Guide: Ansöka om personlig assistans 2022 och 2023

  • Vem kan få personlig assistans 2022?
  • Vilka nya regler börja gälla 2023?
  • Hur ansöker man, och vad händer efter ansökan?
  • Vilka regler gäller vid ändrade förhållanden?
  • Denna guide har nu uppdaterats med de nya regler för stärkt rätt till assistans som träder i kraft 1 januari 2023.

Att söka personlig assistans känns för många som en prövning på mer än ett sätt. Många upplever det både kränkande och osäkert. För att minska känslan av utsatthet kan det vara bra att veta vilka regler som Försäkringskassan och kommunen följer när de behandlar en ansökan eller en omprövning.

LÄS ÄVEN: Riksdagen godkänner jättelyft för personlig assistans 2023
GUIDE: Vilken assistansanordnare är bäst för mig?
GUIDE: Så blir personlig assistans för barn med föräldraavdraget 2023

Vad är personlig assistans och assistansersättning?

Personlig assistans är en insats enligt LSS, lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (1993:387). Hela lagtexten finns på riksdagens webbplats.

LSS infördes 1994 för att främja jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhällslivet för personer med stora funktionsnedsättningar. Målet är att berörda personer ska kunna leva som andra. Läs mer om den historiska bakgrunden i LSS-skolan.

LSS är en rättighetslag. Det innebär att det går att överklaga ett beslut och att det kan finnas sanktioner om ett beslut inte verkställs. LSS är också en pluslag. Det innebär att LSS inte får inskränka på rättigheter som man har enligt andra lagar som socialtjänstlagen och hälso- och sjukvårdslagen.

Ersättning för kostnader för personlig assistans kallas assistansersättning och beskrivs i 51 kap. i socialförsäkringsbalken (SFB). Assistansersättning används alltså för köp av personlig assistans från en assistansanordnare, eller för att själv anställa och avlöna personliga assistenter.

Vem kan få personlig assistans?

För att få personlig assistans måste två grundkrav uppfyllas.

1. Den som ansöker måste tillhöra LSS personkrets.
2. Den sökande måste också ha det som kallas ”grundläggande behov”.

Om en person har grund­läggande behov mindre än 20 timmar per vecka är det kommunen som beslutar och finansierar hela insatsen. Det betyder inte att man bara kan få 20 timmar i veckan från kommunen, utan bara att kommunen är finansieringsansvarig.

Oavsett vem som betalar assistansen har den som beviljats assistans samma rättigheter till självbestämmande, valfrihet och personlig integritet. Det betyder att man har rätt att välja vilken anordnare man ska ha.

Den som beviljas assistans har också ett avgörande eller mycket stort inflytande över vem som ska arbeta som personlig assistent, när man vill ha sina personliga assistenter och vad de ska göra under sin arbetstid.

Den 1 januari 2023 blir reglerna för att få personlig assistans mer generösa på en rad punkter. Läs mer i Riksdagen godkänner jättelyft för personlig assistans

Vad innebär LSS personkretsar?

Det första kravet för att komma ifråga för personlig assistans är att man anses tillhöra någon av LSS tre ”personkretsar”.

Personkrets 1 är personer med intellektuell funktionsnedsättning (utvecklingsstörning), autism eller autismliknande tillstånd,

Personkrets 2 är personer med betydande och bestående begåvningsmässigt funktionsnedsättningar efter hjärnskada i vuxen ålder föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom, och

Personkrets 3 är personer med andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionsnedsättningar som uppenbart inte beror på normalt åldrande, om de är stora och förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd eller service.

Vad avgör om man ingår i personkretsarna?

Personkretsarna 1 och 2 får man tillhörighet till genom diagnos.
Personkrets 3 är inte diagnosinriktad utan där ska man uppfylla samtliga krav som anges i punkten för att anses tillhöra personkretsen.

En person som är nyskadad och genomgår rehabilitering kan ibland ha svårt att komma in i personkrets 2 eller 3, om läkaren i intyget skriver att det är osäkert hur mycket förmåga som kan återvända efter rehabilitering. Det måste stå helt klart att funktionsnedsättningen är varaktig, det vill säga bestående.

Om en person har mer än en funktionsnedsättning är det viktigt att läkarintygen styrker inte bara varje funktionsnedsättning för sig, utan också vilken aktivitetsbegränsning som kombinationen av dem innebär. Förarbetet till LSS anger att för personer med flera funktionshinder ska den samlade effekten bedömas. Små men flera funktionshinder kan i samverkan verka multiplicerande och därför sammantaget orsaka betydande svårigheter. (Proposition 1992/93:159 sidan 169).

Det kan vara bra att komplettera ansökan med intyg från arbetsterapeut. Detta intyg ska beskriva aktivitetsförmåga på en rad praktiska områden.

Vad är grundläggande behov?

För att beviljas personlig assistans måste du ha det som kallas grundläggande behov. Det spelar ingen roll hur stora övriga behov du har utan det är de grundläggande behoven som är helt avgörande för om du ska beviljas assistans eller inte.

