Socialstyrelsen kritisk till att fler barn får insatsen boende istället för assistans
Allt fler barn som tidigare haft personlig assistans får istället insatsen boende för barn, rapporterar Socialstyrelsen.
– Det är bekymmersamt att andelen som tidigare haft assistans ökar bland de nya besluten om boende för barn, säger Karin Flyckt.
Beslut om barnboende ökar
Karin Flyckt är sakkunnig på Socialstyrelsen och ansvarig för lägesrapporten över insatser och stöd till personer med funktionsnedsättning.
Enligt rapporten som släpptes idag 19 mars är vart tredje beslut om barnboende nybeviljat. 15 procent av de nya besluten rörde barn och unga som året innan haft kommunalt beslutad personlig assistans eller statlig assistansersättning, vilket är en viss ökning mot tidigare år.
– Ur ett barnperspektiv är det viktigt att vidta åtgärder för att möjliggöra för barn med funktionsnedsättning att bo hemma även vid stora behov av hjälp och tillsyn, säger Karin Flyckt.
”Rapporten om barnboende besannar våra värsta farhågor”
– Det här besannar våra värsta farhågor. Utan assistans tvingas föräldrar ge upp och barn växer upp på institutioner. Det säger Cecilia Blanck, Riksföreningen JAG, i en kommentar till dagens rapport från Socialstyrelsen.
Utvecklingen går ”helt emot både FN:s barnkonvention och funktionshinderkonventionen”, betonar Cecilia Blanck.
– Vi slog larm för flera år sedan, när vi såg detta börja hända. Och sedan dess har forskare bekräftat vår bild. Nu syns det även i den officiella statistiken. Nu måste regeringen ta krafttag för att vända den här utvecklingen. Alla barn har rätt att växa upp i en familj! säger Cecilia Blanck.
Socialstyrelsens rapport visar att en tredjedel av besluten om boende för barn enligt LSS under 2017 var nybeviljade. 15 procent av de nya besluten rörde barn och unga som året innan assistans, vilket är en viss ökning mot tidigare år.
Även RBU har kommenteras Socialstyrelsens uppgifter.
– Det här är en förödande utveckling men tyvärr är jag inte förvånad, säger Maria Persdotter, förbundsordförande i RBU, Riksförbundet för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar.
– Det stämmer väl med de berättelser jag hör från våra medlemmar. Barn som förlorar sin assistans, föräldrar som tvingas vaka på nätterna och ändå försöka klara av arbete och familj, de föräldrarna orkar inte längre. Då ser man till slut ingen annan möjlighet än att söka en plats på ett barnboende för sitt barn, trots att man inte vill det och det heller inte är det bästa för barnet, säger Maria Persdotter.
Svårt att gå från daglig verksamhet till arbete
Socialstyrelsen uppmärksammar även att väldigt få personer går från daglig verksamhet enligt LSS till arbete eller studier.
Ett övergripande mål med daglig verksamhet bör vara att på kortare eller längre sikt utveckla den enskildes möjlighet till arbete, men rapporten visar att det är få personer som går från daglig verksamhet till arbete eller studier, skriver Socialstyrelsen.
Få kommuner, knappt 15 procent, har överenskommelser om samverkan mellan LSS-verksamheter och Försäkringskassan samt Arbetsförmedlingen. Och endast 14 procent av kommunerna har skriftliga, aktuella rutiner för att årligen pröva den enskildes möjligheter till arbete eller praktikplats.
– Det är viktigt att personer med daglig verksamhet som både vill och kan ha ett lönearbete också ges förutsättningar till det. Den dagliga verksamheten riskerar annars att få en inlåsningseffekt istället för att bidra till målet om full delaktighet i samhällslivet för personer med funktionsnedsättning, säger Karin Flyckt.
I pressmeddelandet sammanfattas några fler slutsatser så här:
Assistans
Kommunalt beslutad personlig assistans enligt LSS fortsätter att öka och i oktober 2017 var en femtedel av besluten nybeviljade. De nya besluten handlar framförallt om personer som tidigare haft statlig assistansersättning enligt socialförsäkringsbalken eller hemtjänst enligt socialtjänstlagen.
Våld
Personer med funktionsnedsättning är mer utsatta för våld än andra, trots det saknar många kommuner rutiner för att upptäcka våldsutsatthet inom LSS-verksamheter. Endast en tredjedel av kommunerna använder standardiserade bedömningsmetoder för att upptäcka våldsutsatthet hos enskilda vuxna inom LSS. Många kommuner saknar dessutom rutiner för hur de ska agera vid indikation på våldsutsatthet.
Psykisk ohälsa
Förekomsten av psykisk ohälsa är utbredd inom LSS. År 2017 hade omkring 3 000 personer med insatser enligt LSS en schizofrenidiagnos, vanföreställningssyndrom eller liknande. Av dessa hade cirka 2 000 insatsen boende för vuxna enligt LSS. Det handlar både om att personer med psykisk funktionsnedsättning får stöd genom LSS men också om en hög förekomst av psykisk ohälsa bland personer med intellektuell funktionsnedsättning eller autism.