Allt om anpassad grundskola och anpassad gymnasieskola 2023

Riksdagen beslutade 21 juni 2022 att namnändra särskolan:
Grundsärskolan byter namn till anpassad grundskola.
Gymnasiesärskola blir anpassad gymnasieskola.
Namnändringarna gäller från 2 juli 2023.

Anpassade grundskolan får även en läsa-skriva-räkna-garanti.
Starten för detta sker sommaren 2024.
Det är fem år efter att garantin infördes i vanliga skolan.

LÄS ÄVEN: Ta itu med lärarbristen i anpassade skolan omgående

Ett historiskt beslut

”En historisk dag! Riksdagen klubbade igenom förslaget att byta namn på särskolan till anpassad skola. Stort tack till Leo Lust och Rasmus Westlund som i många år kämpat för detta namnbyte”, skrev skolminister Lina Axelsson Kihlblom i ett twittermeddelande om riksdagsbeslutet den 21 juni 2022.

På plats på åhörarläktaren i riksdagen fanns dessa två elever som kämpat så hårt för namnbytet. Leo Lust, 19 år, och Rasmus Westlund, 21 år, intervjuades av tidningen Läraren.

När bytte särskolan namn?

Namnändring till anpassad grundskola och anpassad gymnasieskola började gälla 2 juli 2023.

Till grund för riksdagsbeslutet låg regeringens proposition om Elevhälsa och stärkt utbildning för elever med intellektuell funktionsnedsättning (Prop. 2021/22:162). Den 21 juni 2022 antogs förslagen av riksdagen. Debatten i riksdagen ägde rum 20 juni och kan ses i riksdagens webb-tv.

Så här ser tidplanen ut för två andra förändringar:

Möjligheten att överklaga rektors beslut träder i kraft 1 januari 2024.
Garantin om tidiga stödinsatser träder i kraft 1 juli 2024.

Vad händer med träningsskolan?

Benämningen träningsskola tas bort, för att markera att skolformen är en del av den anpassade grundskolan. Träningsskolan har fungerat som en som särskild inriktning inom grundsärskolan, för elever som inte kan tillgodogöra sig hela utbildningen. Utbildningen här har varit tänkt att utformas flexibelt utifrån elevens förutsättningar och behov.

Problemet har varit att benämningen träningsskola ibland har lett till inlåsningseffekter och lägre ställda förväntningar för dessa elever. Genom att ta bort uppdelningen mellan träningsskola och anpassad grundskola vill regeringen se till att skolformen blir mer flexibel och gemensam.

Utvecklingsstörning ersätts av intellektuell funktionsnedsättning

Även uttrycket utvecklingsstörning försvinner ur skollagen och ersätts av intellektuell funktionsnedsättning.

Förslagen om namnändringar lades fram i februari 2021 i utredningen SOU 2021:11 Bättre möjligheter för elever att nå kunskapskraven – aktivt stöd- och elevhälsoarbete samt stärkt utbildning för elever med intellektuell funktionsnedsättning.

– Det är dags att låta språket i lagstiftningen följa med sin tid. Intellektuell funktionsnedsättning är det begrepp som används i nästan alla sammanhang, i och utanför skolan. Och ett namnbyte av skolformen är efterlängtat bland många elever, sa skolminister Lina Axelsson Kihlblom.

Det blir en namnändring även för kommunal vuxenutbildning som särskild utbildning på grundläggande nivå respektive gymnasial nivå. Det nya namnet blir ”kommunal vuxenutbildning som anpassad utbildning på grundläggande nivå respektive gymnasial nivå”.

Elevens val tas bort i anpassade grundskolan

Elevens val i anpassade grundskolan tas bort. Elevens val infördes på 90-talet för att öka möjligheten att välja fördjupning i skolämnen. Ett problem är att valmöjligheterna ofta är väldigt begränsade. Utbudet styrs ofta av vilka lärarresurser som står till förfogande snarare än att undervisningen utgår från elevernas önskemål. De frigjorda timmarna anses kunna användas på ett bättre sätt.

Rätt att överklaga rektors beslut om att gå om

Det blir också möjligt att överklaga rektors beslut att en elev i grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan eller sameskolan ska gå om en årskurs.

Beslut av det här slaget kan vanligen överklagas. Men just beslutet om att inte flyttas upp en årskurs kan idag inte överklagas. Detta ändras alltså från 1 januari 2024. Eftersom ett sådant beslut är så ingripande för eleven måste det också kunna överklagas, anser regering och riksdag.

Rektorns beslut ska kunna överklagas till Skolväsendets överklagandenämnd. (Läs även: De har sista ordet om särskilt stöd)

Vad innebär läsa-skriva-räkna-garantin?

Läsa skriva räkna-garantin infördes i den vanliga grundskolan redan sommaren 2019, för att elever ska få rätt stöd tidigt i skolgången.

Elever i anpassade grundskolan har inte omfattats av garantin för tidiga stödinsatser. Inte heller elever i specialskolan som har en intellektuell funktionsnedsättning och som läser enligt anpassade grundskolans kursplaner.

Nu har riksdagen beslutat att utvidga garantin så att den även gäller anpassad grundskola.

”Förmågan att läsa, skriva och räkna är viktig för alla elever. Kunskaper i läsning, skrivning och matematik har avgörande betydelse för elevernas fortsatta skolgång men också för ökade möjligheter till delaktighet i samhället. Det är därför angeläget att så tidigt som möjligt minska andelen elever som har svårigheter eller kan komma att få svårigheter inom dessa områden”, skriver regeringen i lagrådsremissen.

Elever som läser enligt anpassade grundskolans kursplaner ska få det stöd som behövs för att nå  kunskapskraven i svenska, svenska som andraspråk och matematik i årskurs 3 i anpassade grundskolan.

”Utredningen ser en garanti för tidiga stödinsatser som ett sätt att säkerställa att alla barn och ungdomar som har förutsättningar att utveckla färdigheter i att läsa, skriva och räkna får möjlighet att göra det. Det handlar om basfärdigheter som är lika viktiga för elever i grundsärskolan som för elever i övriga obligatoriska skolformer”, skrev Tommy Lagergren i utredningen.

Elever som läser ämnesområden blir utan garanti om tidigt stöd

Riksförbundet FUB kritiserar att den nya läsa-skriva-räkna-garantin inte kommer att omfatta alla elever.

– Det är bra att garantin nu ska gälla alla elever i anpassade grundskolan som läser ämnen. Men vi tycker att det är olyckligt att elever som läser ämnesområden lämnas utanför. Eleverna som läser ämnesområden behöver en liknande garanti för att rätt stöd sätts in så tidigt som möjligt, säger FUB:s skolombudsman Robert Öberg.

Regeringen betonar att ”det faktum att elever som läser ämnesområden inte kommer att omfattas av garantin för tidiga stödinsatser inte ska innebära att eleverna möts av låga förväntningar”. Vidare heter det i propositionen att regeringen vill ”särskilt understryka att de elever som har förutsättningar att lära sig läsa, skriva och räkna ska ges dessa möjligheter”.

Varför fick anpassade grundskolan vänta 5 år på läsa-skriva-räkna-garanti?

Garantin införs hela fem år efter att den ordinarie grundskolan fick motsvarande garanti.

Redan när vanliga grundskolan fick stödgarantin kritiserade många att särskolan blev utan garanti. Även regeringen skriver nu i lagrådsremissen att man redan tidigare ansåg att garantin borde utökas – problemet var att ”det saknades beredningsunderlag” för en utökning.

Utredningen som presenterades i februari 2021 föreslog att garantin skulle införas i särskolan under 2023. Nu dröjer det ytterligare ett år, till 2024. Det tog alltså fem extra år att lösa detta för anpassade grundskolans elever.

Vilken effekt har läsa-skriva-räkna-garantin?

Pojke studerar. Foto: Envato

Kritiker anser att garantin hittills inte fått önskad effekt i vanliga grundskolan (där garantin infördes 2019). Skolor och lärare har inte haft tillräcklig information eller resurser att genomföra garantin i praktiken. Skolinspektionen ska presentera en större utvärdering av garantin i december 2024.

I en delredovisning påpekar Skolinspektionen att garantin inte alltid har genomförts, men många brister kan bero på att garantin inte funnits så länge.

Vad betyder förändringarna för elever med intellektuell funktionsnedsättning?

Så här beskriver regeringen konsekvenserna för eleverna:

1. Säkerställer tidigt stöd för att läsa, skriva och räkna

Förslaget om en garanti för tidiga stödinsatser i grundsärskolan säkerställer att alla elever som läser enligt grundsärskolans kursplaner och har behov av stöd tidigt ska få de stödinsatser som behövs för att de ska nå de kunskapskrav som minst ska uppnås i svenska, svenska som andraspråk och matematik i årskurs 3 i grundsärskolan.