Illustration: 6 grundläggande behov för personlig assistans

Nedan redogörs för de olika grundläggande behov som ger rätt till personlig assistans och hur Försäkringskassan bedömer dessa.

När det gäller kommunala beslut om personlig assistans enligt LSS är varje kommun en egen myndighet. I princip bör det som står i Försäkringskassans vägledning även vara användbar även när det gäller kommunala LSS-beslut.

Den 1 januari 2023 inför nya grundläggande behov. Läs mer i Riksdagen godkänner jättelyft för personlig assistans

Vilka är de grundläggande behoven?

1. Hjälp med andning och sondmatning

För att Försäkringskassan ska bedöma att hjälp med andning är ett grundläggande behov ska 
• den enskilde ha en dokumenterad nedsättning av andningsfunktionerna 
• det finnas risk för den enskildes hälsa, ytterst den enskildes liv om inte hjälpinsatserna ges. 
Hjälpåtgärder som mer allmänt syftar till att förbättra andningsförmågan, eller underlätta andning är alltså inte ett grundläggande behov. (Prop. 2018/19:145 s. 29) 
[Se mer i Försäkringskassans vägledning avsnitt 9.1.1]

2. Personlig hygien
När det gäller personlig hygien menar Försäkringskassan att ett fysiskt nära behov av assistans med personlig hygien är ett grundläggande behov oavsett orsaken till behovet.
Det kan t ex handla om att behöva assistans i duschen med att tvåla in, schamponera, torka, och smörja in.
Försäkringskassan säger också att raka sig, sminka sig, ta av och på en protes är grundläggande behov.
Ovanstående kan vara ett grundläggande behov oavsett orsaken till att det behövs. T ex kan man vilja duscha efter en träning eller när man ska gå på simhallen. Man kan behöva smörja in sig för att man måste av medicinska skäl eller bara för att man känner sig torr i huden.

Om man behöver assistans för att förflytta sig mellan säng och badrum i samband med duschning eller av- och påklädning så kan själva förflyttningen också räknas som grundläggande behov om förflyttningen i sig ses som ett integritetsnära behov.

3. Klä av och på sig
Assistansbehov med att klä av och på sig är alltid ett grundläggande behov, när det kan anses vara av personlig karaktär. Det gäller var det än sker och hur ofta det än blir. Om man t ex går och tränar kan man ju behöva klä på sig flera gånger om dagen.
Men det är inte all av- och påklädning som räknas som så integritetskänslig att det ska in i det grundläggande behovet. Bara sådana klädesplagg som man bär närmast kroppen ska räknas med, dvs alla innekläder.
Däremot räknas inte tid för att få assistans med att ta av eller på sig ytterkläder och ytterskor som grundläggande behov. I alla fall inte i vanliga fall. Om man behöver väldigt speciell hjälp, nära kroppen för att man har smärtproblematik eller benskörhet så kan det räknas.

Annars är det som med assistans i matsituationen att man kan få timmar för det som ”övriga behov”. Och det gäller även tvättning av kläder eller att ta fram eller plocka undan kläder.

4. Måltider
När det gäller måltider som grundläggande behov har domstolsavgöranden ändrat hur Försäkringskassan bedömer det. Det finns en dom som kallas ”matdomen”. Den kom 2009 och den innebar en stor skillnad framförallt i hur man ser på assistans i matsituationen.
För att assistans i matsituationen ska kunna räknas som ett grundläggande behov så måste man behöva assistans med att föra maten till munnen. Det räcker inte att man t ex behöver assistans för att skära maten.

Om man däremot behöver assistans för att man inte förstår att man måste äta eller om man behöver assistans för att inte sätta i halsen kan det också räknas som grundläggande behov.
Om det assistansbehov man har i matsituationen inte räknas som ett grundläggande behov så räknas det ändå in i det sammanlagda assistansbehovet om man beviljas personlig assistans.
Om den assistansberättigade har sondmatning menar Försäkringskassan att den hjälp som behövs för att starta upp och avsluta en sondmatning, eller om det krävs aktiv tillsyn av övervakande karaktär under sondmatningen så ska det räknas som grundläggande behov.
Det omkring måltiden som inte är grundläggande behov, t ex att laga maten, att dela den, diska och liknande kan beviljas som övriga behov.

5. Kommunicera med andra
Kommunikation kan också vara ett grundläggande behov. Försäkringskassan har dock tolkat de domar som finns om kommunikation som ett grundläggande behov så att det bara kan beviljas för tid som den assistansberättigade behöver ha sin assistent närvarande för att kunna kommunicera med andra.

För att kommunikation ska räknas som ett grundläggande behov krävs dessutom att assistenten behöver kunskap både om den assistansberättigade, funktionsnedsättningen och sättet att kommunicera. Det räcker t ex inte med att den assistansberättigade är hörselskadad och behöver en teckenspråkstolk för att kunna kommunicera med andra, eftersom det inte krävs att assistenten känner den assistansberättigade och dennes funktionsnedsättning särskilt väl, utan det räcker med att assistenten kan teckenspråk för att tillgodose behovet.

