SCB: Lägsta bidragssiffrorna vi någonsin uppmätt

Antalet personer som är beroende av bidrag och ersättningar fortsätter att minska.
Under 2023 var antalet det lägsta någonsin under de 33 år som SCB har gjort mätningar.

LÄS ÄVEN: Så mycket höjs ersättningar och bidrag

Stora ras för ekonomiskt bistånd och sjukersättning

Minskningen under fjolåret var 1,2 procent och antalet personer med bidrag och ersättningar uppgick då till 701 953 personer. Det motsvarar 11,8 procent av befolkningen i arbetsför ålder.

Ekonomiskt bistånd minskade mest, med hela 12,3 procent jämfört med 2022.
Sjukpenning stod för den största ökningen med 4,8 procent.

Sjuk- och aktivitetsersättning är den största ersättningsformen har minskat sedan 2006. År 2023 minskade den med 1,3 procent, och har därmed gått ned med 55 procent sedan 2006.

 

LÄS ÄVEN: Allt om sjuk- och aktivitetsersättning

Jätteskillnader mellan kommuner

Skillnaderna är stora över landet. Av befolkningen, 20–64 år, var andelen som försörjs med sociala ersättningar lägst i Stockholms län med 9,3 procent och som högst i Gävleborgs län med 16,2 procent.

Bland kommunerna är skillnaderna ännu större. Andelen helårsekvivalenter år 2023 var som lägst i Danderyd på 5,7 procent och som högst i Perstorp på 20,7 procent.

LÄS ÄVEN: Ekonomiskt bistånd och försörjningsstöd 2024 – så funkar det

Så funkar statistiken

SCB:s statistik redovisar antalet helårspersoner i åldrarna 20–64 som försörjs genom sociala ersättningar och bidrag. Statistiken omfattar sjukpenning, sjuk- och aktivitetsersättning, ersättning vid arbetslöshet och arbetsmarknadspolitiska åtgärder, ekonomiskt bistånd samt etableringsersättning.

För jämförbarhetens skull använder SCB ”helårsekvivalenter”, så att siffrorna motsvarar personer med full ersättning. Två personer som ett år haft halv ersättning blir en helårsperson i SCB-statistiken.

Sociala skydd är också rekordbilliga

SCB har också släppt nya siffror (mars 2024) över kostnaderna för socialt skydd. Utgifterna för det sociala skyddet som andel av BNP minskade från 27,8 procent år 2021 till 26,7 procent år 2022. Det var den lägsta andelen sedan mätningarna startade år 1993.

I förhållande till andra länder i EU var Sverige i början av 90-talet det land med den högsta utgiften för det sociala skyddet i förhållande till BNP. De senaste åren har Sverige legat i närheten av genomsnittet för EU.

År 2021 placerade sig Sverige under genomsnittet med en andel på 27,8 procent jämfört med EU-27 som var 29,9 procent, skriver SCB.

Egentligen är Sveriges sociala förmåner ännu billigare. Mer än hälften består av kontantförmåner som oftast är skattepliktiga.