Skolan glömmer unga på HVB

Publicerat av
Sara Bengtsson
Dela

Endast 55 procent av placerade barn på HVB, hem för vård eller boende, når gymnasiebehörighet, jämfört med 88 procent av de ungdomar som gick ut grundskolan våren 2014. Samtidigt skiljer sig kompetensen hos handläggare som utreder barn kraftigt i kommunerna. Det visar en genomgång från Socialstyrelsen.

– Det är allvarligt och ett problem som professionen själva talar om. Framför allt är det stora skillnader i kompetensen hos kommuner som har över 70 000 invånare, där många barn påverkas, säger utredare Ann Johansson.

Socialstyrelsen har i sina öppna jämförelser undersökt barn, födda åren 1988-1996, som har varit placerade i HVB-hem, hem med särskild tillsyn samt familjehem under hela årskurs nio.

Annons

Andelen som klarar gymnasiebehörigheten är låg hos hela gruppen. Bland unga som är födda i ett annat land är det bara 39 procent som når gymnasiebehörighet och bland unga som är födda i Sverige ligger siffran på 57 procent.

– Vi har gått igenom de som var placerade under hela årskurs nio och har kunnat se en markant skillnad i hur många ungdomar som når gymnasiebehörighet, jämfört med övriga unga. Vi ser även att bland de som sen går gymnasiet, så är det få som når grundläggande behörighet till högskola, säger Ann Johansson.

Bara 28 procent tar sig igenom gymnasiet med grundläggande behörighet till högskola, av de unga som varit placerade under hela årskurs nio. Jämförelsen ger tydliga signaler om att skolinsatserna för unga som placerats i HVB och familjehem behöver förbättras.

Annons

– Det är en stor skillnad och socialtjänsten behöver arbeta vidare med detta tillsammans med skolan. En viktig del för att få ett arbete idag, är att man har avslutat gymnasiet, säger Ann Johansson.

Den öppna jämförelsen görs främst för att kommuner ska få kunskap om vad de kan förbättra i sin verksamhet, för att barnen ska få rätt insats utifrån sina behov. Men också för att kommuner ska få möjlighet att inspireras av andra kommuners arbete.

– Resultaten är inte förvånande, men kan göra att kommuner får möjlighet och tar sig an att titta på hur andra har gjort, där man har fått bättre resultat. Kommunerna kan lära av varandra, säger Ann Johansson.

Annons

En brist som Socialstyrelsen också pekar på är den spridda kompetensen hos handläggarna som utreder barn. Omkring 70 procent av handläggarna har socionomutbildning och minst tre års erfarenhet av barnutredningar. Men denna kompetensnivå kan skilja sig mellan 0-100 procent i landets kommuner.

I storstäder är det mellan 17 och 100 procent av handläggarna som uppfyller kriterierna, beroende på stadsdel.

 


Katarina Munier, barnsamordnare på Socialstyrelsen.

Annons

 

– Skillnaderna är olyckliga. Om handläggaren saknar tillräcklig utbildning och erfarenhet riskerar barnet och föräldrarna att inte få en rättvis och säker utredning, vilket kan få stora konsekvenser, säger Katarina Munier, barnsamordnare på Socialstyrelsen.

Vad kompetensskillnaderna beror på är oklart, menar Socialstyrelsen. Men man menar att handläggarna behöver få bättre förutsättningar genom god introduktion, kontinuerlig kompetensutveckling och bra handledning och arbetsledning.

– Kommuner med lägre kompetens hos sina handläggare, behöver se över sin plan för introduktion och kompetensutveckling och de kan framför allt lära av andra kommuner som kommit längre. Det är också viktig att man ser till att personalen inte har för stor arbetsbörda. Arbetsvillkoren måste vara rimliga, säger Ann Johansson.

Annons

 

 

Artikeln publicerades 2015-06-03

Publicerat av
Sara Bengtsson