Sofia bor inte hemma

Foto på Sofia och Anna-Karin Andersson

Sofia och Anna-Karin Andersson. Foto: Anna Pella.

Hon är ett av knappt 1000 barn och unga som bor i bostad med särskild service. Reportage ur Föräldrakraft nr 1, 2018.

[sharethis-inline-buttons]
Annons

Annons för Frösunda

De hade provat allt. Trots det höll familjen på att gå under. Till sist blev de tvungna att göra upp med sina mest tabubelagda känslor och låta Sofia flytta till ett särskilt boende. Nu har mamma Anna-Karin tagit initiativ till forskning som ska leda till att anhö­riga kan behålla sina jobb, sin hälsa och sitt liv.

 

När Sofia Andersson, snart 14 år, får syn på mamma Anna-Karin går hon direkt fram till henne, tar hennes händer och sätter pekfingret på mammas näsa. Det betyder ”Sjung”. Mamma Anna-Karin börjar gnola på ”Klappa händerna när du är riktigt glad”. Då ler Sofia. Men så fort mamma slutar gör hon samma sak igen. Och igen. Vi befinner oss i hallen hemma hos Sofia på det särskilda boendet Gläntan i Ösmo utanför Stockholm, där Sofia gör sig redo för att gå på en liten promenad med mamma.

Sofia föddes med en grav ospecifik utvecklingsstörning med autistiska drag. Mamma Anna-Karin och pappa Mikael bestämde tidigt att inte låta Sofias diagnos begränsa familjen. De fortsatte därför leva sitt liv som de hade tänkt. Sofia sov visserligen dåligt, men det gör ju alla spädbarn. När Sofia var ungefär ett år började sömnproblemen eskalera och de turades om att vara med henne, två timmar i taget.

Anna-Karin säger att de första åren ändå gick ganska bra. Men Sofia utvecklade aldrig någon dygnsrytm. Hennes diagnos gjorde henne istället allt mer aktiv ju äldre hon blev, hon var ständigt i rörelse, rev ned saker och blommor, länsade skafferiet när ingen såg och behövde aktiv tillsyn för att inte göra sig illa.

 

Fortsättningen av reportaget är endast öppen för Föräldrakrafts betalande prenumeranter. Logga in med din pren-inloggning. Om du saknar pren-inloggning, mejla till pren@faktapress.se

Publicerad: 2018-09-24

Av: Anna Pella

Nyckelord: LSS, boende

Annons

Annons för Etac

Annons

Annons för Särnmark

Annons

Annons för Humana

Annons

Annons för Durewall.se


4 reaktioner på ”Sofia bor inte hemma”

  1. Fin och viktig artikel om en fantastisk familj med föräldrar som alltid kämpat för att göra det rätta utifrån nuvarande situation. Vikten av att träffa andra som befinner sig i – och som tidigare varit i – liknande situationer lyfts igen. Ansvaret för professionen att bidra med kontaktnätet för att anhöriga ska kunna få visioner om framtid, testa sina tankar, få stöd av andras berättelser och på så sätt inhämta den typen av kunskapsbank, kanske också få utrymme att i en sådan kontakt få släppa ut och diskutera sin ilska och frustration. När kommer landsting och kommun i Sverige att aktivt börja bygga upp och stödja peer-support på riktigt?

  2. Thomas Juneborg

    Vi ska inte skuldbelägga föräldrar som väljer boende. Jag tycker att barnen så långt det bara är möjligt ska bo i föräldrahemmet men i vissa fall är det kanske omöjligt.oavsett vad det står i olika konventioner. Om jag förstod situationen rätt hade familjen provat både assistans och korttidsboende men det fungerade inte och ja, då finns inga andra alternativ.

  3. Harald Strand

    Jag gillar den här artikeln för att den visar att vanliga föräldrar för sin familj och sitt barns bästa tar det svåra beslutet om särskilt boende för barn för sin dotter. Avlastning och personlig assistans fungerade inte.
    Det är en nyttig läsning för alla som lägger extra börda på föräldrar och kallar barnboende för institution. Personlig assistans är inte lösningen för alla.
    Kanske kan det lära oss att inte omedelbart kommentera det vi egentligen saknar kunskap om!

  4. Willy Engebrethsen

    Ett problem är att när föräldrarna vänder sig till bistånd för att få hjälp så blir det avslag eller ett alldeles för dåligt stöd. Avslag motiveras med t.ex. att ”behov av sökt insats föreligger inte”. Man hänvisas till att överklaga vilket kommunen är medveten om tar minst 2 år om man inkluderar en rättsprocess även i kammarrätten. Jag är medveten om att det ser olika ut i olika kommuner. Mina erfarenheter är främst i Falkenberg.
    Willy Engebrethsen
    Rättsombud för FUB

Lämna en kommentar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *