550 i sjukperioden.
  • Anställda och egenföretagare som fyllt 62 år får sin arbetsförmåga prövad mot jobb hos arbetsgivaren även efter dag 180 i rehabiliteringskedjan.
  • För arbetslösa prövas arbetsförmågans nedsättning redan från första sjukdagen i förhållande till sådant arbete som normalt förekommer på arbetsmarknaden.

Mera fakta: Så fungerar rehabiliteringskedjan dag 1–550

Bedömningen av rätt sjukpenning görs stegvis enligt reglerna i ”rehabiliteringskedjan”, där din arbetsförmåga bedöms på olika sätt beroende på hur länge du varit sjuk.

Rehabiliteringskedjan infördes 2008 och var då en stor förändring. Arbetsförmågan började då bedömas även mot ”normalt förekommande arbeten”, vilket även kan innebära fiktiva eller påhittade jobb. En person med fysiska besvär kunde nekas sjukpenning med motiveringen att hen kunde ta ett jobb där man sitter ned. Den som hade psykiska besvär kunde nekas sjukpenning, för att hen kan ta ett jobb som inte kräver koncentration.

Under den S-ledda regeringen infördes förändringar och undantag under åren 2021-2022, men själva rehabiliteringskedjan finns kvar.

Sjukpenningen och rehabiliteringskedjan
PeriodDag 1–90Dag 91–180Dag 181–365Dag 366–550
När har du rätt till sjukpenning?Under de första 90 dagarna har du rätt till sjukpenning om du INTE kan utföra ditt vanliga arbete, eller ett annat tillfälligt arbete, hos din arbetsgivare.Efter 90 dagar utvidgas bedömningen, och du har BARA rätt till sjukpenning om du INTE kan utföra något arbete alls hos din arbetsgivare, inte ens genom omplacering.Efter 180 dagar blir bedömningen ännu bredare. Nu har du bara rätt till sjukpenning om du INTE kan utföra något arbete på hela den vanliga arbetsmarknaden – normalt förekommande arbete.Du har bara rätt till sjukpenning om du INTE kan utföra något arbete på hela den vanliga arbetsmarknaden – normalt förekommande arbete.
Vilka specialregler finns?Det finns några undantag, då arbetsförmågan kan bedömas i förhållande till arbete hos din arbetsgivare även efter dag 180. Det kan vara:1. Om du är 63 år eller över (den ålder då du tidigast kan ta ut ålderspension). 2. Om det finns ÖVERVÄGANDE SKÄL att tro att du kan gå tillbaka till arbete hos din arbetsgivare innan 365 dagar sedan du blev sjukskriven. 3. Om det finns SÄRSKILDA SKÄL som talar för att du med stor sannolikhet kan återgå till arbete hos din arbetsgivare senast dag 550. 4. Om du till exempel har en allvarlig sjukdom eller får rehabilitering efter en olycka.Undantag då arbetsförmågan kan bedömas i förhållande till arbete hos din arbetsgivare:1. Om det finns SÄRSKILDA SKÄL som talar för att du kommer att kunna återgå till arbete hos din arbetsgivare senast dag 550.2. Om du till exempel har en allvarlig sjukdom eller får rehabilitering efter en olycka.3. Om du är 63 år eller över.
KommentarBedömning mot arbeten på arbetsmarknaden. När Försäkringskassan gör en bedömning om en person klarar ett annat arbete på arbetsmarknaden sätts personens medicinska förutsättningar i relation till kraven i olika yrkesgrupper. På Arbetsförmedlingens hemsida, https://arbetsformedlingen .se/kunskapsmaterialet, finns en förteckning över dessa yrkesgrupper. Yrkesgrupperna innehåller yrken, yrkesinriktningar och yrkesroller och beskriver de fysiska och psykiska krav som ställs för att utföra arbete inom de olika grupperna.