Guide: Hur får man personlig assistans 2024?

  • Den som har funktionsnedsättning ska kunna leva ett självständigt liv som alla andra. Det är syftet med personlig assistans.
  • Hur får man personlig assistans?
  • Vilka är de grundläggande behoven?
  • Vad innebär de nya regler som infördes 2023?

Höga förväntningar har bytts mot besvikelse

Höga förväntningar på 2023 års reform ”Stärkt rätt till personlig assistans” har bytts till besvikelse. De nya reglerna tycks ha tolkats på ett mer restriktivt sätt än vad som var syftet från utredare, regering och riksdag.

Läs mer om den senaste utvecklingen i Dags att sluta hoppas på ”Stärkt rätt till personlig assistans”

Några domstolsbeslut under vintern 2023–2024 har varit positiva. I flera fall har assistansanvändare segrat mot Försäkringskassan och kommunerna, vilket kan vara ett trendbrott som kan stärka rätten till assistans.

I december 2023 slog Kammarrätten i Sundsvall fast att en kommun tillämpat det nya föräldraavdraget felaktigt, genom att göra dubbla avdrag för föräldraansvar.

Personlig assistans – reglerna i korthet

  1. För att beviljas personlig assistans måste man tillhöra LSS personkrets och dessutom ha grundläggande behov.
  2. För att beviljas statliga assistansersättning krävs minst 20 timmars grundläggande behov per vecka. Om en person har grund­läggande behov mindre än 20 timmar per vecka är det kommunen som beslutar och finansierar assistansen. Man kan dock fortfarande beviljas mer än 20 timmar i veckan från kommunen. 20-timmarsgränsen avgör bara om det är Försäkringskassan eller kommunen som har ansvaret.
  3. Det finns inte någon fastställd gräns för hur många timmars grundläggande behov som krävs för att man ska beviljas assistans från kommunen, men ju större behov, desto mer talar för att man ska beviljas assistans.
  4. Oavsett om Försäkringskassan eller kommunen ansvarar har den som beviljats assistans samma rätt till självbestämmande, valfrihet och personlig integritet.
  5. Man har också rätt att själv välja vilken anordnare man ska ha.
  6. Man får inte bo i en gruppbostad, om man ska ha statlig assistansersättning. Däremot kan man beviljas kommunal assistans för tid som man vistas utanför sin gruppbostad.
  7. Man får heller inte vårdas på sjukhus eller någon annan institution som drivs med pengar från staten, landstinget eller kommunen.
  8. Man nybeviljas aldrig assistanstimmar efter att man har fyllt 66 år. Timmar man har haft innan 66-årsdagen får man emellertid behålla.
  9. Även om man har haft personlig assistans före 66-årsdagen, och får ett större behov efter det, så kan man inte få fler timmars assistans. Behovet ska då istället tillgodoses genom Socialtjänstlagen, SoL.
  10. Man beviljas inte personlig assistans för sjukvårdande uppgifter. Däremot kan man få assistans för det den behandlande läkaren bedömer vara egenvård, dvs sådana vårduppgifter som brukaren eller assistenten kan utföra utan risk för brukarens hälsa.
  11. Personlig assistans ska vara ett personligt utformat stöd som ges av ett begränsat antal personer.
  12. Den som beviljas personlig assistans får mycket stort inflytande över hur stödet ska ges. Hen kan själv anställa assistenter eller anlita assistenter genom kommunen, kooperativ, företag eller annan organisation.
  13. Varje beviljad assistanstimme ersätts med ett schablonbelopp som under 2023 är 324,5 kronor. I vissa fall kan ett högre timbelopp beviljas. Under 2023 är högsta beloppet 363,44 kronor per timme.

Vad är personlig assistans? Vad är assistansersättning?

Personlig assistans är en insats enligt LSS, lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (1993:387). Hela lagtexten finns på riksdagens webbplats.

Syftet är att personer med stora funktionsnedsättningar ska kunna leva sina egna liv som individer, och inte anpassa sig till andra som bestämmer över ens liv. Man ska kunna leva på det sätt man själv vill, med att studera, arbeta, bilda familj och fullt ut delta i samhällslivet.

Detta ska vara en rättighet – inte en nådegåva, som man kanske får del av som välgörenhet. Ingen skulle behöva tigga och be för att få stödet. En person med stora funktionsnedsättningar ska aldrig betraktas som ”föremål för åtgärder”, utan ska ses som en individ med fullständiga rättigheter, betonade dåvarande socialminister Bengt Westerberg.

LSS infördes 1994 för att främja jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhällslivet för personer med stora funktionsnedsättningar. Målet är att berörda personer ska kunna leva som andra. Läs mer om den historiska bakgrunden i LSS-skolan. Läs även om IfA:s jubileumsbok 2024: Så byggde aktivister svensk välfärds flaggskepp.

LSS är en rättighetslag. Det innebär att det går att överklaga ett beslut och att det kan finnas sanktioner om ett beslut inte verkställs. LSS är också en pluslag. Det innebär att LSS inte får inskränka på rättigheter som man har enligt andra lagar som socialtjänstlagen och hälso- och sjukvårdslagen.

Ersättning för kostnader för personlig assistans kallas assistansersättning och beskrivs i 51 kap. i socialförsäkringsbalken (SFB). Assistansersättning används alltså för köp av personlig assistans från en assistansanordnare, eller för att själv anställa och avlöna personliga assistenter.

Nya regler infördes 1 januari 2023

Nya regler om stärkt rätt till personlig assistans började gälla den 1 januari 2023. De nya reglerna gäller för ansökan både hos Försäkringskassan och hos kommunerna. Bedömningen av rätten till assistans väntades bli mer generös för många grupper, främst barn och personer med psykiska funktionsnedsättningar.
Larmrapporter tyder dock på att förväntningarna inte infriats. För barn kan det till och med ha blivit svårare att få assistans.
För personer med enbart fysisk funktionsnedsättning gör lagändringen ingen större skillnad.

Riksdagen och rubriken Riksdagen godkänner jättelyft

Är det bråttom med att ansöka, för att inte hamna långt bak i kön hos Försäkringskassan? Svaret beror på flera faktorer.

Cecilia Blanck, Brukarkooperativet JAG, säger att det är viktigt att vara väl förberedd för att göra kunna en ansökan. Hon rekommenderar den som känner sig osäker, och inte har ett akut behov, att ”avvakta med att ansöka, och se hur myndigheter och domstolar väljer att tillämpa lagen, och på så sätt vara bättre rustad inför sin egen ansökan”.

Hon säger vidare att ”Försäkringskassan har flaggat för att det kommer att dröja innan förändringarna får effekt. Risken finns att de börjar med att säga nej till allt som är det minsta oklart, för att få vägledning av domstolarna om hur generöst de nya lagarna ska tolkas. Då kommer många att få vänta länge på sina beslut. Vissa av de nya reglerna borde dock vara tillräckligt konkreta för att slå igenom snabbare, som det nya föräldraavdraget.”

Det är troligt att både kommuner och Försäkringskassan fortsätter att testa att avgränsa rätten till assistans – ”förtydliga praxis” som det brukar heta. Därför kan det ta lång tid innan det klarnar exakt hur de nya reglerna ska tolkas.

LÄS ÄVEN:
Kammarrättens julklapp: Stoppar dubbla föräldraavdrag

Se Anna Barsk Holmbom sammanfatta 2023 års nya regler (från ett webbinarium 11 september 2023).

Advokat Jessica Gustavsson om erfarenheterna av Stärkt rätt. Hon delar även med sig av tips och råd. Från webbinarium 11 september 2023. Videon är 9 minuter lång.

Hur lång är handläggningstiden för ansökan om assistansersättning?

I juni 2024 uppger Försäkringskassan att det normalt tar fem månader att få ett beslut om assistansersättning. Det kan ta längre tid om det saknas nödvändiga underlag.

LÄS ÄVEN: Köerna växer – 450 nyrekryterade lämnar Försäkringskassan

Vad avgör om man har rätt till personlig assistans?

För att komma ifråga för personlig assistans måste man
dels bedömas ingå i någon av LSS tre personkretsar,
dels ha ”grundläggande behov” som är av mycket privat och integritetskänslig karaktär.

Personkrets 1 är personer med intellektuell funktionsnedsättning (utvecklingsstörning), autism eller autismliknande tillstånd. Diagnosen avgör om man tillhör personkretsen.

Personkrets 2 är personer med betydande och bestående begåvningsmässig funktionsnedsättning efter hjärnskada i vuxen ålder föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom. Diagnosen avgör om man tillhör personkretsen.

Personkrets 3 är personer med andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionsnedsättningar som uppenbart inte beror på normalt åldrande, om de är stora och förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd eller service. Personkrets 3 är inte diagnosinriktad utan där ska man uppfylla samtliga krav som anges för att anses tillhöra personkretsen.

Vad avgör om man ingår i LSS personkretsar?

En person som är nyskadad och genomgår rehabilitering kan ibland ha svårt att komma in i personkrets 2 eller 3, om läkaren i intyget skriver att det är osäkert hur mycket förmåga som kan återvända efter rehabilitering. Det måste stå helt klart att funktionsnedsättningen är varaktig, det vill säga bestående.

Om en person har mer än en funktionsnedsättning är det viktigt att läkarintygen styrker inte bara varje funktionsnedsättning för sig, utan också vilken aktivitetsbegränsning som kombinationen av dem innebär. Förarbetet till LSS anger att för personer med flera funktionsnedsättning ska den samlade effekten bedömas. Små men flera funktionsnedsättning kan i samverkan verka multiplicerande och därför sammantaget orsaka betydande svårigheter. (Proposition 1992/93:159 sidan 169).

Det är viktigt att komplettera ansökan med intyg från arbetsterapeut, som beskriver aktivitetsförmåga på en rad praktiska områden.

Försäkringskassans flödeschema

Försäkringskassans flödesschema ger en överblick över hur en ansökan om personlig assistans bedöms. Schemat finns på sid 51–52 i Försäkringskassans vägledning från december 2022.

Försäkringskassans flödesschema för bedömning av om en person har rätt till personlig assistans.
Försäkringskassans flödesschema för bedömning av om en person har rätt till personlig assistans.

Om grundläggande behov

För att beviljas personlig assistans måste du ha det som kallas grundläggande behov.

I november 2022 släppte Försäkringskassan statistik över grundläggande behov vid nybeviljad assistans. I statistikdatabasen kan man välja olika behov och olika personkretsar. Diagrammet nedan visar antalet förstagångsbeviljanden åren 2018–2021 för alla olika grundläggande behov totalt för alla personkretsar.

