Så kan sjukförsäkringen skäras ned (nya förslagen i korthet)

Regeringens utredare Per Johansson har utvärderat reformer som infördes i sjukförsäkringen under 2021 och 2022.

Föreslår återgång till hårdare regler

I utredningen En utvärdering av förändringar i sjukförsäkringens regelverk 2021 och 2022 (SOU 2024:26) föreslår Per Johansson en återgång till tidigare regler, med betydligt hårdare krav för att få sjukpenning.

De nya mer generösa reglerna för äldre inom sjukersättningen föreslås däremot behållas, men utredaren vill att dess utveckling ”följs nära”.

LÄS ÄVEN:
Funktionsrätt Sverige: Vi baxnar över förslag om sämre sjukförsäkring

2021 sänktes kraven för rätt till sjukpenning efter dag 180

Undantag för övervägande skäl

Den som är sjukskriven får sin arbetsförmåga bedömd mot arbete hos den egna arbetsgivaren de första 180 dagarna, sedan mot normalt förekommande arbeten på hela arbetsmarknaden.
I mars 2021 infördes ett undantag vid dag 181, så att prövningen av arbetsförmågan mot hela arbetsmarknaden kan skjutas upp. Detta under förutsättning att övervägande skäl talar för att personen kan återgå i arbete hos den egna arbetsgivaren senast dag 365, och i samma omfattning som innan sjukperioden.
Syftet med undantaget är att ge den försäkrade och arbetsgivare mer tid att via rehabilitering och anpassning av arbetsuppgifter öka chanserna för en varaktig återgång hos arbetsgivaren. Med övervägande avses att mer ska tala för än emot att återgången ska kunna ske senast dag 365 i rehabiliteringskedjan.

Undantag för särskilda skäl

I februari 2022 infördes ytterligare ett undantag vid dag 181: särskilda skäl. Därmed kan prövningen av arbetsförmågan mot hela arbetsmarknaden skjutas upp ytterligare, om stor sannolikhet talar för att den försäkrade kan återgå i arbete hos arbetsgivaren före dag 550. För att undantaget ska kunna tillämpas krävs att det finns en välgrundad anledning att anta att återgången kan ske senast vid dag 550. Bedömningen ska vara baserad på en sammantagen bedömning av alla omständigheter i ärendet, såväl medicinska som annat.
Motivet var att regeringen ansåg att det kan finnas situationer då den försäkrade kan behöva mer tid för rehabilitering för att komma tillbaka i sitt ordinarie arbete.

Varför infördes ”övervägande skäl” och ”särskilda skäl” 2021?

Fler skulle ges möjlighet till arbetslivsinriktad rehabilitering under trygga former och återgå i arbete hos den egna arbetsgivaren. Undantagen innebär en mindre strikt bedömning av arbetsoförmågan mellan dag 181 och dag 550.

Vad blev resultat av förändringarna?

  • Sjukskrivningarna har blivit längre: exempelvis, en ökning med 6 procent att vara var kvar i en sjukskrivningen efter 24 månader.
  • Återgången till den egna arbetsgivaren har minskat: exempelvis 2 procent färre åtgår till arbetsgivaren efter 24 månader.
  • Arbetsinkomsterna har minskat med cirka 3 procent efter 24 månader.
  • Färre erhåller arbetslöshetsersättning (1 500 personer) respektive ålderspension (1 300 personer) efter 24 månader.
  • Inga effekter med avseende på hälsa, ekonomiskt bistånd eller totala inkomster.
  • Utgifterna i sjukförsäkringen har ökat med, lågt räknat, 16 procent.

Vad föreslår utredningen 2024?

Undantagen i bedömningen mot normalt förekommande arbete övervägande respektive särskilda skäl tas bort. De tidigare reglerna i bedömningen vid dag 180 återinförs (gamla särskilda skäl). Striktare bestämmelser för rätt till ersättning efter dag 180 ska leda till en högre återgång i arbete utan några negativa förväntade effekter på hälsa eller på framtida risk för sjukskrivning.

Lättnader i kraven för sjukpenning och sjukersättning bland äldre 2022

Bakgrund till ”äldreregler” inom sjukpenningen

I februari 2022 infördes en bestämmelse i sjukförsäkringen om att försäkrade som har rätt till ålderspension, det vill säga är mellan 62 och 65 år, ska undantas från bedömningen mot hela arbetsmarknaden och i stället bedömas mot arbete hos den befintliga arbetsgivaren. Åldersgränserna höjdes till 63 respektive 66 år 2023.
Det gamla regelverket ansågs missgynna försäkrade med ett långt arbetsliv bakom sig inom ett fysiskt krävande yrke. Dessa fick ofta avslag på sin ansökan om sjukpenning eftersom de bedömdes kunna klara ett fysiskt enklare arbete. Som en konsekvens av det negativa beslutet fanns också en farhåga om att den försäkrade skulle ta ut ålderspension i förtid vilket skulle leda till att den livslånga pensionen blev lägre.

Man menade att den samhällsekonomiska nyttan med krav på omställning bland äldre var alltför osäker. Med kort tid kvar i arbetslivet kan det visa sig mer lönsamt att låta personen arbeta kvar i sitt befintliga arbete i stället för att tvinga personen till en utdragen och osäker omställning till ett heltidsarbete.

Varför sänktes kraven på äldre?

Många äldre inom praktiska yrken och problem med rörelseorganen fick avslag på ansökan om ersättning. Genom lägre krav på omställning ville man minska tidigt uttag av ålderspension.

Vad blev resultatet?

  • Längre sjukskrivningar: exempelvis, 6 procent fler kvar i en sjukskrivning efter 12 månader.
  • Lågt räknat 9 procent lägre arbetsinkomster.
  • Inga effekter på totala inkomster eller på hälsa.
  • Osäkra men sannolikt små effekter på pensionsrelaterade inkomster.
  • Effekterna lika för män och kvinnor men tydligast för dem med problem i rörelseorganen.
  • Ökade utgifter i sjukförsäkringen med, lågt räknat, 6 procent.

Vad föreslår utredningen 2024?

Äldreregeln inom sjukpenningen tas bort. Borttagande av undantaget för äldre inom sjukpenningen kommer att öka återgången i arbete och arbetsinkomsterna.

Bakgrund till ”äldreregler” inom sjukersättningen

Den 1 september 2022 infördes nya regler för rätt till sjukersättning bland försäkrade som uppnått en ålder som innebär att sjukersättning endast kan lämnas inom ytterligare fem år. För 2023 var denna ålder 60 år och 11 månader. Reglerna innebär att de försäkrades arbetsförmåga för rätt till ersättning inte längre ska prövas mot förvärvsarbeten på hela arbetsmarknaden, utan mot normalt förekommande arbeten som den försäkrade har erfarenhet av under de senaste 15 åren.
I likhet med äldrereglerna inom sjukpenningen riktade sig även denna reform till försäkrade med ett långt arbetsliv bakom sig inom ett fysiskt krävande arbete. Med sänkta krav för rätt till sjukersättning skulle färre äldre ta ut ålderspension i förtid.

Varför infördes äldreregler inom sjukersättningen?

Öka den ekonomiska tryggheten för personer som haft fysiskt krävande arbeten och minska behovet av tidigt uttag av ålderspension.

Vad blev resultatet?

  • Ökning av antalet mottagare av sjukersättning 2 000 fler på årsbasis, ökning motsvarande 80 procent
  • Ökningen omfattar både män och kvinnor och försäkrade med olika
    diagnoser och yrken
  • Fler långtidssjukskrivna (>1 år) övergår från sjukpenning till sjukersättning.
  • Inga effekter på arbetsinkomster, hälsa eller på inkomster totalt
  • Osäkra men sannolikt små effekter på uttag av ålderspension
  • Kort uppföljningsperiod, endast 9 månader.

Vad föreslår utredningen 2024?

Äldreregeln inom sjukersättningen behålls men med rekommendationen att utvecklingen följs nära.

