Socialförsäkringen 2026: Utgifterna har mer än halverats

Grattis alla skattebetalare – stöden till personer med funktionsnedsättningar, sjuka och barnfamiljer är på rekordlåg nivå.

Som andel av BNP har svenska statens utgifter för sjukdom och funktionsnedsättning rasat med 66 procent.

Som helhet har utgifterna för hela socialförsäkringen fallit med 57 procent sedan 1980.

Vid en jämförelse med övriga Europa är Sverige idag ett av de länder i Europa som satsar minst på funktionsnedsättning, medan Norge och Danmark ligger i topp.

LÄS ÄVEN: 
Så mycket höjs ersättningar och bidrag 2027

Vad är socialförsäkringen?

Socialförsäkringen är en grundpelare i den svenska välfärdsmodellen, och ska ge social trygghet för alla genom ekonomiska stöd eller ”förmåner”. Det finns dels arbetsbaserade förmåner, dels bosättningsbaserade.

Social trygghet innebär att samhället garanterar ett skyddsnät som är mer generöst än bara det grundläggande skyddet.

De senaste 30 har dock socialförsäkringens skydd urholkats, både genom att ersättningarna har försämrats i förhållande till välfärden generellt och genom att det har blivit svårare att beviljas ersättningar. Detta har bland annat Inspektionen för socialförsäkringen visat i en rapport 2022.

Debatten har allt mindre handlat om den enskildes trygghet, och allt mer om kostnaderna och den enskildes eget ansvar.

”Ambitionen att tillgodose social trygghet genom att skydda inkomstbortfall och förhindra fattigdom utmanas idag av överordnade samhällsekonomiska intressen”, skriver Ruth Mannelqvist och Sara Stendahl i en rapport (se nedan).

”Socialförsäkringen sviker” (Intervju med forskarna Ruth Mannelqvist och Sara Stendahl)

Ruth Mannelqvist och Sara Stendahl intervjuades av HejaOlika.se den 14 oktober 2025 om deras nya SNS-rapport ”Social trygghet genom socialförsäkringen”. Rapportens viktigaste slutsatser:

1. Trots att inget politiskt parti argumenterar för en nedmontering av socialförsäkringen har gradvisa förändringar sedan 1990-talet urholkat dess karaktär som rättighetslagstiftning.
2. Socialförsäkringsbalken fungerar inte som den medborgerliga rättighetslagstiftning den var tänkt att utgöra.
3. Det behövs en politisk debatt om socialförsäkringens syfte och mål i syfte att säkerställa social trygghet och rättssäkerhet.
4. Bristerna i socialförsäkringsbalken är så stora att det behövs en rättslig översyn av lagstiftningen i sin helhet.

Ruth Mannelqvist är professor i rättsvetenskap vid juridiska institutionen hos Umeå universitet. Sara Stendahl är professor i offentlig rätt vid juridiska institutionen hos Göteborgs universitet.

Socialförsäkringen i siffror 2025

Den följande texten baseras till stor del på Försäkringskassans rapport ”Socialförsäkringen i siffror 2026” som släpptes i juni 2026.

Fakta om SGI, sjukpenninggrundande inkomst

Personer har rätt till en sjukpenninggrundande inkomst (SGI) om de genom förvärvsarbete beräknas tjäna minst 24 procent av prisbasbeloppet under ett år. Under 2025 motsvarade detta en inkomst på 14 100 kronor.

För att en inkomst ska vara sjukpenninggrundande måste den komma från arbete som kan antas vara minst sex månader i följd eller vara årligen återkommande. I vissa fall kan försäkrade ha en sjukpenninggrundande inkomst som baseras på tidigare arbetsinkomster, vilket kallas för att SGI är skyddad.

Att ha rätt till en SGI är en grundförutsättning för att vara berättigad till vissa arbetsbaserade ersättningar som sjukpenning, graviditetspenning, föräldrapenning på sjukpenningnivå och tillfällig föräldrapenning. Bedömningen om huruvida en person har en SGI görs först när hen ansöker om en sådan arbetsbaserad ersättning.