”Särskoleutredningarna får inte gå för snabbt”

– Om det går för snabbt kan det göras många misstag när barn med flyktingbakgrund utreds och diagnostiseras för särskoleplacering.
Pyskologen Emma Dahlson höjde en varningsflagga när hon på måndagen mötte de 450 deltagarna på Särskolans rikskonferens i Örebro.

Hon oroar sig för att kommuner och skolor kan ha för bråttom att bedöma om barn som har kommit som flyktingar bör placeras i vanliga skola eller särskola.

Ett av kraven för särskoleplacering är att barnet har en utvecklingsstörning, men att bedöma detta kan vara mycket svårt. Utredningarna försvåras av begränsade kunskaper i svenska, annan kulturell bakgrund och dessutom psykiska problem till följd av upplevelser av krig och flykt.

– Idag ska allt gå så fort och det är skrämmande för den här gruppen barn. De kan inte utredas snabbt. Det tar tid och resurser om barnen ska få korrekta skolplaceringar. Det finns inga genvägar, säger Emma Dahlson.

Hon menar att barn med flyktingbakgrund inte kan utredas under den första tiden.

– Det finns så mycket som påverkar barnen och deras prestationer efter flykten hit, som trauman och kanske depression. De måste få ta det lugnt och anpassa sig och vi måste lära känna dem. De behöver kunna gå i skola en tid innan de utreds, och sedan måste man vara beredd att göra om utredningen med jämna mellanrum. Ett barn som kanske passar i särskolan nu kanske inte alls ska gå i särskola om några år.

För drygt tio år sedan skrev Emma Dahlson ett examensarbete om skolplaceringar, samtidigt som felplaceringar i särskolan då började uppmärksammas. Sedan dess har reglerna skärpts och lagen säger nu tydligt att det krävs en utvecklingsstörning för att placeras i särskola. Men nu växer oron för att det åter ska bli vanligt med felplaceringar, särskilt med tanke på att det kommer många nya skolbarn med flyktingbakgrund.

– Det är ungefär samma frågeställningar som är aktuella nu som för 10-15 år sedan. Är utredningarna tillräckligt bra och har vi tillräcklig erfarenhet av barnens bakgrund? Jag tror absolut att man kan använde de tester och utredningar som man har idag, men det måste få ta mycket mer tid, säger Emma Dahlson.

Idag arbetar Emma Dahlson med barn med invandrarbakgrund som psykolog inom ”Första linjen” på Barn- och ungdomspsykiatrin i Malmö. Och hon vet hur svårt det kan vara för barnen att komma in i vardagsliv och skola.

– Många kan inte sova på nätterna och då kan de heller inte fokusera på skolarbete på dagarna. Många har psykisk ohälsa efter upplevelser från flykten.

Samtidigt menar Emma att barnen kan klara utmaningarna överraskande bra.

– De jag träffar mår fruktansvärt dåligt och det kan vara svårt att förstå hur de ska kunna återhämta sig och leva normala liv. Men barn är fantastiska på att ta sig igenom svåra saker och många har enormt höga ambitioner. De vill verkligen lära sig saker, utvecklas och få ett arbete.

Men för att lyckas i skolan bör utredningarna inte göras för tidigt, de får inte bli för snabba och de måste dessutom följas upp.

– En felplacering behöver inte vara ett så stort problem om det bara görs täta uppföljningar, säger Emma Dahlson.