Försäkringskassans statistik över grundläggande behov vid nybeviljanden

1. Hjälp med andning

För att hjälp med andning ska bedömas om ett grundläggande behov ska:
1. den enskilde ha en dokumenterad nedsättning av andningsfunktionerna och
2. det finnas risk för den enskildes hälsa, ytterst den enskildes liv om inte hjälpinsatserna ges. 

Hjälpåtgärder som mer allmänt syftar till att förbättra andningsförmågan, eller underlätta andning är inte ett grundläggande behov.
(Prop. 2018/19:145 sid 29) 
Se mer i Försäkringskassans vägledning avsnitt 9.1.1.

Sedan 1 juli 2020 gäller att andning räknas som ett grundläggande behov oavsett om hjälpen ses som särskilt integritetsnära eller inte.

2. Personlig hygien

Bara den tid som behövs för att med assistans hålla sig ren från ”smuts och andra ohälsosamma ämnen” räknas numera som grundläggande behov. Tidigare var bedömningen mer generös. Vissa saker räknas alltid med, till exempel att tvätta hår och kropp, borsta tänderna och att torka sig efter att man tvättat sig och att gå på toaletten.

Assistans beviljas för den tid det behöver finnas en assistent närvarande som faktiskt utför en assistansinsats. Till exempel beviljas assistans för dusch endast för de minuter assistenten tvålar in eller sköljer av kroppen. Om assistenten kan stå utanför duschen och vänta räknas det inte som ett grundläggande behov.

Det finns också saker som aldrig betraktas som ett grundläggande behov eftersom syftet med assistansen inte är att hålla sig rent; till exempel att sminka sig, att klippa håret, trimma skägget eller att smörja in skinnet för att hålla huden mjuk.

Vissa saker räknas ibland som ett grundläggande behov, och ibland inte. Det gäller till exempel rakning. Om syftet är att hålla sig ren kan det räknas. Intimrakning räknas alltså som grundläggande behov om syftet är hygieniska skäl, men inte om det är estetiska skäl.

3. Måltider

När det gäller måltider som grundläggande behov har domstolsavgöranden ändrat hur Försäkringskassan bedömer det. Den så kallade ”matdomen” i Högsta förvaltningsdomstolen 2009, innebar en stor skillnad i hur man ser på assistans i matsituationen.

För att assistans i matsituationen ska kunna räknas som ett grundläggande behov så måste man behöva assistans med att föra maten till munnen. Det räcker inte att man behöver assistans för att skära maten.

Om man däremot behöver assistans för att man inte förstår att man måste äta, eller om man behöver assistans för att inte sätta i halsen, kan det räknas som grundläggande behov.

Om det assistansbehov man har i matsituationen inte räknas som ett grundläggande behov, så räknas det ändå in i det sammanlagda assistansbehovet (om man beviljas personlig assistans).

Hjälp med måltider i form av sondmatning innefattar all hjälp som utförs under tiden som det grundläggande behovet varar. Hjälp som utförs före eller efter det grundläggande behovet omfattas däremot inte.

Det omkring måltiden som inte är grundläggande behov (till exempel att laga maten, att dela den, diska och liknande) kan beviljas som övriga behov.

4. Klä av och på sig

Assistansbehov med att klä av och på sig är alltid grundläggande behov, när det kan anses vara av personlig karaktär. Det gäller var det än sker, och hur ofta det än blir. Om man till exempel går och tränar kan man ju behöva klä på sig flera gånger om dagen.

Men det är inte all av- och påklädning som räknas som så integritetskänslig att det ingår grundläggande behov. Bara sådana klädesplagg som man bär närmast kroppen ska räknas med, det vill säga alla innekläder.

Att ta av eller på sig ytterkläder och ytterskor räknas inte som grundläggande behov. I alla fall inte i vanliga fall. Om man behöver väldigt speciell hjälp, nära kroppen för att man har smärtproblematik eller benskörhet så kan det räknas. Annars kan man beviljas assistanstimmar för detta som ”övriga behov”. Och det gäller även tvättning av kläder eller att ta fram eller plocka undan kläder.

5. Kommunicera med andra

Kommunikation kan också vara ett grundläggande behov. Försäkringskassan har dock tolkat de domar, som finns om kommunikation som ett grundläggande behov, på så sätt att det bara kan beviljas för tid som den assistansberättigade behöver ha sin assistent närvarande för att kunna kommunicera med andra.

För att kommunikation ska räknas som ett grundläggande behov krävs dessutom att assistenten behöver kunskap både om den assistansberättigade, funktionsnedsättningen och sättet att kommunicera. Det räcker t ex inte med att den assistansberättigade är hörselskadad och behöver en teckenspråkstolk för att kunna kommunicera med andra, eftersom det inte krävs att assistenten känner den assistansberättigade och dennes funktionsnedsättning särskilt väl, utan det räcker med att assistenten kan teckenspråk för att tillgodose behovet.

Försäkringskassans vägledning anger att följande frågor måste besvaras för att kommunikation ska bedömas som grundläggande behov:
1. Vilken särskild kunskap behövs om personen som har svårt att kommunicera? 
2. Kan vem som helst förstå personen enbart genom att ha kunskap om funktionsnedsättningen och kommunikationsformen eller behövs en mer specifik kunskap om personen? 
3. Vilken specifik kunskap behövs om funktionsnedsättningen? 
4. Vilken specifik kunskap behövs om kommunikationssättet? 
5. I vilka situationer behöver personen hjälp med kommunikation?

6. Stöd som en person behöver på grund av en psykisk funktionsnedsättning, för att förebygga att hen fysiskt skadar sig själv, någon annan eller egendom

Detta är ett nytt grundläggande behov, sedan 1 januari 2023.

I KORTHET
* Stöd som den enskilde behöver på grund av en psykisk funktionsnedsättning för att förebygga att han eller hon fysiskt skadar sig själv, någon annan eller egendom blir ett grundläggande behov enligt LSS från 1 januari 2023. 
* Hjälp i form av sådant stöd ska anses som hjälp med grundläggande behov oavsett hjälpens karaktär.
* Något krav på ingående kunskaper om den enskilde bör inte gälla för stödet. 

Cecilia Blanck, JAG, om förebyggande stöd

Från webbinarium 11 september 2023.



KOMMENTARER
Jämfört med det tidigare behovet ”annan hjälp som förutsätter ingående kunskaper” anses grundläggande behovet förebyggande stöd bättre och innebär en utvidgning, i och med att kravet på ingående kunskaper försvinner. Det gamla behovet ”annan hjälp…” var ett vagt begrepp. Det hade kunnat inkludera mycket, men tyvärr begränsades det i praxis.

”Förebyggande stöd” har dock en avgränsning, eftersom det anges att det avser psykisk funktionsnedsättning eller ett medicinskt tillstånd, och att det måste föreligga risk för skada eller liv och hälsa, vilket inte var ett krav enligt tidigare lag.

Det kommer fortfarande krävas behov av frekventa ingripanden för att kunna få assistans för förebyggande stöd. Det finns en risk att personer som får en insats som faktiskt fungerar kan bli av med beslutet, med motiveringen att det inte längre finns behov av frekventa ingripanden.

Riksföreningen JAG har påpekat att regeringens beslut att behålla frekvenskravet i det förebyggande stödet är mycket olyckligt. Ett förebyggande stöd som är framgångsrikt leder naturligtvis till inga eller mycket få situationer med risker att skada någon eller något. Det leder i sin tur till svårigheter att behålla det framgångsrika stödet, eftersom det krävs återkommande farliga situationer, säger Cecilia Blanck, JAG.

Utredningen Stärkt rätt till personlig assistans hade förslag som skulle åtgärda detta, men regeringen valde att frångå utredningens förslag och behålla frekvenskravet. Vi hoppas att det ändå blir förbättringar av att döpa om stödet, och förarbetena betonar det förebyggande perspektivet, men säkert är det inte, säger Cecilia Blanck.

Även bland politiker finns en oro över att detta grundläggande behov förutsätter dels ”aktivt stöd”, dels ett behov av frekventa ingripanden för att minska risken för att farliga situationer. I en riksdagsmotion 2022 skrev Pia Steensland (KD) att det finns ”risk för att en person som har minskat ett utåtagerande tack vare assistansen förlorar sin assistans vid en omprövning”. Hon ansåg att lagen borde förtydligas med att även förebyggande insatser, för att minska risken för att farliga situationer uppstår, ska vara assistans­grundande. Motionen avslogs av riksdagen.

Advokat Emilia Liedbeck om ”förebyggande stöd” (sommaren 2023)

RAPPORTERAT SOMMAREN 2023: ”Det är för tidigt att säga personer med psykisk funktionsnedsättning vinner eller förlorar på lagändringen. Antalet beslut som har fattats är alltför begränsat”, säger Emilia Liedbeck.
Utifrån den relativt korta tid som har förflutit sedan lagändringen har det inte skett någon större förbättring, men inte heller någon försämring. Att just kravet på ingående kunskaper har försvunnit tror jag ändå i längden kommer innebära att fler berättigas till assistans, framförallt efter prövning i domstol.
Av de beslut som har fattats kan noteras att många ansökningar avslås med motiveringen att ”frekvensen” [behovet av frekventa ingripanden] inte är så stor att det berättigar till hjälp som ett grundläggande behov.
Just frekvensen av ingripande var ofta uppe för prövning även med den äldre lagstiftningen. Frekvensen kommer även bli svår att få prövad i Högsta förvaltningsdomstolen eftersom det är kopplat till individen.

Hur kan man beskriva Försäkringskassans syn på vad ”frekventa ingripanden” innebär? 
Vad som menas med frekventa ingripanden framgår inte av förarbetena. Inte heller ger Försäkringskassans vägledning någon vägledning kring hur Försäkringskassan tolkar frekventa ingripanden. Emilia Liedbecks bedömning just nu är att det inte är någon som vet hur frekventa ingripanden ska tolkas.
”Jag tycker inte att Försäkringskassan försöker begränsa mer än tidigare, utan det är egentligen samma omfattning som före lagändringen.”
Skillnaden är att tidigare kunde det även avslås med hänvisning till att det inte krävdes ingående kunskaper. Nu handlar avslagen om att frekvensen av ingripanden inte är tillräcklig för att bedömas som hjälp av grundläggande behov. Försäkringskassan motiverar även avslag med att situationen inte är tillräckligt allvarlig.

Frekvensen var tidigare även uppe för diskussion i överklaganden. Det är inte enkelt för Försäkringskassan eftersom vägledningen i förarbetena är knapphändig.

Råd till den som vill visa att det finns behov av frekventa ingripanden?

”Mitt råd är att dokumentera hur ofta det krävs ingripanden, och i vilka situationer. Ett tips är att skriva en egen journal/dagbok kring antal ingripanden och i vilken typ av situation. Det kan användas för att visa hur omfattande frekvens av ingripanden krävs, och i vilka situationer.
Om den som söker går i skolan eller har korttidsboende, eller någon annan verksamhet där det är någon annan än föräldrarna som ansvarar för barnet, är det bra om skolan/verksamheten kan skriva något om frekvensen av ingripande och i vilka situationer.”

7. Egenvård; stöd som behövs löpande under större delen av dygnet på grund av ett medicinskt tillstånd

Detta är ett nytt grundläggande behov, sedan 1 januari 2023.

Den 1 januari 2023 började en ny lag om egenvård gälla. De nya reglerna för personlig assistans vid egenvård och sjukvård beskrivs i propositionen Stärkt rätt till personlig assistans vid behov av egenvård.

Egenvårdslagen ska ge tydligare struktur för egenvård. Egenvård är något en person kan utföra själv eller med hjälp av någon annan, efter en bedömning av hälso- och sjukvårdspersonal.

Detta nya grundläggande behov gäller stöd som behövs ”löpande under större delen av dygnet på grund av ett medicinskt tillstånd som innebär att det finns fara för den enskildes liv eller att det annars finns en överhängande och allvarlig risk för hans eller hennes fysiska hälsa”.

Stödet ska vara assistansgrundande i sin helhet, och det ska inte göras något avdrag för föräldraansvar. Regeringen bedömer att 200 personer kommer att kunna få rätt till assistans för det nya grundläggande behovet.

Vilka medicinska tillstånd kommer att omfattas? I augusti 2022 sa Anna Viberg, Försäkringskassan, att det för tidigt att säga. Vilka medicinska tillstånd som omfattas, samt hur reglerna kommer att tillämpas, kommer att beskrivas i Försäkringskassans vägledning när den uppdateras med 2023 års nya regler, vilket väntas ske i början av januari 2023.

Nej till personlig assistans vid sjukhusvård
Bengt Eliasson (L) föreslog, under riksdagsdebatten om egenvård i juni 2022, att även sjukhusvård ska vara assistansgrundande. ”Det är viktigt att säkra möjligheten för patienten att ha sin personliga assistent närvarande vid sjukhusvård. Rätten att ha med sin assistent vid sjukhusinläggning handlar om att säkerställa att personkännedom tas till vara, att patienten har möjlighet att kommunicera på sina villkor och att sjukhusinläggningen blir så trygg som möjligt”, skrev Bengt Eliasson i en motion som dock avslogs av riksdagen.

Cecilia Blanck kommenterar att förändring främst syftar till att reglera dagens tillämpning på ett tydligare sätt. ”Nu finns det lagstöd för Socialstyrelsens föreskrifter och vi hoppas att den kan få fortsätta användas konstruktivt. Det är behandlande läkare eller annan ansvarig i vården som tillsammans med den enskilde gör bedömningen av om en insats kan utföras som egenvård, med eller utan personliga assistenters hjälp. Och att behov av assistans med egenvård ingår i assistansbeslutet. Detta bedömer vi inte ska förändras”, säger hon.

Läs även advokat Emilia Liedbecks artikel om medicinskt tillstånd som nytt grundläggande behov:
Inte nattsvart – här finns vinnare på stärkt rätt till assistans

Advokat Emilia Liedbeck om ”egenvård” (sommaren 2023)

RAPPORTERAT SOMMAREN 2023: Försäkringskassan och kommuner ställer nu krav på egenvårdsbedömning, i större omfattning än tidigare. Nu ska det finnas egenvårdsbedömning på i princip allt.
Egentligen är inte kraven från Försäkringskassan eller kommunen orimliga, om man tittar på lagändringen, menar Emilia Liedbeck. Problemet är att sjukvården inte vet vad som ska göras, eller vilka krav som ställs.
Tidigare räckte det att läkaren använde Försäkringskassans mall för läkarutlåtande vid assistansersättning, kryssade i egenvård och skrev vad som omfattades av egenvård.
Detta är numera inte tillräckligt, utan det ska skickas in en särskild egenvårdsbedömning. Sjukvården gör normalt inte detta. Vissa regioner verkar ha tagit åt sig av detta, och blivit bättre på att skicka med egenvårdsbedömningar.
Problemet är att sjukvården är under en hård press, och denna lagändring lägger än mer administrativa uppgifter på sjukvården. Emilia Liedbeck har varit i kontakt med många överläkare och specialistläkare för att begära ut egenvårdsbedömningar, men läkarna förstår inte vad som efterfrågas av Försäkringskassan. De tycker att de redan gjort ett korrekt läkarutlåtande. Detta blir ett problem för de som behöver hjälp med sondmatning, andning och andra åtgärder då det tar onödigt lång tid för att få igenom en ansökan. Ansökningarna fastnar i handläggningen på grund av att sjukvården inte upprättar egenvårdsbedömningar.
Det är bra att det blivit mer tydlighet kring egenvårdsbedömningar, menar Emilia Liedbeck. Sjukvården skickar hem assistansberättigade med väldigt komplicerade medicinska insatser, som sondmatning och andningsmaskiner. Det lämnas till assistenterna att sköta detta, vilket är ett stort ansvar. Kravet på egenvårdsbedömningar kanske kan få sjukvården att tänka till över ansvaret för komplicerade insatser. I de allra flesta situationer har assistenterna hög kompetens och det finns inget att oroa sig för, men det är viktigt att allt blir rätt och dokumenteras för att undvika risk för skador eller oklarheter kring vem som har ansvar.
”Mitt tips till enskilda och anhöriga är att begära en egenvårdsbedömning varje gång sjukvården instruerar om sjukgymnastik, medicin, ortoser, sondmatning, andningshjälpmedel eller andra hjälpmedel eller insatser”, säger Emilia Liedbeck.

Kvalificerade aktiverings- och motiveringsinsatser

Nytt tillägg till de grundläggande behoven, från 1 januari 2023.

I KORTHET
* Från och med januari 2023 kan fler stödinsatser räknas in i grundläggande behov. Det gäller kvalificerade aktiverings- och motiveringsinsatser som en person på grund av en psykisk funktionsnedsättning behöver för att hen själv ska klara att tillgodose något av de grundläggande behoven personlig hygien, måltider, av- och påklädning och kommunikation med andra.
* Hjälp i form av kvalificerade aktiverings- och motiveringsinsatser ska anses som hjälp med grundläggande behov oavsett hjälpens karaktär. 
* Något krav på ingående kunskaper om den enskilde bör inte gälla för insatserna. 

Cecilia Blanck, JAG, om kvalificerade aktiverings- och motiveringsinsatser

Från webbinarium 11 september 2023.



KOMMENTARER
Det är fortfarande oklart exakt vad som ingår i de nya kvalificerade aktiverings- och motiveringsinsatserna. ”Vi kommer att bedöma detta utifrån individens behov och utgå från lagtexten och att man har behov på grund av psykisk funktionsnedsättning samt att man har behov av kvalificerade insatser. Det ska vara att man behöver mer än vägledning, påminnelser och instruktioner”, sa Anna Viberg, Försäkringskassan, i en intervju på HejaOlika i augusti 2022.

Cecilia Blank, JAG, anser att detta är en av de bästa och största förändringarna i lagändringen. ”Denna typ av stöd räknades på 90-talet ofta in under det femte grundläggande behovet, men har med åren blivit alltmer borträknat. Idag går det i princip inte att få assistans för detta. Vi tror att många nu kan få tillbaka assistans de förlorat, och att barn och unga som på grund av att de har viss fysisk förmåga tvingats växa upp med andra stödformer nu äntligen ska få chansen till ett liv i frihet, med personlig assistans”, säger Cecilia Blanck.

Det finns risk att kraven att visa att stödet verkligen är ”kvalificerat” ställs alltför högt. Regeringen bemötte i propositionen remissinstansers farhågor om att denna förändring skulle bli alltför generös med att ”regeringen (bedömer) att det föreslagna stödet vidgar målgruppen, vilket även är regeringens avsikt med förslaget”. Cecilia Blanck säger att hon hoppas att både Försäkringskassan och domstolarna accepterar detta och använder lagändringen som det är tänkt.

Christian Källström, Frösunda, säger att ”det är bra att det tydligt anges i lagtext att det är ett hjälpbehov som är grundläggande. Detta innebär att handläggare får svårare att neka assistans för detta, även om det fortfarande krävs att den enskilde visar att behovet av aktivering och motivering är kvalificerat”.

Vad händer med ”annan hjälp som förutsätter ingående kunskaper”?

Detta grundläggande behov är borttaget, sedan 1 januari 2023. Det ersätts av de nya grundläggande behov som började gälla samtidigt.

Det grundläggande behovet ”annan hjälp som förutsätter ingående kunskap” kallades ofta för ”det femte behovet”. Det handlade om det hjälpbehov som inte är av rent faktisk hjälp men som behövs för att tillgodose ett grundläggande behov.

Exempel på det var kvalificerade motivations- och aktiveringsinsatser för att personen över huvud taget ska äta, klä av eller på sig, sköta sin hygien eller kommunicera.

Vad är andra personliga behov?

Om det finns grundläggande behov så ska Försäkringskassan eller kommunen även bevilja timmar för alla andra personliga hjälpbehov som inte tillgodoses på annat sätt, efter brukarens behov och önskemål.

Det kan till exempel handla om att ta hand om sitt hem med städning, strykning, sätta upp nya gardiner och bädda om i sängarna. Det kan också handla om fritidsintressen som att odla blommor i sin trädgård, fiska, gå på bio eller laga mat även om maten inte är ett grundläggande behov. I princip är det enda skälet till att neka en insats att behovet faktiskt tillgodoses på något annat sätt.

I förordningen om assistansersättning, står det att all tid som assistenten utför, som ett led i det personliga stödet i den dagliga livsföringen, ska beaktas vid beräkningen av antalet assistanstimmar. (Förordningen är kompletterande regler från rege­ringen.) Grundtanken är att uppgifterna ska utföras tillsammans med den enskilde, annars är det inte personlig assistans.

Ibland kan den assistansberättigade inte medverka rent praktiskt och ibland finns det behov av assistans utan att det utförs någon faktisk uppgift. Då kan det ändå beviljas assistans om brukaren har en sådan funktionsnedsättning att det medför ett behov av ständig och omfattande assistans.

Även tillsyn, handräckning, påminnelser, aktivering och motivering utgör sådana ”övriga behov” som man har rätt till om behoven inte är tillgodosedda på annat sätt och om det finns behov av det.

Vad innebär det nya föräldraavdraget?

Ett schabloniserat föräldraavdrag infördes 1 januari 2023. Syftet är att föräldrarnas ansvar för barn med funktionsnedsättning ska bli mycket mindre omfattande än det har varit när Försäkringskassan och kommuner bedömer assistansbehov.

Förändringen ska underlätta familjernas vardagsliv och föräldrars möjlighet till arbete. Det innebär också att fler barn med mycket stora stödbehov kan bo kvar och växa upp hemma.

Fler barn kommer att kunna beviljas personlig assistans. Utredningen bedömde att 400 fler barn 0–12 år kommer att få assistans. Barn som idag har personlig assistans kommer att kunna beviljas fler timmar, vilket kan beröra 4000 barn.

Cecilia Blanck, JAG, om föräldraavdraget

Från webbinarium 11 september 2023.



Hur stort blir då föräldraavdragen för olika åldrar? Regeringen har beslutat följa de nivåer som föreslogs i Fredrik Malmbergs utredning. Efter 18 års ålder görs inget föräldraavdrag alls, även om personen fortfarande bor hemma med sina föräldrar, eftersom man inte räknas som barn när man fyllt 18 år. Tabellen nedan visar hur stort föräldraavdraget blir vid olika åldrar.



Det är inte säkert att nya schablonavdraget gynnar alla barn. Avdraget kan få negativa effekter för vissa barn som idag har bra assistansbeslut.

Försäkringskassan har, i ett tidigare remissvar, varnat för att föräldraavdraget kan resultera i ”mycket ingående och omfattande utredningar, eftersom varje minut av barnets liv skulle kunna behöva utredas”. De kan behöva lämnas privata och integritetskänsliga uppgifter även om sådant som inte handlar om funktionsnedsättningen eller om assistansbehovet.

LÄS MER: Personlig assistans för barn med föräldraavdraget 2023

Förberedelser inför ansökan

Vad gör man tänka på när man söker för första gången?

Om man söker assistans för första gången är det viktigt att kunna styrka sin funktionsnedsättning, och de konsekvenser denna eller dessa för med sig. Det är bra att ha goda kontakter med både läkare och arbetsterapeuter. Läkaren ska inte intyga behov av assistans, utan förväntas beskriva funktionsförmågan och aktivitetsbegränsningen.

Försäkringskassan har tagit fram en särskild blankett som de vill att läkaren använder sig av. Den finns på deras hemsida och är nyligen reviderad för att tydligare beskriva vilken information Försäkringskassan vill ha om egenvård respektive sjukvårdsinsatser.

Försäkringskassan beskriver gången så här:

Vem ska göra vad?
Patienten ska:
• Be läkaren om ett läkarutlåtande
• Ansöka om assistansersättning hos Försäkringskassan.
• Skicka in läkarutlåtande till Försäkringskassan.
Läkaren ska:
• Skriva ett läkarutlåtande för assistansersättning.
• Ge läkarutlåtandet till patienten.
Försäkringskassan ska:
• Bedöma om patienten har rätt till assistansersättning och betala ut ersättning om alla villkor är uppfyllda.

Stora skillnader mellan olika delar av landet

Vårdföretagarnas assistansbarometer i mars 2024 har beräknat skillnaderna mellan länen i andel invånare som har statlig assistansersättning (kommunalt beslutad assistans ingår inte i analyserna).

Diagrammet ovan visar antalet assistansanvändare per 100 000 invånare i olika län, baserat på Vårdföretagarnas assistansbarometer.

  • Klart lägst andel har Hallands län där antalet är 99 personer per 100 000 invånare. Högst är andelen i Norrbottens län där antalet är 191, nästan dubbelt så många som i Hallands län.
  • Även antalet assistanstimmar kan skilja kraftigt, med upp till 25 procent. Högst genomsnittligt antal statliga assistanstimmar 2023 var det i Dalarnas län med 150 timmar och lägst i Kronobergs län med 119 timmar.

Antalet assistansanvändare har minskat under många år, men även här ser man stora skillnader mellan länen. Störst minskning av antalet brukare de senaste tio åren har Jönköpings län med 35 procent, och minst har Uppsala län med 7 procent.

Någon förklaring till skillnaderna mellan länen presenteras inte av Vårdföretagarna.

Vad bör man tänka på när redan har assistans och ansöker om fler timmar?

Om du redan har ett beslut om assistans, men behöver fler timmar, kan du ansöka om det – men du öppnar då också upp för en prövning av om du fortfarande har rätt till personlig assistans.

Om du söker fler timmar kommer Försäkringskassan först att titta på om det finns ”väsentligt ändrade förhållanden” som påverkar rätten till assistans. Det kan handla om att du har flyttat, blivit sambo, fått en förändring till det bättre i din funktionsförmåga, att du har börjat eller slutat skolan eller daglig verksamhet, eller något annat.

Om det finns ett sådant väsentligt ändrat förhållande kan det leda till att kassan prövar om du fortfarande uppfyller rätten till statlig assistansersättning, det vill säga fortfarande har grundläggande behov som överstiger 20 timmar per vecka.

I så fall kommer Försäkringskassan att titta på ditt nuvarande beslut och göra en bedömning av hur många av de timmar du är beviljad idag som du skulle ha fått vid en omprövning. Låt oss säga att du har 300 timmar i månaden idag och att Försäkringskassan kommer fram till att du vid en omprövning troligen skulle få 250 timmar istället. Sedan tittar de på den nyansökan du har gjort. Vi säger att du begärde 50 timmar mer i månaden. Försäkringskassan anser att du ska få 25 av de timmarna. Då kommer ditt beslut slutligen bli att du får behålla dina 300 timmar i månaden. Det beror på att de inte kan ta bort något eftersom de inte FÅR göra en omprövning. Men de kommer inte heller att bevilja fler timmar, för OM de hade fått göra en omprövning hade du inte fått fler timmar än idag, trots att Försäkringskassan anser att ditt nytillkomna behov ska beviljas delvis.

Enligt statistik från Försäkringskassan har 156 personer som varit beviljade assistans sedan tidigare och som sökt fler timmar, fått utökning under perioden juli 2018 till juli 2019. Alla får alltså inte avslag på sina ansökningar.

Vilka intyg behövs?

Vid ansökan bör man alltid förbereda med nya intyg som beskriver funktionsnedsättningarna och behoven.
– Det är bra om man i god tid kontaktar hälso- och sjukvården så att man har de medicinska underlag som krävs när det blir dags för ansökan, säger Josefin Mikaelsson, chefsjurist på Humana.

Christian Källström, chefsjurist på Frösunda, betonar också behovet av bra intyg, även med ADL-bedömning (om aktiviteter i dagliga livet) samt utlåtande från skola eller förskola om ansökan gäller ett barn. Han anser också att det kan vara bra att ta hjälp av en jurist för att gå igenom hjälpbehovet.

LÄS ÄVEN: Dyra ADL-intyg gör det svårare att få stöd

Cecilia Blanck tycker att man ska se till att intygsgivaren så mycket som möjligt knyter sin beskrivning till de ord och formuleringar som står i lagtexten för respektive behov.
Hon anser också att man ska be handläggaren att tala om ifall det behövs ytterligare intyg, eller förtydliganden för de som redan lämnats in, så att dessa kan kompletteras innan beslutet tas.
Hon tipsar även om att man noga ska tänka igenom behoven, och skriva ner så många som möjligt av de olika moment som ingår.
”Tänk särskilt igenom de grundläggande behoven, och vilket slags stöd som behövs. Om stödet är vägledande och motiverande – försök beskriva varför stödet är kvalificerat, att det inte räcker med allmänna påminnelser utan att det är personligt utformat och måste ges av någon med nära kännedom om assistansanvändaren”.

STIL:s jurist Michel Wakim säger att ”gedigna förberedelser är i regel A och O för en lyckad ansökan om personlig assistans”.
– Förbered gärna så tidigt som möjligt, genom att exempelvis inhämta läkarintyg och utföra en ADL-bedömning. Det är den enskilde som bär bevisbördan och måste kunna visa att förutsättningarna för att beviljas personlig assistans är uppfyllda. Det medicinska underlaget är således viktigt i syfte att kunna styrka din rätt till insatsen personlig assistans, säger Michel Wakim.

Hur får man assistans i en akut situation (interimistiskt beslut)?

Ibland är situationen akut, exempelvis om du har haft en funktionsnedsättning en längre tid och blivit mycket sämre. Eller om du är inlagd på sjukhus och inte kan flytta hem om du inte får assistans. Eller om du tidigare fått dina behov tillgodosedda på annat sätt och inte får det längre.

Då ska du begära ett interimistiskt beslut. Detta är ett tillfälligt beslut som Försäkringskassan kan fatta till din fördel om:

  1. det inte utan betydande dröjsmål kan avgöras om rätt till ersättning föreligger,
  2. det är sannolikt att sådan rätt föreligger, och
  3. det är av väsentlig betydelse för den som begär ersättningen.

Det interimistiska beslutet gäller tills ett slutligt beslut fattas.

Vilka kan få förtur till personlig assistans?

Personer med ALS och andra sjukdomar med mycket snabbt förlopp kan sedan hösten 2022 få förtur till beslut om personlig assistans. Det är rör sig om 200-250 personer varje år, bedömer Ingeborg Watz Forslund, verksamhetsområdeschef på Försäkringskassan.

Förturen innebär att handläggningstiden kortas ned från normalt cirka 100 dagar till 45 dagar. Försäkringskassan säger att man ska göra allt som är möjligt för att de sökande ska få sitt beslut fort. Alla kontakter ska förenklas och påskyndas. Man kommer också att använda möjligheterna att fatta tillfälliga beslut i de fall ytterligare utredning behövs.

– Vi har sedan en tid tillbaka haft en nära dialog med Neuroförbundet. Det har bland annat hjälpt oss att få en ännu djupare kunskap om målgruppens situation. Försäkringskassan har prioriterat dessa ärenden tidigare men inte på ett enhetligt och systematiskt sätt vilket vi gör nu, säger Ingeborg Watz Forslund.

Vad är assistans under dygnsvila?

Man kan beviljas personlig assistans även under dygnsvilan. Det kan beviljas som antingen väntetid, eller som vanliga assistanstimmar.

Väntetid är det om assistenten bara behöver finnas på plats för att vid behov utföra arbetsinsatser. Om det däremot är frågan om att assistenten ska utföra aktivt arbete eller ha den typ av tillsyn som ger rätt till assistanstimmar ska det beviljas vanliga assistanstimmar.

Om brukaren beviljas väntetidsersättning ges 1 assistanstimme i ersättning för 4 väntetidstimmar.

Mer ovanligt är det att den assistansberättigade beviljas beredskap. Beredskap innebär att assistenten ska finnas till förfogande men kan vistas någon annanstans än på arbetsplatsen. Assistenten ska sen kunna inställa sig för arbete inom en viss, bestämd tid. För beredskap ges 1 assistanstimme för 7 bered­skaps­timmar.

Vad är dubbel assistans?

Ibland behövs flera assistenter samtidigt. Det kan handla om att det behövs två personer för att lyfta, exempelvis under resor, när man bor utanför hemmet, vid deltagande i fritids- och träningsaktiviteter och rörelseträning för personer med stora rörelsehinder. Däremot är assistenternas arbetsmiljö eller scheman inte skäl att bevilja dubbel assistans.

För att få rätt till två eller flera assistenter måste möjligheterna att få bidrag enligt enligt lagen om bostadsanpassningsbidrag (2018:222) eller hjälpmedel enligt hälso- och sjukvårdslagen (2017:30).

Även om behovet kan lösas genom bostadsanpassning kan personen välja att ansöka om dubbel assistans i stället. Det räcker alltså med att de alternativa lösningarna har utretts.

Kan man ha personlig assistans på sjukhus?

Om det finns särskilda skäl kan man beviljas personlig assistans även under sjukhusvistelse.

Huvudregeln är dock att den enskilde inte kan få assistansersättning vid vård på sjukhus (SFB 106 kap. 24 §). Sjukvården ska tillgodose behovet av hjälp under sjukhusvistelsen.

Rullstol i sjukhusmiljö. Bild: Envato Elements
Huvudregeln är att man inte får assistans vid sjukhusvistelse, men man kan få det om det finns särskilda skäl. Bild: Envato Elements.

Om det finns särskilda skäl kan assistansersättning lämnas även under tid när den enskilde vårdas på sjukhus under en kortare tid. Om Försäkringskassan bedömer att så är fallet har den enskilde rätt att använda den assistans som redan är beviljad under sjukhusvistelsen.

Rättsfall 1: Ja till assistans vid sjukhusvistelse

I september 2023 avgjorde Kammarrätten i Stockholm ett fall (mål nr 514-23) där en pojke gavs rätt till assistansersättning vid en tvåveckors sjukhusvistelse. Pojken hade fått avslag både hos Försäkringskassan och i förvaltningsrätten, med motiveringen att detta var sjukvårdens ansvar. Kammarrätten ansåg dock att pojkens flerfunktionsnedsättning och mycket begränsade kommunikationsförmåga innebar att någon måste tolka hans kroppsspråk för att han skulle kunna göra sig förstådd.

”De personer som enligt utredningen har förutsättningarna för att kunna tolka pojkens kroppsspråk är hans assistenter och hans vårdnadshavare. Utan närvarande assistent var pojken i behov av att ha sin vårdnadshavare ständigt närvarande för att kunna förmedla sitt mående. Kammarrätten anser att detta innebär ett ansvar för vårdnadshavaren som går utöver normalt föräldraansvar”, heter det i domen.

Kammarrätten i Stockholm mål nr 514-23

Rättsfall 2: Nej til assistans vid sjukhusvistelse

I april 2024 avslog Kammarrätten i Stockholm assistans vid sjukhusvistelse för en man i 20-årsåldern (mål nr 4703-23). Mannen har en komplex flerfunktionsnedsättning som också innebär kommunikationssvårigheter. Han har inte något funktionellt tal, utan kommunicerar med kommunikationshjälpmedel och gester. Han förstår vad som sägs till honom. Han är inte beviljad tid för hjälp med kommunikation som grundläggande behov. Han har en vilja att kommunicera men hans förståelse påverkas av trötthet och nedsatt uppmärksamhet. Kammarrätten anser ändå att varken funktionsnedsättning, hälsotillstånd eller möjligheter att kommunicera kräver att personer med ingående kunskap om honom finns till hands vid kortare sjukhusvistelser.

Läs mer om reglerna för personlig assistans vid sjukhusvistelse i denna artikel av juristen Linda Bergstrand.

Assistans vid vistelse i barnomsorg, skola och daglig verksamhet?

Vilka särskilda skäl ger rätt till assistans även inom barnomsorg, skola och daglig verksamhet?
Försäkringskassans vägledning räknar upp några exempel:
* situationer där personens funktionsnedsättning skapar särskilda svårigheter att kommunicera med andra än den personliga assistenten
* när det med hänsyn till personens hälsotillstånd är viktigt att den personliga assistenten finns till hands
* i situationer där funktionsnedsättningen gör det särskilt angeläget att personen har ett starkt begränsat antal personer knutna till sig
* om funktionsnedsättningen är sådan att personen behöver tillgång till någon som har ingående kunskap om hen och hälsotillståndet.

Många hoppas att politikerna ska ändra reglerna, och Cecilia Blanck, Riksföreningen JAG, hoppas att den nya regering som tillträder hösten 2022 kommer att vara lyhörd: ”Vi vill särskilt att man tar bort det otidsenliga förbudet mot personlig assistans i skola och daglig verksamhet, som bara skapar inlåsning och institutionalisering”, säger hon i en intervju med Assistanskoll.

Kan barn i familjehem ha rätt till assistans?

Barn som bor i familjehem kan också ha rätt till personlig assistans. Högsta förvaltningsdomstolen bestämde i HFD 2013 ref. 81 att familjehemmets ansvar motsvarar föräldraansvaret vid bedömningen av rätt till assistansersättning.

I september 2023 avgjorde Kammarrätten i Stockholm ett fall (mål nr 7324-22) där Försäkringskassan avslagit assistansersättning, med hänvisning till att barnet bodde på ett LSS-boende (boende med särskild service enligt 9 § 8 LSS). Kammarrätten ansåg att det egentligen handlade om insatsen familjehem, och slog fast att barnet därför kan ha rätt till assistansersättning.

Familjehem är ett av samhällets olika stöd till barn och unga. Kommunen betalar familjehemsersättning (arvode och omkostnader) till familjehemsföräldern.

Vad krävs för att få förhöjd assistansersättning?

Assistansersättning beviljas av Försäkringskassan och lämnas med ett belopp som regeringen fastställer varje år, det så kallade schablonbeloppet. Beloppet är lika för alla, oavsett hur behoven ser ut. Under 2023 är timbeloppet 324,50 kronor. Förhöjt belopp kan vara maximalt 363,44 kronor.

Om det finns särskilda skäl kan assistansersättning lämnas med ett högre belopp än schablonbeloppet.

  • I Försäkringskassans vägledning om assistansersättning heter det att särskilda skäl för högre timbelopp till exempel kan vara att den försäkrade har högre kostnader för att hen behöver en assistent med en speciell kompetens och högre lön.
  • Det kan också vara att den försäkrades funktionsnedsättning innebär ett behov av omfattande dubbelgång vid introduktion.
  • Om en tillräckligt stor del av assistansen ligger på obekväm arbetstid kan även det vara ett särskilt skäl, om det medför att kostnaderna blir högre än schablonbeloppet.
  • För att det ska anses finnas särskilda skäl är det individens behov som ska medföra att assistenten till exempel behöver ha en speciell kompetens eller arbeta mer på obekväm arbetstid. 

HFD skärpte kraven på förhöjd assistansersättning

Assistansersättning får inte ges med högre belopp än schablonbeloppet, om inte den enskilde bevisar att schablonen är otillräcklig. Det beskedet gav Högsta förvaltningsdomstolen, HFD, den 11 maj 2023.

HFD tog beslutet sedan en assistansberättigad beviljats förhöjd assistansersättning av Försäkringskassan. Allmänna ombudet för socialförsäkringen hade överklagat. Både förvaltningsrätt och kammarrätt godkände det högre beloppet, men HFD sa alltså nej: ”Den enskilde har inte visat att ersättning enligt schablonen varit otillräcklig, varför Försäkringskassan inte borde ha beviljat ersättning med ett högre timbelopp”, skriver HFD i mål 733-22.

Högsta förvaltningsdomstolen säger att ”en grundläggande förutsättning för att besluta om ersättning med ett högre timbelopp är att kostnaden för assistansen faktiskt överstiger schablonbeloppet, varför det måste framgå av utredningen hur kostnaderna har beräknats”.

HFD säger också att ”det är den som ansöker om ett högre timbelopp som har bevisbördan för att ersättning enligt schablonen är otillräcklig”.

Eftersom assistansanvändaren i det aktuella fallet inte hade redovisat hur hens behov medför ökade kostnader och inte heller hur kostnaderna för assistansen beräknas, så underkänner HFD Försäkringskassans beslut om högre ersättning.

Läs även advokat Emilia Liedbecks artikel: Svårare att få förhöjt timbelopp inom assistans

När du har ansökt

Vad händer när du har ansökt hos Försäkringskassan?

När du har kontaktat Försäkringskassan för att påtala ett behov av assistans så görs en bedömning av din ansökan. Det sker vanligen genom ett hembesök. Om du tycker det känns obekvämt att ta emot personer i ditt hem kan du säga att du föredrar att ha mötet på en annan plats. Om myndigheten ändå vill besöka dig i ditt hem så har de rätt till det.

Om den som söker assistans är under 18 år ska myndigheten genom föräldrarna ta reda på om barnet ska vara med på mötet eller inte och vad myndigheten kan behöva tänka på inför mötet, t ex om barnet behöver kommunikationsstöd.

Försäkringskassan har rätt att kontakta t ex barnomsorg, skola, daglig verksamhet eller korttidsvistelse för att få kompletterande uppgifter om de anser att det behövs. Vid en omprövning har de också rätt att fråga assistansanordnaren om de anser att det behövs. Det är inte något som är tänkt att ske i ett första läge utan bara om Försäkringskassan anser sig behöva information som de inte får av den assistansberättigade.

Eftersom personlig assistans inte beviljas för vård, men väl för egenvård, kan Försäkringskassan komma att ställa frågor kring dina kontakter med hälso- och sjukvården. Om du till exempel har behov av assistans med sondmatning, läkemedelshantering, såromläggning, respiratoranvändning, slemsugning, stomiskötsel och en del andra uppgifter som ibland kan bedömas som vård och ibland som egenvård är det troligt att Försäkringskassan kontaktar din läkare eller någon annan legitimerad yrkesutövare inom vården.

De kan vilja ha intyg för att ta reda på om de uppgifter du behöver assistans med är att betrakta som vård eller om det kan utföras av assistenterna som egenvård.

Vidare kan Försäkringskassan begära att du lämnar in ADL-bedömning som handlar om aktiviteter i daglig livet.

En sådan bedömning kan göras enligt AMPS (Bedömning av motoriska färdigheter och processfärdigheter) eller på andra sätt om de anser att det behövs för att de ska kunna göra en korrekt bedömning. Det är arbetsterapeuten som utfärdar dessa intyg.

Ibland kan de även vilja ha journalkopior från hälso- och sjukvården.
Försäkringskassan har en egen konsult i medicinska frågor, den försäkringsmedicinska rådgivaren. Om kassans handläggare inte själva förstår fullt ut vad intyg och journalkopior innebär har de möjlighet att fråga denna rådgivare. Om den försäkringsmedicinska rådgivaren tycker det kan handläggaren sen återkomma till dig och be om ännu fler intyg från specialistläkare eller specialistkliniker.

Om du är nyskadad eller har fått en tilläggsfunktionsnedsättning på grund av en olycka eller skada kommer du att få uppge information om det så att handläggaren vid behov kan begära in försäkringsinrättningens medicinska handlingar.

Om Försäkringskassan bedömer att du ska tillhöra LSS personkrets 3 (fysiska och psykiska funktionsnedsättningar) så måste de alltid konsultera den försäkringsmedicinska rådgivaren eller verkligen vara säkra på de intyg du har lämnat in.
Det ska de göra både första gången du söker, vid omprövning och eventuellt även vid ansökan om fler timmar.
Försäkringskassan har rätt att kontakta kommunen för att fråga om det förekommer förhållanden som kan påverka rätten till assistans.

Tips inför möte med handläggare

JAG Personlig assistans koncernjurist Anna Strimbold tipsar om hur man kan göra sig redo inför utredningssamtal med handläggare. Här är tipsen:

Förbered dig. Titta igenom det nuvarande stödbeslutet eller den ansökan du har lämnat in, och de intyg som finns. Anteckna de saker som du ser är viktigast att få med i samtalet. Stäm av med en juridisk rådgivare om du har möjlighet.

Ta med någon som stöd. Det kan vara skönt att ha stöd av en annan person, och det kan ge en extra styrka om det är någon med juridiska kunskaper. Om inte annat skaffar du på så sätt ett extra par öron och ett extra minne. Meddela handläggaren i förväg att du vill ha med en person.

Var tydlig. Ta inte för givet att handläggaren har kunskap om vissa funktionsnedsättningar. Bättre att vara övertydlig. Berätta med exempel ur det verkliga livet!

Begär betänketid. Om handläggaren ber dig lämna uppgifter som du inte var beredd på kan du be om att få återkomma med svaret senare. Det är mycket bättre än att du svarar något som du senare inser var ogenomtänkt eller ofullständigt.

Undersök. Om du får frågor som känns för integritetsnära eller om samtalet berör sådant som du inte tycker hör till saken – var inte rädd att reagera och fråga tillbaka. Du har all rätt att få veta varför handläggaren ställer en viss fråga.

Begär vägledning. Fråga om det är något som behöver visas genom intyg eller annat underlag. Begär att handläggaren hör av sig om det senare under utredningen visar sig att något är otydligt eller inte tillräckligt ”bevisat”. Fråga också när du kan vänta dig ett förslag till beslut att ge synpunkter på.

Hur görs behovsbedömningen?

När Försäkringskassan har fått all information är det dags för själva behovs­bedömningen. Enligt vägledningen ska handläggaren använda det så kal­lade behovsbedömningsstödet. Många handläggare tycker det stödet är svårt att använda och använder det därför inte. Andra tycker det fungerar bra.

Det är bra, ja till och med nödvändigt, att du förbereder dig på den här behovsbedömningen genom att fundera igenom dina behov väldigt noga. Försök särskilja vad som är dina grundläggande behov respektive övriga behov.

Ett sätt att förbereda sig är att du går igenom först en dag, från morgon till kväll och skriver ner vilka behov av assistans du har. Om du behöver dubbel assistans för en eller flera uppgifter ska du skriva ner det också. Om du till exempel behöver två assistenter för att kunna duscha så ska alla de moment där det krävs två assistenter räknas med i grundläggande behov.

När du har funderat över hur en dag ser ut så kan du fortsätta och tänka igenom vad som sker regelbundet per vecka, per månad och per år. Även saker som regelbundna semesterresor utomlands kan ge rätt till timmar under förutsättning att du väl beviljas personlig assistans för dina grundläggande behov.

Om du är anhörig är det viktigt att särskilja dina och familjens behov från den assistansberättigades behov. Det är den assistansberättigades behov du ska skriva ner. Ibland kan det vara jättesvårt och då är det bra att be någon utomstående om hjälp.

Det är till exempel vare sig ett grundläggande behov eller ett övrigt behov att mamma och pappa behöver få vara ensamma en stund på kvällen och att det assistansberättigade barnet därför behöver en assistent. Det som kan ge rätt till timmar är det assistansberättigade barnets behov av dessa timmar.

Försäkringskassan beräknar de grundläggande behoven i timmar och minuter. För att beviljas assistans via Försäkringskassan måste man komma upp i minst 20 timmar grundläggande behov per vecka. Försäkringskassan räknar endast de ”integritetsnära” delarna av behoven (utom för andning och sondmatning som räknas i sin helhet). Med ”integritetsnära” menas här främst kroppsliga behov. Om man kommer upp i minst 20 timmar räknas sedan även andra personliga behov, väntetid, beredskapstid och dubbelassistans, för att få fram det totala antalet assistanstimmar.

Minuträkningen och uppstyckningen av behoven är mycket omstridd, men trots massiv kritik finns inga planer på att ändra detta system. Försäkringskassan har fått uppdrag av regeringen att ta fram kunskapsstöd för att göra behovsbedömningarna mindre integritetskränkande, uppdraget ska redovisas 30 juni 2022.

Vad händer efter behovsbedömningen?

När du har träffat din hand­läggare gör denne en sammanställning av vad ni har kommit fram till.

Om handläggaren kommer fram till att du har rätt till assistans men inte med så många timmar som du har ansökt om, eller att du inte har rätt till personlig assistans alls, så får du deras förslag till beslut och kan lämna synpunkter på det.

Du har inte så lång tid på dig för att lämna synpunkter och det är därför viktigt att du läser igenom förslaget med en gång för att verkligen hinna med att skriva ett svar.

Om du hellre vill framföra dina synpunkter muntligt så ska handläggaren låta dig göra det under förutsättning att det är möjligt ”med hänsyn till arbetets behöriga gång”. Om du tycker förslaget är svårt att förstå kan du ringa och fråga din handläggare eller be någon om hjälp att tolka det.

När denna kommunikation är avslutad går ärendet över till en särskild beslutsfattare inom Försäkringskassan för beslut. Den som ansöker får ingen kontakt med beslutsfattaren, utan alla synpunkter och frågor går via handläggaren. Beslutsfattaren kan ta ett annat beslut än vad handläggaren föreslagit – men som sökande får man alltså aldrig chansen att träffa eller diskutera med den person som fattar beslutet.

Du får beslutet hemskickat till dig. Om du inte är nöjd ska du begära att Försäkringskassan omprövar sitt beslut. Om de inte gör det har du rätt att överklaga beslutet. Du kan läsa mer om hur du går till väga på Försäkringskassans hemsida.

Ordförandeklubbba

Många anordnare erbjuder hjälp med att överklaga men förväntar sig då ofta att du använder dig av deras tjänster om du skulle beviljas assistans. Andra som erbjuder stöd är till exempel IfA Intressegruppen för Assistansberättigade (som är rikstäckande), BOSSE Råd, stöd och kunskapscenter (Stockholm) samt LASSE-kooperativet (Göteborg).

Om Försäkringskassans kunskapsstöd

Den 30 juni 2022 presenterade Försäkringskassan ett nytt kunskapsstöd och i september 2022 uppdaterades Försäkringskassans interna vägledning med bland annat följande rader som kan ge smidigare och snabbare utredningar:

Så här skriver Försäkringskassan i vägledningens avsnitt i kapitel 7.3.1:
Utredningen med den enskilde ska aldrig göras mer omfattande än vad som krävs. Vad som behöver utredas beror på vilken information som den enskilde redan har lämnat i sin ansökan, och som finns i andra underlag som ligger till grund för prövningen. Beroende på vad som behöver prövas kan också utredningen med den enskilde vara mer eller mindre ingående. Försäkringskassan behöver inte alltid samla in lika mycket information för att kunna fatta formellt och materiellt riktiga beslut när den enskilde har en funktionsnedsättning som ger uppenbara aktivitetsbegränsningar. Det behöver vi inte heller göra när Försäkringskassan redan har information om den enskilde.

Förväntningar om att utredningarna ska bli mindre integritetskränkande verkar dock inte förverkligas.

I rapporten i juni 2022 skriver Försäkringskassan ”att lagstiftningen är ett hinder för att fullt ut komma till rätta med de problem som enskilda upplever med alltför närgångna utredningar om deras integritetsnära behov”.
”Dagens regelverk ställer stora krav på att Försäkringskassan gör ingående och omfattande prövningar av den enskildes sammantagna behov av hjälp. Prövningarna innebär att Försäkringskassan ofta måste utreda förhållanden av mycket integritetskänslig karaktär.
Om prövningarna ska bli påtagligt mindre integritetskänsliga behöver den grundläggande konstruktionen av assistansersättningen förändras.”

Samtidigt har Försäkringskassan utlovat förbättringar. ”Alla kontakter ska präglas av värdighet, respekt och förståelse för den enskildes situation. Kunskapsstödet konkretiserar vad grundlagarna och konventionerna innebär för vår handläggning”, sa Therese Hedström, Försäkringskassan, på IfA:s debattforum i maj 2022.

Försäkringskassan ska inte fråga mer än vad som krävs
Kunskapsstödet förtydligar vad den statliga värdegrunden (fri åsiktsbildning, respekt, effektivitet och service, objektivitet, demokrati och legalitet) betyder för arbetet med assistansersättning.
Handläggningen ska följa proportionalitetsprincipen. Det betyder att Försäkringskassan inte ska hämta in mer information än vad som verkligen krävs för att bedöma den enskildes rätt till assistans.
Försäkringskassan ska också stärka medarbetarnas kompetens och bemötande.

Sökande ska få bättre information
Försäkringskassan lovar vidare att involvera och informera den enskilde mer. ”Vi behöver förklara varför vi behöver viss information, och det är särskilt viktigt när det gäller uppgifter som kan upplevas som privata och integritetsnära. Det är viktigt att det finns förståelse för varför vi ställer frågorna”, säger Therese Hedström.
”Vi behöver också vara tydliga med varför vi ibland behöver kompletterande information från någon annan än den enskilde själv.”

Therese Hedström lyfte även fram att handläggningen ska anpassas bättre till den sökandes individuella behov.
”Vi har alla olika förutsättningar. Handläggare behöver förbereda sig väl inför mötet genom att sätta sig in i personens situation. Det kan handla om att skaffa kunskap om funktionsnedsättningen och dess konsekvenser, den enskildes livsvillkor, samt hjälpmedel eller kommunikationssätt som den enskilde har. Handläggare behöver förstå individens fungerande i sin livssituation, och anpassa handläggningen utifrån det”, sa Therese Hedström.

Läs mer om vad kunskapsstödet innebär.

Varför är det svårt att få assistans som täcker hela behovet?

Det svåra är att visa att man har behov av aktiva assistansinsatser, för bara det ger rätt till assistansersättning i hemmet och dubbel assistans. Utanför hemmet är det fortfarande möjligt att få assistanstimmar för hela aktiviteten av EN assistent men det kommer att göras ”rimlighetsbedömningar”. Det är alltså inte självklart att du beviljas assistans för det du söker, utan bara för en del av det, på grund av att Försäkringskassan inte finner din ansökan rimlig.

För den som har behov av medicinskt stöd 24 timmar per dygn (till exempel andningshjälp), OCH som har grundläggande behov i andra delar (som gör att man över huvud taget beviljas assistans), OCH om man inte är ett barn där föräldraansvaret bedöms vara stort, är det möjligt (eller åtminstone inte omöjligt) att få det stöd man behöver. Men om den typen av 24-timmarsbehov saknas, om man till exempel bara har en fysisk funktionsnedsättning, är det svårare att få ett tillräckligt omfattande stöd.

Vad innebär det att endast integritetskänsliga saker räknas som grundläggande?

För att beviljas personlig assistans från Försäkringskassan ska du ha mer än 20 timmars grundläggande behov per vecka. För att beviljas kommunal assistans behöver du minst 4–5, kanske ända upp till 7, timmars grundläggande behov per vecka.

Som grundläggande behov räknas, enligt domstolspraxis, de ”integritetskänsliga delarna” av assistansstöd med att äta, klä av och på sig, sköta sin hygien inklusive gå på toaletten, att kommunicera samt att andas.

Att det endast är de integritetskänsliga delarna som ska räknas innebär att grundläggande behov begränsas till exempelvis:
att bara att föra maten till munnen,
att hålla i den assistansberättigade på toaletten,
att torka efter toalettbesöket och
att aktivt hantera den assistansberättigades behov av att göra sig ren.

Vilka regler gäller vid ändrade förhållanden? När görs omprövningar?

År 2018 tog riksdagen bort tvåårsomprövningarna av rätten till assistans. Det var ett brådskande beslut – ett nödstopp – för att rädda kvar assistansen för tusentals som annars riskerade att förlora stödet, till följd av ändrad rättspraxis och hårdare bedömningar hos Försäkringskassan.

Stoppet gäller fortfarande. Omprövningar görs dock när Försäkringskassan anser att det finns ”väsentligt ändrade förhållanden som hänförliga till den försäkrade och som innebär att den försäkrades rätt till assistansersättning minskar i omfattning”.

Senaste nytt om omprövningar av personlig assistans:
Förslag om nya omprövningar väcker stor oro
Det är viktigt att förstå att enskildas trygghet står på spel


Omprövning kan alltså inte göras för att praxis har ändrats, utan det måste vara faktiska förhållanden som minskat behovet av assistans.

Den enskilde är skyldig att anmäla förändringar (110 kap. 46 § SFB) inom 14 dagar från förändringen.

Vad innebär det att förändringarna ska vara ”hänförliga till den försäkrade”?
Det kan handla om att behov tillgodoses genom annat samhällsstöd (till exempel skola) eller att den försäkrade har flyttat till ett annat boende. Det kan också handla om att ett hjälpbehov har bedömts som egenvård och sedan blivit sjukvårdande insats enligt HSL om det beror på att den enskildes hälsotillstånd är väsentligt ändrat. Det kan också handla om högst privata saker som att man får en partner, byter fritidsaktivitet, eller till och med att hunden dör.

Så här beskriver Försäkringskassans vägledning hur ändrade förhållanden bedöms:
”När vi tar ställning till om något utgör väsentligt ändrade förhållanden ska vi göra en helhetsbedömning av hur betydande förändringen är. En del i den bedömningen är hur mycket tid av den försäkrades livssituation som de ändrade förhållandena påverkar. Hur mycket tid som påverkas kan alltså vägas in som en del av helhetsbedömningen när vi prövar om det finns väsentligt ändrade förhållanden. Hur mycket tid i den försäkrades livssituation som påverkas är inte detsamma som att behovet av assistans minskar eller ökar. Den bedömningen ska göras först efter att det konstaterats att det finns väsentligt ändrade förhållanden.
En annan del i helhetsbedömningen är hur påtaglig förändringen är. När en person till exempel går från skola till daglig verksamhet är det hela den tid som den enskilde vistas där som påverkas, och alltså inte bara den eventuella skillnaden mellan tiderna i skola respektive daglig verksamhet. Att det ingår omvårdnad i daglig verksamhet har betydelse för hur stor förändringen är. Men det kan även finnas fler omständigheter som har betydelse.”


Omprövning är partiell. Det innebär att omprövningen endast handlar om i vilken utsträckning de ändrade förhållandena innebär att rätten till assistansersättning har minskat i omfattning. Timmar med assistansersättning som inte berörs av de ändrade förhållandena ska inte omprövas.

Inte bara assistansanvändaren har skyldighet att anmäla förändringar, utan även den som tar emot assistansersättningen – assistansanordnaren.

Om man inte gör anmälan i tid kan Försäkringskassan kräva återbetalning (återkrav) på grund av oriktiga uppgifter, för att man anses ha underlåtit att fullgöra sin anmälningsskyldighet, eller för att man insett, eller skäligen borde ha insett, att assistansersättning utbetalats felaktigt eller med för stort belopp. Försäkringskassan kan dessutom gå tio år tillbaka i tiden, vilket kan resultera i mycket stora återkrav.

Läs mer Försäkringskassans återkrav: Fuskjakt och återkrav slår hårt mot alla assistansanvändare.

Hur får man använda beviljade assistanstimmar?

Försäkringskassan: Du får använda timmarna hur du vill

Försäkringskassan förtydligade i december 2022 att assistansanvändare har full frihet att använda beviljade assistanstimmar för valfria aktiviteter.

Assistansanvändaren får själv avgöra ”när och på vilket sätt stödet ska ges inom den ram som de beviljade timmarna ger”, skriver Försäkringskassan i ett nytt avsnitt i vägledningen om assistansersättning.

– Det är en bra skrivning som Försäkringskassan har gjort, säger Sophie Karlsson, ordförande för IfA, Intressegruppen för assistansberättigade.

IfA har uppmärksammat Försäkringskassan på att det har varit väldigt oklart vad assistanstimmar får användas till. Många användare har varit oroliga för att man inte får byta hobbies eller aktiviteter, utan måste hålla sig till exakt det som nämns i beslut och utredning.

Att assistansanvändare ska ha stor frihet, och självbestämmande är en av grundprinciperna med personlig assistans, men den friheten har minskat under senare år. Användare har känt sig allt mer pressade och oroliga för att man inte följer Försäkringskassans regler och för att drabbas av stora återkrav.

Tonläget förändras nu, med den nya skrivningen i Försäkringskassans vägledning, som återfinns i avsnitt 11.1.2 med rubriken ”Så får beviljade assistanstimmar användas”. Där står att bland annat:

”Den försäkrade har stor frihet att använda sina assistanstimmar som hen själv väljer. …

Att assistanstimmarna får användas på andra sätt än enligt bedömningen i beslutet är avgörande för att den personliga assistansen ska ge människor möjlighet att leva som andra. Att assistanstimmarna används på andra sätt är aldrig i sig anledning att ompröva beslutet. Om assistanstimmarna används på andra sätt på grund av väsentligt ändrade förhållanden kan dock förutsättningarna för omprövning vara uppfyllda.”

Assistans beviljas inte för specifika aktiviteter

Försäkringskassan klargör också att assistanstimmarna inte beviljas för en specifik aktivitet. Däremot ska ett assistansbeslut innehålla tydlig information om förhållanden som kan påverka den försäkrades rätt till ersättning, för att den försäkrade ska kunna veta när ändrade förhållanden måste anmälas.

Beslutets information (om förhållanden som påverkar rätten till assistans) kan också ha betydelse vid en prövning av väsentligt ändrade förhållanden, eller en ansökan om fler timmar.

Beslutet behöver däremot inte innehålla alla detaljer om behoven, eftersom den informationen finns i utredningen. Försäkringskassan anser också att man ska vara extra försiktig med att i beslutet beskriva integritetskänsliga behov.

Hela texten ut vägledningen

11.1.2 Så får beviljade assistanstimmar användas
Ett beslut om personlig assistans ska innehålla information om den yttre ram inom vilken timmarna får användas. Det är sedan den försäkrade som avgör när och på vilket sätt stödet ska ges inom den ram som de beviljade timmarna ger. Det innebär att den försäkrade har stor frihet att använda sina assistanstimmar som hen själv väljer. De begränsningar som finns följer av lag eller annan författning. En begränsning är till exempel att assistanstimmarna måste användas till personlig assistans, och att det krävs särskilda skäl för att ersättning ska betalas ut i vissa fall. Att assistanstimmarna får användas på andra sätt än enligt bedömningen i beslutet är avgörande för att den personliga assistansen ska ge människor möjlighet att leva som andra. Att assistanstimmarna används på andra sätt är aldrig i sig anledning att ompröva beslutet. Om assistanstimmarna används på andra sätt på grund av väsentligt ändrade förhållanden kan dock förutsättningarna för omprövning vara uppfyllda.
En följd av att beslutet omfattar ett visst antal assistanstimmar för en viss period är att assistanstimmarna inte beviljas för en specifik aktivitet. Beslutet måste däremot innehålla tydlig information om förhållanden som kan påverka den försäkrades rätt till ersättning. Detta för att den försäkrade ska kunna uppfylla sin anmälningsskyldighet enligt 110 kap. 46 § SFB (se också avsnitt 3.4). En sådan information kan också ha betydelse vid en prövning av väsentligt ändrade förhållanden eller en ansökan om fler timmar. Däremot behöver beslutet inte innehålla alla detaljer om behoven eftersom informationen som beslutet bygger på finns i ärendet. För integritetskänsliga behov kan det finnas särskild anledning att överväga hur detaljerat behoven behöver beskrivas i beslutet.

Här finns Försäkringskassans vägledning för assistansersättning.

Personlig assistans genom kommunen

Hur påverkas kommunalt beslutad assistans av lagändringen 2023?

De nya reglerna från 1 januari 2023 gäller även för kommunalt beslutad assistans, men tillämpningen kan skilja sig mycket mellan olika kommuner.

En viktig skillnad jämfört med assistans beslutad av Försäkringskassan är att kommunala beslut ofta är tidsbegränsade, och har årliga omprövningar.

Johanna Högberg, chefsjurist på Särnmark, betonar att lagändringarna ska innebära en stärkt rätt till assistans, och ingen ska bli av med sin assistans på grund av de nya reglerna. Tvärtom kommer fler personer kunna få ett bättre beslut, och det blir även bli fler som kan få ett nytt kommunbeslut. Vissa personer som idag har ett kommunbeslut kan med de nya reglerna också komma över 20-timmarsgränsen för grundläggande behov och därmed få rätt till ett beslut från Försäkringskassan.

Cecilia Blanck på Brukarkooperativet JAG säger att det är svårt att veta hur förberedda kommunerna kommer att vara inför lagändringen, och hur de väljer att agera. ”Vi har de senaste åren sett en trend i att kommunerna följer Försäkringskassans rättstillämpning, men det ligger nära till hands att tro att de kommer att inta en avvaktande ställning i början.”

Så används assistans över dygnet och veckan

Försäkringskassan har kartlagt hur personlig assistans används över dygnet och veckan. Analysen visar att mest assistanstimmar används på kvällar och helger.

Familj med barn i rullstol

Det är månaden november 2019 som Försäkringskassan har analyserat i ”Användning av assistansersättningen – Hur assistansanvändarna förlägger sin assistansersättning” (Socialförsäkringsrapport 2022:3), publicerad här oktober 2022.

  • Drygt 14 100 personer hade denna månad ersättning av Försäkringskassan för utförd personlig assistans.
  • Personerna hade i genomsnitt 134 timmar per vecka.
  • Knappt 2 700 personer var under 20 år
  • Cirka 2 500 personer var över 64 år.
  • I genomsnitt var barn 0–19 år beviljade 107 timmar per vecka.
  • Vuxna 20–64 år var beviljade 147 timmar.
  • Personer över 64 år hade 119 timmar i genomsnitt per vecka.
Vilka dagar och tider används mest assistans?

De assistanstimmar som Försäkringskassan beviljat kan användaren själv bestämma över när de ska användas.

På vardagarna används mest assistans på eftermiddagen, mellan 15.00 och 20.00. Tydligast är detta för barn och unga vuxna upp till 19 år och de som har aktivitetsersättning för förlängd skolgång (där var skillnaden tre timmar per dygn) samt de som tillhör personkrets 1. För vuxna 20–64 år i personkrets 1 var skillnaden mindre, drygt en timme per dygn.

Sannolikt beror skillnaden på att dessa grupper ofta visats på skola och daglig verksamhet, då assistans inte beviljas.

Vad skiljer mäns och kvinnors användning av assistans?

Det finns inga större skillnader mellan hur kvinnor och män fördelar assistanstimmarna över dygnet.

Män har dock mer assistans, skillnaden är cirka 49 minuter per dygn, eftersom män historiskt sett beviljats fler timmar. Denna trend bröts 2021. För första gången beviljades kvinnor då fler timmar än män. Varför dessa skillnader finns vet inte Försäkringskassan.

Hur vanligt är dubbelassistans?

Dubbelassistans innebär att användaren har två assistenter samtidigt. Kartläggningen visade att drygt 60 procent av alla assistansanvändare hade dubbelassistans.

Dubbelassistansen utgjorde i genomsnitt drygt 14 timmar och 30 minuter per vecka, och användes mest mitt på dagen. Dubbelassistansen utgjorde i snitt 11 procent av tiden.

Har vuxna eller barn mest assistans?

Barn har i genomsnitt mycket mindre assistans än vuxna – 108 timmar per vecka jämfört med 152 timmar. Detta beror delvis på att barn inte har assistans i skolan. Barn har dock mindre assistans även på helgdagar, skillnaden är då fem timmar.

Försäkringskassan förklarar detta med att drar ned assistanstimmarna på grund av föräldraansvaret. Föräldrar bedöms också ha ett större ansvar för att tillgodose behovet av tillsyn för yngre än för äldre barn.

Hur vanligt är assistans dygnet runt?

Fler än hälften av vuxna har assistansersättning dygnet runt.

Hur påverkar LSS personkretstillhörighet?

Den som vill komma ifråga för personlig assistans måste tillhöra någon av personkretsarna inom LSS.

Personkrets 1 omfattar personer som har intellektuell funktionsnedsättning, autism eller autismliknande tillstånd. Dessa personer har ofta daglig verksamhet, och under den tiden beviljas normalt sett inte assistansersättning. Det märks tydligt att dessa personer har färre assistanstimmar under vardagar mellan 8.00 och 16.00.

Personkrets 2 omfattar personer som fått en hjärnskada i vuxen ålder. Denna grupp användar mest assistans och har dubbelt så mycket dubbelassistans som andra vuxna.

Personkrets 3 omfattar personer som har varaktiga funktionsnedsättningar som innebär ett omfattande behov av stöd. De har inte rätt till daglig verksamhet. Denna grupp använder lika mycket assistansersättning på vardagar som på helgdagar.

Rättsfall

Nya domar kan ha stor betydelse för hur rätten till personlig assistans bedöms. Här följer ett urval aktuella domar.

Utökad personlig assistans vid skolfrånvaro

I november 2021 fastslog Högsta förvaltningsdomstolen (mål nummer 5505-20) att barn kan ha rätt till utökad personlig assistans vid skolfrånvaro.

Högsta förvaltningsdomstolen. Foto: Linnea Bengtsson.

”Domen innebär att barn som är beviljade personlig assistans eller assistansersättning ska ha rätt till assistans i samma omfattning som om det vore en dag utan skola om barnet av någon anledning måste frånvara från skolan och hjälpbehoven inte tillgodoses på annat sätt”, säger Hanna Brundin, juristen som drivit fallet.

”Det innebär att ingen ny prövning av föräldraansvarets omfattning ska göras av kommuner när ett barn ansöker om tillfälligt utökad personlig assistans från sin hemkommun vid frånvaro från skolan, eftersom detta redan bedömts när barnet beviljades insatsen från början. HFD har även fastställt att orsaken till frånvaron saknar betydelse vid prövningen av rätt till tillfälligt utökad assistans”, säger Hanna Brundin.

Kommun får inte begränsa assistans för att LSS-boende avböjts

Att en person med funktionsnedsättning aktivt valt bort LSS-boende (för att bo kvar hos föräldrarna) innebär inte att personlig assistans kan begränsas. Det är innebörden av en dom i Kammarrätten i Göteborg i maj 2023.

Collage med klubba och texten Kammarrätt

Fallet gäller en 30-årig kvinna med förmåga att förflytta sig självständigt, men i övrigt fungerar som en 2- eller 3-åring. Hon kan inte ta egna initiativ och har ingen problemlösningsförmåga. Hon är dock social och vill att saker ska hända. Av samma anledning som för en tvååring lämnas hon aldrig ensam.

Kvinnan ansökte om personlig assistans för sin dagliga livsföring samt för tillsyn all vaken tid. Kommunen har beviljat personlig assistans med 29 timmar 30 minuter per vecka, vilket motsvarar drygt 4 timmar per dag. Det innebär att annat samhällsstöd inte utgår under 20 timmar per dygn.

Kvinnans ombud har argumenterat att rätten till assistans inte kan begränsas på grund av att hon tackat nej till annan insats. Vuxna personer som delar hushåll har inget ansvar för varandra. Behovet av tillsyn är därför inte tillgodosett genom att hon bor tillsammans med sina föräldrar.

Kommunen har argumenterat att kvinnan ”valt att bo tillsammans med sina föräldrar och syskon, med vilka hon delar hushållsgemenskap. Hon har aktivt valt bort insatsen bostad med särskild service, vilken hade kunnat tillgodose hennes behov i alla delar”.

Kammarrätten bedömde att kvinnan har ett behov av tillsyn all vaken tid. Kammarrätten säger också att man inte kan ta hänsyn till hon tackat nej till annan LSS-insats (boende).

”För att en viss insats ska kunna nekas den funktionshindrade på grund av att behovet tillgodoses på annat sätt ska behovet också faktiskt tillgodoses på annat sätt”, skriver rätten.

Kammarrätten (mål nr 6485-22) menar att en viss del av tillsynsbehovet täcks av familjen, men men skickar nu tillbaka ärendet till socialnämnden i Halmstad för att utreda hur stor del av tillsynen som faktiskt är tillgodosedd.

Fler aktuella rättsfall

Får rätt till personlig assistans efter lång kamp (2023-01-02)
Pappan kan inte får återkrav för dotterns assistans (2023-03-27)
Olagligt att generellt förbjuda bilkörning för assistenter (2023-03-02)

Ökar eller minskar antalet assistansberättigade?

Antalet personer med personlig assistans har minskat under sju år i följd (sedan 2014) till följd av ändrad praxis och tuffare regler.

Efter några års ras införde riksdagen år 2018 ett ”nödstopp” för omprövning av statlig assistansersättning, vilket räddade ytterligare tusentals från att förlora sin assistans.

Trots nödstoppet har antalet assistansberättigade fortsatt att stadigt minska. Diagrammet nedan visar hur antalet personer med statlig assistansersättning har utvecklats sedan starten 1994.

Under 2022 har antalet assistansberättigade fortsatt att minska; i augusti 2022 var antalet med assistansersättning nere på 13 489 personer. Först i mitten av 2023 väntas utvecklingen vända. Då kommer fler att få rätt till assistans igen, tack vare regeländringar 1 januari 2023.

Antalet personer med kommunalt beslut personlig assistans har också minskat. Socialstyrelsens statistik visar att antalet var 4 948 i oktober 2021, en minskning med åtta procent jämfört med oktober 2020. Åren före hade trenden varit en ökning av kommunalt beslutad assistans, som framgår av diagrammet nedan (ur ”Statistik om insatser enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade 2021” som Socialstyrelsen publicerade i april 2022).

Kommunalt beslutad personlig assistans