Försäkringskassans vägledning anger att följande frågor måste besvaras för att kommunikation ska bedömas som grundläggande behov:
1. Vilken särskild kunskap behövs om personen som har svårt att kommunicera? 
2. Kan vem som helst förstå personen enbart genom att ha kunskap om funktionsnedsättningen och kommunikationsformen eller behövs en mer specifik kunskap om personen? 
3. Vilken specifik kunskap behövs om funktionsnedsättningen? 
4. Vilken specifik kunskap behövs om kommunikationssättet? 
5. I vilka situationer behöver personen hjälp med kommunikation?

LÄS ÄVEN: 23-åring vann i kammarrätten – kommunikation avgjorde

6. Annan hjälp som förutsätter ingående kunskap
Det grundläggande behovet ”annan hjälp som förutsätter ingående kunskap” har ofta kallats för ”det femte behovet”. Det handlar om det hjälpbehov som inte är av rent faktisk hjälp men som behövs för att tillgodose ett grundläggande behov
Exempel på det kan vara om en person behöver kvalificerade motivations- och aktiveringsinsatser för att personen över huvud taget ska äta, klä av eller på sig, sköta sin hygien eller kommunicera.

Det är svårt att förklara skillnaden mellan kvalificerade motivations- och aktiveringsinsatser och vanliga motivations- och  aktive­rings­­insatser. För att det ska räknas som kvalificerade insatser räcker det inte med att någon, vem som helst, behöver säga till en person att göra något och att den då gör det.
Det måste vara så att personen som ger motivations- och aktiveringsinsatserna känner brukaren väl och genom sin kunskap kan förmå honom eller henne att göra något. Den som söker assistans bör i princip vara helt ur stånd att göra det själv utan denna insats.

Det finns även annat som räknas till detta behov. Vissa medicinska skäl, så länge det inte är ren vård, kan räknas in. Det gäller främst för barn och handlar om t ex shunt, epilepsi, astma och liknande. Det är viktigt att tänka på att om en viss insats räknas som sjukvård så ger det inte rätt till assistanstimmar.

Aktiv tillsyn kan också räknas som ett grundläggande behov. Det kan det göra om brukaren har ett utåtagerande aggressivt beteende, samt att det finns risk för allvarliga konsekvenser om inte en person har övervakande tillsyn över brukaren.
Försäkringskassan kräver också att det utåtagerande beteendet sker med en viss frekvens och att aggressiviteten är lättväckt, oförutsägbar och våldsam.
På samma sätt kan aktiv tillsyn på grund av medicinsk problematik räknas till det femte behovet.

Det får fortfarande inte vara vård utan måste räknas som egenvård. Ett exempel kan vara andningshjälp som läkaren har bedömt vara egenvård, men där personen själv inte kan uppmärksamma problem med utrustningen och där den som utövar den aktiva tillsynen behöver kännedom om både sjukdomen som sådan och hur den yttrar sig på den enskilde personen.

Vad är andra personliga behov?

Om det finns grundläggande behov så ska Försäkringskassan eller kommunen sedan bevilja timmar för alla andra personliga hjälpbehov som inte tillgodoses på annat sätt, efter brukarens behov och önskemål.

Det kan till exempel handla om att ta hand om sitt hem med städning, strykning, sätta upp nya gardiner och bädda om i sängarna. Det kan också handla om fritidsintressen som att odla blommor i sin trädgård, fiska, gå på bio eller laga mat även om maten inte är ett grundläggande behov. I princip är det enda skälet till att neka en insats att behovet faktiskt tillgodoses på något annat sätt.

Nu skiljer det här sig lite beroende på om den assistansberättigade är ett barn eller en vuxen.

Gäller det ett barn så brukar man säga att det som normalt ingår i ”föräldraansvaret” inte är sådant som Försäkringskassan kan bevilja timmar för.

I förordningen om assistansersättning, står det att all tid som assistenten utför, som ett led i det personliga stödet i den dagliga livsföringen, ska beaktas vid beräkningen av antalet assistanstimmar. (Förordningen är kompletterande regler från rege­ringen.) Grundtanken är att uppgifterna ska utföras tillsammans med den enskilde, annars är det inte personlig assistans.

Ibland kan den assistansberättigade inte medverka rent praktiskt och ibland finns det behov av assistans utan att det utförs någon faktisk uppgift. Då kan det ändå beviljas assistans om brukaren har en sådan funktionsnedsättning att det medför ett behov av ständig och omfattande assistans.

Även tillsyn, handräckning, påminnelser, aktivering och motivering utgör sådana ”övriga behov” som man har rätt till om behoven inte är tillgodosedda på annat sätt och om det finns behov av det.

Nya regler 2023: Fler grundläggande behov och nytt föräldraavdrag

1.
Vad är det grundläggande behovet ”förebyggande stöd”?

Ett nytt grundläggande behov införs i LSS den 1 januari 2023: Förebyggande stöd som en person på grund av en psykisk funktionsnedsättning behöver för att förebygga att hen fysiskt skadar sig själv, någon annan eller egendom.

I riksdagsdebatten i juni 2022 uttrycktes oro över att regeringen beskrivit att detta nya grundläggande behov förutsätter ”aktivt stöd”, och ett behov av frekventa ingripanden för att minska risken för att farliga situationer. I en motion skrev Pia Steensland (KD) att det finns ”risk för att en person som har minskat ett utåtagerande tack vare assistansen riskerar att förlora sin assistans vid en omprövning”. Hon ville förtydliga lagändringen med att även förebyggande insatser för att minska risken för att farliga situationer uppstår ska vara assistans­grundande. Motionen avslogs dock av riksdagen.

2.
Vad är det grundläggande behovet ”kvalificerade aktiverings- och motiveringsinsatser”?

Från och med januari 2023 kan fler stödinsatser räknas in i grundläggande behov. Det gäller kvalificerade aktiverings- och motiveringsinsatser som en person på grund av en psykisk funktionsnedsättning behöver för att hen själv ska klara att tillgodose något av de grundläggande behoven personlig hygien, måltider, av- och påklädning och kommunikation med andra, ska räknas in i de grundläggande behoven.

3.
Hur förändras reglerna för egenvård och sjukvård inom personlig assistans?

Den 1 januari 2023 börjar en ny lag om egenvård gälla. De nya reglerna för personlig assistans vid egenvård och sjukvård beskrivs i propositionen Stärkt rätt till personlig assistans vid behov av egenvård.

Egenvård är något en person kan utföra själv eller med hjälp av någon annan, efter en bedömning av hälso- och sjukvårdspersonal. Egenvårdslagen ska ge tydligare struktur för egenvård.

Ett nytt grundläggande behov införs i LSS. Det nya behovet gäller stöd som behövs ”löpande under större delen av dygnet på grund av ett medicinskt tillstånd som innebär att det finns fara för den enskildes liv eller att det annars finns en överhängande och allvarlig risk för hans eller hennes fysiska hälsa”.

Stödet ska vara assistansgrundande i sin helhet och det ska inte göras något avdrag för föräldraansvar. Regeringen bedömer att 200 personer kommer att kunna få rätt till assistans för det nya grundläggande behovet.

Nej till personlig assistans vid sjukhusvård
Bengt Eliasson (L) föreslog, under riksdagsdebatten om egenvård i juni 2022, att även sjukhusvård ska vara assistansgrundande. ”Det är viktigt att säkra möjligheten för patienten att ha sin personliga assistent närvarande vid sjukhusvård”, anser Eliasson.
”Rätten att ha med sin assistent vid sjukhusinläggning handlar om att säkerställa att personkännedom tas till vara, att patienten har möjlighet att kommunicera på sina villkor och att sjukhusinläggningen blir så trygg som möjligt”, skrev Bengt Eliasson i en motion som dock avslogs av riksdagen.

4.
Vad innebär det nya schablonavdrag för föräldraansvar – föräldraavdraget?

Ett nytt schabloniserat föräldraavdrag införs vid bedömningen av ett barns behov av personlig assistans. Syftet är att föräldrarnas ansvar för barn med funktionsnedsättning ska bli mycket mindre omfattande än det är idag när Försäkringskassan och kommuner bedömer assistansbehov. Detta kommer att ha positiva effekter även för föräldrarna och syskon.
Förändringen ska underlätta familjernas vardagsliv och föräldrars möjlighet till arbete. Det innebär också att fler barn med mycket stora stödbehov kan bo kvar och växa upp hemma.
Fler barn kommer att kunna beviljas personlig assistans. Utredningen bedömde att 400 fler barn 0–12 år kommer att få assistans. Barn som idag har personlig assistans kommer att kunna beviljas fler timmar, vilket kan beröra 4000 barn.

Hur stort blir då föräldraavdragen för olika åldrar? Regeringen kommer att bestämma föreskrifter om storleken. Vad detta innebär i praktiken återstår att se. Fredrik Malmbergs utredning föreslog fyra olika åldersnivåer. Efter 18 års ålder görs inget föräldraavdrag alls, även om personen fortfarande bor hemma med sina föräldrar, eftersom man inte räknas som barn när man fyllt 18 år. Tabellen nedan visar vilka föräldraavdrag som utredningen föreslog.

Barnets ålder Föräldraavdrag grundläggande behov (tim/dygn) Föräldraavdrag andra personliga behov (tim/dygn) Totalt timmar per dygn Totalt timmar per vecka
0–1 år 12 0 12 84
1–6 år 2,5 0,5 3 21
7–11 år 1 1 2 14
12–17 år 0 1 1 7
18– år Inget avdrag alls från 18 års ålder.

LÄS MER: Så blir personlig assistans för barn med föräldraavdraget 2023

Vad innebär assistans under dygnsvila?

Man kan beviljas personlig assistans även under dygnsvilan. Antingen kan det beviljas som väntetid eller som vanliga assistanstimmar.

Väntetid är det om assistenten bara behöver finnas på plats för att vid behov utföra arbetsinsatser. Om det däremot är frågan om att assistenten ska utföra aktivt arbete eller ha den typ av tillsyn som ger rätt till assistanstimmar ska det beviljas vanliga assistanstimmar.

Om brukaren beviljas väntetidsersättning får han eller hon en assistanstimme i ersättning från Försäkringskassan för fyra väntetidstimmar.

Mer ovanligt är det att den assistansberättigade beviljas beredskap. Beredskap innebär att assistenten ska finnas till förfogande men kan vistas någon annanstans än på arbetsplatsen.

Assistenten ska sen kunna inställa sig för arbete inom en viss, bestämd tid. För beredskap betalar Försäkringskassan en assistanstimme för sju bered­skaps­timmar.

När kan man få dubbel assistans?

Ibland behövs flera assistenter samtidigt. Det kan handla om att det behövs två personer för att lyfta, exempelvis under resor, när man bor utanför hemmet, vid deltagande i fritids- och träningsaktiviteter och rörelseträning för personer med stora rörelsehinder. Däremot är assistenternas arbetsmiljö eller scheman inte skäl att bevilja dubbel assistans.

För att få rätt till två eller flera assistenter måste möjligheterna att få bidrag enligt enligt lagen om bostadsanpassningsbidrag (2018:222) eller hjälpmedel enligt hälso- och sjukvårdslagen (2017:30).

Även om behovet kan lösas genom bostadsanpassning kan personen välja att ansöka om dubbel assistans i stället. Det räcker alltså med att de alternativa lösningarna har utretts.

När kan man få personlig assistans inom barnomsorg, skola och daglig verksamhet?

Huvudregeln är att assistansersättning inte ges för de timmar personen vistas i barnomsorg, skola eller daglig verksamhet, men om det finns särskilda skäl kan assistansersättning ändå betalas ut.

Andning och sondmatning som grundläggande behov ger också rätt till assistansersättning inom barnomsorg och skola oavsett om det finns särskilda skäl.

Vilka särskilda skäl ger rätt till assistans även inom barnomsorg, skola och daglig verksamhet?
Försäkringskassans vägledning räknar upp några exempel:
* situationer där personens funktionsnedsättning skapar särskilda svårigheter att kommunicera med andra än den personliga assistenten
* när det med hänsyn till personens hälsotillstånd är viktigt att den personliga assistenten finns till hands
* i situationer där funktionsnedsättningen gör det särskilt angeläget att personen har ett starkt begränsat antal personer knutna till sig
* om funktionsnedsättningen är sådan att personen behöver tillgång till någon som har ingående kunskap om hen och hälsotillståndet.

LÄS ÄVEN: Nej till personlig assistans på daglig verksamhet (rättsfall från juni 2022)

Vad händer när du har ansökt hos Försäkringskassan?

När du har kontaktat Försäkringskassan för att påtala ett behov av assistans så kommer de att göra en bedömning av din ansökan. Det sker vanligen genom ett hembesök. Om du tycker det känns obekvämt att ta emot personer i ditt hem kan du säga att du föredrar att ha mötet på en annan plats. Om myndigheten ändå vill besöka dig i ditt hem så har de rätt till det.

Om den som söker assistans är under 18 år ska myndigheten genom föräldrarna ta reda på om barnet ska vara med på mötet eller inte och vad myndigheten kan behöva tänka på inför mötet, t ex om barnet behöver kommunikationsstöd.

Försäkringskassan har rätt att kontakta t ex barnomsorg, skola, daglig verksamhet eller korttidsvistelse för att få kompletterande uppgifter om de anser att det behövs. Vid en omprövning har de också rätt att fråga assistansanordnaren om de anser att det behövs. Det är inte något som är tänkt att ske i ett första läge utan bara om Försäkringskassan anser sig behöva information som de inte får av den assistansberättigade.

Eftersom personlig assistans inte beviljas för vård, men väl för egenvård, kan Försäkringskassan komma att ställa frågor kring dina kontakter med hälso- och sjukvården. Om du till exempel har behov av assistans med sondmatning, läkemedelshantering, såromläggning, respiratoranvändning, slemsugning, stomiskötsel och en del andra uppgifter som ibland kan bedömas som vård och ibland som egenvård är det troligt att Försäkringskassan kontaktar din läkare eller någon annan legitimerad yrkesutövare inom vården.

De kan vilja ha intyg för att ta reda på om de uppgifter du behöver assistans med är att betrakta som vård eller om det kan utföras av assistenterna som egenvård.

Vidare kan Försäkringskassan begära att du lämnar in ADL-bedömning som handlar om aktiviteter i daglig livet.

En sådan bedömning kan göras enligt AMPS (Bedömning av motoriska färdigheter och processfärdigheter) eller på andra sätt om de anser att det behövs för att de ska kunna göra en korrekt bedömning. Det är arbetsterapeuten som utfärdar dessa intyg.

Ibland kan de även vilja ha journalkopior från hälso- och sjukvården.
Försäkringskassan har en egen konsult i medicinska frågor, den försäkringsmedicinska rådgivaren. Om kassans handläggare inte själva förstår fullt ut vad intyg och journalkopior innebär har de möjlighet att fråga denna rådgivare. Om den försäkringsmedicinska rådgivaren tycker det kan handläggaren sen återkomma till dig och be om ännu fler intyg från specialistläkare eller specialistkliniker.

Om du är nyskadad eller har fått en tilläggsfunktionsnedsättning på grund av en olycka eller skada kommer du att få uppge information om det så att handläggaren vid behov kan begära in försäkringsinrättningens medicinska handlingar.

Om Försäkringskassan bedömer att du ska tillhöra grupp 3 i personkretsen enligt 1 § LSS så måste de alltid konsultera den försäkringsmedicinska rådgivaren eller verkligen vara säkra på de intyg du har lämnat in.
Det ska de göra både första gången du söker, vid omprövning och eventuellt även vid ansökan om fler timmar.
Försäkringskassan har rätt att kontakta kommunen för att fråga om det förekommer förhållanden som kan påverka rätten till assistans.

Hur fungerar behovsbedömningen?

När Försäkringskassan har fått all information är det dags för själva behovs­bedömningen. Enligt vägledningen ska handläggaren använda det så kal­lade behovsbedömningsstödet. Många handläggare tycker det stödet är svårt att använda och använder det därför inte. Andra tycker det fungerar bra.

Det är bra, ja, till och med nödvändigt att du förbereder dig på den här behovsbedömningen genom att fundera igenom dina behov väldigt noga. Tänk på att försöka särskilja vad som är dina grundläggande behov och vilka övriga behov du har.

Ett sätt att förbereda sig är att du går igenom först en dag, från morgon till kväll och skriver ner vilka behov av assistans du har. Om du behöver dubbel assistans för en eller flera uppgifter ska du skriva ner det också. Om du till exempel behöver två assistenter för att kunna duscha så ska alla de moment där det krävs två assistenter räknas med i grundläggande behov.

När du har funderat över hur en dag ser ut så kan du fortsätta och tänka igenom vad som sker regelbundet per vecka, per månad och per år. Även saker som regelbundna semesterresor utomlands kan ge rätt till timmar under förutsättning att du väl beviljas personlig assistans för dina grundläggande behov.

Om du är anhörig är det viktigt att särskilja dina och familjens behov från den assistansberättigades behov. Det är den assistansberättigades behov du ska skriva ner. Ibland kan det vara jättesvårt och då är det bra att be någon utomstående om hjälp.

Det är till exempel vare sig ett grundläggande behov eller ett övrigt behov att mamma och pappa behöver få vara ensamma en stund på kvällen och att det assistansberättigade barnet därför behöver en assistent. Det som kan ge rätt till timmar är det assistansberättigade barnets behov av dessa timmar.

Försäkringskassan beräknar de grundläggande behoven i timmar och minuter. För att beviljas assistans via Försäkringskassan måste man komma upp i minst 20 timmar grundläggande behov per vecka. Försäkringskassan räknar endast de ”integritetsnära” delarna av behoven (utom för andning och sondmatning som räknas i sin helhet). Med ”integritetsnära” menas här främst kroppsliga behov. Om man kommer upp i minst 20 timmar räknas sedan även andra personliga behov, väntetid, beredskapstid och dubbelassistans, för att få fram det totala antalet assistanstimmar.

Minuträkningen och uppstyckningen av behoven är mycket omstridd, men trots massiv kritik finns inga planer på att ändra detta system. Försäkringskassan har fått uppdrag av regeringen att ta fram kunskapsstöd för att göra behovsbedömningarna mindre integritetskränkande, uppdraget ska redovisas 30 juni 2022.

Vad händer efter behovsbedömningen?

När du har träffat din hand­läggare kommer denne att göra en sammanställning av vad ni har kommit fram till.

Om handläggaren kommer fram till att du har rätt till assistans men inte med så många timmar som du har ansökt om, eller att du inte har rätt till personlig assistans alls, så får du deras förslag till beslut och kan lämna synpunkter på det.

Du har inte så lång tid på dig för att lämna synpunkter och det är därför viktigt att du läser igenom förslaget med en gång för att verkligen hinna med att skriva ett svar.

Om du hellre vill framföra dina synpunkter muntligt så ska handläggaren låta dig göra det under förutsättning att det är möjligt ”med hänsyn till arbetets behöriga gång”. Om du tycker förslaget är svårt att förstå kan du ringa och fråga din handläggare eller be någon om hjälp att tolka det.

När denna kommunikation är avslutad går ärendet över till en särskild beslutsfattare inom Försäkringskassan för beslut. Den som ansöker får ingen kontakt med beslutsfattaren, utan alla synpunkter och frågor går via handläggaren. Beslutsfattaren kan ta ett annat beslut än vad handläggaren föreslagit – men som sökande får man alltså aldrig chansen att träffa eller diskutera med den person som fattar beslutet.

Du får beslutet hemskickat till dig. Om du inte är nöjd ska du begära att Försäkringskassan omprövar sitt beslut. Om de inte gör det har du rätt att överklaga beslutet. Du kan läsa mer om hur du går till väga på Försäkringskassans hemsida.

Många anordnare erbjuder hjälp med att överklaga men förväntar sig då ofta att du använder dig av deras tjänster om du skulle beviljas assistans. Andra som erbjuder stöd är till exempel Intressegruppen för Assistansberättigade (som är rikstäckande), BOSSE Råd, stöd och kunskapscenter (Stockholm) samt LASSE-kooperativet (Göteborg).

Nytt kunskapsstöd införs hösten 2022 – vad innebär det?

Den 30 juni 2022 presenterar Försäkringskassan ett nytt kunskapsstöd. Läs mer om vad kunskapsstödet innebär.

Många hoppas att Försäkringskassan ska bli mer ödmjuk och empatisk. Generaldirektör Nils Öberg betonar dock, i ett uttalande om sjukförsäkringen i maj 2022, att det är lagstiftning och inget annat som ska styra arbetet:
– Jag upplever att det länge funnits en diskussion där Försäkringskassan antingen tilldelas rollen som välfärdssystemets grindvakt eller barmhärtiga samariter till stöd för människor i nöd. Vi vill gärna slippa höra oss beskrivas med den typen av metaforer. De tenderar nämligen att vara omskrivningar av omvärldens önskan att styra Försäkringskassan åt än det ena än det andra hållet. Den tiden är förbi. Vi ska tolka och tillämpa den lagstiftning som våra folkvalda politiker beslutat. Ingenting annat, säger Nils Öberg.

Vad bör man tänka på när man söker första gången?

Om man söker assistans för första gången är det viktigt att kunna styrka sin funktionsnedsättning, och de konsekvenser denna eller dessa för med sig. Det är bra att ha goda kontakter med både läkare och arbetsterapeuter. Läkaren ska inte intyga behov av assistans, utan förväntas beskriva funktionsförmågan och aktivitetsbegränsningen.

Försäkringskassan har tagit fram en särskild blankett som de vill att läkaren använder sig av. Den finns på deras hemsida och är nyligen reviderad för att tydligare beskriva vilken information Försäkringskassan vill ha om egenvård respektive sjukvårdsinsatser.

Försäkringskassan beskriver gången så här:

Vem ska göra vad?
Patienten ska:
• Be läkaren om ett läkarutlåtande
• Ansöka om assistansersättning hos Försäkringskassan.
• Skicka in läkarutlåtande till Försäkringskassan.
Läkaren ska:
• Skriva ett läkarutlåtande för assistansersättning.
• Ge läkarutlåtandet till patienten.
Försäkringskassan ska:
• Bedöma om patienten har rätt till assistansersättning och betala ut ersättning om alla villkor är uppfyllda.

Vad bör man tänka på när redan har assistans och ansöker om fler timmar?

Om du redan har ett beslut om assistans, men behöver fler timmar, kan du ansöka om det – men du öppnar då också upp för en prövning av om du fortfarande har rätt till personlig assistans.

Om du söker fler timmar kommer Försäkringskassan först att titta på om det finns ”väsentligt ändrade förhållanden” som påverkar rätten till assistans. Det kan handla om att du har flyttat, blivit sambo, fått en förändring till det bättre i din funktionsförmåga, att du har börjat eller slutat skolan eller daglig verksamhet, eller något annat.

Om det finns ett sådant väsentligt ändrat förhållande kan det leda till att kassan prövar om du fortfarande uppfyller rätten till statlig assistansersättning, det vill säga fortfarande har grundläggande behov som överstiger 20 timmar per vecka.

I så fall kommer Försäkringskassan att titta på ditt nuvarande beslut och göra en bedömning av hur många av de timmar du är beviljad idag som du skulle ha fått vid en omprövning. Låt oss säga att du har 300 timmar i månaden idag och att Försäkringskassan kommer fram till att du vid en omprövning troligen skulle få 250 timmar istället. Sedan tittar de på den nyansökan du har gjort. Vi säger att du begärde 50 timmar mer i månaden. Försäkringskassan anser att du ska få 25 av de timmarna. Då kommer ditt beslut slutligen bli att du får behålla dina 300 timmar i månaden. Det beror på att de inte kan ta bort något eftersom de inte FÅR göra en omprövning. Men de kommer inte heller att bevilja fler timmar, för OM de hade fått göra en omprövning hade du inte fått fler timmar än idag, trots att Försäkringskassan anser att ditt nytillkomna behov ska beviljas delvis.

Enligt statistik från Försäkringskassan har 156 personer som varit beviljade assistans sedan tidigare och som sökt fler timmar, fått utökning under perioden juli 2018 till juli 2019. Alla får alltså inte avslag på sina ansökningar.

Hur ska man förbereda sin ansökan?

Vid en nyansökan är det viktigt att formulera sina behov tydligt för sig själv. Läs på om hur Försäkringskassan bedömer vad som är grundläggande behov och vad som räknas till övriga behov. Ansök gärna både hos kommunen och Försäkringskassan, för att spara tid om Försäkringskassan anser att de grundläggande behoven inte överstiger 20 timmar per vecka.

Om man ansöker om fler timmar än man redan är beviljad behöver man gå igenom sin tidigare utredning och beslut. Börja med att fundera över om det finns något som Försäkringskassan skulle kunna se som ett väsentligt ändrat förhållande, och därmed fatta beslut om att ompröva hela assistansbehovet när du söker fler timmar, inte bara titta på det tillkommande behovet.

Gå sen igenom hur många timmar Försäkringskassan beviljade som grundläggande behov vid förra omprövningen. Om du känner att du ligger lite för nära 20-timmarsgränsen kan det vara vådligt att chansa. Det räcker inte att bara titta på antalet beviljade timmar för grundläggande behov. Du måste också titta på varför du beviljades dem.

