Särskolan blir ”anpassad grundskola” och får ny stödgaranti

Nu har riksdagen röstat igenom regeringens förslag om att namnändra särskolan:
Grundsärskolan byter namn till anpassad grundskola.
Gymnasiesärskola blir anpassad gymnasieskola.

Grundsärskolan får även en läsa-skriva-räkna-garanti.
Starten för detta sker sommaren 2024.
Det är fem år efter att garantin infördes i vanliga skolan.

Ett historiskt beslut

Riksdagsbeslutet fattades den 21 juni 2022. ”En historisk dag! Riksdagen klubbade igenom förslaget att byta namn på särskolan till anpassad skola. Stort tack till Leo Lust och Rasmus Westlund som i många år kämpat för detta namnbyte”, skrev skolminister Lina Axelsson Kihlblom i ett twittermeddelande.

På åhörarläktaren i riksdagen fanns två elever som kämpat för namnbytet: Leo Lust, 19 år, och Rasmus Westlund, 21 år. De intervjuades av tidningen Läraren.

När byter särskolan namn?

Den 20 mars 2022 meddelade regeringen att man går vidare med en proposition om Elevhälsa och stärkt utbildning för elever med intellektuell funktionsnedsättning (Prop. 2021/22:162). Den 21 juni 2022 antogs förslagen av riksdagen. Debatten i riksdagen ägde rum 20 juni och kan ses i riksdagens webb-tv.

Så här ser tidplanen ut för förändringarna av särskolan:

Möjligheten att överklaga rektors beslut träder i kraft 1 januari 2023.
Garantin om tidiga stödinsatser träder i kraft 1 juli 2024.
Namnändring till anpassad grundskola och anpassad gymnasieskola samt övriga förändringar börjar gälla 2 juli 2023.

– Skolan ska vara till för alla elever. Nu stärker vi utbildningen för elever med intellektuell funktionsnedsättning, säger skolminister Lina Axelsson Kihlblom.

Vad händer med träningsskolan?

Vidare tas benämningen träningsskola bort, för att markera att skolformen är en del av den anpassade grundskolan. Träningsskolan fungerar idag en som särskild inriktning inom grundsärskolan, för elever som inte kan tillgodogöra sig hela utbildningen. Utbildningen här har varit tänkt att utformas flexibelt utifrån elevens förutsättningar och behov.

Problemet idag är att benämningen träningsskola kan leda till inlåsningseffekter och lägre ställda förväntningar för dessa elever. Genom att ta bort uppdelningen mellan träningsskola och grundsärskola vill regeringen se till att skolformen blir mer flexibel och gemensam.

Utvecklingsstörning ersätts av intellektuell funktionsnedsättning

Även uttrycket utvecklingsstörning försvinner ur skollagen och ersätts av intellektuell funktionsnedsättning.

Förslagen om namnändringar lades fram i februari 2021 i utredningen SOU 2021:11 Bättre möjligheter för elever att nå kunskapskraven – aktivt stöd- och elevhälsoarbete samt stärkt utbildning för elever med intellektuell funktionsnedsättning.

– Det är dags att låta språket i lagstiftningen följa med sin tid. Intellektuell funktionsnedsättning är det begrepp som används i nästan alla sammanhang, i och utanför skolan. Och ett namnbyte av skolformen är efterlängtat bland många elever, säger skolminister Lina Axelsson Kihlblom.

Det blir en namnändring även för kommunal vuxenutbildning som särskild utbildning på grundläggande nivå respektive gymnasial nivå. Det nya namnet blir ”kommunal vuxenutbildning som anpassad utbildning på grundläggande nivå respektive gymnasial nivå”.

Elevens val tas bort i grundsärskolan

Elevens val i grundsärskolan tas bort, enligt propositionen. Elevens val infördes på 90-talet för att öka möjligheten att välja fördjupning i skolämnen. Ett problem är att valmöjligheterna ofta är väldigt begränsade. Utbudet styrs ofta av vilka lärarresurser som står till förfogande snarare än att undervisningen utgår från elevernas önskemål.

Regeringen föreslår därför att elevens val tas bort så att de frigjorda timmarna kan användas på ett bättre sätt.

Rätt att överklaga rektors beslut om att gå om

Regeringen vill också göra det möjligt att överklaga rektors beslut att en elev i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan eller sameskolan ska gå om en årskurs.