Angiven yrkesgrupp vid bedömning mot normalt förekommande arbete 2022

Bakgrund: ”Angiven yrkesgrupp”

I september 2022 infördes ett lagkrav som innebär att Försäkringskassan i prövningen av den försäkrades arbetsförmåga mot ett på arbetsmarknaden normalt förekommande arbete, ska ange en eller flera yrkesgrupper inom vilken den försäkrade bedöms ha arbetsförmåga.
Syftet var att öka begripligheten för den försäkrade vid negativa beslut. Det betonades att kravet inte skulle ha någon inverkan på beslutet i sig, den arbetsmarknad mot vilken den försäkrade bedömdes skulle varken göras bredare eller smalare.

Vad föreslår utredningen 2024?

”Angiven yrkesgrupp” tas bort ur lagtexten.

Nya regler för behovsanställda 2022

Bakgrund: Behovsanställda

Den 1 februari 2022 infördes bestämmelser i Socialförsäkringsbalken om definitionen av vem som är att betrakta som behovsanställd och hur dennes arbetsförmåga ska bedömas.
Bestämmelserna syftade till att skapa ett mer rättvist regelverk där fler skulle ges ett bättre försäkringsskydd.
En försäkrad som annars hade bedömts som arbetslös, och därmed fått sin arbetsförmåga bedömd mot ett normalt förekommande arbete den första sjukdagen, kan bedömas som behovsanställd och skyddas från en bredare bedömningsgrund under de första 90 dagarna av sjukperioden.

Vad föreslår utredningen 2024?

De nya reglerna för behovsanställda tas bort. Slopandet av reglerna för behovsanställning och flexibel deltidssjukskrivning bör öka förutsägbarheten och rättssäkerheten i sjukförsäkringen samt minska risken för överutnyttjande.

Flexiblare regler vid deltidssjukskrivning 2022

Bakgrund: Ökad flexibilitet vid deltidssjukskrivning

I februari 2022 förändrades bestämmelserna för sjukpenning vid deltidssjukskrivning. Tidigare krävdes en jämn reducering av arbetstiden varje dag för att partiell sjukskrivning skulle tillämpas. Undantag kunde då endast göras om medicinska skäl förelåg. Med de nya reglerna kan det röra sig om såväl medicinska som andra skäl, förutsatt att arbetstidens förläggning inte försämrar möjligheterna till återgång i arbete.
Med de flexiblare reglerna hoppades regeringen kunna undvika situationer där individen helt behöver avstå från att arbeta i stället för att arbeta till viss del. Vidare menade man att det finns ett visst forskningsstöd för att partiell sjukskrivning påskyndar full återgång i arbete och att den gradvisa återgången är en viktig del av rehabiliteringen och arbetsåtergången vid flera psykiatriska tillstånd.

Vad föreslår utredningen 2024?

Flexiblare regler för rätt till deltidssjukskrivning tas bort. Reglerna inskränks till fall där det är medicinskt motiverat och det bedöms öka sannolikheten för full återgång i arbete. Slopandet av reglerna för behovsanställning och flexibel deltidssjukskrivning bör öka förutsägbarheten och rättssäkerheten i sjukförsäkringen samt minska risken för överutnyttjande.

Om texterna i denna artikel

Texterna ovan är hämtade från utredningen En utvärdering av förändringar i sjukförsäkringens regelverk 2021 och 2022 (SOU 2024:26) och presentationen den 2 april 2024. Utredningen har genomförts av Per Johansson, särskild utredare, professor i statistik Uppsala universitet, och överlämnades till Anna Tenje, äldre- och socialförsäkringsminister.

Vid presskonferensen samma dag meddelade Anna Tenje att utredningen kommer att skickas ut på remiss.

Utredningen finns på regeringens webbplats.

Upprörd kritik mot utredningens förslag

Utredningens förslag mötte upprörd kritik från många olika håll. LO:s ordförande Susanna Gideonsson uttalade att regeringen snabbt måste klargöra att de inte tänker gå vidare med utredningens förslag. Gideonsson menar att förslagen innebär en tillbakagång till de rättsosäkra och otrygga system som gällde före 2021.

”Vi minns alla berättelserna om cancersjuka som blev utan ersättning och hur sjukas arbetsförmåga bedömdes mot jobb som inte fanns. Det var en ovärdig modell med outhärdliga mänskliga konsekvenser”, sa Susanna Gideonsson.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *