Svensk socialförsäkring är nu rekordbillig efter 60-procentigt ras

Grattis alla skattebetalare – stöden till personer med funktionsnedsättningar, sjuka och barnfamiljer är på rekordlåg nivå.
Som andel av BNP har svenska statens utgifter för sjukdom och funktionsnedsättning rasat med 67 procent.
Vid en jämförelse med övriga Europa är Sverige idag ett av de länder i Europa som satsar minst på funktionsnedsättning.

SENASTE NYTT: Så mycket höjs ersättningar och bidrag

Socialförsäkringen i siffror 2024

Underlaget till denna artikel kommer från Försäkringskassans rapport ”Socialförsäkringen i siffror 2024”.

Historisk utveckling för socialförsäkringen

Under år 2023 var kostnaderna nere på 3,8 procent av BNP, Sveriges bruttonationalprodukt och landets totala ekonomi. Tidigare var 2022 års notering på 4,1 procent den lägsta andelen på fyra decennier.

Jämfört med 1991, då andelen av BNP var 9,5 procent, har kostnaderna alltså fallit med cirka 60 procent.

Det är utgifterna för sjukdom och funktionsnedsättning som har minskat mest, vilket framgår av diagrammet nedan. För sjukdom och funktionsnedsättning har kostnaderna rasat med hela 69 procent (från 6,7 % av till 2,1 % av BNP).

Drygt hälften av 2023 års utbetalda 242 miljarder kronor gick till sjuka och personer med funktionsnedsättning, drygt en tredjedel gick till barn och familjer och resterande del gick till andra ersättningar och till administration.

Diagrammet nedan visar socialförsäkringens kostnader som andel av BNP sedan 1980.

Socialförsäkringens utgifter som andel av BNP

Underliggande data för visualiseringen
År	Familjer och barn	Sjukdom och funktionsnedsättning	Annan utbetalning	Andel av BNP totalt
1980	1.8	5.8	0.5	8.1
1981	1.8	5.7	0.5	8.0
1982	1.7	5.7	0.5	7.9
1983	1.7	5.5	0.5	7.7
1984	1.6	5.3	0.4	7.3
1985	1.8	6.0	0.4	8.2
1986	1.8	5.9	0.4	8.1
1987	1.9	6.0	0.4	8.4
1988	1.9	6.6	0.4	8.9
1989	1.9	6.7	0.4	9.0
1990	2.3	6.5	0.4	9.2
1991	2.7	6.3	0.5	9.5
1992	2.8	5.7	0.9	9.4
1993	3.0	5.2	0.9	9.1
1994	2.9	4.9	0.9	8.6
1995	2.6	4.6	0.8	8.0
1996	2.2	4.3	0.7	7.1
1997	2.0	4.0	0.6	6.6
1998	2.0	3.5	0.4	5.9
1999	1.9	4.5	0.5	6.9
2000	1.9	4.7	0.4	7.0
2001	2.0	5.0	0.4	7.3
2002	2.0	4.9	0.4	7.3
2003	2.0	4.9	0.4	7.2
2004	1.9	4.8	0.3	7.1
2005	1.9	4.7	0.4	7.0
2006	1.9	4.4	0.4	6.7
2007	1.8	4.0	0.2	6.1
2008	1.8	3.9	0.2	5.9
2009	1.9	3.9	0.3	6.1
2010	1.8	3.4	0.5	5.7
2011	1.8	3.2	0.4	5.4
2012	1.9	3.2	0.4	5.5
2013	1.9	3.2	0.5	5.6
2014	1.9	3.2	0.4	5.4
2015	1.8	3.1	0.4	5.3
2016	1.8	3.0	0.4	5.2
2017	1.8	2.8	0.4	4.9
2018	1.8	2.6	0.3	4.7
2019	1.8	2.4	0.3	4.4
2020	1.8	2.8	0.3	4.9
2021	1.7	2.5	0.4	4.5
2022	1.5	2.3	0.3	4.1
2023	1.4	2.1	0.3	3.8

Sjukdom och funktionsnedsättning – så har kostnaderna utvecklats

Så här kommenteras utgifterna för sjukdom och funktionsnedsättning av Försäkringskassan:

Utgifterna för sjukdom och funktionsnedsättning ökade under senare delen av 1980-talet, men sjönk därefter från 6,7 procent av BNP år 1989 till 3,5 procent av BNP år 1998. Nedgången berodde bland annat på minskad sjukfrånvaro, införande av sjuklöneperioden, sänkta ersättningsnivåer, samt att landstingen fick ta över kostnadsansvaret för läkemedel.
1998–2003 steg utgifterna i förhållande till BNP på grund av den ökade sjukfrånvaron.
Därefter har utgifterna i relation till BNP återigen minskat.
Den tillfälliga ökningen under år 2020 (från 2,4 till 2,8 procent av BNP) berodde nästan helt på pandemiutbrottet.

Växande fattigdom vid funktionsnedsättning

Trots återkommande larm om höga kostnader, miljardrullning och fusk har det alltså aldrig varit lägre relativa kostnader under de drygt fyra decennier som Försäkringskassans statistik täcker.

De rekordlåga relativa kostnaderna har inte varit gratis för alla. Den ekonomiska tryggheten för personer med funktionsnedsättningar har blivit allt sämre under många år.

LÄS ÄVEN: Personer med sjukersättning måste få rätt att spara till en buffert

En förklaring är att aktivitetsersättning och sjukersättning kraftigt har halkat efter i utvecklingen av svensk välfärd. Det är en av de viktigast orsakerna till snabbt ökad fattigdom bland personer med funktionsnedsättningar.

Även kostnaderna för personlig assistans har minskat de senaste åren, samtidigt som bilstöd, omvårdnadsbidrag och merkostnadsersättning mer eller mindre havererat på grund av regeländringar och besparingar.

Halverade kostnader sedan LSS infördes

Intressant är att socialförsäkringen var som allra dyrast åren innan LSS, lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, infördes. När LSS trädde i kraft var socialförsäkringens andel av BNP cirka 9 procent. Därefter har trenden varit att kostnaderna har minskat relativt sett.

Sverige jämfört med övriga länder i Europa

Försäkringskassan har även jämfört Sveriges utgifter, som andel av BNP, med andra europeiska länders. Ifråga om offentliga transfereringar till hushåll så ligger Sverige i nivå med EU:s genomsnitt. Det finns dock stora olikheter mellan länderna vad gäller hur man ger stöd vid exempelvis funktionsnedsättning.

Sverige är ett av de länder som spenderar minst på funktionsnedsättning

I diagrammet nedan kan du även filtrera informationen på ett eller flera utgiftsområden, till exempel ”Funktionsnedsättning”, för att se hur Sverige ligger till på just det området. Då framgår att Sverige är ett av de länder som satsar minst pengar på området funktionsnedsättning.

Diagrammet nedan visa socialförsäkringens transfereringar i förhållande till BNP 2021 i Sverige och andra länder.

Socialförsäkringens transfereringar i förhållande till BNP 2021 i Sverige och andra länder

Underliggande data för visualiseringen
Land	Ålderdom	Funktionsnedsättning	Familjer och barn	Arbetslöshet	Efterlevande	Sjukdom	Social utslagning	Totalt
Turkiet *	4.9	0.1	0.2	0.4	1.2	0.1	0	6.9
Irland	3.6	0.6	0.9	1.4	0.3	0.6	0.1	7.4
Albanien *	6.6	1.4	0.7	0.3	0.3	0	0.1	9.4
Ungern	6.9	0.7	1.3	0.4	0.7	0.6	0	10.7
Malta	5.6	0.3	0.5	2.4	1.1	0.8	0.1	10.8
Estland	6.8	1.5	2.1	0.4	0	0.6	0	11.5
Rumänien	8.2	0.7	1.6	0.1	0.7	0.3	0.1	11.6
Litauen *	6.3	1.1	1.6	1.8	0.4	0.8	0.2	12.1
Montenegro	6.4	1.2	0.7	1.2	1.8	0.6	0.3	12.1
Bulgarien	8.1	1.1	0.9	0.5	0.9	0.6	0.1	12.2
Slovakien	7	1.1	1.8	0.7	0.8	0.9	0.1	12.5
Bosnien Hercegovina	6.4	1.7	0.7	0.3	2.8	0.6	0.2	12.7
Lettland	7.3	1.1	1.9	1	0.3	1.2	0	12.9
Serbien	8.2	0.9	1.1	0.5	1.6	0.8	0.3	13.4
Tjeckien	8.3	1	1.6	1.1	0.6	1	0.1	13.6
Kroatien	7.2	1.6	1.2	0.6	1.7	1.2	0.2	13.7
Luxemburg	7.2	1.2	2.2	0.8	1.4	1.3	0.3	14.4
Sverige *	9.7	0.8	1.3	0.8	0.2	1.5	0.2	14.5
Norge	7.4	3.6	1.1	0.7	0.2	1.7	0.3	15
Cypern	8.6	0.5	0.9	2.5	1.3	0.6	0.9	15.3
Slovenien *	9.4	0.7	1.2	1.6	1.2	1.3	0.7	16.1
Danmark	9.4	3.1	1.2	0.9	0.2	0.8	0.8	16.3
Polen	9.9	1	2.5	0.4	1.5	1	0.1	16.4
Island	7.6	3.3	1.2	2.4	0.6	1.5	0.3	16.9
Nederländerna	9.5	1.7	0.8	0.7	0.9	2.1	1.3	17
Portugal	11.4	1.6	0.9	1.5	1.9	0.6	0.2	18
Finland	11.5	1.5	1.2	1.9	0.7	1.1	0.4	18.3
Schweiz	11.1	1.3	1.3	1.7	1.2	1.5	0.3	18.5
Belgien *	10.3	2.1	1.7	1.9	1.6	1	0.4	18.9
Tyskland *	10	1.6	2.1	1.5	1.7	2	0.1	19
Spanien *	10.3	1.4	0.7	2.4	2.5	1.4	0.3	19
Grekland *	14	1	1.3	1	2.6	0.3	0.4	20.6
Frankrike *	12.4	1.2	1.3	2.3	1.5	0.9	1.1	20.8
Österrike	13.1	1.2	1.9	2.5	1.6	1	0.2	21.5
Italien *	14.5	1.6	1.1	2	2.6	0.5	1.4	23.6

Utgifter per område i socialförsäkringen

De olika stöden inom socialförsäkringen har totalt sett minskat något under de tre senaste åren. I tabellen nedan (från ”Socialförsäkringen i siffror 2024”) kan du se utvecklingen för de olika områdena.

Mellan 2020 och 2021 ökade kostnaderna, men under 2022 gick kostnaderna ned till under 2020 års nivå, för 2023 sjunka ytterligare.

Ökningen 2021 berodde främst på att aktivitetsstöden tillfälligt ökade under pandemin för att bekämpa arbetslöshet.

Andra intressanta förändringar är att bostadsbidraget har minskat kraftigt 2020-2022.

Utgifterna för ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning har minskat med 4 procent, eller drygt 5 miljarder kronor 2020-2023.

Socialförsäkringens utgiftsfördelning 2021–2023

Nedanstående interaktiva diagram visar socialförsäkringens utgifter från 2021 till 2023.

Försäkring/bidrag utgifter 2021–2023
Försäkring/bidrag	2023	2022	2021
Föräldraförsäkring (not 1)	46 939	47 313	46 919
Barnbidrag	32 972	33 306	33 390
Underhållsstöd	2 703	2 726	2 692
Övrigt barnfamiljer (not 2)	8 909	8 218	8 979
Sjukförsäkring (not 3)	49 003	57 926	57 098
Aktivitets- och sjukersättning	40 689	36 521	35 749
Bostadstillägg	5 916	5 511	4 996
Arbetsskadeersättning	2 326	2 209	2 380
Tandvård	7 289	6 863	6 775
Assistansersättning	24 554	24 099	24 135
Övrigt sjukdom/funktionsnedsättning (not 4)	3 587	3 703	4 501
Annan utbetalning (not 5)	17 503	17 514	20 890
Administration	10 765	10 270	9 973

Socialförsäkringens utgifter 2021–2023
Infogram

Förklaringar till diagrammet ovan

Föräldrapenning, tillfällig föräldrapenning och graviditetspenning
Bostadsbidrag, omvårdnadsbidrag och vårdbidrag samt adoptionsbidrag
Sjukpenning, rehabiliteringsersättningar, närståendepenning, boendetillägg och ersättning för höga sjuklönekostnader
Sjukvård i internationella förhållanden, merkostnadsersättning och handikappersättning, bilstöd, bidrag för sjukskrivningsprocessen, ersättning inom det statliga personskadeskyddet samt smittbärarpenning
Aktivitetsstöd, etableringsersättning och familjebidrag för värnpliktiga

Ersättningsnivåerna för omvårdnadsbidraget blir allt lägre

Föräldrar till barn med funktionsnedsättning kan få omvårdnadsbidrag (tidigare: vårdbidrag). Ersättningsnivåerna har stadigt minskat under många år, och den utvecklingen tycks fortsätta även 2024. (Läs även HejaOlikas guide om omvårdnadsbidraget.)

Diagrammet nedan visar hur ersättningsnivåerna för omvårdnadsbidraget (tidigare: vårdbidraget) har utvecklats 1994–2024.