Beslut av det här slaget kan vanligen överklagas. Men just beslutet om att inte flyttas upp en årskurs kan idag inte överklagas. Detta vill regeringen alltså ändra. Eftersom ett sådant beslut är så ingripande för eleven måste det också kunna överklagas, anser regeringen.

Rektorns beslut ska kunna överklagas till Skolväsendets överklagandenämnd. (Läs även: De har sista ordet om särskilt stöd)

Vad innebär läsa-skriva-räkna-garantin?

Läsa skriva räkna-garantin infördes i den vanliga grundskolan sommaren 2019, för att elever ska få rätt stöd tidigt i skolgången.

Elever i grundsärskolan har inte omfattats av garantin för tidiga stödinsatser. Inte heller elever i specialskolan som har en intellektuell funktionsnedsättning och som läser enligt grundsärskolans kursplaner.

Nu har riksdagen beslutat att utvidga garantin så att den även gäller särskolan, eller anpassad grundskola som blir det nya namnet.

”Förmågan att läsa, skriva och räkna är viktig för alla elever. Kunskaper i läsning, skrivning och matematik har avgörande betydelse för elevernas fortsatta skolgång men också för ökade möjligheter till delaktighet i samhället. Det är därför angeläget att så tidigt som möjligt minska andelen elever som har svårigheter eller kan komma att få svårigheter inom dessa områden”, skriver regeringen i lagrådsremissen.

Elever som läser enligt grundsärskolans kursplaner ska få det stöd som behövs för att nå  kunskapskraven i svenska, svenska som andraspråk och matematik i årskurs 3 i grundsärskolan.

”Utredningen ser en garanti för tidiga stödinsatser som ett sätt att säkerställa att alla barn och ungdomar som har förutsättningar att utveckla färdigheter i att läsa, skriva och räkna får möjlighet att göra det. Det handlar om basfärdigheter som är lika viktiga för elever i grundsärskolan som för elever i övriga obligatoriska skolformer”, skrev Tommy Lagergren i utredningen.

Elever som läser ämnesområden blir utan garanti om tidigt stöd

Riksförbundet FUB kritiserar att den nya garantin inte kommer att omfatta alla elever.

– Det är bra att garantin nu ska gälla alla elever i grundsärskolan som läser ämnen. Men vi tycker att det är olyckligt att elever som läser ämnesområden lämnas utanför. Eleverna som läser ämnesområden behöver en liknande garanti för att rätt stöd sätts in så tidigt som möjligt, säger FUB:s skolombudsman Robert Öberg.

Regeringen betonar att ”det faktum att elever som läser ämnesområden inte kommer att omfattas av garantin för tidiga stödinsatser inte ska innebära att eleverna möts av låga förväntningar”. Vidare heter det i propositionen att regeringen vill ”särskilt understryka att de elever som har förutsättningar att lära sig läsa, skriva och räkna ska ges dessa möjligheter”.

Varför fick särskolan vänta 5 år på läsa-skriva-räkna-garanti?

Garantin införs hela fem år efter att den ordinarie grundskolan fick motsvarande garanti.

Redan när vanliga grundskolan fick stödgarantin kritiserade många att särskolan blev utan garanti. Även regeringen skriver nu i lagrådsremissen att man redan tidigare ansåg att garantin borde utökas – problemet var att ”det saknades beredningsunderlag” för en utökning.

Utredningen som presenterades i februari 2021 föreslog att garantin skulle införas i särskolan under 2023. Nu dröjer det ytterligare ett år, till 2024. Det tog alltså fem extra år att lösa detta för särskolans elever.

Vilken effekt har läsa-skriva-räkna-garantin?

Kritiker anser att garantin hittills inte fått önskad effekt i vanliga grundskolan. Skolor och lärare har inte haft tillräcklig information eller resurser att genomföra garantin i praktiken. Skolinspektionen ska presentera en större utvärdering av garantin i december 2024.

I en delredovisning påpekar Skolinspektionen att garantin inte alltid har genomförts, men många brister kan bero på att garantin inte funnits så länge.

Pojke studerar. Foto: Envato

Vad betyder förändringarna för elever med intellektuell funktionsnedsättning?

