Snart finns vi inte mer – nödrop från idéburna assistansanordnare | HejaOlika

Snart finns vi inte mer – nödrop från idéburna assistansanordnare

Rapporten Snart finns vi inte mer

Det är främst små idéburna anordnare som drabbats av försämrad assistansersättning. Men det finns också en risk för att de större anordnarna och koncernerna lämnar fältet om ersättningen blir för låg. Vem ska då ta hand om assistansen? frågar rapporten.

”Den negativa utvecklingen av assistansersättningen missgynnar seriösa anordnare”

ANNONS

Annons för LSS-skolan

ANNONS

Annons för Etac

ANNONS

Annons för Särnmark

ANNONS

Annons för tillganglighetsguide.se

ANNONS

Annons för Humana

ANNONS

Annons för durewall.se

ANNONS

Annons för CJ Advokatbyrå

ANNONS

Annons för Krisberedskap för personer med funktionsnedsättningar

DEBATTARTIKEL AV ANNA BARSK HOLMBOM. För två och ett halvt år sen blev ett antal assistansanordnare så upprörda över alla problem de upplevde i assistansreformen att de bestämde sig för att skriva en egen rapport och skicka till LSS-utredningen och till berörda politiker. När LSS-utredningens arbete var slutfört konstaterade de besvikna att de flesta av problemen som togs upp i rapporten inte åtgärdats.

Nu kommer en ny rapport från samma grupp av företag, en rapport som har fått det dramatiska namnet ”Snart finns vi inte mer”.

Det är inte vad vi vill – det är vad vi är rädda för, säger anordnarna.

I uppföljningen radas problemen upp, sida efter sida. Den första och största delen ägnas åt det som anordnarna menar är ett av de största problemen för dem idag, storleken på assistansersättningen.

Gruppen berättar att sedan den förra rapporten skrevs har de blivit en anordnare färre. Ett av brukarkooperativen fick färre medlemmar, och i kombination med sämre och osäkrare ekonomi valde de till slut att lägga ner. Det var en av orsakerna till att de ville belysa frågan ännu en gång.

I rapporten har man tittat närmare på hur många assistansanordnare det finns kvar idag.

LSS-utredningen menade att schablonen är ganska lagom hög. Den säger också att det är viktigt att följa utvecklingen noga och se så att inte anordnarna lämnar branschen för då bör schablonen öka. Trots det fanns ingen färdig statistik på Försäkringskassan över hur många anordnare det faktiskt är som får utbetalningar varje månad. Den fick vi beställa.

Regeringen har tidigare, genom minister Åsa Regnér, angett att assistansverksamheter går med alltför höga vinster. Det sistnämnda ansågs delvis bevisat genom att det finns mer än 1000 privata bolag. Det stora antalet ansågs visa på att det finns lönsamhet i branschen.

Av utredningen som anordnarna har tagit fram framgår att det aldrig funnits 1000 inom assistansen. I statistiken som beställdes från Försäkringskassan ser man att det högsta antal betalningsmottagare som fått utbetalning från assistansersättningen var 818 anordnare år 2007. Siffran har därefter sjunkit år för år, och 2017 var det 727 anordnare som fick ersättning. Det lägsta antalet utbetalningar var i juni 2019 då endast 620 verksamheter fick utbetalning.

Anordnarna har också tittat närmare på vilka verksamheter som försvinner och hur det egentligen ser ut med valfriheten i de olika länen. De har valt att titta närmare på Gotland. Totalt har 30 anordnare fått utbetalningar under åren 2000- 2017. Av dessa är bara en, mindre lokal verksamhet kvar på Gotland. Sju av de 30 anordnare som funnits över åren har på olika sätt blivit uppköpta av andra verksamheter. 6 har lagt ned. Av de anordnare som fortfarande finns kvar är de flesta större verksamheter, koncerner eller bedriver flera olika typer av verksamheter.

De tusen företagen som skulle bevisa lönsamheten finns alltså inte, säger anordnarna som också menar att det finns en risk att vi är på väg mot att små eller medelstora företag och kooperativ lämnar assistansen, eftersom det främst är dessa som har missgynnats av de förslag som genomförts. Det finns också, enligt statliga utredaren Stig Svensson, en risk för att de större anordnarna och koncernerna lämnar fältet om ersättningen blir för låg.

– Då finns det bara kommunerna kvar sen. Är det vad politiken vill?

Den negativa utvecklingen av assistansersättningen missgynnar seriösa anordnare. Anordnarna understryker att de vill bli betraktade som seriösa anordnare. Samtliga är idéburna verksamheter.

– Vi arbetar med personalfrågor, utbildning och ger stöd till våra uppdragsgivare. Men vi närmar oss nu gränsen till vad vi förmår. Det är inte våra ”vinster” som är i fara. Det är kvaliteten på våra uppdragsgivares assistans.

De delar regeringens särskilda utredare Stig Svenssons uppfattning att det nuvarande sättet att försöka komma tillrätta med det regeringen menar är en för hög kostnad för assistansen riskerar att slå ut seriösa anordnare, medan de som inte är lika nogräknade med att hålla hög kvalitet fortfarande kan skapa vinster ur systemet.

– För oss, för vår personal och för våra uppdragsgivare är det en akut fråga att regeringen löser det här, inte om två eller tre år utan nu. Om de väntar kan det vara för sent, är budskapet från anordnarna.

De tio anordnare som står bakom rapporten är Kooperativet Bambi, Stockholm, Kooperativet Hand i Hand, Halmstad, Kooperativet Olja, Jönköping, Kooperativet SMIL, Malmö, LARGA, Lerum, LSS-Partner, Göteborg, Skaraborgsassistans, Mariestad, Kooperativet Lila, Lund, A-Assistans, Hudiksvall och Blå Assistans, Kristianstad.

 

Fotnot. Anna Barsk Holmbom som har skrivit denna artikel är även författare till rapporten.

Publicerad:
2019-10-02

Av: Anna Barsk Holmbom

Nyckelord:
LSS-utredningen, assistans, assistansföretag, idéburna


ANNONS

Annons för CJ Advokatbyrå

ANNONS

Annons för Särnmark

ANNONS

Annons för Krisberedskap för personer med funktionsnedsättningar

ANNONS

Annons för Humana

ANNONS

Annons för tillganglighetsguide.se

ANNONS

Annons för LSS-skolan

ANNONS

Annons för durewall.se

ANNONS

Annons för Etac

Lämna en kommentar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Senaste nytt. Helt gratis.
Direkt till din mejlbox
en gång per vecka.

STÄNG
Skip to content