Guide: Hur får man personlig assistans 2025?

• Personlig assistans gör det möjligt för den som har stora funktionsnedsättning att leva ett självständigt liv som alla andra.
• Hur får man rätt till personlig assistans?
• Vilka är de grundläggande och integritetsnära behoven?
• Vad innebär 2023 års lagändring om ”Stärkt rätt till personlig assistans”?

Vart går utvecklingen 2025?

Rätten till personlig assistans stärks 2025 genom några avgöranden under 2024. Bland annat minskas föräldraavdraget till hälften, vilket ger fler barn möjlighet att få personlig assistans. Vidare har avgöranden i kammarrätter hösten 2024 stärkt möjligheterna att få assistans för förebyggande stöd vid psykisk funktionsnedsättning.

När det gäller gränsen för att beviljas personlig assistans genom kommunen tyder rättspraxis på att det krävs omkring 7 timmar grundläggande behov per vecka, uppger Altius advokatbyrå i ett nyhetsbrev i januari 2025. Man hänvisar till ett flertal avgöranden från kammarrätterna.

Detta behöver du veta när du ansöker om personlig assistans 2025

Hur söker man personlig assistans på egen hand, utan juridisk hjälp? Vad behöver man i så fall tänka på?

Om detta intervjuades advokat Emilia Liedbeck, Altius Advokatbyrå, den 28 oktober 2024 av HejaOlika. Se videointervjun nedan.

Intervjun med Emilia Liedbeck tar även upp:

• hur det går till att ansöka hos Försäkringskassan respektive kommunen,
• hur det är att möta Försäkringskassan eller kommunen i en domstolsprocess,
• betydelsen av ADL-intyg (aktiviteter i dagliga livet) och andra intyg,
• myndigheternas utredningsskyldighet,
• riskerna med att överdriva behov och
• hur man förbereder sig för myndigheternas minuträkning.

Stärkt rätt till personlig assistans – hur gick det?

Höga förväntningar på 2023 års reform ”Stärkt rätt till personlig assistans” har bytts till besvikelse. De nya reglerna har tolkats på ett mer restriktivt sätt än vad som var syftet från utredare, regering och riksdag.

Läs mer om den senaste utvecklingen för Stärkt rätt till personlig assistans:
Assistans fortsätter minska – nytt bottenrekord för vuxna.

• Några domstolsbeslut under 2023–2024 har varit positiva. I flera fall har assistansanvändare segrat mot Försäkringskassan och kommunerna, vilket kan vara ett trendbrott som kan stärka rätten till assistans.
• I december 2023 slog Kammarrätten i Sundsvall fast att en kommun tillämpat det nya föräldraavdraget felaktigt, genom att göra dubbla avdrag för föräldraansvar.
• Regeringens budgetproposition utlovar halverat föräldraavdrag 2025, vilket väntas ge fler barn personlig assistans, även om problemen med föräldraavdraget delvis kvarstår..

 

”Många med assistans är rädda för att göra fel”

Advokat Emilia Liedbeck ger tips och råd till personer som har personlig assistans, eller som planerar att ansöka.

”Många är oroliga för att bli anklagade av Försäkringskassan för att ha gjort fel. Min rekommendation är att ha koll på vad som står i beslutet om assistans. Om man märker att det har skett stora förändringar i situationen måste man agera, även om det är jobbigt,” säger Emilia i videointervjun.

 

Personlig assistans – reglerna i korthet

1. För att beviljas personlig assistans måste man tillhöra LSS personkrets och dessutom ha grundläggande behov som är integritetsnära.
2. För att beviljas statlig assistansersättning via Försäkringskassan krävs minst 20 timmars grundläggande behov per vecka. Om en person har grund­läggande behov mindre än 20 timmar per vecka är det kommunen som beslutar. Man kan dock fortfarande beviljas mer än 20 timmar i veckan från kommunen. 20-timmarsgränsen avgör bara om det är Försäkringskassan eller kommunen som har ansvaret.
3. Det finns inte någon fastställd gräns för hur många timmars grundläggande behov som krävs för att man ska beviljas assistans från kommunen, men ju större behov, desto mer talar för att man ska beviljas assistans.
4. Oavsett om Försäkringskassan eller kommunen ansvarar har den som beviljats assistans samma rätt till självbestämmande, valfrihet och personlig integritet.
5. Man har också rätt att själv välja vilken anordnare man ska ha. Läs även: Så väljer du assistansanordnare.
6. Man får inte bo i en gruppbostad, om man ska ha statlig assistansersättning. Däremot kan man beviljas kommunal assistans för tid som man vistas utanför sin gruppbostad.
7. Man får heller inte vårdas på sjukhus eller någon annan institution som drivs med pengar från staten, landstinget eller kommunen.
8. Du måste ansöka om assistans senast dagen innan du fyller 66 år. Man nybeviljas aldrig assistanstimmar efter att man har fyllt 66 år utan hänvisas då till kommunen och hemtjänst. Timmar man har haft innan 66-årsdagen får man emellertid behålla.
9. Även om man har haft personlig assistans före 66-årsdagen, och får ett större behov efter det, så kan man inte få fler timmars assistans. Behovet ska då istället tillgodoses genom Socialtjänstlagen, SoL.
10. Man beviljas inte personlig assistans för sjukvårdande uppgifter. Däremot kan man få assistans för det den behandlande läkaren bedömer vara egenvård, dvs sådana vårduppgifter som brukaren eller assistenten kan utföra utan risk för brukarens hälsa.
11. Personlig assistans ska vara ett personligt utformat stöd som ges av ett begränsat antal personer.
12. Den som beviljas personlig assistans får mycket stort inflytande över hur stödet ska ges. Hen kan själv anställa assistenter eller anlita assistenter genom kommunen, kooperativ, företag eller annan organisation.
13. Varje beviljad assistanstimme ersätts med ett schablonbelopp som under 2024 är 332,60 kronor. I vissa fall kan ett högre timbelopp beviljas, upp till 372,50 kronor per timme. Under 2025 är schablonbeloppet 342,60 kronor per timme.
14. Personlig assistans är kostnadsfri. Din inkomst eller förmögenhet påverkar inte rätten till assistans.

LÄS ÄVEN:
Personlig assistans för barn

Vad är personlig assistans?

Personlig assistans är en insats enligt LSS, lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (1993:387). Hela lagtexten finns på riksdagens webbplats.

Syftet är att personer med stora funktionsnedsättningar ska kunna leva sina egna liv som individer, utan att andra bestämmer över ens liv. Man ska kunna leva på det sätt man själv vill, och kunna studera, arbeta, bilda familj och fullt ut delta i samhällslivet.

Läs om hur personlig assistans gick från idé till verklighet:
Så byggde aktivister svensk välfärds flaggskepp

Detta ska vara en rättighet – inte en nådegåva, som man kanske får del av som välgörenhet. Ingen ska behöva tigga och be för att få stödet. En person med stora funktionsnedsättningar ”ska aldrig betraktas som föremål för åtgärder”, utan ska ses som en individ med fullständiga rättigheter, betonade dåvarande socialminister Bengt Westerberg.

LSS infördes 1994 för att främja jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhällslivet för personer med stora funktionsnedsättningar.

Läs mer om den historiska bakgrunden i LSS-skolan.

LSS är en rättighetslag. Det innebär att det går att överklaga ett beslut och att det kan finnas sanktioner om ett beslut inte verkställs.

LSS är också en pluslag. Det innebär att LSS inte får inskränka på rättigheter som man har enligt andra lagar, som socialtjänstlagen och hälso- och sjukvårdslagen.

Mer om bakgrunden: Video med Anna Barsk Holmbom om IfA:s bok om 30 år med LSS och assistans, Jämlikhet och värdighet:

Vad är assistansersättning?

Ersättning för kostnader för personlig assistans kallas assistansersättning och beskrivs i 51 kap. i socialförsäkringsbalken (SFB). Assistansersättning används alltså för köp av personlig assistans från en assistansanordnare, eller för att själv anställa och avlöna personliga assistenter.

Assistansersättningen ska täcka alla kostnaderna för assistansen:
Löner och OB-ersättning för assistenter
Arbetsgivaravgifter och sociala avgifter
Utbildning av assistenter
Möten
Assistansomkostnader, som resor och mat
Arbetsmiljö- och personalomkostnader
Administrativa kostnader
Traktamenten

Nästan hela assistansersättningen går alltså till lön och kringkostnader för personliga assistenter. Kommunalt anställda assistenter hade i september 2023 en medellön på 26 800 kronor per månad. Privatanställa assistenter hade samtidigt en medellön på 152,30 kronor per timme, enligt SCB:s statistikdatabas.

 

Hur lång är handläggningstiden för ansökan om assistansersättning?

I juni 2024 uppger Försäkringskassan att det normalt tar fem månader att få ett beslut om assistansersättning. Det kan ta längre tid om det saknas nödvändiga underlag.

