Sjuklöneersättning skrotas – hur drabbas sjuka?

Den 29 maj väntas riksdagen godkänna regeringens förslag om att ta bort ersättningen för arbetsgivares höga sjuklönekostnader. Ersättningen upphör i så fall 31 juli 2024.

Svårare att få arbete för den som varit sjuk

Många menar att detta kommer att innebära ökade svårigheter för arbetstagare med sjukdomshistorik att ta sig in på arbetsmarknaden.

Svenskt Näringsliv, Småföretagarnas riksförbund, LO, SACO, Myndigheten för delaktighet (MFD) och Funktionsrätt Sverige har alla avstyrkt förslaget för att det leder till ökad selektering på arbetsmarknaden.

Varför vill regeringen ta bort ersättningen?

Regeringen skriver i propositionen att ersättningen minskar drivkrafterna att förebygga sjukfrånvaro på arbetsplatser och att vidta åtgärder för att sjukskrivna anställda ska kunna återgå i arbete. Man anser också att kontrollmöjligheterna är begränsade, vilket ökar risken för felaktiga utbetalningar.

Är andra stöd tillräckliga?

En av de viktigaste argumenten mot slopad ersättning är att personer med kroniska sjukdomar eller funktionsnedsättning kommer att få svårare på arbetsmarknaden. Regeringen anser dock att det räcker med andra stöd som lönebidrag och särskilt högriskskydd.

Det särskilda högriskskyddet gäller dock bara vissa typer av sjukdomstillstånd, vilket MFD påpekar i ett kritiskt remissvar:

”Att arbetsgivare fortsatt kan söka ersättning för kostnader för utbetalda sjuklöner till anställda med beslut om särskilt högriskskydd kompenserar alltså inte fullt ut för avskaffandet av ersättningen för höga sjuklönekostnader”, skriver MFD.

Även Funktionsrätt Sverige betonar att särskilt högriskskydd inte är tillräckligt.

”Saknar konsekvensanalys”

Funktionsrätt Sverige skriver även att ”regeringen borde stärka möjligheterna för personer med funktionsnedsättning på arbetsmarknaden, inte försämra”.

”Sysselsättningsgraden är redan idag mycket låg bland personer med funktionsnedsättning; 52 procent i jämförelse med 81 procent för övrig befolkning. Bland de som bedömt sin arbetsförmåga som nedsatt är sysselsättningsgraden 44 procent.

Det här förslaget riskerar att ytterligare försämra möjligheterna på arbetsmarknaden för en målgrupp med redan kanske mest utmaningar på arbetsmarknaden i en tid då rekordhög brist på arbetskraft råder i flera branscher.

Det är anmärkningsvärt att förslaget läggs fram nu, utan ordentlig konsekvensanalys över vad det kan innebära för kompetensförsörjningen och vår målgrupps möjligheter på arbetsmarknaden.”

Här finns remissvaren och här finns propositionen.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *