Ansöka om personlig assistans 2023

Nya regler om stärkt rätt till personlig assistans började gälla den 1 januari 2023. Det innebär att bedömningen blivit mer generösa för många grupper, främst barn och personer med psykiska funktionsnedsättningar. För personer med endast fysisk funktionsnedsättning gör lagändringen ingen större skillnad.

Förhoppningarna är stora om stärkt assistans under 2023. Samtidigt finns oklarheter. Hur kommer Försäkringskassan att tolka de nya reglerna om grundläggande behov? Hur kommer handläggningstiderna att påverkas av den väntade anstormningen av nya ansökningar?

De nya reglerna gäller för ansökan både hos Försäkringskassan och hos kommunerna.

Försäkringskassans egen interna vägledning finns här. Du hittar vägledningen för assistansersättning en bit ned på sidan, under år 2003. I skrivandets stund är den senaste versionen av daterad 15 december 2022.

Är det bråttom med att ansöka, för att inte hamna långt bak i kön hos Försäkringskassan?

Cecilia Blanck, Brukarkooperativet JAG, säger att det är viktigt att vara väl förberedd för att göra kunna en ansökan.

Men, samtidigt rekommenderar hon den som känner sig osäker, och inte har ett akut behov, att ”avvakta med att ansöka, och se hur myndigheter och domstolar väljer att tillämpa lagen, och på så sätt vara bättre rustad inför sin egen ansökan”.

Hon säger vidare att ”Försäkringskassan har flaggat för att det kommer att dröja innan förändringarna får effekt. Risken finns att de börjar med att säga nej till allt som är det minsta oklart, för att få vägledning av domstolarna om hur generöst de nya lagarna ska tolkas. Då kommer många att få vänta länge på sina beslut. Vissa av de nya reglerna borde dock vara tillräckligt konkreta för att slå igenom snabbare, som det nya föräldraavdraget.”

Det är troligt att både kommuner och Försäkringskassan fortsätter att testa att avgränsa rätten till assistans – ”förtydliga praxis” som det brukar heta. Därför kan det ta lång tid innan det klarnar exakt hur de nya reglerna ska tolkas.

Under hösten 2022 var handläggningstiden hos Försäkringskassan i genomsnitt 110 dagar vid ansökan om assistansersättning.

År 2023 räknar Försäkringskassan med en anstormning av nya ansökningar, på grund av de nya reglerna om stärkt rätt till assistans. Det kan innebär att handläggningstiden blir betydligt längre, men det är svårt att uppskatta hur mycket längre. Försäkringskassan ger ingen prognos för hur handläggningstiden kommer att påverkas.

”Det är klart att det är en utmaning för oss, att det är en stor lagändring och att det kan många fler ansökningar. Men jag är inte orolig, vi jobbar hela hösten med att förbereda oss. Visst kan vi få in väldigt många ansökningar under kort tid, vilket kan påverka handläggningen, men det är svårt att uppskatta”, sa Anna Viberg, Försäkringskassan, i augusti.

I november 2022 varnade Försäkringskassan, sin utgiftsprognos, för att handläggningstiderna kommer att växa under 2023.

LÄS ÄVEN: Jättelyft för personlig assistans 2023
GUIDE: Vilken assistansanordnare är bäst för mig?
GUIDE: Så blir personlig assistans för barn med föräldraavdraget 2023

Det första kravet för att komma ifråga för personlig assistans är att man anses tillhöra någon av LSS tre personkretsar. Det andra kravet är att man har ”grundläggande behov”.

Personkrets 1 är personer med intellektuell funktionsnedsättning (utvecklingsstörning), autism eller autismliknande tillstånd. Diagnosen avgör om man tillhör personkretsen.

Personkrets 2 är personer med betydande och bestående begåvningsmässig funktionsnedsättning efter hjärnskada i vuxen ålder föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom. Diagnosen avgör om man tillhör personkretsen.

Personkrets 3 är personer med andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionsnedsättningar som uppenbart inte beror på normalt åldrande, om de är stora och förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd eller service. Personkrets 3 är inte diagnosinriktad utan där ska man uppfylla samtliga krav som anges för att anses tillhöra personkretsen.

Vad avgör om man ingår i LSS personkretsar?

En person som är nyskadad och genomgår rehabilitering kan ibland ha svårt att komma in i personkrets 2 eller 3, om läkaren i intyget skriver att det är osäkert hur mycket förmåga som kan återvända efter rehabilitering. Det måste stå helt klart att funktionsnedsättningen är varaktig, det vill säga bestående.

Om en person har mer än en funktionsnedsättning är det viktigt att läkarintygen styrker inte bara varje funktionsnedsättning för sig, utan också vilken aktivitetsbegränsning som kombinationen av dem innebär. Förarbetet till LSS anger att för personer med flera funktionsnedsättning ska den samlade effekten bedömas. Små men flera funktionsnedsättning kan i samverkan verka multiplicerande och därför sammantaget orsaka betydande svårigheter. (Proposition 1992/93:159 sidan 169).

Det är viktigt att komplettera ansökan med intyg från arbetsterapeut, som beskriver aktivitetsförmåga på en rad praktiska områden.

Bilden nedan: Försäkringskassans flödesschema ger en överblick över hur en ansökan om personlig assistans bedöms. Schemat finns på sid 51–52 i Försäkringskassans vägledning från december 2022.

För att beviljas personlig assistans måste du ha det som kallas grundläggande behov. Det spelar ingen roll hur stora ”övriga behov” du har, utan de grundläggande behoven är helt avgörande för att beviljas assistans.

I november 2022 släppte Försäkringskassan ny statistik över grundläggande behov vid nybeviljad assistans. I statistikdatabasen kan man välja olika behov och olika personkretsar. Diagrammet nedan visar antalet förstagångsbeviljanden åren 2018–2021 för alla olika grundläggande behov totalt för alla personkretsar.

För att hjälp med andning ska bedömas om ett grundläggande behov ska:
1. den enskilde ha en dokumenterad nedsättning av andningsfunktionerna och
2. det finnas risk för den enskildes hälsa, ytterst den enskildes liv om inte hjälpinsatserna ges. 

Hjälpåtgärder som mer allmänt syftar till att förbättra andningsförmågan, eller underlätta andning är inte ett grundläggande behov. (Prop. 2018/19:145 sid 29) 
Se mer i Försäkringskassans vägledning avsnitt 9.1.1.

Sedan 1 juli 2020 gäller att andning räknas som ett grundläggande behov oavsett om hjälpen ses som särskilt integritetsnära eller inte.

Bara den tid som behövs för att med assistans hålla sig ren från ”smuts och andra ohälsosamma ämnen” räknas numera som grundläggande behov. Vissa saker räknas alltid med, till exempel att tvätta hår och kropp, borsta tänderna och att torka sig efter att man tvättat sig och att gå på toaletten.

Assistans beviljas för den tid det behöver finnas en assistent närvarande som faktiskt utför en assistansinsats. Till exempel beviljas assistans för dusch endast för de minuter assistenten tvålar in eller sköljer av kroppen. Om assistenten kan stå utanför duschen och vänta räknas det inte som ett grundläggande behov.

Det finns också saker som aldrig betraktas som ett grundläggande behov eftersom syftet med assistansen inte är att hålla sig rent; till exempel att sminka sig, att klippa håret, trimma skägget eller att smörja in skinnet för att hålla huden mjuk.

Vissa saker räknas ibland som ett grundläggande behov, och ibland inte. Det gäller till exempel rakning. Om syftet är att hålla sig ren kan det räknas. Intimrakning räknas alltså som grundläggande behov om syftet är hygieniska skäl, men inte om det är estetiska skäl.

När det gäller måltider som grundläggande behov har domstolsavgöranden ändrat hur Försäkringskassan bedömer det. Den så kallade ”matdomen” i Högsta förvaltningsdomstolen 2009, innebar en stor skillnad i hur man ser på assistans i matsituationen.

För att assistans i matsituationen ska kunna räknas som ett grundläggande behov så måste man behöva assistans med att föra maten till munnen. Det räcker inte att man behöver assistans för att skära maten.

Om man däremot behöver assistans för att man inte förstår att man måste äta, eller om man behöver assistans för att inte sätta i halsen, kan det räknas som grundläggande behov.

Om det assistansbehov man har i matsituationen inte räknas som ett grundläggande behov, så räknas det ändå in i det sammanlagda assistansbehovet (om man beviljas personlig assistans).

Hjälp med måltider i form av sondmatning innefattar all hjälp som utförs under tiden som det grundläggande behovet varar. Hjälp som utförs före eller efter det grundläggande behovet omfattas däremot inte.

Det omkring måltiden som inte är grundläggande behov (till exempel att laga maten, att dela den, diska och liknande) kan beviljas som övriga behov.

Assistansbehov med att klä av och på sig är alltid grundläggande behov, när det kan anses vara av personlig karaktär. Det gäller var det än sker, och hur ofta det än blir. Om man till exempel går och tränar kan man ju behöva klä på sig flera gånger om dagen.

Men det är inte all av- och påklädning som räknas som så integritetskänslig att det ingår grundläggande behov. Bara sådana klädesplagg som man bär närmast kroppen ska räknas med, det vill säga alla innekläder.

Att ta av eller på sig ytterkläder och ytterskor räknas inte som grundläggande behov. I alla fall inte i vanliga fall. Om man behöver väldigt speciell hjälp, nära kroppen för att man har smärtproblematik eller benskörhet så kan det räknas. Annars kan man beviljas assistanstimmar för detta som ”övriga behov”. Och det gäller även tvättning av kläder eller att ta fram eller plocka undan kläder.

Kommunikation kan också vara ett grundläggande behov. Försäkringskassan har dock tolkat de domar, som finns om kommunikation som ett grundläggande behov, på så sätt att det bara kan beviljas för tid som den assistansberättigade behöver ha sin assistent närvarande för att kunna kommunicera med andra.

För att kommunikation ska räknas som ett grundläggande behov krävs dessutom att assistenten behöver kunskap både om den assistansberättigade, funktionsnedsättningen och sättet att kommunicera. Det räcker t ex inte med att den assistansberättigade är hörselskadad och behöver en teckenspråkstolk för att kunna kommunicera med andra, eftersom det inte krävs att assistenten känner den assistansberättigade och dennes funktionsnedsättning särskilt väl, utan det räcker med att assistenten kan teckenspråk för att tillgodose behovet.

Försäkringskassans vägledning anger att följande frågor måste besvaras för att kommunikation ska bedömas som grundläggande behov:
1. Vilken särskild kunskap behövs om personen som har svårt att kommunicera? 
2. Kan vem som helst förstå personen enbart genom att ha kunskap om funktionsnedsättningen och kommunikationsformen eller behövs en mer specifik kunskap om personen? 
3. Vilken specifik kunskap behövs om funktionsnedsättningen? 
4. Vilken specifik kunskap behövs om kommunikationssättet? 
5. I vilka situationer behöver personen hjälp med kommunikation?

Detta är ett nytt grundläggande behov, som infördes 1 januari 2023.

I KORTHET
* Stöd som den enskilde behöver på grund av en psykisk funktionsnedsättning för att förebygga att han eller hon fysiskt skadar sig själv, någon annan eller egendom blir ett grundläggande behov enligt LSS från 1 januari 2023. 
* Hjälp i form av sådant stöd ska anses som hjälp med grundläggande behov oavsett hjälpens karaktär.
* Något krav på ingående kunskaper om den enskilde bör inte gälla för stödet. 

KOMMENTARER
Jämfört med dagens ”annan hjälp som förutsätter ingående kunskaper” (som samtidigt tas bort) blir grundläggande behovet förebyggande stöd bättre och innebär en utvidgning, i och med att kravet på ingående kunskaper försvinner, menar Christian Källström, Frösunda. Det gamla behovet ”annan hjälp…” var ett vagt begrepp. Det hade kunnat inkludera mycket, men tyvärr begränsades det i praxis.

”Förebyggande stöd” har dock en avgränsning, eftersom det anges att det avser psykisk funktionsnedsättning eller ett medicinskt tillstånd, och att det måste föreligga risk för skada eller liv och hälsa, vilket inte var ett krav enligt tidigare lag.

Införandet av ”förebyggande stöd” leder till att fler personer med psykiska funktionsnedsättningar och behov av aktiv tillsyn kan få assistans, säger Johanna Högberg, Särnmark. Många av dessa personer hamnar idag, trots mycket omfattande hjälpbehov, utanför assistansen på grund av att de inte bedöms uppfylla kraven för att omfattas av det nuvarande grundläggande behovet ”annan hjälp som förutsätter ingående kunskaper”. Det är mycket positivt att kravet på ingående kunskaper tas bort.

Det kommer fortfarande krävas behov av frekventa ingripanden för att kunna få assistans för förebyggande stöd. Det finns en risk att personer som får en insats som faktiskt fungerar kan bli av med beslutet, med motiveringen att det inte längre finns behov av frekventa ingripanden.

Riksföreningen JAG har påpekat att regeringens beslut att behålla frekvenskravet i det förebyggande stödet är mycket olyckligt. Ett förebyggande stöd som är framgångsrikt leder naturligtvis till inga eller mycket få situationer med risker att skada någon eller något. Det leder i sin tur till svårigheter att behålla det framgångsrika stödet, eftersom det krävs återkommande farliga situationer, säger Cecilia Blanck, JAG.

Utredningen Stärkt rätt till personlig assistans hade förslag som skulle åtgärda detta, men regeringen valde att frångå utredningens förslag och behålla frekvenskravet. Vi hoppas att det ändå blir förbättringar av att döpa om stödet, och förarbetena betonar det förebyggande perspektivet, men säkert är det inte, säger Cecilia Blanck.

Även bland politiker finns en oro över att detta grundläggande behov förutsätter dels ”aktivt stöd”, dels ett behov av frekventa ingripanden för att minska risken för att farliga situationer. I en riksdagsmotion 2022 skrev Pia Steensland (KD) att det finns ”risk för att en person som har minskat ett utåtagerande tack vare assistansen förlorar sin assistans vid en omprövning”. Hon ansåg att lagen borde förtydligas med att även förebyggande insatser, för att minska risken för att farliga situationer uppstår, ska vara assistans­grundande. Motionen avslogs av riksdagen.

LÄS MER: Nya grundläggande behov – vad innebär de?

Detta är ett nytt grundläggande behov, som infördes 1 januari 2023.

Den 1 januari 2023 börjar en ny lag om egenvård gälla. De nya reglerna för personlig assistans vid egenvård och sjukvård beskrivs i propositionen Stärkt rätt till personlig assistans vid behov av egenvård.

Egenvårdslagen ska ge tydligare struktur för egenvård. Egenvård är något en person kan utföra själv eller med hjälp av någon annan, efter en bedömning av hälso- och sjukvårdspersonal.

Detta nya grundläggande behov gäller stöd som behövs ”löpande under större delen av dygnet på grund av ett medicinskt tillstånd som innebär att det finns fara för den enskildes liv eller att det annars finns en överhängande och allvarlig risk för hans eller hennes fysiska hälsa”.

Stödet ska vara assistansgrundande i sin helhet, och det ska inte göras något avdrag för föräldraansvar. Regeringen bedömer att 200 personer kommer att kunna få rätt till assistans för det nya grundläggande behovet.

Vilka medicinska tillstånd kommer att omfattas? I augusti 2022 sa Anna Viberg, Försäkringskassan, att det för tidigt att säga. Vilka medicinska tillstånd som omfattas, samt hur reglerna kommer att tillämpas, kommer att beskrivas i Försäkringskassans vägledning när den uppdateras med 2023 års nya regler, vilket väntas ske i början av januari 2023.

Nej till personlig assistans vid sjukhusvård
Bengt Eliasson (L) föreslog, under riksdagsdebatten om egenvård i juni 2022, att även sjukhusvård ska vara assistansgrundande. ”Det är viktigt att säkra möjligheten för patienten att ha sin personliga assistent närvarande vid sjukhusvård. Rätten att ha med sin assistent vid sjukhusinläggning handlar om att säkerställa att personkännedom tas till vara, att patienten har möjlighet att kommunicera på sina villkor och att sjukhusinläggningen blir så trygg som möjligt”, skrev Bengt Eliasson i en motion som dock avslogs av riksdagen.

Cecilia Blanck kommenterar att förändring främst syftar till att reglera dagens tillämpning på ett tydligare sätt. ”Nu finns det lagstöd för Socialstyrelsens föreskrifter och vi hoppas att den kan få fortsätta användas konstruktivt. Det är behandlande läkare eller annan ansvarig i vården som tillsammans med den enskilde gör bedömningen av om en insats kan utföras som egenvård, med eller utan personliga assistenters hjälp. Och att behov av assistans med egenvård ingår i assistansbeslutet. Detta bedömer vi inte ska förändras”, säger hon.

Nytt tillägg till de grundläggande behoven från 1 januari 2023.

I KORTHET
* Från och med januari 2023 kan fler stödinsatser räknas in i grundläggande behov. Det gäller kvalificerade aktiverings- och motiveringsinsatser som en person på grund av en psykisk funktionsnedsättning behöver för att hen själv ska klara att tillgodose något av de grundläggande behoven personlig hygien, måltider, av- och påklädning och kommunikation med andra.
* Hjälp i form av kvalificerade aktiverings- och motiveringsinsatser ska anses som hjälp med grundläggande behov oavsett hjälpens karaktär. 
* Något krav på ingående kunskaper om den enskilde bör inte gälla för insatserna. 

KOMMENTARER
Det är fortfarande oklart exakt vad som ingår i de nya kvalificerade aktiverings- och motiveringsinsatserna. ”Vi kommer att bedöma detta utifrån individens behov och utgå från lagtexten och att man har behov på grund av psykisk funktionsnedsättning samt att man har behov av kvalificerade insatser. Det ska vara att man behöver mer än vägledning, påminnelser och instruktioner”, sa Anna Viberg, Försäkringskassan, i en intervju på HejaOlika i augusti 2022.

Cecilia Blank, JAG, anser att detta är en av de bästa och största förändringarna i lagändringen. ”Denna typ av stöd räknades på 90-talet ofta in under det femte grundläggande behovet, men har med åren blivit alltmer borträknat. Idag går det i princip inte att få assistans för detta. Vi tror att många nu kan få tillbaka assistans de förlorat, och att barn och unga som på grund av att de har viss fysisk förmåga tvingats växa upp med andra stödformer nu äntligen ska få chansen till ett liv i frihet, med personlig assistans”, säger Cecilia Blanck.

Det finns risk att kraven att visa att stödet verkligen är ”kvalificerat” ställs alltför högt. Regeringen bemötte i propositionen remissinstansers farhågor om att denna förändring skulle bli alltför generös med att ”regeringen (bedömer) att det föreslagna stödet vidgar målgruppen, vilket även är regeringens avsikt med förslaget”. Cecilia Blanck säger att hon hoppas att både Försäkringskassan och domstolarna accepterar detta och använder lagändringen som det är tänkt.

Christian Källström, Frösunda, säger att ”det är bra att det tydligt anges i lagtext att det är ett hjälpbehov som är grundläggande. Detta innebär att handläggare får svårare att neka assistans för detta, även om det fortfarande krävs att den enskilde visar att behovet av aktivering och motivering är kvalificerat”.

Detta grundläggande behov är borttaget sedan 1 januari 2023. Det ersätts av de nya grundläggande behov som började gälla samtidigt.

Det grundläggande behovet ”annan hjälp som förutsätter ingående kunskap” kallades ofta för ”det femte behovet”. Det handlade om det hjälpbehov som inte är av rent faktisk hjälp men som behövs för att tillgodose ett grundläggande behov.
Exempel på det var kvalificerade motivations- och aktiveringsinsatser för att personen över huvud taget ska äta, klä av eller på sig, sköta sin hygien eller kommunicera.

Om det finns grundläggande behov så ska Försäkringskassan eller kommunen även bevilja timmar för alla andra personliga hjälpbehov som inte tillgodoses på annat sätt, efter brukarens behov och önskemål.

Det kan till exempel handla om att ta hand om sitt hem med städning, strykning, sätta upp nya gardiner och bädda om i sängarna. Det kan också handla om fritidsintressen som att odla blommor i sin trädgård, fiska, gå på bio eller laga mat även om maten inte är ett grundläggande behov. I princip är det enda skälet till att neka en insats att behovet faktiskt tillgodoses på något annat sätt.

I förordningen om assistansersättning, står det att all tid som assistenten utför, som ett led i det personliga stödet i den dagliga livsföringen, ska beaktas vid beräkningen av antalet assistanstimmar. (Förordningen är kompletterande regler från rege­ringen.) Grundtanken är att uppgifterna ska utföras tillsammans med den enskilde, annars är det inte personlig assistans.

Ibland kan den assistansberättigade inte medverka rent praktiskt och ibland finns det behov av assistans utan att det utförs någon faktisk uppgift. Då kan det ändå beviljas assistans om brukaren har en sådan funktionsnedsättning att det medför ett behov av ständig och omfattande assistans.

Även tillsyn, handräckning, påminnelser, aktivering och motivering utgör sådana ”övriga behov” som man har rätt till om behoven inte är tillgodosedda på annat sätt och om det finns behov av det.

Ett schabloniserat föräldraavdrag infördes 1 januari 2023. Syftet är att föräldrarnas ansvar för barn med funktionsnedsättning ska bli mycket mindre omfattande än det har varit när Försäkringskassan och kommuner bedömer assistansbehov.

Förändringen ska underlätta familjernas vardagsliv och föräldrars möjlighet till arbete. Det innebär också att fler barn med mycket stora stödbehov kan bo kvar och växa upp hemma.

Fler barn kommer att kunna beviljas personlig assistans. Utredningen bedömde att 400 fler barn 0–12 år kommer att få assistans. Barn som idag har personlig assistans kommer att kunna beviljas fler timmar, vilket kan beröra 4000 barn.

Hur stort blir då föräldraavdragen för olika åldrar? Regeringen har beslutat följa de nivåer som föreslogs i Fredrik Malmbergs utredning. Efter 18 års ålder görs inget föräldraavdrag alls, även om personen fortfarande bor hemma med sina föräldrar, eftersom man inte räknas som barn när man fyllt 18 år. Tabellen nedan visar hur stort föräldraavdraget blir vid olika åldrar.

Det är inte säkert att nya schablonavdraget gynnar alla barn. Avdraget kan få negativa effekter för vissa barn som idag har bra assistansbeslut.

”De som har beslut idag påverkas inte av införandet av schablonavdraget. För de som ansöker om fler timmar kommer vi däremot att tillämpa den nya schablonen från och med 1 januari 2023, men jag kan inte i dagsläget bedöma om det kan ha negativ effekt för någon”, sa Anna Viberg, Försäkringskassan till HejaOlika i augusti 2022.

Försäkringskassan har också varnat, i ett tidigare remissvar, för att föräldraavdraget kan resultera i ”mycket ingående och omfattande utredningar, eftersom varje minut av barnets liv skulle kunna behöva utredas”. De kan behöva lämnas privata och integritetskänsliga uppgifter även om sådant som inte handlar om funktionsnedsättningen eller om assistansbehovet.
”Det är för tidigt att säga [om det kommer att bli så]. Vi behöver titta mer på tolkningen och tillämpningen”, sa Anna Viberg i augusti till HejaOlika.

LÄS MER: Personlig assistans för barn med föräldraavdraget 2023

Om man söker assistans för första gången är det viktigt att kunna styrka sin funktionsnedsättning, och de konsekvenser denna eller dessa för med sig. Det är bra att ha goda kontakter med både läkare och arbetsterapeuter. Läkaren ska inte intyga behov av assistans, utan förväntas beskriva funktionsförmågan och aktivitetsbegränsningen.

Försäkringskassan har tagit fram en särskild blankett som de vill att läkaren använder sig av. Den finns på deras hemsida och är nyligen reviderad för att tydligare beskriva vilken information Försäkringskassan vill ha om egenvård respektive sjukvårdsinsatser.

Försäkringskassan beskriver gången så här:

Vem ska göra vad?
Patienten ska:
• Be läkaren om ett läkarutlåtande
• Ansöka om assistansersättning hos Försäkringskassan.
• Skicka in läkarutlåtande till Försäkringskassan.
Läkaren ska:
• Skriva ett läkarutlåtande för assistansersättning.
• Ge läkarutlåtandet till patienten.
Försäkringskassan ska:
• Bedöma om patienten har rätt till assistansersättning och betala ut ersättning om alla villkor är uppfyllda.

Om du redan har ett beslut om assistans, men behöver fler timmar, kan du ansöka om det – men du öppnar då också upp för en prövning av om du fortfarande har rätt till personlig assistans.

Om du söker fler timmar kommer Försäkringskassan först att titta på om det finns ”väsentligt ändrade förhållanden” som påverkar rätten till assistans. Det kan handla om att du har flyttat, blivit sambo, fått en förändring till det bättre i din funktionsförmåga, att du har börjat eller slutat skolan eller daglig verksamhet, eller något annat.

Om det finns ett sådant väsentligt ändrat förhållande kan det leda till att kassan prövar om du fortfarande uppfyller rätten till statlig assistansersättning, det vill säga fortfarande har grundläggande behov som överstiger 20 timmar per vecka.

I så fall kommer Försäkringskassan att titta på ditt nuvarande beslut och göra en bedömning av hur många av de timmar du är beviljad idag som du skulle ha fått vid en omprövning. Låt oss säga att du har 300 timmar i månaden idag och att Försäkringskassan kommer fram till att du vid en omprövning troligen skulle få 250 timmar istället. Sedan tittar de på den nyansökan du har gjort. Vi säger att du begärde 50 timmar mer i månaden. Försäkringskassan anser att du ska få 25 av de timmarna. Då kommer ditt beslut slutligen bli att du får behålla dina 300 timmar i månaden. Det beror på att de inte kan ta bort något eftersom de inte FÅR göra en omprövning. Men de kommer inte heller att bevilja fler timmar, för OM de hade fått göra en omprövning hade du inte fått fler timmar än idag, trots att Försäkringskassan anser att ditt nytillkomna behov ska beviljas delvis.

Enligt statistik från Försäkringskassan har 156 personer som varit beviljade assistans sedan tidigare och som sökt fler timmar, fått utökning under perioden juli 2018 till juli 2019. Alla får alltså inte avslag på sina ansökningar.

Vid ansökan bör man alltid förbereda med nya intyg som beskriver funktionsnedsättningarna och behoven.
– Det är bra om man i god tid kontaktar hälso- och sjukvården så att man har de medicinska underlag som krävs när det blir dags för ansökan, säger Josefin Mikaelsson, chefsjurist på Humana.

Christian Källström, chefsjurist på Frösunda, betonar också behovet av bra intyg, även med ADL-bedömning (om aktiviteter i dagliga livet) samt utlåtande från skola eller förskola om ansökan gäller ett barn.

Han anser också att det kan vara bra att ta hjälp av en jurist för att gå igenom hjälpbehovet.

Cecilia Blanck tycker att man ska se till att intygsgivaren så mycket som möjligt knyter sin beskrivning till de ord och formuleringar som står i lagtexten för respektive behov.
Hon anser också att man ska be handläggaren att tala om ifall det behövs ytterligare intyg, eller förtydliganden för de som redan lämnats in, så att dessa kan kompletteras innan beslutet tas.
Hon tipsar även om att man noga ska tänka igenom behoven, och skriva ner så många som möjligt av de olika moment som ingår.
”Tänk särskilt igenom de grundläggande behoven, och vilket slags stöd som behövs. Om stödet är vägledande och motiverande – försök beskriva varför stödet är kvalificerat, att det inte räcker med allmänna påminnelser utan att det är personligt utformat och måste ges av någon med nära kännedom om assistansanvändaren”.

STIL:s jurist Michel Wakim säger att ”gedigna förberedelser är i regel A och O för en lyckad ansökan om personlig assistans”.
– Förbered gärna så tidigt som möjligt, genom att exempelvis inhämta läkarintyg och utföra en ADL-bedömning. Det är den enskilde som bär bevisbördan och måste kunna visa att förutsättningarna för att beviljas personlig assistans är uppfyllda. Det medicinska underlaget är således viktigt i syfte att kunna styrka din rätt till insatsen personlig assistans, säger Michel Wakim.

Ibland är situationen akut, exempelvis om du har haft en funktionsnedsättning en längre tid och blivit mycket sämre. Eller om du är inlagd på sjukhus och inte kan flytta hem om du inte får assistans. Eller om du tidigare fått dina behov tillgodosedda på annat sätt och inte får det längre.

Då kan det vara värt att begära ett interimistiskt beslut.

Detta är ett tillfälligt beslut som Försäkringskassan kan fatta till din fördel om:
1. det inte utan betydande dröjsmål kan avgöras om rätt till ersättning föreligger,
2. det är sannolikt att sådan rätt föreligger, och
3. det är av väsentlig betydelse för den som begär ersättningen.
Det interimistiska beslutet gäller tills ett slutligt beslut fattas.

När du har kontaktat Försäkringskassan för att påtala ett behov av assistans så görs en bedömning av din ansökan. Det sker vanligen genom ett hembesök. Om du tycker det känns obekvämt att ta emot personer i ditt hem kan du säga att du föredrar att ha mötet på en annan plats. Om myndigheten ändå vill besöka dig i ditt hem så har de rätt till det.

Om den som söker assistans är under 18 år ska myndigheten genom föräldrarna ta reda på om barnet ska vara med på mötet eller inte och vad myndigheten kan behöva tänka på inför mötet, t ex om barnet behöver kommunikationsstöd.

Försäkringskassan har rätt att kontakta t ex barnomsorg, skola, daglig verksamhet eller korttidsvistelse för att få kompletterande uppgifter om de anser att det behövs. Vid en omprövning har de också rätt att fråga assistansanordnaren om de anser att det behövs. Det är inte något som är tänkt att ske i ett första läge utan bara om Försäkringskassan anser sig behöva information som de inte får av den assistansberättigade.

Eftersom personlig assistans inte beviljas för vård, men väl för egenvård, kan Försäkringskassan komma att ställa frågor kring dina kontakter med hälso- och sjukvården. Om du till exempel har behov av assistans med sondmatning, läkemedelshantering, såromläggning, respiratoranvändning, slemsugning, stomiskötsel och en del andra uppgifter som ibland kan bedömas som vård och ibland som egenvård är det troligt att Försäkringskassan kontaktar din läkare eller någon annan legitimerad yrkesutövare inom vården.

De kan vilja ha intyg för att ta reda på om de uppgifter du behöver assistans med är att betrakta som vård eller om det kan utföras av assistenterna som egenvård.

Vidare kan Försäkringskassan begära att du lämnar in ADL-bedömning som handlar om aktiviteter i daglig livet.

En sådan bedömning kan göras enligt AMPS (Bedömning av motoriska färdigheter och processfärdigheter) eller på andra sätt om de anser att det behövs för att de ska kunna göra en korrekt bedömning. Det är arbetsterapeuten som utfärdar dessa intyg.

Ibland kan de även vilja ha journalkopior från hälso- och sjukvården.
Försäkringskassan har en egen konsult i medicinska frågor, den försäkringsmedicinska rådgivaren. Om kassans handläggare inte själva förstår fullt ut vad intyg och journalkopior innebär har de möjlighet att fråga denna rådgivare. Om den försäkringsmedicinska rådgivaren tycker det kan handläggaren sen återkomma till dig och be om ännu fler intyg från specialistläkare eller specialistkliniker.

Om du är nyskadad eller har fått en tilläggsfunktionsnedsättning på grund av en olycka eller skada kommer du att få uppge information om det så att handläggaren vid behov kan begära in försäkringsinrättningens medicinska handlingar.

Om Försäkringskassan bedömer att du ska tillhöra LSS personkrets 3 (fysiska och psykiska funktionsnedsättningar) så måste de alltid konsultera den försäkringsmedicinska rådgivaren eller verkligen vara säkra på de intyg du har lämnat in.
Det ska de göra både första gången du söker, vid omprövning och eventuellt även vid ansökan om fler timmar.
Försäkringskassan har rätt att kontakta kommunen för att fråga om det förekommer förhållanden som kan påverka rätten till assistans.

När Försäkringskassan har fått all information är det dags för själva behovs­bedömningen. Enligt vägledningen ska handläggaren använda det så kal­lade behovsbedömningsstödet. Många handläggare tycker det stödet är svårt att använda och använder det därför inte. Andra tycker det fungerar bra.

Det är bra, ja, till och med nödvändigt att du förbereder dig på den här behovsbedömningen genom att fundera igenom dina behov väldigt noga. Tänk på att försöka särskilja vad som är dina grundläggande behov och vilka övriga behov du har.

Ett sätt att förbereda sig är att du går igenom först en dag, från morgon till kväll och skriver ner vilka behov av assistans du har. Om du behöver dubbel assistans för en eller flera uppgifter ska du skriva ner det också. Om du till exempel behöver två assistenter för att kunna duscha så ska alla de moment där det krävs två assistenter räknas med i grundläggande behov.

När du har funderat över hur en dag ser ut så kan du fortsätta och tänka igenom vad som sker regelbundet per vecka, per månad och per år. Även saker som regelbundna semesterresor utomlands kan ge rätt till timmar under förutsättning att du väl beviljas personlig assistans för dina grundläggande behov.

Om du är anhörig är det viktigt att särskilja dina och familjens behov från den assistansberättigades behov. Det är den assistansberättigades behov du ska skriva ner. Ibland kan det vara jättesvårt och då är det bra att be någon utomstående om hjälp.

Det är till exempel vare sig ett grundläggande behov eller ett övrigt behov att mamma och pappa behöver få vara ensamma en stund på kvällen och att det assistansberättigade barnet därför behöver en assistent. Det som kan ge rätt till timmar är det assistansberättigade barnets behov av dessa timmar.

Försäkringskassan beräknar de grundläggande behoven i timmar och minuter. För att beviljas assistans via Försäkringskassan måste man komma upp i minst 20 timmar grundläggande behov per vecka. Försäkringskassan räknar endast de ”integritetsnära” delarna av behoven (utom för andning och sondmatning som räknas i sin helhet). Med ”integritetsnära” menas här främst kroppsliga behov. Om man kommer upp i minst 20 timmar räknas sedan även andra personliga behov, väntetid, beredskapstid och dubbelassistans, för att få fram det totala antalet assistanstimmar.

Minuträkningen och uppstyckningen av behoven är mycket omstridd, men trots massiv kritik finns inga planer på att ändra detta system. Försäkringskassan har fått uppdrag av regeringen att ta fram kunskapsstöd för att göra behovsbedömningarna mindre integritetskränkande, uppdraget ska redovisas 30 juni 2022.

När du har träffat din hand­läggare kommer denne att göra en sammanställning av vad ni har kommit fram till.

Om handläggaren kommer fram till att du har rätt till assistans men inte med så många timmar som du har ansökt om, eller att du inte har rätt till personlig assistans alls, så får du deras förslag till beslut och kan lämna synpunkter på det.

Du har inte så lång tid på dig för att lämna synpunkter och det är därför viktigt att du läser igenom förslaget med en gång för att verkligen hinna med att skriva ett svar.

Om du hellre vill framföra dina synpunkter muntligt så ska handläggaren låta dig göra det under förutsättning att det är möjligt ”med hänsyn till arbetets behöriga gång”. Om du tycker förslaget är svårt att förstå kan du ringa och fråga din handläggare eller be någon om hjälp att tolka det.

När denna kommunikation är avslutad går ärendet över till en särskild beslutsfattare inom Försäkringskassan för beslut. Den som ansöker får ingen kontakt med beslutsfattaren, utan alla synpunkter och frågor går via handläggaren. Beslutsfattaren kan ta ett annat beslut än vad handläggaren föreslagit – men som sökande får man alltså aldrig chansen att träffa eller diskutera med den person som fattar beslutet.

Du får beslutet hemskickat till dig. Om du inte är nöjd ska du begära att Försäkringskassan omprövar sitt beslut. Om de inte gör det har du rätt att överklaga beslutet. Du kan läsa mer om hur du går till väga på Försäkringskassans hemsida.

Många anordnare erbjuder hjälp med att överklaga men förväntar sig då ofta att du använder dig av deras tjänster om du skulle beviljas assistans. Andra som erbjuder stöd är till exempel IfA Intressegruppen för Assistansberättigade (som är rikstäckande), BOSSE Råd, stöd och kunskapscenter (Stockholm) samt LASSE-kooperativet (Göteborg).

Den 30 juni 2022 presenterade Försäkringskassan ett nytt kunskapsstöd och i september 2022 uppdaterades Försäkringskassans interna vägledning med bland annat följande rader som kan ge smidigare och snabbare utredningar:

Så här skriver Försäkringskassan i vägledningens avsnitt i kapitel 7.3.1:
”Utredningen med den enskilde ska aldrig göras mer omfattande än vad som krävs. Vad som behöver utredas beror på vilken information som den enskilde redan har lämnat i sin ansökan, och som finns i andra underlag som ligger till grund för prövningen. Beroende på vad som behöver prövas kan också utredningen med den enskilde vara mer eller mindre ingående. Försäkringskassan behöver inte alltid samla in lika mycket information för att kunna fatta formellt och materiellt riktiga beslut när den enskilde har en funktionsnedsättning som ger uppenbara aktivitetsbegränsningar. Det behöver vi inte heller göra när Försäkringskassan redan har information om den enskilde.”

Förväntningar om att utredningarna ska bli mindre integritetskränkande verkar dock inte förverkligas.

I rapporten i juni 2022 skriver Försäkringskassan ”att lagstiftningen är ett hinder för att fullt ut komma till rätta med de problem som enskilda upplever med alltför närgångna utredningar om deras integritetsnära behov”.
”Dagens regelverk ställer stora krav på att Försäkringskassan gör ingående och omfattande prövningar av den enskildes sammantagna behov av hjälp. Prövningarna innebär att Försäkringskassan ofta måste utreda förhållanden av mycket integritetskänslig karaktär.”
”Om prövningarna ska bli påtagligt mindre integritetskänsliga behöver den grundläggande konstruktionen av assistansersättningen förändras.”

Samtidigt har Försäkringskassan utlovat förbättringar. ”Alla kontakter ska präglas av värdighet, respekt och förståelse för den enskildes situation. Kunskapsstödet konkretiserar vad grundlagarna och konventionerna innebär för vår handläggning”, sa Therese Hedström, Försäkringskassan, på IfA:s debattforum i maj 2022.

Försäkringskassan ska inte fråga mer än vad som krävs
Kunskapsstödet förtydligar vad den statliga värdegrunden (fri åsiktsbildning, respekt, effektivitet och service, objektivitet, demokrati och legalitet) betyder för arbetet med assistansersättning.
Handläggningen ska följa proportionalitetsprincipen. Det betyder att Försäkringskassan inte ska hämta in mer information än vad som verkligen krävs för att bedöma den enskildes rätt till assistans.
Försäkringskassan ska också stärka medarbetarnas kompetens och bemötande.

Sökande ska få bättre information
Försäkringskassan lovar vidare att involvera och informera den enskilde mer. ”Vi behöver förklara varför vi behöver viss information, och det är särskilt viktigt när det gäller uppgifter som kan upplevas som privata och integritetsnära. Det är viktigt att det finns förståelse för varför vi ställer frågorna”, säger Therese Hedström.
”Vi behöver också vara tydliga med varför vi ibland behöver kompletterande information från någon annan än den enskilde själv.”

Therese Hedström lyfte även fram att handläggningen ska anpassas bättre till den sökandes individuella behov.
”Vi har alla olika förutsättningar. Handläggare behöver förbereda sig väl inför mötet genom att sätta sig in i personens situation. Det kan handla om att skaffa kunskap om funktionsnedsättningen och dess konsekvenser, den enskildes livsvillkor, samt hjälpmedel eller kommunikationssätt som den enskilde har. Handläggare behöver förstå individens fungerande i sin livssituation, och anpassa handläggningen utifrån det”, sa Therese Hedström.

Läs mer om vad kunskapsstödet innebär.

Det svåra är att visa att man har behov av aktiva assistansinsatser, för bara det ger rätt till assistansersättning i hemmet och dubbel assistans. Utanför hemmet är det fortfarande möjligt att få assistanstimmar för hela aktiviteten av EN assistent men det kommer att göras ”rimlighetsbedömningar”. Det är alltså inte självklart att du beviljas assistans för det du söker, utan bara för en del av det, på grund av att Försäkringskassan inte finner din ansökan rimlig.

För den som har behov av medicinskt stöd 24 timmar per dygn (till exempel andningshjälp), OCH som har grundläggande behov i andra delar (som gör att man över huvud taget beviljas assistans), OCH om man inte är ett barn där föräldraansvaret bedöms vara stort, är det möjligt (eller åtminstone inte omöjligt) att få det stöd man behöver. Men om den typen av 24-timmarsbehov saknas, om man till exempel bara har en fysisk funktionsnedsättning, är det svårare att få ett tillräckligt omfattande stöd.

För att beviljas personlig assistans från Försäkringskassan ska du ha mer än 20 timmars grundläggande behov per vecka. För att beviljas kommunal assistans behöver du minst 4–5, kanske ända upp till 7, timmars grundläggande behov per vecka.

Som grundläggande behov räknas, enligt domstolspraxis, de ”integritetskänsliga delarna” av assistansstöd med att äta, klä av och på sig, sköta sin hygien inklusive gå på toaletten, att kommunicera samt att andas.

Att det endast är de integritetskänsliga delarna som ska räknas innebär att grundläggande behov begränsas till exempelvis:
att bara att föra maten till munnen,
att hålla i den assistansberättigade på toaletten,
att torka efter toalettbesöket och
att aktivt hantera den assistansberättigades behov av att göra sig ren.

År 2018 tog riksdagen bort tvåårsomprövningarna av rätten till assistans. Det var ett brådskande nödstopp för att rädda kvar assistansen för tusentals som annars riskerade att förlora stödet, till följd av ändrad rättspraxis och hårdare bedömningar hos Försäkringskassan.

Stoppet gäller fortfarande. Omprövningar görs dock när Försäkringskassan anser att det finns ”väsentligt ändrade förhållanden som hänförliga till den försäkrade och som innebär att den försäkrades rätt till assistansersättning minskar i omfattning”.

Omprövning kan alltså inte göras för att praxis har ändrats, utan det måste vara faktiska förhållanden som minskat behovet av assistans.

Den enskilde är skyldig att anmäla förändringar (110 kap. 46 § SFB) inom 14 dagar från förändringen.

Vad innebär det att förändringarna ska vara ”hänförliga till den försäkrade”?
Det kan handla om att behov tillgodoses genom annat samhällsstöd (till exempel skola) eller att den försäkrade har flyttat till ett annat boende. Det kan också handla om att ett hjälpbehov har bedömts som egenvård och sedan blivit sjukvårdande insats enligt HSL om det beror på att den enskildes hälsotillstånd är väsentligt ändrat. Det kan också handla om högst privata saker som att man får en partner, byter fritidsaktivitet, eller till och med att hunden dör.

Så här beskriver Försäkringskassans vägledning hur ändrade förhållanden bedöms:
”När vi tar ställning till om något utgör väsentligt ändrade förhållanden ska vi göra en helhetsbedömning av hur betydande förändringen är. En del i den bedömningen är hur mycket tid av den försäkrades livssituation som de ändrade förhållandena påverkar. Hur mycket tid som påverkas kan alltså vägas in som en del av helhetsbedömningen när vi prövar om det finns väsentligt ändrade förhållanden. Hur mycket tid i den försäkrades livssituation som påverkas är inte detsamma som att behovet av assistans minskar eller ökar. Den bedömningen ska göras först efter att det konstaterats att det finns väsentligt ändrade förhållanden.
En annan del i helhetsbedömningen är hur påtaglig förändringen är. När en person till exempel går från skola till daglig verksamhet är det hela den tid som den enskilde vistas där som påverkas, och alltså inte bara den eventuella skillnaden mellan tiderna i skola respektive daglig verksamhet. Att det ingår omvårdnad i daglig verksamhet har betydelse för hur stor förändringen är. Men det kan även finnas fler omständigheter som har betydelse.”

Omprövning är partiell. Det innebär att omprövningen endast handlar om i vilken utsträckning de ändrade förhållandena innebär att rätten till assistansersättning har minskat i omfattning. Timmar med assistansersättning som inte berörs av de ändrade förhållandena ska inte omprövas.

Inte bara assistansanvändaren har skyldighet att anmäla förändringar, utan även den som tar emot assistansersättningen – assistansanordnaren.

Om man inte gör anmälan i tid kan Försäkringskassan kräva återbetalning (återkrav) på grund av oriktiga uppgifter, för att man anses ha underlåtit att fullgöra sin anmälningsskyldighet, eller för att man insett, eller skäligen borde ha insett, att assistansersättning utbetalats felaktigt eller med för stort belopp. Försäkringskassan kan dessutom gå tio år tillbaka i tiden, vilket kan resultera i mycket stora återkrav.

Läs mer Försäkringskassans återkrav: Fuskjakt och återkrav slår hårt mot alla assistansanvändare.

De nya reglerna från 1 januari 2023 gäller även för kommunalt beslutad assistans, men tillämpningen kan skilja sig mycket mellan olika kommuner.

En viktig skillnad jämfört med assistans beslutad av Försäkringskassan är att kommunala beslut ofta är tidsbegränsade, och har årliga omprövningar.

Johanna Högberg, chefsjurist på Särnmark, betonar att lagändringarna ska innebära en stärkt rätt till assistans, och ingen ska bli av med sin assistans på grund av de nya reglerna. Tvärtom kommer fler personer kunna få ett bättre beslut, och det blir även bli fler som kan få ett nytt kommunbeslut. Vissa personer som idag har ett kommunbeslut kan med de nya reglerna också komma över 20-timmarsgränsen för grundläggande behov och därmed få rätt till ett beslut från Försäkringskassan.

Cecilia Blanck på Brukarkooperativet JAG säger att det är svårt att veta hur förberedda kommunerna kommer att vara inför lagändringen, och hur de väljer att agera. ”Vi har de senaste åren sett en trend i att kommunerna följer Försäkringskassans rättstillämpning, men det ligger nära till hands att tro att de kommer att inta en avvaktande ställning i början.”

”Möjligen blir utredningar för barn enklare då många barn får beslut från kommunerna först innan de “kvalar” in till den statliga assistansersättningen. Förhoppningsvis kommer kommunerna börja med denna grupp för att bereda väg till den statliga assistansersättningen för barn och ungdomar som så länge fått stå utanför den statliga assistansersättningen”, säger Cecilia Blanck.

1. För att beviljas personlig assistans måste man tillhöra LSS personkrets och dessutom ha grundläggande behov.

2. För att beviljas statliga assistansersättning krävs minst 20 timmars grundläggande behov per vecka.

3. Det finns inte någon fastställd gräns för hur många timmars grundläggande behov som krävs för att man ska beviljas assistans från kommunen, men ju större behov, desto mer talar för att man ska beviljas assistans.

4. Man får inte bo i en gruppbostad, om man ska ha statlig assistansersättning. Däremot kan man beviljas kommunal assistans för tid som man vistas utanför sin gruppbostad.

5. Man får heller inte vårdas på sjukhus eller någon annan institution som drivs med pengar från staten, landstinget eller kommunen.

6. Man nybeviljas aldrig assistanstimmar efter att man har fyllt 66 år. Timmar man har haft innan 66-årsdagen får man emellertid behålla.

7. Även om man har haft personlig assistans före 66-årsdagen, och får ett större behov efter det, så kan man inte få fler timmars assistans. Behovet ska då istället tillgodoses genom Socialtjänstlagen, SoL.

8. Man beviljas inte personlig assistans för sjukvårdande uppgifter. Däremot kan man få assistans för det den behandlande läkaren bedömer vara egenvård, dvs sådana vårduppgifter som brukaren eller assistenten kan utföra utan risk för brukarens hälsa.

9. Personlig assistans ska vara ett personligt utformat stöd som ges av ett begränsat antal personer.

10. Den som beviljas personlig assistans får mycket stort inflytande över hur stödet ska ges. Hen kan själv anställa assistenter eller anlita assistenter genom kommunen, kooperativ, företag eller annan organisation.

11. Varje beviljad assistanstimme ersätts med ett schablonbelopp som under 2023 är 324,5 kronor. I vissa fall kan ett högre timbelopp beviljas. Under 2023 är högsta beloppet 363,44 kronor per timme.

Här beskriver vi aktuellt domar om personlig assistans.

I november 2021 fastslog Högsta förvaltningsdomstolen (mål nummer 5505-20) att barn kan ha rätt till utökad personlig assistans vid skolfrånvaro.

”Domen innebär att barn som är beviljade personlig assistans eller assistansersättning ska ha rätt till assistans i samma omfattning som om det vore en dag utan skola om barnet av någon anledning måste frånvara från skolan och hjälpbehoven inte tillgodoses på annat sätt”, säger Hanna Brundin, juristen som drivit fallet.

”Det innebär att ingen ny prövning av föräldraansvarets omfattning ska göras av kommuner när ett barn ansöker om tillfälligt utökad personlig assistans från sin hemkommun vid frånvaro från skolan, eftersom detta redan bedömts när barnet beviljades insatsen från början. HFD har även fastställt att orsaken till frånvaron saknar betydelse vid prövningen av rätt till tillfälligt utökad assistans”, säger Hanna Brundin.