Hos kommunerna varierar handläggningstiden. I oktober 2024 uttalade JO att assistansbeslut inte bör ta längre tid än 3–4 månader. ”Är det fråga om ett komplext ärende där en rad utredningsåtgärder varit nödvändiga kan en utredningstid om 7–8 månader vara nödvändig”, tillade JO i beslutet.

LÄS ÄVEN: Köerna växer – 450 nyrekryterade lämnar Försäkringskassan

 

 

Vad avgör om man har rätt till personlig assistans?

För att komma ifråga för personlig assistans måste man:

• dels bedömas ingå i någon av LSS tre olika personkretsar,
• dels ha ”grundläggande behov” som är av mycket privat och integritetsnära karaktär.

Personkrets 1 är personer med intellektuell funktionsnedsättning (utvecklingsstörning), autism eller autismliknande tillstånd. Diagnosen avgör om man tillhör personkretsen.

Personkrets 2 är personer med betydande och bestående begåvningsmässig funktionsnedsättning efter hjärnskada i vuxen ålder föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom. Diagnosen avgör om man tillhör personkretsen.

Personkrets 3 är personer med andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionsnedsättningar som uppenbart inte beror på normalt åldrande, om de är stora och förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd eller service. Personkrets 3 är inte diagnosinriktad utan där ska man uppfylla samtliga krav som anges för att anses tillhöra personkretsen.

Vad avgör om man ingår i LSS personkretsar?

En person som är nyskadad och genomgår rehabilitering kan ibland ha svårt att komma in i personkrets 2 eller 3, om läkaren i intyget skriver att det är osäkert hur mycket förmåga som kan återvända efter rehabilitering. Det måste stå helt klart att funktionsnedsättningen är bestående (varaktig).

Om en person har mer än en funktionsnedsättning är det viktigt att läkarintygen styrker varje funktionsnedsättning för sig, och vilka aktivitetsbegränsningar som kombinationen av dem innebär. Förarbetet till LSS anger att för personer med flera funktionsnedsättning ska den samlade effekten bedömas. Små men flera funktionsnedsättning kan i samverkan verka multiplicerande och därför sammantaget orsaka betydande svårigheter. (Proposition 1992/93:159 sidan 169).

Det är viktigt att komplettera ansökan med intyg från arbetsterapeut, som beskriver aktivitetsförmåga på en rad praktiska områden.

För personer med förvärvad hjärnskada är reglerna oklara och orättvisa, anser Hjärnskadeförbundet Hjärnkraft. Många av dem faller mellan stolarna och anses inte passa in i LSS personkretsar, och nekas därför assistans och andra LSS-insatser. Alla med en hjärnskada och ett dokumenterat behov av stöd borde omfattas av samma personkrets och ges samma rätt till insatser, skriver Anna Barsk Holmbom och Ursula Heldmann i en debattartikel. Läs mer i denna intervju på Assistanskoll.

 

 

 

Det här behöver du veta om grundläggande, integritetsnära behov

Advokat Emilia Liedbeck förklarar varför behoven delas upp i grundläggande och andra personliga, och varför de måste vara integritetsnära för att ge rätt till personlig assistans. I nedanstående videointervju från oktober 2024 förklarar hon reglerna, som för många framstår som absurda och märkliga, eftersom bara vissa delar av behoven räknas med i bedömningen av rätt till assistans.

 

Försäkringskassan statistikdatabas visar utvecklingen av grundläggande behov vid nybeviljad assistans. I statistikdatabasen kan man välja olika behov och olika personkretsar. Diagrammet nedan visar antalet förstagångsbeviljanden åren 2018–2023 för olika grundläggande behov, totalt för alla personkretsar.

 

1. Hjälp med andning

För att hjälp med andning ska bedömas om ett grundläggande behov ska:

• den enskilde ha en dokumenterad nedsättning av andningsfunktionerna och
• det finnas risk för den enskildes hälsa, ytterst den enskildes liv om inte hjälpinsatserna ges.

Hjälpåtgärder som mer allmänt syftar till att förbättra andningsförmågan, eller underlätta andning är inte ett grundläggande behov. Se mer i proposition 2018/19:145 sid 29 och i Försäkringskassans vägledning avsnitt 9.1.1.

Sedan 1 juli 2020 gäller att andning räknas som ett grundläggande behov oavsett om hjälpen ses som särskilt integritetsnära eller inte.

LÄS ÄVEN:
Domstol begränsar personlig assistans för andning

2. Personlig hygien

Bara den tid som behövs för att med assistans hålla sig ren från ”smuts och andra ohälsosamma ämnen” räknas numera som grundläggande behov. Tidigare var bedömningen mer generös. Vissa saker räknas alltid med, till exempel att tvätta hår och kropp, borsta tänderna och att torka sig efter att man tvättat sig och att gå på toaletten.

Assistans beviljas för den tid det behöver finnas en assistent närvarande som faktiskt utför en assistansinsats. Till exempel beviljas assistans för dusch endast för de minuter assistenten tvålar in eller sköljer av kroppen. Om assistenten kan stå utanför duschen och vänta räknas det inte som ett grundläggande behov.

Det finns också saker som aldrig betraktas som ett grundläggande behov eftersom syftet med assistansen inte är att hålla sig rent; till exempel att sminka sig, att klippa håret, trimma skägget eller att smörja in skinnet för att hålla huden mjuk.

Vissa saker räknas ibland som ett grundläggande behov, och ibland inte. Det gäller till exempel rakning. Om syftet är att hålla sig ren kan det räknas. Intimrakning räknas alltså som grundläggande behov om syftet är hygieniska skäl, men inte om det är estetiska skäl.

3. Måltider

När det gäller måltider som grundläggande behov har domstolsavgöranden ändrat hur Försäkringskassan bedömer det. Den så kallade ”matdomen” i Högsta förvaltningsdomstolen 2009, innebar en stor förändring i hur man ser på assistans i matsituationen.

För att assistans i matsituationen ska kunna räknas som ett grundläggande behov så måste man behöva assistans med att föra maten till munnen. Det räcker inte att man behöver assistans för att skära maten.

Om man däremot behöver assistans för att man inte förstår att man måste äta, eller om man behöver assistans för att inte sätta i halsen, kan det räknas som grundläggande behov.

Om det assistansbehov man har i matsituationen inte räknas som ett grundläggande behov, så räknas det ändå in i det sammanlagda assistansbehovet (om man beviljas personlig assistans).

Hjälp med måltider i form av sondmatning innefattar all hjälp som utförs under tiden som det grundläggande behovet varar. Hjälp som utförs före eller efter det grundläggande behovet omfattas däremot inte.

Det omkring måltiden som inte är grundläggande behov (till exempel att laga maten, att dela den, diska och liknande) kan beviljas som övriga behov.

4. Klä av och på sig

Assistansbehov med att klä av och på sig är alltid grundläggande behov, när det kan anses vara av personlig karaktär. Det gäller var det än sker, och hur ofta det än blir. Om man till exempel går och tränar kan man ju behöva klä på sig flera gånger om dagen.

Men det är inte all av- och påklädning som räknas som så integritetskänslig att det ingår grundläggande behov. Bara sådana klädesplagg som man bär närmast kroppen ska räknas med, det vill säga alla innekläder.

Att ta av eller på sig ytterkläder och ytterskor räknas inte som grundläggande behov. I alla fall inte i vanliga fall. Om man behöver väldigt speciell hjälp, nära kroppen för att man har smärtproblematik eller benskörhet så kan det räknas. Annars kan man beviljas assistanstimmar för detta som ”övriga behov”. Och det gäller även tvättning av kläder eller att ta fram eller plocka undan kläder.

5. Kommunicera med andra

Kommunikation kan också vara ett grundläggande behov. Försäkringskassan har dock tolkat de domar, som finns om kommunikation som ett grundläggande behov, på så sätt att det bara kan beviljas för tid som den assistansberättigade behöver ha sin assistent närvarande för att kunna kommunicera med andra.

För att kommunikation ska räknas som ett grundläggande behov krävs dessutom att assistenten behöver kunskap både om den assistansberättigade, funktionsnedsättningen och sättet att kommunicera. Det räcker t ex inte med att den assistansberättigade är hörselskadad och behöver en teckenspråkstolk för att kunna kommunicera med andra, eftersom det inte krävs att assistenten känner den assistansberättigade och dennes funktionsnedsättning särskilt väl, utan det räcker med att assistenten kan teckenspråk för att tillgodose behovet.

Försäkringskassans vägledning anger att följande frågor måste besvaras för att kommunikation ska bedömas som grundläggande behov:
1. Vilken särskild kunskap behövs om personen som har svårt att kommunicera?
2. Kan vem som helst förstå personen enbart genom att ha kunskap om funktionsnedsättningen och kommunikationsformen eller behövs en mer specifik kunskap om personen?
3. Vilken specifik kunskap behövs om funktionsnedsättningen?
4. Vilken specifik kunskap behövs om kommunikationssättet?
5. I vilka situationer behöver personen hjälp med kommunikation?

6. Förebyggande stöd: Stöd som en person behöver på grund av en psykisk funktionsnedsättning, för att förebygga att hen fysiskt skadar sig själv, någon annan eller egendom

Detta infördes som nytt grundläggande behov 1 januari 2023. I korthet innebär detta:

• Stöd som den enskilde behöver på grund av en psykisk funktionsnedsättning för att förebygga att han eller hon fysiskt skadar sig själv, någon annan eller egendom.
• Hjälp i form av sådant stöd ska anses som hjälp med grundläggande behov oavsett hjälpens karaktär.
• Något krav på ingående kunskaper om den enskilde bör inte gälla för stödet.

Nya domar 2024 stärker möjligheterna

Två kammarrättsdomar under hösten 2024 ökar möjligheten att få personlig assistans för förebyggande stöd på grund av psykisk funktionsnedsättning. I båda fallen bedömdes den enskilde uppfylla kraven för att få förebyggande stöd.

1. Kammarrättens i Stockholm mål nr 2480-24, den 30 september 2024, gäller en flicka vars funktionsnedsättning medför hyperaktivitet, impulsivitet och mycket kraftiga utbrott. Både Försäkringskassan och kommunen hade avslagit hennes ansökan om personlig assistans. Även ett överklagande till förvaltningsrätten avslogs. Kammarrätten vände upp och ned på bedömningarna, och slog fast att flickan har behov av mer än 20 timmar assistans per vecka, och därför ska beviljas assistans både för förebyggande stöd och för andra behov. Läs mer: Flicka har rätt till assistans för förebyggande stöd.
2. Stockholms kammarrätt beviljade 30 oktober 2024 (mål nr 5420-24) en 12-årig flicka assistans för det grundläggande behovet förebyggande stöd all vaken tid. Kammarrätten konstaterade i domen dels att föräldraavdraget använts felaktigt av Uppsala kommun som har gjort alltför stort avdrag, dels att flickan hade behov av förebyggande stöd. Läs mer: Kommun motarbetar förebyggande stöd – trots rätt till assistans.
3. Uppsalafallet ovan överklagades av Uppsala kommun. Högsta förvaltningsdomstolen beslöt dock att inte bevilja prövningstillstånd. Därmed fastställs kammarrättens dom. Läs mer: HFD fastställer 12-årings rätt till personlig assistans.

Videointervjuer om förebyggande stöd

Den 28 oktober 2024 intervjuade HejaOlika advokat Emilia Liedbeck om det grundläggande behovet ”förebyggande stöd vid psykisk funktionsnedsättning” som infördes 1 januari 2023. Hur har det påverkat möjligheterna att få rätt till personlig assistans? Se videointervjun:

LÄS ÄVEN:
Kammarrätt ger flicka rätt till assistans för förebyggande stöd

Videon nedan: Cecilia Blanck, JAG, om förebyggande stöd.
Från webbinarium 11 september 2023.

Kommentarer

Jämfört med det tidigare behovet ”annan hjälp som förutsätter ingående kunskaper” anses grundläggande behovet förebyggande stöd bättre, och innebär en utvidgning, i och med att kravet på ingående kunskaper försvinner. Det gamla behovet ”annan hjälp…” var ett vagt begrepp. Det hade kunnat inkludera mycket, men begränsades i praxis.

”Förebyggande stöd” har dock en avgränsning, eftersom det anges att det avser psykisk funktionsnedsättning eller ett medicinskt tillstånd, och att det måste föreligga risk för skada eller liv och hälsa, vilket inte var ett krav tidigare.

Det kommer fortfarande krävas behov av frekventa ingripanden för att kunna få assistans för förebyggande stöd. Det finns en risk att personer som får en insats som faktiskt fungerar kan bli av med beslutet, med motiveringen att det inte längre finns behov av frekventa ingripanden.

Riksföreningen JAG har påpekat att regeringens beslut att behålla frekvenskravet i det förebyggande stödet är mycket olyckligt. ”Ett förebyggande stöd som är framgångsrikt leder naturligtvis till inga eller mycket få situationer med risker att skada någon eller något. Det leder i sin tur till svårigheter att behålla det framgångsrika stödet, eftersom det krävs återkommande farliga situationer”, säger Cecilia Blanck, JAG.

”Utredningen Stärkt rätt till personlig assistans hade förslag som skulle åtgärda detta, men regeringen valde att frångå utredningens förslag och behålla frekvenskravet. Vi hoppas att det ändå blir förbättringar av att döpa om stödet, och förarbetena betonar det förebyggande perspektivet, men säkert är det inte”, säger Cecilia Blanck.

Även bland politiker finns en oro över att detta grundläggande behov förutsätter dels ”aktivt stöd”, dels ett behov av frekventa ingripanden för att minska risken för att farliga situationer. I en riksdagsmotion 2022 skrev Pia Steensland (KD) att det finns ”risk för att en person som har minskat ett utåtagerande tack vare assistansen förlorar sin assistans vid en omprövning”. Hon ansåg att lagen borde förtydligas med att även förebyggande insatser, för att minska risken för att farliga situationer uppstår, ska vara assistans­grundande. Motionen avslogs av riksdagen.

Advokat Emilia Liedbeck om ”förebyggande stöd” (sommaren 2023)

”Det är för tidigt att säga personer med psykisk funktionsnedsättning vinner eller förlorar på lagändringen. Antalet beslut som har fattats är alltför begränsat”, säger Emilia Liedbeck. ”Att just kravet på ingående kunskaper har försvunnit tror jag ändå i längden kommer innebära att fler berättigas till assistans, framförallt efter prövning i domstol.”

Många ansökningar avslås med motiveringen att ”frekvensen” [behovet av frekventa ingripanden] inte är så stor att det berättigar till hjälp som ett grundläggande behov. Just frekvensen av ingripande var ofta uppe för prövning även med den äldre lagstiftningen. Frekvensen kommer även bli svår att få prövad i Högsta förvaltningsdomstolen eftersom det är kopplat till individen.

Hur kan man beskriva Försäkringskassans syn på vad ”frekventa ingripanden” innebär?
Vad som menas med frekventa ingripanden framgår inte av förarbetena. Inte heller ger Försäkringskassans vägledning beskriver hur Försäkringskassan tolkar frekventa ingripanden.

Skillnaden är att tidigare kunde avslag även ges med hänvisning till att det inte krävdes ingående kunskaper. Nu handlar avslagen om att frekvensen av ingripanden inte är tillräcklig för att bedömas som hjälp av grundläggande behov. Försäkringskassan motiverar även avslag med att situationen inte är tillräckligt allvarlig.

”Mitt råd är att dokumentera hur ofta det krävs ingripanden, och i vilka situationer. Skriv en egen dagbok om antal ingripanden och i vilken typ av situation. Det kan användas för att visa hur omfattande frekvens av ingripanden krävs, och i vilka situationer. Om den som söker går i skolan eller har korttidsboende, eller någon annan verksamhet där det är någon annan än föräldrarna som ansvarar för barnet, är det bra om skolan/verksamheten kan skriva något om frekvensen av ingripande och i vilka situationer,” säger Emilia Liedbeck.

7. Egenvård; stöd som behövs löpande under större delen av dygnet på grund av ett medicinskt tillstånd

Detta infördes som nytt grundläggande behov 1 januari 2023. Då började en ny lag om egenvård gälla. De nya reglerna för personlig assistans vid egenvård och sjukvård beskrivs i propositionen Stärkt rätt till personlig assistans vid behov av egenvård.

Egenvårdslagen ger tydligare struktur för egenvård. Egenvård är något en person kan utföra själv eller med hjälp av någon annan, efter en bedömning av hälso- och sjukvårdspersonal.

Detta nya grundläggande behov gäller stöd som behövs ”löpande under större delen av dygnet på grund av ett medicinskt tillstånd som innebär att det finns fara för den enskildes liv eller att det annars finns en överhängande och allvarlig risk för hans eller hennes fysiska hälsa”.

Stödet ska vara assistansgrundande i sin helhet, och det ska inte göras något avdrag för föräldraansvar. Regeringen bedömer att 200 personer kommer att kunna få rätt till assistans för det nya grundläggande behovet.

Nej till personlig assistans vid sjukhusvård
Bengt Eliasson (L) föreslog, under riksdagsdebatten om egenvård i juni 2022, att även sjukhusvård ska vara assistansgrundande. ”Det är viktigt att säkra möjligheten för patienten att ha sin personliga assistent närvarande vid sjukhusvård. Rätten att ha med sin assistent vid sjukhusinläggning handlar om att säkerställa att personkännedom tas till vara, att patienten har möjlighet att kommunicera på sina villkor och att sjukhusinläggningen blir så trygg som möjligt”, skrev Bengt Eliasson i en motion som dock avslogs av riksdagen.

Cecilia Blanck säger att förändring främst syftar till att reglera tidigare tillämpning på ett tydligare sätt. ”Nu finns det lagstöd för Socialstyrelsens föreskrifter och vi hoppas att den kan få fortsätta användas konstruktivt. Det är behandlande läkare eller annan ansvarig i vården som tillsammans med den enskilde gör bedömningen av om en insats kan utföras som egenvård, med eller utan personliga assistenters hjälp. Och att behov av assistans med egenvård ingår i assistansbeslutet. Detta bedömer vi inte ska förändras”, säger hon.

Läs även advokat Emilia Liedbecks artikel om medicinskt tillstånd som nytt grundläggande behov:
Här finns vinnare på stärkt rätt till assistans

Kvalificerade aktiverings- och motiveringsinsatser

Detta är ett nytt tillägg till de grundläggande behoven. Det började gälla 1 januari 2023. I korthet innebär detta:

• Fler stödinsatser kan räknas in i grundläggande behov.
• Det gäller kvalificerade aktiverings- och motiveringsinsatser som en person på grund av en psykisk funktionsnedsättning behöver för att hen själv ska klara att tillgodose något av de grundläggande behoven personlig hygien, måltider, av- och påklädning och kommunikation med andra.
• Hjälp i form av kvalificerade aktiverings- och motiveringsinsatser ska anses som hjälp med grundläggande behov oavsett hjälpens karaktär.
• Något krav på ingående kunskaper om den enskilde bör inte gälla för insatserna.

Nya kammarrättsdomar ger viss vägledning om aktiverings- och motiveringsinsatser

I slutet av 2024 kom kammarrättsdomar som gav viss vägledning om hur kvalificerade aktiverings- och motiveringsinsatser ska bedömas.

Hos Kammarrätten i Stockholm, mål nr 7727-23, bedömdes ett barn med en svår intellektuell funktionsnedsättning och grov- och finmotoriska svårigheter uppfylla kriterierna för kvalificerade aktiverings- och motiveringsinsatser.

Av utredningen framgår att han inte vill bli matad, men mamma och skolan beskrev att han har en problematik kring mat och oftast inte är motiverad att äta själv. En förälder eller en skolpersonal lägger upp mat på en sked som han sedan får och för till munnen. Mentorn i skolan beskrev att det sker i långsamt tempo, eftersom han sväljer lite mat åt gången, och för att främja förmåga till delaktighet.

Kammarrätten ansåg att någon behöver sitta bredvid pojken och se till att han får en sked redo att föra till munnen i sin takt, för att pojken ska få i sig mat. Kammarrätten ansåg att denna hjälp är av kvalificerad natur och innebär något mer än vägledning, påminnelser och instruktion. Det utgör därför sådana kvalificerade aktiverings- och motiveringsinsatser som ska beaktas som hjälp med det grundläggande behovet.

– Det är mycket glädjande att pojken beviljas assistans. Av avgörandet framgår inte varför hjälpen ansågs som kvalificerad. När det kommer till vad som gör hjälpen kvalificerad saknas fortfarande vägledande uttalanden, vilket är till nackdel för alla dem som behöver just annan typ av hjälp än direkt fysisk hjälp, kommenterar advokat Emilia Liedbeck, Altius Advokatbyrå.

Cecilia Blanck, JAG, om kvalificerade aktiverings- och motiveringsinsatser
Från webbinarium 11 september 2023.

Kommentarer

Det är oklart exakt vad som ingår i kvalificerade aktiverings- och motiveringsinsatserna. ”Vi kommer att bedöma detta utifrån individens behov och utgå från lagtexten och att man har behov på grund av psykisk funktionsnedsättning samt att man har behov av kvalificerade insatser. Det ska vara att man behöver mer än vägledning, påminnelser och instruktioner”, sa Anna Viberg, Försäkringskassan, till HejaOlika i augusti 2022.

Cecilia Blank, JAG, anser att detta är en av de bästa förändringarna i lagändringen. ”Denna typ av stöd räknades på 90-talet ofta in, men har med åren blivit alltmer borträknat. Vi tror att många nu kan få tillbaka assistans de förlorat, och att barn och unga som på grund av att de har viss fysisk förmåga tvingats växa upp med andra stödformer nu äntligen ska få chansen till personlig assistans”, säger Cecilia Blanck.

Vad händer med ”annan hjälp som förutsätter ingående kunskaper”? Detta grundläggande behov är borttaget, sedan 1 januari 2023. Det grundläggande behovet ”annan hjälp som förutsätter ingående kunskap” kallades ofta för ”det femte behovet”. Det handlade om det hjälpbehov som inte är av rent faktisk hjälp men som behövs för att tillgodose ett grundläggande behov. Exempel på det var kvalificerade motivations- och aktiveringsinsatser för att personen över huvud taget ska äta, klä av eller på sig, sköta sin hygien eller kommunicera.

 

Vad är andra personliga behov?

Om man har tillräckligt mycket grundläggande behov för att beviljas assistans, ska Försäkringskassan eller kommunen även bevilja timmar för alla andra personliga hjälpbehov som inte tillgodoses på annat sätt, efter brukarens behov och önskemål.

Det kan till exempel handla om att ta hand om sitt hem med städning, strykning, sätta upp nya gardiner och bädda om i sängarna. Det kan också handla om fritidsintressen som att odla blommor i sin trädgård, fiska, gå på bio eller laga mat även om maten inte är ett grundläggande behov. I princip är det enda skälet till att neka en insats att behovet faktiskt tillgodoses på något annat sätt.

I förordningen om assistansersättning, står det att all tid som assistenten utför, som ett led i det personliga stödet i den dagliga livsföringen, ska beaktas vid beräkningen av antalet assistanstimmar. (Förordningen är kompletterande regler från rege­ringen.)

Uppgifterna ska utföras tillsammans med den enskilde, annars är det inte personlig assistans. Ibland kan den assistansberättigade inte medverka rent praktiskt, och ibland finns det behov av assistans utan att det utförs någon faktisk uppgift. Då kan det ändå beviljas assistans om brukaren har en sådan funktionsnedsättning att det medför ett behov av ständig och omfattande assistans.

Även tillsyn, handräckning, påminnelser, aktivering och motivering utgör sådana ”övriga behov” som man har rätt till om behoven inte är tillgodosedda på annat sätt och om det finns behov av det.

 

Vad innebär föräldraavdraget?

Ett schabloniserat föräldraavdrag infördes 1 januari 2023. Syftet är att föräldrarnas ansvar för barn med funktionsnedsättning ska bli mindre omfattande än det har varit när Försäkringskassan och kommuner bedömt assistansbehov.

Förändringen var tänkt att underlätta familjernas vardagsliv och föräldrars möjlighet till arbete. Tanken var också att fler barn med mycket stora stödbehov ska kunna bo kvar och växa upp hemma.

Fler barn kommer att kunna beviljas personlig assistans. Utredningen bedömde att 400 fler barn 0–12 år kommer att få assistans. Barn som idag har personlig assistans kommer att kunna beviljas fler timmar, vilket kan beröra 4000 barn.

Föräldraavdraget blev dock ett misslyckande, och regeringen har beslutat att det ska halveras 2025. Läs mer om föräldraavdraget och assistans för barn.

 

 

Förberedelser inför ansökan

Ansöka hos kommunen eller Försäkringskassan?

Om du har ett behov av personlig assistans som är mindre än 20 timmar per vecka för hjälp med grundläggande behov (till exempel hjälp med att äta, klä sig, personlig hygien), ska du ansöka om hos kommunen.

Om du har ett behov av assistans som är 20 timmar eller mer per vecka för grundläggande behov, ska du ansöka om assistansersättning hos Försäkringskassan.

Om du är osäker kan du kontakta kommunen för vägledning.

Vad gör man tänka på när man söker för första gången?

Om man söker assistans för första gången är det viktigt att kunna styrka sin funktionsnedsättning, och de konsekvenser denna eller dessa för med sig. Det är bra att ha goda kontakter med både läkare och arbetsterapeuter. Läkaren ska inte intyga behov av assistans, utan förväntas beskriva funktionsförmågan och aktivitetsbegränsningen.

Försäkringskassan beskriver gången så här:

Vem ska göra vad?
Patienten ska:
• Be läkaren om ett läkarutlåtande
• Ansöka om assistansersättning hos Försäkringskassan.
• Skicka in läkarutlåtande till Försäkringskassan.
Läkaren ska:
• Skriva ett läkarutlåtande för assistansersättning.
• Ge läkarutlåtandet till patienten.
Försäkringskassan ska:
• Bedöma om patienten har rätt till assistansersättning och betala ut ersättning om alla villkor är uppfyllda.

Vad bör man tänka när man ansöker om fler timmar (utökning)?

Om du redan har ett beslut om assistans, men behöver fler timmar, kan du ansöka om utökning – men du öppnar då också upp för en prövning av om du fortfarande har rätt till personlig assistans.

Om du söker fler timmar kommer Försäkringskassan först att titta på om det finns ”väsentligt ändrade förhållanden” som påverkar rätten till assistans. Det kan handla om att du har flyttat, blivit sambo, fått en förändring till det bättre i din funktionsförmåga, att du har börjat eller slutat skolan eller daglig verksamhet, eller något annat.

Om det finns ett sådant väsentligt ändrat förhållande kan det leda till att kassan prövar om du fortfarande uppfyller rätten till statlig assistansersättning, det vill säga fortfarande har grundläggande behov som överstiger 20 timmar per vecka.

I så fall kommer Försäkringskassan att titta på ditt nuvarande beslut och göra en bedömning av hur många av de timmar du är beviljad idag som du skulle ha fått vid en omprövning. Låt oss säga att du har 300 timmar i månaden idag och att Försäkringskassan kommer fram till att du vid en omprövning troligen skulle få 250 timmar istället. Sedan tittar de på den nyansökan du har gjort. Vi säger att du begärde 50 timmar mer i månaden. Försäkringskassan anser att du ska få 25 av de timmarna. Då kommer ditt beslut slutligen bli att du får behålla dina 300 timmar i månaden. Det beror på att de inte kan ta bort något eftersom de inte FÅR göra en omprövning. Men de kommer inte heller att bevilja fler timmar, för OM de hade fått göra en omprövning hade du inte fått fler timmar än idag, trots att Försäkringskassan anser att ditt nytillkomna behov ska beviljas delvis.

 

Vilka intyg behövs?

Vid ansökan bör man alltid förbereda med nya intyg som beskriver funktionsnedsättningar, behov och aktivitetsbegränsningar.
Kontakta hälso- och sjukvården i god för att ha de medicinska underlag som krävs när det blir dags för ansökan.

Det är också bra att ha en ADL-bedömning (om aktiviteter i dagliga livet) samt utlåtande från skola eller förskola, om ansökan gäller ett barn.

LÄS ÄVEN:
Dyra ADL-intyg gör det svårare att få stöd

Se till att intygsgivaren så mycket som möjligt knyter sin beskrivning till de ord och formuleringar som står i lagtexten för respektive behov.

Du kan fråga handläggaren om det behövs ytterligare intyg, eller förtydliganden för de som redan lämnats in, så att dessa kan kompletteras innan beslutet tas.

Cecilia Blanck, JAG, tipsar om att man noga ska tänka igenom behoven, och skriva ner så många som möjligt av de olika moment som ingår: ”Tänk särskilt igenom de grundläggande behoven, och vilket slags stöd som behövs. Om stödet är vägledande och motiverande – försök beskriva varför stödet är kvalificerat, att det inte räcker med allmänna påminnelser utan att det är personligt utformat och måste ges av någon med nära kännedom om assistansanvändaren”.

STIL:s jurist Michel Wakim säger att gedigna förberedelser är i regel A och O för en lyckad ansökan: ”Förbered så tidigt som möjligt, genom att exempelvis inhämta läkarintyg och utföra en ADL-bedömning. Det är den enskilde som bär bevisbördan och måste kunna visa att förutsättningarna för att beviljas personlig assistans är uppfyllda.”

Det finns inget krav på att ett läkarutlåtande ska vara på någon särskild blankett. För att läkaren ska veta vilken medicinsk information Försäkringskassan behöver finns en särskild blankett, ”Läkarutlåtande för assistansersättning (7805)”.

 

Hur får man assistans i en akut situation (interimistiskt beslut)?

Ibland är situationen akut, exempelvis om du har haft en funktionsnedsättning en längre tid och blivit mycket sämre. Eller om du är inlagd på sjukhus och inte kan flytta hem om du inte får assistans. Eller om du tidigare fått dina behov tillgodosedda på annat sätt och inte får det längre.

Då ska du begära ett interimistiskt beslut. Detta är ett tillfälligt beslut som Försäkringskassan kan fatta till din fördel om:

1. det inte utan betydande dröjsmål kan avgöras om rätt till ersättning föreligger,
2. det är sannolikt att sådan rätt föreligger, och
3. det är av väsentlig betydelse för den som begär ersättningen.

Det interimistiska beslutet gäller tills ett slutligt beslut fattas.

 

Vilka kan få förtur till personlig assistans?

Personer med ALS och andra sjukdomar med mycket snabbt förlopp kan sedan hösten 2022 få förtur till beslut om personlig assistans. Det rör sig om 200-250 personer varje år, bedömer Ingeborg Watz Forslund, verksamhetsområdeschef på Försäkringskassan.

Förturen innebär att handläggningstiden kortas ned från normalt cirka 100 dagar till 45 dagar. Försäkringskassan säger att man ska göra allt som är möjligt för att de sökande ska få sitt beslut fort. Alla kontakter ska förenklas och påskyndas. Man kommer också att använda möjligheterna att fatta tillfälliga beslut i de fall ytterligare utredning behövs.

– Vi har sedan en tid tillbaka haft en nära dialog med Neuroförbundet. Det har bland annat hjälpt oss att få en ännu djupare kunskap om målgruppens situation. Försäkringskassan har prioriterat dessa ärenden tidigare men inte på ett enhetligt och systematiskt sätt vilket vi gör nu, säger Ingeborg Watz Forslund.

 

Vad är assistans under dygnsvila?

Man kan beviljas personlig assistans även under dygnsvilan. Det kan beviljas som antingen väntetid, eller som vanliga assistanstimmar.

Väntetid är det om assistenten bara behöver finnas på plats för att vid behov utföra arbetsinsatser. Om det däremot är frågan om att assistenten ska utföra aktivt arbete, eller ha den typ av tillsyn som ger rätt till assistanstimmar, ska det beviljas vanliga assistanstimmar.

Om brukaren beviljas väntetidsersättning ges 1 assistanstimme i ersättning för 4 väntetidstimmar.

Mer ovanligt är det att den assistansberättigade beviljas beredskap. Beredskap innebär att assistenten ska finnas till förfogande men kan vistas någon annanstans än på arbetsplatsen. Assistenten ska sen kunna inställa sig för arbete inom en viss, bestämd tid. För beredskap ges 1 assistanstimme för 7 bered­skaps­timmar.

 

Vad är dubbel assistans?

Ibland behövs flera assistenter samtidigt. Det kan handla om att det behövs två personer för att lyfta, exempelvis under resor, när man bor utanför hemmet, vid deltagande i fritids- och träningsaktiviteter och rörelseträning för personer med stora rörelsehinder. Däremot är assistenternas arbetsmiljö eller scheman inte skäl att bevilja dubbel assistans.

För att få rätt till två eller flera assistenter måste möjligheterna att få bidrag enligt enligt lagen om bostadsanpassningsbidrag (2018:222) eller hjälpmedel enligt hälso- och sjukvårdslagen (2017:30) först ha utretts. Om personen har fått tillgång till hjälpmedel eller bostadsanpassning, och får sina behov tillgodosedda på så sätt, har hen inte rätt till dubbel assistans.

Även om behovet kan lösas genom bostadsanpassning kan personen välja att ansöka om dubbel assistans i stället. Det räcker alltså med att de alternativa lösningarna har utretts.

 

Kan man ha personlig assistans på sjukhus?

Huvudregeln är att den enskilde inte kan få assistansersättning vid vård på sjukhus (SFB 106 kap. 24 §). Sjukvården ska tillgodose behovet av hjälp under sjukhusvistelsen.

Om det finns särskilda skäl kan man ändå beviljas personlig assistans under sjukhusvistelse.

Vid särskilda skäl kan assistansersättning lämnas även under tid när den enskilde vårdas på sjukhus under en kortare tid. Om Försäkringskassan bedömer att så är fallet har den enskilde rätt att använda den assistans som redan är beviljad under sjukhusvistelsen.

Rättsfall: Ja till assistans vid sjukhusvistelse

I september 2023 avgjorde Kammarrätten i Stockholm ett fall (mål nr 514-23) där en pojke gavs rätt till assistansersättning vid en tvåveckors sjukhusvistelse. Pojken hade fått avslag både hos Försäkringskassan och i förvaltningsrätten, med motiveringen att detta var sjukvårdens ansvar. Kammarrätten ansåg dock att pojkens flerfunktionsnedsättning och mycket begränsade kommunikationsförmåga innebar att någon måste tolka hans kroppsspråk för att han skulle kunna göra sig förstådd.

”De personer som enligt utredningen har förutsättningarna för att kunna tolka pojkens kroppsspråk är hans assistenter och hans vårdnadshavare. Utan närvarande assistent var pojken i behov av att ha sin vårdnadshavare ständigt närvarande för att kunna förmedla sitt mående. Kammarrätten anser att detta innebär ett ansvar för vårdnadshavaren som går utöver normalt föräldraansvar”, heter det i domen.

Kammarrätten i Stockholm mål nr 514-23.

I en annan dom i Kammarrätten i Stockholm, den 8 oktober 2024, fick en 7-årig pojke rätt till assistans vid sjukhusvistelse. ”Utifrån vad som har kommit fram om pojkens mycket begränsade kommunikationsförmåga och hans komplexa omvårdnadsbehov framstår det som att sjukvårdspersonalen svårligen skulle klara hans omvårdnad utan en personlig assistent eller vårdnadshavare ständigt närvarande. Hans behov går därför utöver den omvårdnad som sjukvårdshuvudmannen får anses vara skyldig att ge”, skriver kammarrätten i beslutet den 8 oktober 2024, mål nr 461-24.

Rättsfall: Nej til assistans vid sjukhusvistelse

I april 2024 avslog Kammarrätten i Stockholm assistans vid sjukhusvistelse för en man i 20-årsåldern (mål nr 4703-23).

Mannen har en komplex flerfunktionsnedsättning som också innebär kommunikationssvårigheter. Han har inte något funktionellt tal, utan kommunicerar med kommunikationshjälpmedel och gester. Han förstår vad som sägs till honom. Han är inte beviljad tid för hjälp med kommunikation som grundläggande behov. Han har en vilja att kommunicera men hans förståelse påverkas av trötthet och nedsatt uppmärksamhet.

Kammarrätten anser ändå att varken funktionsnedsättning, hälsotillstånd eller möjligheter att kommunicera kräver att personer med ingående kunskap om honom finns till hands vid kortare sjukhusvistelser.

Läs mer om reglerna för personlig assistans vid sjukhusvistelse i denna artikel av juristen Linda Bergstrand.

 

 

Assistans vid vistelse i barnomsorg, skola och daglig verksamhet?

Vilka särskilda skäl ger rätt till assistans även inom barnomsorg, skola och daglig verksamhet?

Försäkringskassans vägledning räknar upp några exempel:

• situationer där personens funktionsnedsättning skapar särskilda svårigheter att kommunicera med andra än den personliga assistenten
• när det med hänsyn till personens hälsotillstånd är viktigt att den personliga assistenten finns till hands
• i situationer där funktionsnedsättningen gör det särskilt angeläget att personen har ett starkt begränsat antal personer knutna till sig
• om funktionsnedsättningen är sådan att personen behöver tillgång till någon som har ingående kunskap om hen och hälsotillståndet.

Många hoppas att politikerna ska ändra reglerna. Förbudet mot personlig assistans i skola och daglig verksamhet anses otidsenligt, och skapar inlåsning och institutionalisering.

 

Kan barn i familjehem ha rätt till assistans?

Barn som bor i familjehem kan också ha rätt till personlig assistans. Högsta förvaltningsdomstolen bestämde i HFD 2013 ref. 81 att familjehemmets ansvar motsvarar föräldraansvaret vid bedömningen av rätt till assistansersättning.

I september 2023 avgjorde Kammarrätten i Stockholm ett fall (mål nr 7324-22) där Försäkringskassan avslagit assistansersättning, med hänvisning till att barnet bodde på ett LSS-boende (boende med särskild service enligt 9 § 8 LSS). Kammarrätten ansåg att det egentligen handlade om insatsen familjehem, och slog fast att barnet därför kan ha rätt till assistansersättning.

Familjehem är ett av samhällets olika stöd till barn och unga. Kommunen betalar familjehemsersättning (arvode och omkostnader) till familjehemsföräldern.

 

 

Vad krävs för att få förhöjd assistansersättning?

Assistansersättning beviljas av Försäkringskassan och lämnas med ett belopp som regeringen fastställer varje år, det så kallade schablonbeloppet. Beloppet är lika för alla, oavsett hur behoven ser ut. Under 2024 är timbeloppet 332,60 kronor. Förhöjt belopp kan vara maximalt 372,51 kronor. År 2025 höjs beloppen med 3 procent.

Om det finns särskilda skäl kan assistansersättning lämnas med ett högre belopp än schablonbeloppet.

• I Försäkringskassans vägledning om assistansersättning heter det att särskilda skäl för högre timbelopp till exempel kan vara att den försäkrade har högre kostnader för att hen behöver en assistent med en speciell kompetens och högre lön.
• Det kan också vara att den försäkrades funktionsnedsättning innebär ett behov av omfattande dubbelgång vid introduktion.
• Om en tillräckligt stor del av assistansen ligger på obekväm arbetstid kan även det vara ett särskilt skäl, om det medför att kostnaderna blir högre än schablonbeloppet.
• För att det ska anses finnas särskilda skäl är det individens behov som ska medföra att assistenten till exempel behöver ha en speciell kompetens eller arbeta mer på obekväm arbetstid.

HFD skärpte kraven på förhöjd assistansersättning

Assistansersättning får inte ges med högre belopp än schablonbeloppet, om inte den enskilde bevisar att schablonen är otillräcklig. Det beskedet gav Högsta förvaltningsdomstolen, HFD, den 11 maj 2023.

HFD tog beslutet sedan en assistansberättigad beviljats förhöjd assistansersättning av Försäkringskassan. Allmänna ombudet för socialförsäkringen hade överklagat. Både förvaltningsrätt och kammarrätt godkände det högre beloppet, men HFD sa alltså nej: ”Den enskilde har inte visat att ersättning enligt schablonen varit otillräcklig, varför Försäkringskassan inte borde ha beviljat ersättning med ett högre timbelopp”,  skriver HFD i mål 733-22.

Högsta förvaltningsdomstolen säger att ”en grundläggande förutsättning för att besluta om ersättning med ett högre timbelopp är att kostnaden för assistansen faktiskt överstiger schablonbeloppet, varför det måste framgå av utredningen hur kostnaderna har beräknats”.

HFD säger också att ”det är den som ansöker om ett högre timbelopp som har bevisbördan för att ersättning enligt schablonen är otillräcklig”.

Eftersom assistansanvändaren i det aktuella fallet inte hade redovisat hur hens behov medför ökade kostnader och inte heller hur kostnaderna för assistansen beräknas, så underkänner HFD Försäkringskassans beslut om högre ersättning.

Läs även advokat Emilia Liedbecks artikel:
Svårare att få förhöjt timbelopp inom assistans

 

När du har ansökt

Vad händer när du har ansökt hos Försäkringskassan?

När du har kontaktat Försäkringskassan för att påtala ett behov av assistans så görs en bedömning av din ansökan. Det kan ske genom ett hembesök. Om du tycker det känns obekvämt att ta emot personer i ditt hem kan du säga att du föredrar att ha mötet på en annan plats. Om myndigheten ändå vill besöka dig i ditt hem så har de rätt till det.

Om den som söker assistans är under 18 år ska myndigheten genom föräldrarna ta reda på om barnet ska vara med på mötet eller inte och vad myndigheten kan behöva tänka på inför mötet, t ex om barnet behöver kommunikationsstöd.

Försäkringskassan har rätt att kontakta till exempel barnomsorg, skola, daglig verksamhet eller korttidsvistelse för att få kompletterande uppgifter om de anser att det behövs. Vid en omprövning har de också rätt att fråga assistansanordnaren om de anser att det behövs. Det är inte något som är tänkt att ske i ett första läge utan bara om Försäkringskassan anser sig behöva information som de inte får av den assistansberättigade.

Eftersom personlig assistans inte beviljas för vård, men väl för egenvård, kan Försäkringskassan komma att ställa frågor kring dina kontakter med hälso- och sjukvården. Om du till exempel har behov av assistans med sondmatning, läkemedelshantering, såromläggning, respiratoranvändning, slemsugning, stomiskötsel och en del andra uppgifter som ibland kan bedömas som vård och ibland som egenvård är det troligt att Försäkringskassan kontaktar din läkare eller någon annan legitimerad yrkesutövare inom vården.

De kan vilja ha intyg för att ta reda på om de uppgifter du behöver assistans med är att betrakta som vård eller om det kan utföras av assistenterna som egenvård.

Vidare kan Försäkringskassan begära att du lämnar in ADL-bedömning som handlar om aktiviteter i daglig livet. En sådan bedömning kan göras enligt AMPS (Bedömning av motoriska färdigheter och processfärdigheter) eller på andra sätt om de anser att det behövs för att de ska kunna göra en korrekt bedömning. Det är arbetsterapeuten som utfärdar dessa intyg.

Ibland kan de även vilja ha journalkopior från hälso- och sjukvården.

Försäkringskassan har en egen konsult i medicinska frågor, den försäkringsmedicinska rådgivaren. Om kassans handläggare inte själva förstår fullt ut vad intyg och journalkopior innebär har de möjlighet att fråga denna rådgivare. Om den försäkringsmedicinska rådgivaren tycker det kan handläggaren sen återkomma till dig och be om ännu fler intyg från specialistläkare eller specialistkliniker.

