Segregeringen mellan eleverna ökar

Konkurrensen mellan grundskolorna i Stockholm ökar och svaga elever plockas allt oftare bort från de vanliga klasserna för att skolorna vill snygga till fasaden. Många skolor väljer dessutom att inte redovisa betygen i nationella proven från eleverna i specialklasser. Skolverket är mycket oroat över utvecklingen och utreder nu läget i Stockholm.
   
Under en tioårsperiod har eleverna i särskolan i Stockholm fördubblats. Ett hemskt misstag eller ett försök att bättra på statistiken?

En ny undersökning från Lärarhögskolan i Stockholm visar att segregeringen ökar i huvudstaden. Många skolor samarbetar och skiljer ut elever med svårigheter, som många gånger sätts i specialundervisning utanför den vanliga skolan.

Både FN:s regler om mänskliga rättigheter och den svenska skollagen säger tydligt att man ska arbeta för integration och jämlikhet. Men nu finns en risk för att utvecklingen går åt motsatt håll.

– Vi går helt klart tillbaka i utvecklingen. Segregeringen mellan barn med särskilda behov och deras klasskamrater har aldrig tidigare varit så här stor, trots forskning som visar på att det ger negativ effekt på eleven, säger forskaren Eva Heimdahl Mattson som författat studien till Svenska Dagbladet.

Skolverket är inte förvånade
Marie-Helene Ahnborg, chef för utbildningsinspektionen på Skolverket, är inte förvånad över resultaten. Skolverket har sedan ett tag tillbaka konstaterat att detta är en trend. Man märker mer och mer att skolorna gärna skiljer ut elever i behov av särskilt stöd.

– Undersökningen som gjorts i Stockholm gäller antagligen även för resten av Sverige. Vi gör nu en egen inspektion av Stockholmsområdet för att se hur det ligger till. Det är inte säkert att det bara handlar om att man vill öka sin konkurrenskraftighet, i många fall handlar det om att skolpersonal tror att det är det bästa för barnen, säger Marie-Helena Ahnborg till Föräldrakraft.

Det Skolverket är mest oroligt för är att skolorna inte gör ordentliga utredningar kring barnen, utan skiljer ut dem med en gång.

– Det många skolor missar är också uppföljningen. När man gett ett barn extra stöd i någon form, måste man följa upp det för att se om stödet hjälper på rätt sätt eller om man behöver ändra det.

Som förälder tycker hon att man först och främst måste ställa krav på skolan att de utreder barnet ordentligt och sedan följer upp utbildningen på ett riktigt sätt. Att en skola skaffar sig bra rutiner är nödvändigt, men inte något som finns överallt.

Men konkurrensen har en viktig del
Eva Heimdahl Mattson menar med sin studie att en viss del av segregationen beror på att man vill förbättra fasaden. Föräldrar blir mer och mer medvetna och väljer sina barns skolor kräset. Låg betygsstatistik är inte något vackert att skylta med i de fallen. Hon är väldigt kritisk till att allt fler skolor arbetar med särskilda grupper. Barn med skrivsvårigheter hamnar i specialklasser där barn med utvecklingsstörning går.

– Barnen behöver ha normalutvecklade klasskamrater. Att hamna i en specialgrupp är exkluderande och dåligt för utvecklingen. Eleverna behöver kunna identifiera sig med vanliga barn för att utveckla en god social kompetens, säger Eva Heimdahl Mattson till Svenska Dagbladet.

Hon menar dock inte att man helt ska ta bort specialgrupper, de kan till exempel vara alldeles utmärkt för barn med autism, som har svårt att vara i stora grupper.

Om Skolverket kommer fram till samma resultat som Lärohögskolan är det oroande och måste åtgärdas snarast. Marie-Helene Ahnborg menar att Skolverket aktivt arbetar med att förbättra skolornas inställning. Inspektionerna fortsätter runt landet och skolor som inte sköter sig får påpekanden från Skolverket, alternativt att de kritiserar skolan om skolan inte gör något åt problemen som funnits.

– Skolan har den professionella kompetensen och skyldigheten för att utreda vilket särskilt stöd en elev behöver, säger hon.

Men har skolan verkligen rätt kompetens?
– Det kan hända att skolpersonalen inte alltid har rätt kompetens för att utreda varje elev.

Vad ska ni göra åt det?
– Det kan inte Skolverket ansvara för. Det är kommunernas ansvar att se över om en kompetensutveckling behövs.

Nu undrar man, ska statistiken få gå före elevens behov?