2. Minskar stigmatisering och kränkningar

Bytet av uttrycket utvecklingsstörning mot intellektuell funktionsnedsättning, nya benämningar på skolformerna och borttagandet av benämningen träningsskola bedöms ge positiva konsekvenser för eleverna. Att använda mer tidsenliga benämningar bedöms minska risken för stigmatisering och kränkningar.

Grundsärskolan bedöms även bli mer flexibel med borttagande av benämningen träningsskola och inte riskera att leda till att en elev enbart läser antingen ämnesområden eller ämnen baserat på huruvida en elev är mottagen i inriktningen träningsskola.

Varför har elever med IF ofta varit så missgynnade?

Regeringens utredare Tommy Lagergren var kritisk till synen på särskolan när han i februari 2021 presenterade utredningen Bättre möjligheter för elever att nå kunskapskraven – aktivt stöd- och elevhälsoarbete samt stärkt utbildning för elever med intellektuell funktionsnedsättning(SOU 2021:11).

Han menade att det finns en tradition i skolvärlden som missgynnat särskolan.

Utredningens omslag
Omslaget till Tommy Lagergrens utredning som presenterades i februari 2021.

– Jag har gått tillbaka till 1800-talet då eleverna beskrevs som sinnesslöa, och utbildningen var inriktad på hygien och praktiskt arbete. En del av denna inställning har hängt kvar in i vår tid, och har inte ifrågasatt.

– Jag tycker exempelvis inte att det är rimligt med så mycket slöjd som det är i dagens särskola. Det finns inga giltiga skäl att det ska vara så. Istället behövs det mycket mer tid på att lära sig exempelvis svenska, sa Tommy Lagergren till HejaOlika.

Tommy Lagergren betonade vidare att utredningen vill stärka kunskapsnivåerna inom särskolan, och göra den mer lik den vanliga skolan. Han lade därför extra stort på att lyfta baskunskaperna i svenska, matematik och engelska, medan slöjd och konsumentkunskap föreslogs få mindre utrymme.

Foto: Linnea Bengtsson.
Foto: Linnea Bengtsson.

Riksrevisionen: Eleverna i särskolan glöms ofta bort när staten satsar

Tidigare har staten fått hård kritik från Riksrevisionen för att särskolan ofta missgynnas i olika satsningar.

Skollagen säger att alla elever ska få den stimulans de behöver för lärande och personlig utveckling. Riksrevisionens granskning 2019 visar dock att grundsärskolan missgynnas när staten satsar.

– Det är svårt att veta om eleverna i grundsärskolan getts möjlighet att utvecklas så långt det är möjligt, så som skollagen kräver, säger riksrevisor Helena Lindberg.

Nu vill Riksrevisionen att både regeringen och Skolverket skärper sig.

  • Skolverket rekommenderas att ”säkerställa att grundsärskolan tydligt beaktas” i myndighetens styrning.
  • Skolverket behöver också bli bättre på uppföljning så att det går att bedöma om ”eleverna har goda möjligheter att utifrån sina förutsättningar nå så långt som möjligt”.
  • Dessutom behöver lärarna i grundsärskolan få bättre stöd för att bedöma elevernas kunskaper.
  • Regeringen, å sin sida, behöver se över timplanerna för grundsärskolan, skriver Riksrevisionen i ett pressmeddelande.

Hur många elever går anpassade grundskolan?

Antalet elever i grundsärskolan läsåret 2021/22 var drygt 14 400. Det var en ökning med 7 procent jämfört med föregående läsår. Elevökningen i skolformen följer befolkningsutvecklingen och elevkullarna har totalt sett blivit större. Andelen elever som är mottagna i grundsärskolan av alla elever har varit omkring 1 procent de senaste tio läsåren, skriver Skolverket.

Diagram över utvecklingen av antalet elever i gurndsärskolan
Diagram över utvecklingen av antalet elever i grundsärskolan

Hur många elever går anpassade gymnasieskolan?

Läsåret 2021/22 fanns det 6 750 elever i gymnasiesärskolan. Det var en ökning med nästan tre procent jämfört med föregående läsår. På fem år har antalet elever i gymnasiesärskolan ökat med 14 procent, enligt Skolverkets statistik.

Skolverkets statistik visar även att de nationella program som har flest elever är administration, handel och varuhantering med 755 elever samt hotell, restaurang och bageri med 722 elever. Minst antal elever går på hantverk och produktion med 138 elever.

individuella program läser ungefär 2 870 elever, vilket motsvarar 43 procent av alla elever i gymnasiesärskolan.

Diagram - antal elever i gymnasiesärskolan
Diagrammet visar hur antalet elever i gymnasiesärskolan utvecklats de senaste 20 åren. Flest elever fanns läsåret 2009/10.

Varför har antalet elever i anpassade skolan ökat?

I juli 2022 ställde nyhetsbyrån TT frågan till några experter. En av förklaringarna kan vara att kraven har ökat i den vanliga grundskolan och att klasserna har blivit större, vilket kan ha lett till en utslagning.

Det kan också finnas ekonomiska förklaringar.
”Genom att flytta en elev till särskolan får någon annan än den vanliga skolan bära kostnaden för eleven. I en del kommuner samlar man särskolan i en stor skola och det ökar kravet på att skriva in fler elever”, säger Daniel Östlund, biträdande professor i pedagogik med inriktning specialpedagogik på Högskolan Kristianstad till TT.

Det kan skilja kraftigt mellan olika kommuner ifråga om hur man bedömer behovet av särskoleplacering och hur man arbetar med uppföljning.

Ökande särskoleplaceringar kan vara en oroväckande trend. För många kan särskolan upplevas som en förbättring, men det innebär också stora begränsningar vad gäller fortsatt utbildning och arbete för eleven i framtiden.

”Om man anlägger ett historiskt perspektiv så har det tidigare skett ökningar när ekonomin blivit sämre. Därför är det enormt viktigt att man sätter ljus på de här frågorna nu”, säger Daniel Östlund till TT.

Hur får man arbete efter anpassad gymnasieskola?

Bara en av tio elever från gymnasiesärskolan får arbete. Det visade en rapport från Skolverket i december 2022.
– Det är oroande, och kan leda till ett livslångt utanförskap. Det innebär också stora kostnader för samhället, säger Cecilia Hågemark, Skolverket.

LÄS MER: Så kan elever med IF få chans till fortsatta studier och arbete

Utbildningarna måste inriktas mer på jobb

Skolverket drar nu slutsatsen att utbildningarna inom gymnasiesärskolan måste bli mer inriktade på arbetsmarknadens behov.

Skolverket kartläggning visar att:

* 51 procent av de som går ut gymnasiesärskolan får daglig verksamhet enligt LSS som är en sysselsättning utan lön.
* 11 procent av ungdomarna fortsatte med studier.
* Endast 9 procent fick arbete (här ingår även subventionerade arbeten med lönebidrag)
* Resterande 32 procent varken arbetade, studerade eller hade daglig verksamhet.

Hög tröskel in på arbetsmarknaden

– Den låga etableringsgraden visar att det finns en hög tröskel in till arbetsmarknaden för personer med intellektuell funktionsnedsättning. Det är många faktorer som påverkar individens möjligheter till etablering. Det kan handla om arbetsmarknadens krav men också om vilket stöd som finns för individen och hur detta stöd samordnas, säger Cecilia Hågemark som är undervisningsråd på Skolverket.
– Det finns många skäl till att det är svårt för gymnasiesärskolans elever att etablera sig på arbetsmarknaden. Ett skäl kan vara att gymnasiesärskolans utbildningar inte tillräckligt tydligt förbereder för arbete inom olika yrkesområden. Skolverket ser därför över hur utbildningarna kan göras mer relevanta för arbetsmarknaden, säger Cecilia Hågemark.

Autism Sverige efterlyser fler praktikplatse

Organisationen Autism Sverige välkomnar att Skolverket ”äntligen börjar ta fram statistik”.
Autism Sverige efterlyser bättre tillgång till praktikplatser – arbetsplatsförlagt lärande, APL – för elever på gymnasiesärskolan. Det är något som även utredningen Fler unga ska nå målen har lyft fram. Skolan behöver bättre möjligheter att handleda och förbereda arbetsgivare för att ta emot elever med intellektuell funktionsnedsättning och autism, skriver förbundet på sin webbplats.
Skolan har ansvar för att elever i behov av stöd och anpassningar får det under praktiken. Skolverket och Specialpedagogiska skolmyndigheten har tagit fram broschyren ”Så funkar apl”. Broschyren kan laddas ned på denna länk. Broschyren har bland annat en praktisk checklista med tips.

Anpassade gymnasieskolan är viktig för yrkesverksamhet

Skolverket skriver i rapporten att målet med anpassade gymnasieskolan är att ge elever med intellektuell funktionsnedsättning en god grund för yrkesverksamhet och fortsatta studier, samt för personlig utveckling och ett aktivt deltagande i samhällslivet.
* Gymnasiesärskolan har nationella program och individuella program.
* Det finns nio nationella program som syftar till att förbereda eleven för arbetslivet eller studier inom till exempel folkhögskola.
* Gymnasiesärskolan ger inte behörighet till högskola eller universitet.
* Utbildning på ett individuellt program ska erbjudas elever som inte kan följa undervisningen på ett nationellt program.

Anpassade gymnasieskolans nationella program
Administration, handel och varuhantering
Estetiska verksamheter
Fastighet, anläggning och byggnation
Fordonsvård och godshantering
Hantverk och produktion
Hotell, restaurang och bageri
Hälsa, vård och omsorg
Samhälle, natur och språk
Skog, mark och djur

Anpassade gymnasieskolan knyts närmare arbetsmarknaden 2023

Redan sommaren 2023 ska utbildningar i anpassade gymnasieskolan (gymnasiesärskolan) ska kopplas närmare till arbetsmarknaden.

Två program ändras sommaren 2023
Regeringen förslår att programmet för administration, handel och varuhantering byter namn till programmet för handel och service.
Programmet för fastighet, anläggning och byggnation ska byta namn till programmet för fastighet och byggnation.
Förändringen genomförs i samband med att gymnasiesärskolan den 2 juli 2023 bytte namn till anpassad gymnasieskola. Förslagen ingår i en proposition från regeringen (proposition 2022/23:94).

Koppling till arbete behöver förtydligas
Bakgrunden är att skolverket har pekat på att det är oklart för både elever och potentiella arbetsgivare vilka arbetsuppgifter på arbetsmarknaden som de nationella programmen förbereder för. Programnamnen pekar mot yrken där eleverna normalt inte får arbete.

Programmet för handel och service
Regeringen menar att de flesta jobben för elever som i detta program finns inom service i butik eller lager. Det är inte särskilt vanligt att elever får arbete inom området administration.
Regeringen föreslår också att programmets innehåll ändras för att på ett bättre sätt svara mot arbetsmarknaden inom service i butik eller lager.

Programmet för fastighet och byggnation
Eleverna vid detta program får praktik och arbete främst inom fastighetsområdet eller inom handel. Inom området fastighet ser branschen att eleverna från programmet får arbete inom fastighetsskötsel med fokus på utemiljö och inom återvinning.
Inom området byggnation får eleverna anställning inom service och underhåll samt inom byggvaruhandel.
Däremot är det ovanligt att eleverna får arbete inom området anläggning.

5 kommentarer

  1. Det är svårt att hitta nåt bra namn i stället för särskola men positivt att man gör ett försök Förstår dock inte varför man använder ordet anpassad. Grund och gymnasieskolan skall väl vara anpassad för alla elever så varför inte stryka anpassad och ha benämningen grundskola och gymnasieskola. Inom den benämningen kan man sen anpassa undervisningen utifrån alla elevers behov

    1. Tycker precis som du att låt allt heta skola/grundskola, och sen kursplaner utifrån förutsättningar. Den ”vanliga” skolan, ska den då betecknas oanpassad skola och de som har rörelse-, syn- eller hörselnedsättning, ska de gå i anpassad skola eller ska de gå oanpassad skola som ska anpassas? Förvirrande!

    2. Jag instämmer. Det är tydligt att kosmetiska ändringar görs men inte fundamentala problemlösande åtgärder. Det du föreslår är fullt rimligt.

  2. Det intressanta är väll: finns det metoder för att kunna säkerställa garantin för Läs-,skriv- och matematik?
    Knappast!
    Gudrun Eirell
    Umeå

  3. Svenska skolan saknar fler alternativ. Det behövs mer anpassad undervisning för de elever som befinner sig i gråzonen, dvs de som får lågt resultat i testen men är inte kvalificerade för särskola. De ramlar mellan stolarna. Så jag håller med – låt allt kallas grundskola och gymnasium, och dela sedan in i olika inriktningar istället! Investera mer i skolan!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *