Socialstyrelsen till regeringen: Inför ett nytt boendestöd inom LSS

Socialstyrelsen vill införa en helt ny form av boendestöd inom LSS.
Det framgår av en rapport som idag lämnades över till regeringen.

– Lagen är gammal och behöver ses över. Vårt förslag om ett nytt boendestöd är detsamma som LSS-kommitten föreslog redan 2008 och som vi fortfarande är eniga om med kommuner och funktionshinderorganisationer, säger Ulla-Britt Blomquist, utredare på Socialstyelsen.

Rapporten är mycket kritisk till att kommunerna idag använder LSS, lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, på ett mycket ojämlikt sätt.
Bristerna leder till att många personer med funktionsnedsättningar idag inte får det stöd enligt LSS som de har rätt till.

För att åtgärda problemen behövs inte bara ett helt nytt boendestöd.

Rättigheterna behöver också förtydligas för de nuvarande LSS-insatserna ledsagarservice, avlösarservice, kortttidsvistelse och bostad med särskild service. I rapporten radar Socialstyrelsen upp många exempel på att insatserna har begränsats på olika sätt och inte är likvärdiga.

Kompetenslyft behövs

Dessutom måste kompetensen hos personal som arbetar med LSS bli bättre och Socialstyrelsen efterlyser därför ett kompetenslyft – också det ett gammalt förslag som fortfarande väntar på att förverkligas.

Funktionshinderrörelsen har sett fram emot rapporten med stor spänning. Men vad händer nu, när den äntligen släppts?

– Regeringen har tidigare uttalat att man har för avsikt att se över LSS-lagen med en ny utredning och det är vår förhoppning att det blir så. Men Socialstyrelsen kan också ta egna initiativ, till exempel förtydliga vissa saker. Det finns redan allmänna råd om bostad med särskild service och om kompetens, dessa råd kanske ska ses över eller lyftas fram bättre.

Stöd begränsas utan grund?

Kommuner anklagas ofta för att bryta mot LSS, när man avslår eller begränsar stöd enligt LSS.

Rapporten säger inte i klartext att kommunerna bryter mot lagen, men motsäger inte heller påståendet.

– Kommunala riktlinjer innehåller ofta avgränsningar som man kan fundera på vad de bygger på. Det kan vara avgränsningar i tid eller geografiskt, där man inte hänvisar till vad de grundas på. Det behöver inte alltid vara fel, ibland finns rättsfall, men det borde framgå vad man grundar avgränsningarna på, säger Ulla-Britt Blomquist.

Detta leder till att många inte får de insatser de har rätt till?
– Ja, det kan innebära. Vi har sett att man kan få olika bedömningar, att man kan få mindre än man har rätt till. Om man har ledsagarservice kanske man förlorar insatsen om man flyttar.

Ökad risk för institutionalisering

En allvarlig tendens, som rapporten tar upp, är att risken för institutionalisering av boende ökar.

– Rekommendationen är att det ska vara 3-5 personer i en gruppbostad men nu har det blivit nästan praxis att bygga för sex personer. Att gruppbostäderna blir större är en följd av att Högsta förvaltningsdomstolen har sagt att det är okej, men detta är fortfarande något som vi vill motverka och därför kan syftet med gruppbostad behöva förtydligas, säger Ulla-Britt Blomquist.