Så här beskriver regeringen konsekvenserna för eleverna:

1. Säkerställer tidigt stöd för att läsa, skriva och räkna

Förslaget om en garanti för tidiga stödinsatser i grundsärskolan säkerställer att alla elever som läser enligt grundsärskolans kursplaner och har behov av stöd tidigt ska få de stödinsatser som behövs för att de ska nå de kunskapskrav som minst ska uppnås i svenska, svenska som andraspråk och matematik i årskurs 3 i grundsärskolan.

2. Minskar stigmatisering och kränkningar

Bytet av uttrycket utvecklingsstörning mot intellektuell funktionsnedsättning, nya benämningar på skolformerna och borttagandet av benämningen träningsskola bedöms ge positiva konsekvenser för eleverna. Att använda mer tidsenliga benämningar bedöms minska risken för stigmatisering och kränkningar.

Grundsärskolan bedöms även bli mer flexibel med borttagande av benämningen träningsskola och inte riskera att leda till att en elev enbart läser antingen ämnesområden eller ämnen baserat på huruvida en elev är mottagen i inriktningen träningsskola.

Skolans traditioner har missgynnat särskolan

Regeringens utredare Tommy Lagergren var kritisk till synen på särskolan när han i februari 2021 presenterade utredningen Bättre möjligheter för elever att nå kunskapskraven – aktivt stöd- och elevhälsoarbete samt stärkt utbildning för elever med intellektuell funktionsnedsättning (SOU 2021:11).

Han menade att det finns en tradition i skolvärlden som missgynnat särskolan.

– Jag har gått tillbaka till 1800-talet då eleverna beskrevs som sinnesslöa, och utbildningen var inriktad på hygien och praktiskt arbete. En del av denna inställning har hängt kvar in i vår tid, och har inte ifrågasatt.

– Jag tycker exempelvis inte att det är rimligt med så mycket slöjd som det är i dagens särskola. Det finns inga giltiga skäl att det ska vara så. Istället behövs det mycket mer tid på att lära sig exempelvis svenska, sa Tommy Lagergren till HejaOlika.

Tommy Lagergren betonade vidare att utredningen vill stärka kunskapsnivåerna inom särskolan, och göra den mer lik den vanliga skolan. Han lade därför extea stort på att lyfta baskunskaperna i svenska, matematik och engelska, medan slöjd och konsumentkunskap föreslogs få mindre utrymme.

Tidigare har staten fått hård kritik från Riksrevisionen för att särskolan ofta missgynnas i olika satsningar.

Utredningens omslag
Omslaget till Tommy Lagergrens utredning som presenterades i februari 2021.

Hur många elever går grundsärskola?

Diagram över utvecklingen av antalet elever i gurndsärskolan

Antalet elever i grundsärskolan läsåret 2021/22 var drygt 14 400. Det var en ökning med 7 procent jämfört med föregående läsår. Elevökningen i skolformen följer befolkningsutvecklingen och elevkullarna har totalt sett blivit större. Andelen elever som är mottagna i grundsärskolan av alla elever har varit omkring 1 procent de senaste tio läsåren, skriver Skolverket.

Hur många elever går gymnasiesärskola?

Läsåret 2021/22 fanns det 6 750 elever i gymnasiesärskolan. Det var en ökning med nästan tre procent jämfört med föregående läsår. På fem år har antalet elever i gymnasiesärskolan ökat med 14 procent, enligt Skolverkets statistik.

Skolverkets statistik visar även att de nationella program som har flest elever är administration, handel och varuhantering med 755 elever samt hotell, restaurang och bageri med 722 elever. Minst antal elever går på hantverk och produktion med 138 elever.

individuella program läser ungefär 2 870 elever, vilket motsvarar 43 procent av alla elever i gymnasiesärskolan. 

Diagram - antal elever i gymnasiesärskolan
Diagram ovan visar hur antalet elever i gymnasiesärskolan utvecklats de senaste 20 åren. Flest elever fanns läsåret 2009/10.

2 kommentarer

  1. Det är svårt att hitta nåt bra namn i stället för särskola men positivt att man gör ett försök Förstår dock inte varför man använder ordet anpassad. Grund och gymnasieskolan skall väl vara anpassad för alla elever så varför inte stryka anpassad och ha benämningen grundskola och gymnasieskola. Inom den benämningen kan man sen anpassa undervisningen utifrån alla elevers behov

  2. Det intressanta är väll: finns det metoder för att kunna säkerställa garantin för Läs-,skriv- och matematik?
    Knappast!
    Gudrun Eirell
    Umeå

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.