Om du är nyskadad eller har fått en tilläggsfunktionsnedsättning på grund av en olycka eller skada kommer du att få uppge information om det så att handläggaren vid behov kan begära in försäkringsinrättningens medicinska handlingar.

Om Försäkringskassan bedömer att du ska tillhöra LSS personkrets 3 (fysiska och psykiska funktionsnedsättningar) så måste de alltid konsultera den försäkringsmedicinska rådgivaren, eller verkligen vara säkra på de intyg du har lämnat in.

Det ska de göra både första gången du söker, vid omprövning och eventuellt även vid ansökan om fler timmar.

Försäkringskassan har rätt att kontakta kommunen för att fråga om det förekommer förhållanden som kan påverka rätten till assistans.

Tips inför möte med handläggare

JAG Personlig assistans koncernjurist Anna Strimbold tipsar om hur man kan göra sig redo inför utredningssamtal med handläggare. Här är tipsen:

Förbered dig. Titta igenom det nuvarande stödbeslutet eller den ansökan du har lämnat in, och de intyg som finns. Anteckna de saker som du ser är viktigast att få med i samtalet. Stäm av med en juridisk rådgivare om du har möjlighet.

Ta med någon som stöd. Det kan vara skönt att ha stöd av en annan person, och det kan ge en extra styrka om det är någon med juridiska kunskaper. Om inte annat skaffar du på så sätt ett extra par öron och ett extra minne. Meddela handläggaren i förväg att du vill ha med en person.

Var tydlig. Ta inte för givet att handläggaren har kunskap om vissa funktionsnedsättningar. Bättre att vara övertydlig. Berätta med exempel ur det verkliga livet!

Begär betänketid. Om handläggaren ber dig lämna uppgifter som du inte var beredd på kan du be om att få återkomma med svaret senare. Det är mycket bättre än att du svarar något som du senare inser var ogenomtänkt eller ofullständigt.

Undersök. Om du får frågor som känns för integritetsnära eller om samtalet berör sådant som du inte tycker hör till saken – var inte rädd att reagera och fråga tillbaka. Du har all rätt att få veta varför handläggaren ställer en viss fråga.

Begär vägledning. Fråga om det är något som behöver visas genom intyg eller annat underlag. Begär att handläggaren hör av sig om det senare under utredningen visar sig att något är otydligt eller inte tillräckligt ”bevisat”. Fråga också när du kan vänta dig ett förslag till beslut att ge synpunkter på.

 

Video: Coaching inför mötet med Försäkringskassan, kommunen eller domstolen

Advokat Emilia Liedbeck intervjuas om hur man peppar sig inför mötena med myndigheter och domstol.

 

Hur görs behovsbedömningen?

När Försäkringskassan har fått all information är det dags för själva behovs­bedömningen. Det är nödvändigt att du förbereder dig på den här behovsbedömningen genom att fundera igenom dina behov väldigt noga. Försök särskilja vad som är dina grundläggande behov respektive övriga behov.

Ett sätt att förbereda sig är att du går igenom först en dag, från morgon till kväll och skriver ner vilka behov av assistans du har. Om du behöver dubbel assistans för en eller flera uppgifter ska du skriva ner det också. Om du till exempel behöver två assistenter för att kunna duscha så ska alla de moment där det krävs två assistenter räknas med i grundläggande behov.

När du har funderat över hur en dag ser ut så kan du fortsätta och tänka igenom vad som sker regelbundet per vecka, per månad och per år. Även saker som regelbundna semesterresor utomlands kan ge rätt till timmar under förutsättning att du väl beviljas personlig assistans för dina grundläggande behov.

Om du är anhörig är det viktigt att särskilja dina och familjens behov från den assistansberättigades behov. Det är den assistansberättigades behov du ska skriva ner. Ibland kan det vara jättesvårt och då är det bra att be någon utomstående om hjälp.

Det är till exempel vare sig ett grundläggande behov eller ett övrigt behov att mamma och pappa behöver få vara ensamma en stund på kvällen och att det assistansberättigade barnet därför behöver en assistent. Det som kan ge rätt till timmar är det assistansberättigade barnets behov av dessa timmar.

Försäkringskassan beräknar de grundläggande behoven i timmar och minuter. För att beviljas assistans via Försäkringskassan måste man komma upp i minst 20 timmar grundläggande behov per vecka. Försäkringskassan räknar endast de ”integritetsnära” delarna av behoven (utom för andning och sondmatning som räknas i sin helhet). Med ”integritetsnära” menas här främst kroppsliga behov. Om man kommer upp i minst 20 timmar räknas sedan även andra personliga behov, väntetid, beredskapstid och dubbelassistans, för att få fram det totala antalet assistanstimmar.

Minuträkningen och uppstyckningen av behoven är mycket omstridd, men trots massiv kritik finns inga planer på att ändra detta system. Försäkringskassan har tagit fram ett kunskapsstöd för att göra behovsbedömningarna mindre integritetskränkande – det blev klart sommaren 2022.

 

Vad händer efter behovsbedömningen?

När du har träffat din hand­läggare gör denne en sammanställning av vad ni har kommit fram till.

Innan beslut fattas får du information om vilket underlag som kommer att ligga till grund för beslutet. Du får också möjlighet att lämna synpunkter på underlaget.

Du har inte så lång tid på dig för att lämna synpunkter, och det är därför viktigt att du läser igenom förslaget med en gång för att verkligen hinna med att skriva ett svar.

Om du hellre vill framföra dina synpunkter muntligt så ska handläggaren låta dig göra det under förutsättning att det är möjligt ”med hänsyn till arbetets behöriga gång”. Om du tycker förslaget är svårt att förstå kan du ringa och fråga din handläggare eller be någon om hjälp att tolka det.

När denna kommunikation är avslutad går ärendet över till en särskild beslutsfattare inom Försäkringskassan för beslut. Den som ansöker får ingen kontakt med beslutsfattaren, utan alla synpunkter och frågor går via handläggaren. Beslutsfattaren kan ta ett annat beslut än vad handläggaren föreslagit – men som sökande får man alltså aldrig chansen att träffa eller diskutera med den person som fattar beslutet.

Du får beslutet hemskickat till dig. Om du inte är nöjd ska du begära att Försäkringskassan omprövar sitt beslut. Om de inte gör det har du rätt att överklaga beslutet. Du kan läsa mer om hur du går till väga på Försäkringskassans hemsida.

Många anordnare erbjuder hjälp med att överklaga men förväntar sig då ofta att du använder dig av deras tjänster om du skulle beviljas assistans. Andra som erbjuder stöd är till exempel IfA Intressegruppen för Assistansberättigade (som är rikstäckande), BOSSE Råd, stöd och kunskapscenter (Stockholm) samt LASSE-kooperativet (Göteborg).

 

 

Varför är det svårt att få assistans som täcker hela behovet?

Det svåra är att visa att man har behov av aktiva assistansinsatser, för bara det ger rätt till assistansersättning i hemmet och dubbel assistans. Utanför hemmet är det fortfarande möjligt att få assistanstimmar för hela aktiviteten av en assistent men det kommer att göras ”rimlighetsbedömningar”. Det är alltså inte självklart att du beviljas assistans för det du söker, utan bara för en del av det, på grund av att Försäkringskassan inte finner din ansökan rimlig.

För den som har behov av medicinskt stöd 24 timmar per dygn (till exempel andningshjälp), OCH som har grundläggande behov i andra delar (som gör att man över huvud taget beviljas assistans), OCH om man inte är ett barn där föräldraansvaret bedöms vara stort, är det möjligt (eller åtminstone inte omöjligt) att få det stöd man behöver. Men om den typen av 24-timmarsbehov saknas, om man till exempel bara har en fysisk funktionsnedsättning, är det svårare att få ett tillräckligt omfattande stöd.

 

 

Vad innebär det att endast integritetsnära saker räknas som grundläggande?

För att beviljas personlig assistans från Försäkringskassan ska du ha mer än 20 timmars grundläggande behov per vecka. För att beviljas kommunal assistans behöver du minst 4–5, kanske ända upp till 7, timmars grundläggande behov per vecka.

Som grundläggande behov räknas, enligt domstolspraxis, de ”integritetsnära delarna” av assistansstöd med att äta, klä av och på sig, sköta sin hygien inklusive gå på toaletten, att kommunicera samt att andas.

Att det endast är de integritetskänsliga delarna som ska räknas innebär att grundläggande behov begränsas till exempelvis:

• att bara att föra maten till munnen,
• att hålla i den assistansberättigade på toaletten,
• att torka efter toalettbesöket och
• att aktivt hantera den assistansberättigades behov av att göra sig ren.

 

 

Vilka regler gäller vid ändrade förhållanden? När görs omprövningar?

År 2018 tog riksdagen bort tvåårsomprövningarna av rätten till assistans. Det var ett nödstopp för att rädda kvar assistansen för tusentals som annars riskerade att förlora stödet, till följd av ändrad rättspraxis och hårdare bedömningar hos Försäkringskassan.

Detta nödstopp gäller fortfarande. Omprövningar görs dock när Försäkringskassan anser att det finns ”väsentligt ändrade förhållanden som hänförliga till den försäkrade och som innebär att den försäkrades rätt till assistansersättning minskar i omfattning”.

Senaste nytt om omprövningar av personlig assistans:
Förslag om nya omprövningar väcker stor oro
Det är viktigt att förstå att enskildas trygghet står på spel

Omprövning kan alltså inte göras för att praxis har ändrats, utan det måste vara faktiska förhållanden som minskat behovet av assistans.

Den enskilde är skyldig att anmäla förändringar (110 kap. 46 § SFB) inom 14 dagar från förändringen.

Vad innebär det att förändringarna ska vara ”hänförliga till den försäkrade”?
Det kan handla om att behov tillgodoses genom annat samhällsstöd (till exempel skola) eller att den försäkrade har flyttat till ett annat boende. Det kan också handla om att ett hjälpbehov har bedömts som egenvård och sedan blivit sjukvårdande insats enligt HSL om det beror på att den enskildes hälsotillstånd är väsentligt ändrat. Det kan också handla om högst privata saker som att man får en partner, byter fritidsaktivitet, eller till och med att hunden dör.

Så här beskriver Försäkringskassans vägledning hur ändrade förhållanden bedöms:

”När vi tar ställning till om något utgör väsentligt ändrade förhållanden ska vi göra en helhetsbedömning av hur betydande förändringen är. En del i den bedömningen är hur mycket tid av den försäkrades livssituation som de ändrade förhållandena påverkar. Hur mycket tid som påverkas kan alltså vägas in som en del av helhetsbedömningen när vi prövar om det finns väsentligt ändrade förhållanden. Hur mycket tid i den försäkrades livssituation som påverkas är inte detsamma som att behovet av assistans minskar eller ökar. Den bedömningen ska göras först efter att det konstaterats att det finns väsentligt ändrade förhållanden.
En annan del i helhetsbedömningen är hur påtaglig förändringen är. När en person till exempel går från skola till daglig verksamhet är det hela den tid som den enskilde vistas där som påverkas, och alltså inte bara den eventuella skillnaden mellan tiderna i skola respektive daglig verksamhet. Att det ingår omvårdnad i daglig verksamhet har betydelse för hur stor förändringen är. Men det kan även finnas fler omständigheter som har betydelse.”

Omprövning är partiell. Det innebär att omprövningen endast handlar om i vilken utsträckning de ändrade förhållandena innebär att rätten till assistansersättning har minskat i omfattning. Timmar med assistansersättning som inte berörs av de ändrade förhållandena ska inte omprövas.

Inte bara assistansanvändaren har skyldighet att anmäla förändringar, utan även den som tar emot assistansersättningen – assistansanordnaren.

Anmälan ska göras så snart som möjligt, och senast fjorton dagar efter det att den anmälningsskyldige fick kännedom om förändringen.

Om man inte gör anmälan i tid kan Försäkringskassan kräva återbetalning (återkrav) på grund av oriktiga uppgifter, för att man anses ha underlåtit att fullgöra sin anmälningsskyldighet, eller för att man insett, eller skäligen borde ha insett, att assistansersättning utbetalats felaktigt eller med för stort belopp. Försäkringskassan kan dessutom gå tio år tillbaka i tiden, vilket kan resultera i mycket stora återkrav.

LÄS ÄVEN:
Ändrade förhållanden? Nu kan det vara dags att anmäla!

Läs mer Försäkringskassans återkrav:
Fuskjakt och återkrav slår hårt mot alla assistansanvändare.

 

Hur får man använda beviljade assistanstimmar?

Försäkringskassan: Du får använda timmarna hur du vill
Försäkringskassan förtydligade i december 2022 att assistansanvändare har full frihet att använda beviljade assistanstimmar för valfria aktiviteter.

Assistansanvändaren får själv avgöra ”när och på vilket sätt stödet ska ges inom den ram som de beviljade timmarna ger”, skriver Försäkringskassan i ett nytt avsnitt i vägledningen om assistansersättning.

– Det är en bra skrivning som Försäkringskassan har gjort, säger Sophie Karlsson, ordförande för IfA, Intressegruppen för assistansberättigade.

IfA har uppmärksammat Försäkringskassan på att det har varit väldigt oklart vad assistanstimmar får användas till. Många användare har varit oroliga för att man inte får byta hobbies eller aktiviteter, utan måste hålla sig till exakt det som nämns i beslut och utredning.

Att assistansanvändare ska ha stor frihet, och självbestämmande är en av grundprinciperna med personlig assistans, men den friheten har minskat under senare år. Användare har känt sig allt mer pressade och oroliga för att man inte följer Försäkringskassans regler och för att drabbas av stora återkrav.

Tonläget förändras nu, med den nya skrivningen i Försäkringskassans vägledning, som återfinns i avsnitt 11.1.2 med rubriken ”Så får beviljade assistanstimmar användas”.

Assistans beviljas inte för specifika aktiviteter
Försäkringskassan klargör också att assistanstimmarna inte beviljas för en specifik aktivitet. Däremot ska ett assistansbeslut innehålla tydlig information om förhållanden som kan påverka den försäkrades rätt till ersättning, för att den försäkrade ska kunna veta när ändrade förhållanden måste anmälas.

Beslutets information (om förhållanden som påverkar rätten till assistans) kan också ha betydelse vid en prövning av väsentligt ändrade förhållanden, eller en ansökan om fler timmar.

Beslutet behöver däremot inte innehålla alla detaljer om behoven, eftersom den informationen finns i utredningen. Försäkringskassan anser också att man ska vara extra försiktig med att i beslutet beskriva integritetskänsliga behov.

Hela texten ut vägledningen:

11.1.2 Så får beviljade assistanstimmar användas
Ett beslut om personlig assistans ska innehålla information om den yttre ram inom vilken timmarna får användas. Det är sedan den försäkrade som avgör när och på vilket sätt stödet ska ges inom den ram som de beviljade timmarna ger. Det innebär att den försäkrade har stor frihet att använda sina assistanstimmar som hen själv väljer. De begränsningar som finns följer av lag eller annan författning. En begränsning är till exempel att assistanstimmarna måste användas till personlig assistans, och att det krävs särskilda skäl för att ersättning ska betalas ut i vissa fall. Att assistanstimmarna får användas på andra sätt än enligt bedömningen i beslutet är avgörande för att den personliga assistansen ska ge människor möjlighet att leva som andra. Att assistanstimmarna används på andra sätt är aldrig i sig anledning att ompröva beslutet. Om assistanstimmarna används på andra sätt på grund av väsentligt ändrade förhållanden kan dock förutsättningarna för omprövning vara uppfyllda.
En följd av att beslutet omfattar ett visst antal assistanstimmar för en viss period är att assistanstimmarna inte beviljas för en specifik aktivitet. Beslutet måste däremot innehålla tydlig information om förhållanden som kan påverka den försäkrades rätt till ersättning. Detta för att den försäkrade ska kunna uppfylla sin anmälningsskyldighet enligt 110 kap. 46 § SFB (se också avsnitt 3.4). En sådan information kan också ha betydelse vid en prövning av väsentligt ändrade förhållanden eller en ansökan om fler timmar. Däremot behöver beslutet inte innehålla alla detaljer om behoven eftersom informationen som beslutet bygger på finns i ärendet. För integritetskänsliga behov kan det finnas särskild anledning att överväga hur detaljerat behoven behöver beskrivas i beslutet.

Här finns Försäkringskassans vägledning för assistansersättning.

 

Personlig assistans genom kommunen

Hur påverkas kommunalt beslutad assistans av lagändringen 2023?
De nya reglerna från 1 januari 2023 gäller även för kommunalt beslutad assistans, men tillämpningen kan skilja sig mycket mellan olika kommuner.

En viktig skillnad jämfört med assistans beslutad av Försäkringskassan är att kommunala beslut ofta är tidsbegränsade, och har återkommande omprövningar. Läs även: Slopa kommunernas tidsbegränsningar i besluten

 

Val av assistansanordnare

När du fått personlig assistans beviljad får du själv välja vilken anordnare som ska utföra assistansen. Det är viktigt att du väljer en seriös assistansanordnare. Läs mer om att välja assistansanordnare.

Du kan även välja att själv bli arbetsgivare för dina assistenter. Här finns artiklar om fördelar och nackdelar med att själv vara arbetsgivare.

Rättsfall

Nya domar kan ha stor betydelse för hur rätten till personlig assistans bedöms. Här finns ett urval aktuella domar.

Personlig assistans i siffror och diagram

Ökar eller minskar assistansen? Hur används assistanstimmarna? Vilka skillnader finns över landet. Här har vi samlat aktuell statistik om personlig assistans.

LSS-skolan

Harald Strands LSS-skolan på HejaOlika har en särskild lektion om personlig assistans.