SKL försvarar kommunerna: Vi måste ha egna riktlinjer för LSS

SKL försvarar kommunernas lokala riktlinjer för personlig assistans och andra LSS-insatser.
– Att Socialstyrelsen är kritisk mot riktlinjer som har stöd i förarbeten och rättspraxis är förvånande, säger Ellinor Englund, jurist på SKL i en intervju med webbsajten Assistanskoll.se

Den 1 september släppte Socialstyrelsen en mycket kritisk rapport om kommunernas hantering av LSS-insatser.

”Olika villkor slår mot funktionshindrade” var titeln på Socialstyrelsens rapport som hävdade att kommunernas olika riktlinjer skapar ojämlika villkor. Beroende på var man bor skiljer både ersättningsnivåer och möjlighet att få assistans vid arbete, studier, fritidsaktiviteter och städning, konstaterade Socialstyrelsen.

Rapporten var efterlängtad av funktionshinderorganisationerna. Dessa har under flera år har kritiserat kommunerna för att man inte har följt LSS, lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade.

SKL-juristen Ellinor Englund försvarar dock kommunernas egna riktlinjer.

– Vi tycker det stora problemet är att lagstiftningen är oklar och att många riktlinjer därför behövs, säger hon till Assistanskolls reporter Kenneth Westberg.

Hon nämner som exempel att det kan behövas riktlinjer kring var man kan ha assistans under sin semester.

– Det är ett problem att det inte framgår vad som gäller i LSS vid utlandsvistelse. Man kan kanske tycka att om man får assistansersättning ska man kunna göra vad som helst med sin assistans. Problemet är att kommunen har basansvaret och kan få skicka ut assistenter t.ex. till Grekland hos en privat anordnare om de ordinarie assistenterna blivit sjuka. Om detta är en skyldighet bör det framgå av lagtexten, säger Ellinor Englund till Assistanskoll.

Socialstyrelsen var också kritisk till att kommunerna har olika ersättningsnivåer för personlig assistans.
Bara tre av fyra kommuner följer Försäkringskassans schablonnivå per timme för utförande av assistans. 14 procent av kommunerna använder en lägre timschablon än den statliga. Tolv procent använder andra ersättningslösningar, till exempel utbetalningar mot faktiska kostnader.

Ellinor Englund försvarar lägre timbelopp som utgår från faktiska kostnader. Hon hänvisar till att en dom i Regeringsrätten 2005 om att kommunens skäliga kostnader utgår från de verkliga kostnaderna.

SKL-juristen menar vidare att att senare domar i Högsta Förvaltningsdomstolen visar att det LSS-lagstiftningen inte är så omfattande och generös som många tror.

På Assistanskolls fråga om varför det finns så olika syn hos Socialstyrelsen och SKL svarar Ellinor Englund att kommunernas ”ambition är att vara så korrekta som möjligt utifrån gällande lagar och rättspraxis”.

Vidare ifrågasätter Ellinor Englund den vanliga uppfattningen att ambitionen med LSS är högre än för SoL, Socialtjänstlagen. LSS talar om ”goda levnadsvillkor” medan SoL handlar om ”skälig levnadsnivå”. Begreppen går inte att jämföra, anser Englund.

Ellinor Englund för även fram SKL:s åsikt att staten bör överta huvudmannaskapet för all assistans, även den del som kommunerna idag ansvarar för. Många av dagens problem har att göra med det delade huvudmannaskapet, anser hon.

Läs hela intervjun med Ellinor Englund på webbsajten Assistanskoll.

Läs även Föräldrakrafts artikel om Socialstyrelsens kritiska rapport: Socialstyrelsen vill stoppa orättvisa villkor