Omvårdnadsbidragets nivåer – historisk utveckling 1994-2024

Allt färre får helt omvårdnadsbidrag, medan andelen som får den lägsta nivån (1/4-dels bidrag) ökar.

Värden från december i respektive år, förutom 2024 som avser juni.
(För åren före 2019 avses vårdbidraget.)

Underliggande data för visualiseringen
År	Helt bidrag eller mer	3/4 omvårdnadsbidrag	Halvt omvårdnadsbidrag	1/4 omvårdnadsbidrag
1994	39	6	31	24
1995	36	7	30	26
1996	35	8	30	27
1997	34	8	30	29
1998	32	9	30	29
1999	31	9	30	30
2000	30	10	29	31
2001	29	10	29	32
2002	28	10	29	33
2003	27	10	29	34
2004	27	11	29	34
2005	26	11	29	34
2006	25	11	29	34
2007	25	12	29	34
2008	24	12	29	35
2009	23	12	29	36
2010	22	11	29	38
2011	21	11	29	39
2012	19	11	30	40
2013	18	12	31	39
2014	17	12	32	39
2015	17	13	33	38
2016	16	13	34	38
2017	15	13	34	38
2018	14	13	35	38
2019	12	12	35	40
2020	8	11	35	46
2021	5	10	33	52
2022	4	9	33	55
2023	3	9	33	55
2024	3	8	33	56

Färre än någonsin får bilstöd

År 2023 blev det en ny bottennotering för antalet mottagare av bilstöd.

Bilstöd ges till personer med funktionsnedsättning för att möjliggöra ett aktivt, delaktigt och självständigt liv.

Genom åren har det skett några regelförändringar, varav vissa har kraftigt försvårat möjligheterna att få bilstöd.

En lagändring 2017 ledde till fördröjningar i handläggningen, samtidigt som antalet ansökningar minskade.

Antalet mottagare av bilstöd 1999–2023

Underliggande data för visualiseringen
År	Kvinnor	Män	Kvinnor och män
2023	443	581	1024
2022	481	619	1100
2021	505	618	1123
2020	542	646	1188
2019	621	745	1366
2018	509	670	1179
2017	688	791	1479
2016	1237	1392	2629
2015	1137	1354	2491
2014	1183	1430	2613
2013	1224	1447	2671
2012	1091	1345	2436
2011	1015	1255	2270
2010	1029	1119	2148
2009	1014	1159	2173
2008	975	1190	2165
2007	1207	1328	2535
2006	1424	1413	2837
2005	1958	2021	3979
2004	1431	1496	2927
2003	1364	1608	2972
2002	1401	1485	2886
2001	1552	1606	3158
2000	1590	1582	3172
1999	1517	1476	2993

Närståendepenning

Närståendepenning kan man ha rätt till om man avstår från att arbeta för att vara med en närstående som har ett livshotande hälsotillstånd.

Normalt betalas närståendepenning ut i högst 100 dagar för varje enskild sjuk individ som vårdas. Närståendepenning kan betalas ut i form av hel, tre fjärdedels, halv eller en fjärdedels ersättning. Maximal ersättning är knappt 80 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten baserat på 10 prisbasbelopp.

Närståendepenningdata per år och kön
År	Kvinnor	Män
2009	7 783	2 816
2010	8 369	2 913
2011	9 703	3 548
2012	10 264	3 757
2013	10 975	4 053
2014	11 338	4 282
2015	11 446	4 224
2016	11 150	4 279
2017	12 418	4 825
2018	12 210	4 773
2019	11 706	4 641
2020	10 859	4 223
2021	9 482	3 591
2022	10 709	4 208
2023	11 569	4 571

Under 2023 var medelbeloppet för närståendepenning 11 005 kronor för kvinnor och 12 117 kronor för män.

Ur Försäkringskassans rapport om närståendepenning i februari 2025:

Under 2024 ökade antalet personer som fick närståendepenning jämfört med 2023. Trots ökningen bedömer Försäkringskassan att betydligt fler skulle kunna ha rätt till ersättningen.

Under 2024 fick drygt 17 000 personer närståendepenning. Det är den högsta siffran någonsin och en ökning från 2023 med 8 procent. Samtidigt ligger det sammanlagda antalet utbetalda dagar något lägre än den tidigare högst noterade, som skedde innan pandemin.

Totalt betalade Försäkringskassan ut drygt 210 miljoner kronor i närståendepenning förra året. 72 procent av mottagarna är kvinnor.

– Det är många fler kvinnor än män som använder närståendepenning. Att fler kvinnor än män är mottagare av ersättning för att ta hand om en närstående är något vi ser även i andra delar av socialförsäkringen, säger Peter Abrahamsson, analytiker på Försäkringskassan.

De 17 000 personer som fick närståendepenning tog hand om drygt 14 500 svårt sjuka. Knappt 11 dagar närståendepenning betalades ut per person med livshotande hälsotillstånd.

– Vi tror att det finns många som inte känner till att den här ersättningen finns och som skulle kunna ha rätt till den. Så om man avstår arbete för att stötta en närstående som har ett livshotande tillstånd kan man ansöka, säger Maria Byrgren verksamhetsutvecklare på Försäkringskassan.

Socialförsäkringens utgifter 2020–2023 i miljoner kronor

Utgifter per utgiftsområde, miljoner kronor	2020	2021	2022	2023
EKONOMISK TRYGGHET FÖR FAMILJER OCH BARN
Föräldrapenning	35 469	35 180	35 653	36 030
Tillfällig föräldrapenning	9 975	10 085	10 397	10 282
Graviditetspenning	681	1 654	1 263	627
Barnbidrag	33 326	33 390	33 306	32 972
Bostadsbidrag till barnfamiljer och ungdomar	5 284	5 019	4 126	4 255
Omvårdnadsbidrag och vårdbidrag	3 960	3 951	4 083	4 648
Underhållsstöd	2 636	2 692	2 726	2 703
Adoptionsbidrag	9	9	8	6
Totalt	91 340	91 979	91 562	91 523
EKONOMISK TRYGGHET VID FUNKTIONSNEDSÄTTNING
Sjukpenning	41 152	41 329	44 704	46 276
Rehabiliteringsersättningar	799	876	1 009	710
Närståendepenning	180	164	186	200
Boendetillägg	224	251	276	288
Ersättning för höga sjuklönekostnader	17 675	14 479	11 751	1 528
Tandvård	5 956	6 775	6 863	7 289
Sjukvård i internationella förhållanden	495	474	515	660
Aktivitetsersättning och sjukersättning	37 551	35 749	36 521	40 689
Bostadstillägg	5 060	4 996	5 511	5 916
Merkostnadsersättning och handikappersättning	1 300	1 252	1 305	1 350
Arbetsskadeersättning	2 567	2 380	2 209	2 326
Bilstöd	136	138	147	145
Assistansersättning	23 528	24 135	24 099	24 554
Bidrag för sjukskrivningsprocessen	2 136	2 207	1 290	1 394
Ersättning inom det statliga personskadeskyddet	37	37	34	36
Smittbärarpenning	127	393	412	2
Totalt	138 924	135 634	136 832	133 364
ANNAN UTBETALNING
Aktivitetsstöd	13 474	19 510	16 470	16 563
Etableringsersättning	2 291	1 352	1 014	907
Familjebidrag värnpliktiga	24	29	31	34
Totalt	15 789	20 890	17 514	17 503
Totalt, exklusive administration	246 052	248 503	245 909	242 390
Administration	9 880	9 973	10 270	10 765
Totalt, inklusive administration	255 932	258 476	256 179	253 155

Så många fick sociala ersättningar eller bidrag under 2023

Ersättning	Kvinnor	Män	Samtliga
Tandvård	2 169 241	1 875 627	4 044 868
Barnbidrag	1 116 096	604 819	1 720 915
Tillfällig föräldrapenning	512 181	447 563	959 744
Föräldrapenning	448 134	387 475	835 609
Sjukpenning	395 571	234 894	630 465
Aktivitetsstöd och utvecklingsersättning	112 834	118 904	231 738
Sjukersättning	131 537	96 232	227 769
Bostadsbidrag	140 021	70 508	210 529
Underhållsstöd	113 112	24 340	137 452
Omvårdnadsbidrag och merkostnadsersättning för barn	76 264	22 144	98 408
Handikappersättning och merkostnadsersättning för vuxna	30 780	27 124	57 904
Aktivitetsersättning	17 715	20 140	37 855
Graviditetspenning	19 351	0	19 351
Arbetsskadelivränta	8 718	10 176	18 894
Etableringsersättning	9 274	6 936	16 210
Närståendepenning	11 569	4 571	16 140
Assistansersättning	6 267	7 717	13 984
Rehabiliteringspenning	5 544	2 796	8 340
Bilstöd	443	581	1 024

Text av Valter Bengtsson

Chefredaktör och ansvarig utgivare för webbtidningen HejaOlika och papperstidningen Föräldrakraft, sedan starten 2006.