Socialstyrelsen kritisk till att fler barn får insatsen boende istället för assistans

Karin Flyckt, Socialstyrelsen. Foto: Linnea Bengtsson.

Karin Flyckt, Socialstyrelsen. Foto: Linnea Bengtsson.

Den årliga rapporten om kommunernas stöd till personer med funktionsnedsättningar släpptes idag

ANNONS

Annons för LSS-skolan

ANNONS

Annons för Särnmark

ANNONS

Annons för Humana

ANNONS

Annons för Etac

ANNONS

Annons för durewall.se

Allt fler barn som tidigare haft personlig assistans får istället insatsen boende för barn, rapporterar Socialstyrelsen.
– Det är bekymmersamt att andelen som tidigare haft assistans ökar bland de nya besluten om boende för barn, säger Karin Flyckt.

Karin Flyckt är sakkunnig på Socialstyrelsen och ansvarig för lägesrapporten över insatser och stöd till personer med funktionsnedsättning.

Enligt rapporten som släpptes idag 19 mars är vart tredje beslut om barnboende nybeviljat. 15 procent av de nya besluten rörde barn och unga som året innan haft kommunalt beslutad personlig assistans eller statlig assistansersättning, vilket är en viss ökning mot tidigare år.

– Ur ett barnperspektiv är det viktigt att vidta åtgärder för att möjliggöra för barn med funktionsnedsättning att bo hemma även vid stora behov av hjälp och tillsyn, säger Karin Flyckt.

Svårt att gå från daglig verksamhet till arbete

Socialstyrelsen uppmärksammar även att väldigt få personer går från daglig verksamhet enligt LSS till arbete eller studier.

Ett övergripande mål med daglig verksamhet bör vara att på kortare eller längre sikt utveckla den enskildes möjlighet till arbete, men rapporten visar att det är få personer som går från daglig verksamhet till arbete eller studier, skriver Socialstyrelsen.

Få kommuner, knappt 15 procent, har överenskommelser om samverkan mellan LSS-verksamheter och Försäkringskassan samt Arbetsförmedlingen. Och endast 14 procent av kommunerna har skriftliga, aktuella rutiner för att årligen pröva den enskildes möjligheter till arbete eller praktikplats.

– Det är viktigt att personer med daglig verksamhet som både vill och kan ha ett lönearbete också ges förutsättningar till det. Den dagliga verksamheten riskerar annars att få en inlåsningseffekt istället för att bidra till målet om full delaktighet i samhällslivet för personer med funktionsnedsättning, säger Karin Flyckt.

I pressmeddelandet sammanfattas några fler slutsatser så här:

Assistans

Kommunalt beslutad personlig assistans enligt LSS fortsätter att öka och i oktober 2017 var en femtedel av besluten nybeviljade. De nya besluten handlar framförallt om personer som tidigare haft statlig assistansersättning enligt socialförsäkringsbalken eller hemtjänst enligt socialtjänstlagen.

Våld

Personer med funktionsnedsättning är mer utsatta för våld än andra, trots det saknar många kommuner rutiner för att upptäcka våldsutsatthet inom LSS-verksamheter. Endast en tredjedel av kommunerna använder standardiserade bedömningsmetoder för att upptäcka våldsutsatthet hos enskilda vuxna inom LSS. Många kommuner saknar dessutom rutiner för hur de ska agera vid indikation på våldsutsatthet.

Psykisk ohälsa

Förekomsten av psykisk ohälsa är utbredd inom LSS. År 2017 hade omkring 3 000 personer med insatser enligt LSS en schizofrenidiagnos, vanföreställningssyndrom eller liknande. Av dessa hade cirka 2 000 insatsen boende för vuxna enligt LSS. Det handlar både om att personer med psykisk funktionsnedsättning får stöd genom LSS men också om en hög förekomst av psykisk ohälsa bland personer med intellektuell funktionsnedsättning eller autism.

Publicerad:
2019-03-19

Av: Redaktionen

Nyckelord:
Karin Flyckt, LSS, Socialstyrelsen, assistans, barnboende, boende


ANNONS

Annons för durewall.se

ANNONS

Annons för Särnmark

ANNONS

Annons för Etac

ANNONS

Annons för LSS-skolan

ANNONS

Annons för Humana