Små bråkstakar behöver stoppas tidigt

Extremt bråkiga pojkar behöver få tidig hjälp för att förebygga risken att de som vuxna får problem som leder till kriminalitet. En checklista om 20 punkter ska hjälpa till att hitta de som är i farozonen och kan komma att fungera som ett bra kompletterande instrument till andra undersökningar.   

– Checklistan används idag bara på ett fåtal BUP-kliniker i landet. Jag hoppas att vi nu kan få en större spridning på det, säger Pia Enebrink, psykolog och forskare vid Karolinska Institutet/BUP-signal som i en studie fastslår att testet i många fall ger bättre underlag för bedömning av fortsatt risk för utagerande än när man utgår från en diagnos eller vanliga kliniska bedömningar.

I forskningen har man under en lång tid fokuserat på att förbättra kunskapen om små aggressiva barn det anses viktigt att uppmärksamma problemet.

– Det är vanligare än man tror med stökiga barn som behöver hjälp att hamna rätt. I fyraårsåldern är det vanligt att barn har en viss tendens till aggressivitet, men senare brukar det avta. Bland barn och unga finns det ungefär 10 procent som kan uppfylla kriterier för en uppförandestörningsdiagnos. Det finns alltså ett stort behov av bra metoder, säger Pia Enebrink.

Checklistan, eller utvärderingsinstrumentet EARL 20B (Early Assessment Risk List for boys) som det kallas, radar upp 20 olika riskfaktorer som man behöver överväga när man gör en undersökning av ett barn.

– Man tittar bland annat på barnets familjesituation, skolmiljön och vilka kompisar barnet skaffar sig, säger Pia Enebrink.

Testet för pojkar är relativt nytt i Sverige och man hoppas nu att fler ska börja använda sig av det. Flickors aggressivitet har man fokuserat än mindre på.

– Ett liknande test för flickor finns, EARL 21G, men det har inte testats i Sverige ännu. Det kan vara svårare att upptäcka aggressivitet hos flickor, då de inte alltid visar det lika fysiskt som pojkarna. Istället kan det vara i relationen till andra det visar sig, med utstötning, mobbning och så vidare. När man utreder flickor måste man också se lite mer på deras relationer till kompisar än i pojkarnas fall, säger Pia Enebrink.

Föräldrar som är oroliga för sina barn i skolåldern råder hon att först och främst rådfråga elevhälsovården för att få hjälp och stöd, alternativt vända sig till barn- och ungdomspsykiatrin. Viktigt är också att se över hur man på bästa sätt tydligt visar för barnet vad som är bra och dåligt socialt uppförande.

– Det är viktigt att man uppmuntrar gott beteende och ger barnen struktur utan att själv bli arg, säger Pia Enebrink som tror att det är viktigt att ta hand om barnen tidigt, innan de utvecklar beteenden som kan dra in dem i till exempel kriminalitet.