Skolan där man utvecklas som människa
Att få nya kunskaper är en god sak i sig, men att samtidigt utvecklas som människa är ett ännu viktigare mål på folkhögskolan Valjeviken i Sölvesborg. Eric Sandström är biträdande rektor och skolchef: ”Det finns inget vackrare än att se människor som växer”, förklarar han glädjen med att arbeta på Valjeviken.
Valjeviken har fått sitt namn av den natursköna Östersjövik i västra delen av Sölvesborg vid vars strand skolan är belägen, en vik som utöver sina andra naturvärden också lär vara ett av Sveriges gädd-rikaste vatten.
Skolan är en av landets större folkhögskolor, och utmärks av att alla lokaler, boende och verksamheter är helt tillgängliga för alla oavsett funktionsnedsättning.
Den här tillgängligheten gör skolan unik, det är bara Furuboda några mil härifrån som är lika väl anpassad. Det betyder inte att alla som går på Valjeviken har någon funktionsnedsättning, men runt hälften av deltagarna här har det.
Öppen anläggning
– Vi vill vara en öppen anläggning som förbereder för att leva ute i samhället, samtidigt vill vi vara en plats där människor utifrån samhället möter människor med olika former av funktionsnedsättningar. Flödet av människor leder till en naturlig integration, förklarar Eric Sandström.
Kärlek på folkhögskola finns även på Valjeviken, fråga bara Pontus Lundberg och Hannah Garenberg.
Dessa tankar förverkligas genom Valjevikens rehabilitering, vårdcentral, simhall och idrottshall. Samtidigt som det är tillgångar för skolan så är det också vanliga publika inrättningar – på vårdcentralen har 5 000 blekingar listat sig som patienter, och simhallen fungerar också som stadens simhall.
När vi är där en torsdagsförmiddag så är det till exempel en vanlig grundskoleklass från Sölvesborg som har simövningar i stora bassängen.
Stor plusfaktor
Att rehabiliteringen finns nära till hands är en stor plusfaktor för många:
– En flicka som kommer från Jämtland hade tolv mil enkel väg till sin sjukgymnast hemma, här är det 50 meter, nämner Eric som ett exempel.
Några båtar finns det inte i vattnet när vi hälsar på, men under sommarhalvåret är sjölivet en annan tillgång för den här anläggningen. Här finns en egen marina med segelbåtar, kanoter och även en stabil flotte som kan ta med tolv rullstolar ut på havet.
Bilden ovan: Från en lektion på allmänna kursen för behörighet. Bilden till höger: Ett vackert exemplar av Blekinges landskapsträd ek ramar in utsikten mot havet.
Då kan det hända att den som är här på en kortkurs får vara med om kombinationen föreläsning om Evert Taube och utfärd med flotten som går ut och ankrar i skärgården där det bjuds på sång och musik.
– Vi har många korta kurser och familjeläger här, och vi har haft uppdraget av RBU att anordna deras läger och kortkurser de tre senaste somrarna, berättar Eric Sandström (RBU utläses Riksförbundet för rörelsehindrade barn och ungdomar).
Små klasser och långa kurser
Klasserna är i allmänhet små på skolan och alla skolans lärare är behöriga inom sina områden. Inom folkhögskolan anordnas såväl korta som långa kurser. De längre allmänna kurserna är obligatoriska att anordna för folkhögskolor, och på Valjeviken finns de med några olika inriktningar.
Ungefär 100 deltagare finns samtidigt på de långa kurserna. Här finns behörighetskurs komplett för gymnasienivå och mer eller mindre komplett även för grundskoleutbildning.
Här finns en populär kurs med inriktning musik/hälsa, där man inte har några inträdesprov men väl två inträdeskrav:
– Den första är att man skall vilja spela, den andra är att man verkligen skall vilja spela, förklarar Eric Sandström. Det räcker inte med ett allmänt intresse av musik men vi har inga antagningsprov utan endast intervju och prova på-dagar. Sedan är det ett plus om man har spelat eller sjungit tidigare.
Idrott och hälsa
Här finns en tredje variant av allmän kurs med inriktning idrott och hälsa, som startades förra läsåret. Inriktningen är ingen tillfällighet, hälsa är en viktig sak för skolan, eftersom det är lätt för den som har svårt att röra sig att fastna i dåliga vanor.
På den nya idrottsinriktningen får alla prova på en mängd olika idrotter för att hitta någon träningsform som man känner sig hemma med. Alla på allmän kurs har idrott tillsammans, och på samma villkor: även de som inte använder rullstol till vardags får lov att åka i en rullstol på idrottslektionen.
På fritiden fortsätter skolans fritidsledare att ge möjlighet till en lustfylld träning på den enskildes villkor. Då kan det sommartid handla om att åka kanot, men det kan också vara något så vardagligt som att spela wii, övningar som också kan ge en bättre stabilitet i bålen för den som behöver.
Musikläraren Fredrik Wolf slår av ett potpurri som musik/hälsa-klassen övar inför en höstfest på skolan.
Gott bemötande
Att den som kommer hit med rullstol inte är rullstolsbunden utan rullstolsburen kan för en utomstående kanske inte göra någon stor skillnad, men ordvalet är en viktig markering och en del i ett gott bemötande människor emellan.
– Vi kan aldrig bli tillräckligt bra på bemötandefrågor. Människor är aldrig sitt funktionshinder utan man har en funktionsnedsättning. Hur vi ser på människor kan ibland speglas i vårt sätt att uttrycka oss. Men det får aldrig bli bara ord, fastslår Eric Sandström.
På Valjeviken finns också boende med 60 rum varav 30 används för rum till elever, övriga rum används till rehabiliteringsgäster. Alla rum är totalt anpassade, och några större rum har också speciella anordningar som fasta liftar.
I huset finns tillgång till medicinsk personal, och för många föräldrar är det också en trygghet att veta att det alltid finns assistenter i huset.
Positiv diskriminering
Kan då alla som vill komma till Valjeviken också få en plats här? Ja, kanske inte första året man söker men förr eller senare, i varje fall den som har en funktionsnedsättning.
– Vi tillämpar en positiv diskriminering, förklarar Eric Sandström.
Han framhåller också att det är viktigt att ungdomarna som kommer hit inte behöver stå med mössan i hand för att få råd att studera, bo och äta på skolan.
Låg egenavgift
– Vi har en väldigt låg egenavgift för våra elever och våra olika verksamheter hjälps åt att dra det ekonomiska lasset. Vi ställer dessutom krav på hemkommuner, landsting/regioner samt assistansbolag att bidra till de kostnader som inte täcks av de bidrag skolan får från Folkbildningsrådet och Specialpedagogiska skolmyndigheten. Men vi är också tacksamma för det goda samarbete vi har med alla dessa aktörer.
Vad tror man då om framtiden, hur kommer skolan att utvecklas?
– Vi har många idéer, men vi är begränsade av antalet deltagarveckor som staten delar ut. Om vi inte vore det så skull vi kunna fördubbla verksamheten utan vidare, försäkrar Eric Sandström.