Nyheter

Socialstyrelsen vill ha grundutbildning för alla assistenter

Men kraven kan sänkas om brukaren själv utser personlig assistent
ulla clevnert700

 

Socialstyrelsen vill täppa till kunskapsluckorna hos personal som arbetar med personer med funktionsnedsättningar.
I början av 2014 väntas Socialstyrelsen besluta om allmänna råd om grundläggande kunskaper hos personal som ger stöd, service eller omsorg enligt LSS och Socialtjänstlagen.

De allmänna råden är efterlängtade – men också en het potatis. När ett förslag gick ut på remiss tidigare i år fick Socialstyrelsen in både kritiska och positiva synpunkter.

– Nu har vi bearbetat vårt förslag och jag tror att de allmänna råden är helt klara strax efter årsskiftet. Jag hoppas att vår generaldirektör kan besluta om dessa i februari, säger Ulla Clevnert, projektledare på Socialstyrelsen.

– De flesta är positiva till att vi tar fram allmänna råd. De som arbetar med personlig assistans har varit mest kritiska och några har vänt sig mot att Socialstyrelsen ska bestämma vilka kunskaper personliga assistenter ska ha.

En svår fråga när det gäller personlig assistans är hur kompetenskrav ska vägas mot den enskildes rätt att själv välja vem som ska vara personlig assistent till honom eller henne.

Detta har lösts i de allmänna råden på det sätt att för den som själv väljer sin personliga assistent så gäller de allmänna råden endast till vissa delar. Den enskilde kan också ha egna krav på att den personliga assistenten ska ha andra kunskaper.

De grundläggande kunskaper som lyfts fram i de allmänna råden kan man få genom specificerade kurser inom vård- och omsorgsprogrammet eller barn- och fritidsprogrammet på gymnasienivå.

– Om man väljer sin egen assistent ska han eller hon inte behöva ha samtliga grundläggande kunskaper som tas upp i de allmänna råden, men oavsett vem som anställs bör  assistenten ha grundläggande kunskaper om mål och grundläggande principer i LSS, säger Ulla Clevnert.

Det innebär att ALLA assistenter bör ha kunskap om lagstiftningens mål och grundläggande principer om självbestämmande, delaktighet och integritet. Man bör också ha kunskap om rapporteringsskyldighet, dokumentation och FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättningar.

– Det är sådant som seriösa anordnare redan nu bör se till att deras assistenter har, säger Ulla Clevnert.

De allmänna råden är ett sätt att förtydliga vad lagen säger om att det ska finnas den personal som behövs för att ett gott stöd och en god service och omvårdnad ska kunna ges. De här kunskaperna kan man få genom olika kurser på vård- och omsorgsprogrammet eller barn- och fritidsprogrammet på gymnasiet. Ett annat sätt är att visa att man har kunskaperna genom validering.

Många assistansanordnare har redan gett sin personal utbildning och har förmodligen täckt in stora delar av det här. Socialstyrelsen kommer inte att anordna några utbildningar utan det blir upp till anordnarna att lösa det här.

Och även om man själv är arbetsgivare för assistenter måste man ha koll på de allmänna råden.

– Assistenterna bör ha kunskap om under vilka förutsättningar man jobbar, om lagstiftningen.

Ulla Clevnert betonar att de allmänna råden bara handlar om den GRUNDLÄGGANDE kunskap som personalen behöver.

– För att göra ett bra jobb behöver man ofta även specifik kunskap, till exempel om man arbetar med personer med autism. Arbetsgivaren har ett ansvar för att personalen har den kunskap som behövs i varje specifik situation.

Allmänna råd har länge varit ett starkt önskemål.

Äldreomsorgen fick motsvarande allmänna råd år 2011. Då beslutade Socialstyrelsen att även grundläggande kunskaper hos personal inom LSS och andra funktionshinderverksamheter skulle regleras i allmänna råd. Det har dock tagit lång tid att få fram.

– Eftersom det inte har varit ett rege­ringsuppdrag har det tagit extra lång tid. Arbetet har varit vilande under perioder då andra uppdrag har fått gå före. Men nu har vi kommit så långt att jag inte tror att något annat kan komma emellan, säger Ulla Clevnert.

Behovet är stort. Utbildning är eftersatt inom LSS-området. 100 000-tals personer är berörda.

Samtidigt kommer Socialstyrelsens allmänna råd att väcka kritik mot att staten ställer krav UTAN att satsa några pengar på utbildning.

Inom äldreomsorgen har staten satsat stora belopp på utbildningar inom ”Omvårdnadslyftet”, men motsvarande satsningar har hittills inte gjorts på personal inom LSS-verksamheter.

– Omvårdnadslyftet har utökats så att det nu även omfattar stöd enligt socialtjänstlagen till personer med funktionsnedsättningar, men LSS är fortfarande exkluderat, säger Ulla Clevnert.

– Vi har inte fått några indikationer än på att regeringen är beredd att satsa några pengar på utbildning för baspersonal som arbetar i LSS-verksamheter det kommande året.

Sådana krav har ställts av många aktörer – både myndigheter som Socialstyrelsen och organisationer som FUB har framfört önskemål till regeringen.

  

 

Denna artikel handlar om

ANNONSER
  • Annons för Särnmark
  • Annons för HEA Medical
  • Annons för Fremia
  • Annons för JAG
  • Etac Sulky R82 Cricket
  • Annons för Unik Försäkring
  • Annons för STIL
  • Annons för HD Motion
  • Annons för Mini Crosser X
  • Annons för CJ Advokatbyrå
  • Annons för Tobii Dynavox