Idag är det till exempel mycket svårt att beviljas tid för kommunikation. Om du tidigare beviljades sondmatning i sin helhet utan läkarintyg på att det finns problem med aspiration eller liknande så kan du säkert räkna med att beviljas färre timmar i en omprövning.

När du har gjort de här bedömningarna och beslutat dig för om det är värt att göra en ansökan är det dags att specificera vad du söker fler timmar för. Förbered gärna med läkarintyg som styrker din funktionsnedsättning och vilka funktionsbortfall denna ger dig. Be inte läkaren skriva hur många timmar du behöver utan det är du som ska förklara ditt behov. Försök vara tydlig i din ansökan med att det inte finns någon förändring som föranleder en omprövning i övrigt.

Hur får man assistans i en akut situation?

Ibland är situationen akut, exempelvis om du har haft en funktionsnedsättning en längre tid och blivit mycket sämre. Eller om du är inlagd på sjukhus och inte kan flytta hem om du inte får assistans. Eller om du tidigare fått dina behov tillgodosedda på annat sätt och inte får det längre.

Då kan det vara värt att begära ett interimistiskt beslut.

Detta är ett tillfälligt beslut som Försäkringskassan kan fatta till din fördel om:
1. det inte utan betydande dröjsmål kan avgöras om rätt till ersättning föreligger,
2. det är sannolikt att sådan rätt föreligger, och
3. det är av väsentlig betydelse för den som begär ersättningen.
Det interimistiska beslutet gäller tills ett slutligt beslut fattas.

Varför är det svårt att få assistans som täcker hela behovet?

Det svåra är att visa att man har behov av aktiva assistansinsatser, för bara det ger rätt till assistansersättning i hemmet och dubbel assistans. Utanför hemmet är det fortfarande möjligt att få assistanstimmar för hela aktiviteten av EN assistent men det kommer att göras ”rimlighetsbedömningar”. Det är alltså inte självklart att du beviljas assistans för det du söker, utan bara för en del av det, på grund av att Försäkringskassan inte finner din ansökan rimlig.

För den som har behov av medicinskt stöd 24 timmar per dygn (till exempel andningshjälp), OCH som har grundläggande behov i andra delar (som gör att man över huvud taget beviljas assistans), OCH om man inte är ett barn där föräldraansvaret bedöms vara stort, är det möjligt (eller åtminstone inte omöjligt) att få det stöd man behöver. Men om den typen av 24-timmarsbehov saknas, om man till exempel bara har en fysisk funktionsnedsättning, är det svårare att få ett tillräckligt omfattande stöd.

Vad innebär det att endast integritetskänsliga saker räknas som grundläggande?

För att beviljas personlig assistans från Försäkringskassan ska du ha mer än 20 timmars grundläggande behov per vecka. För att beviljas kommunal assistans behöver du minst 4–5, kanske ända upp till 7, timmars grundläggande behov per vecka.

Som grundläggande behov räknas, enligt domstolspraxis, de ”integritetskänsliga delarna” av assistansstöd med att äta, klä av och på sig, sköta sin hygien inklusive gå på toaletten, att kommunicera samt att andas.

Att det endast är de integritetskänsliga delarna som ska räknas innebär att grundläggande behov begränsas till exempelvis:
att bara att föra maten till munnen,
att hålla i den assistansberättigade på toaletten,
att torka efter toalettbesöket och
att aktivt hantera den assistansberättigades behov av att göra sig ren.

Vilka regler gäller vid ändrade förhållanden? När görs omprövningar?

År 2018 tog riksdagen bort tvåårsomprövningarna av rätten till assistans. Det var ett brådskande nödstopp för att rädda kvar assistansen för tusentals som annars riskerade att förlora stödet, till följd av ändrad rättspraxis och hårdare bedömningar hos Försäkringskassan.

Stoppet gäller fortfarande. Omprövningar görs dock när Försäkringskassan anser att det finns ”väsentligt ändrade förhållanden som hänförliga till den försäkrade och som innebär att den försäkrades rätt till assistansersättning minskar i omfattning”.

Omprövning kan alltså inte göras för att praxis har ändrats, utan det måste vara faktiska förhållanden som minskat behovet av assistans.

Den enskilde är skyldig att anmäla förändringar (110 kap. 46 § SFB) inom 14 dagar från förändringen.

Vad innebär det att förändringarna ska vara ”hänförliga till den försäkrade”?
Det kan handla om att behov tillgodoses genom annat samhällsstöd (till exempel skola) eller att den försäkrade har flyttat till ett annat boende. Det kan också handla om att ett hjälpbehov har bedömts som egenvård och sedan blivit sjukvårdande insats enligt HSL om det beror på att den enskildes hälsotillstånd är väsentligt ändrat. Det kan också handla om högst privata saker som att man får en partner, byter fritidsaktivitet, eller till och med att hunden dör.

Så här beskriver Försäkringskassans vägledning hur ändrade förhållanden bedöms:
”När vi tar ställning till om något utgör väsentligt ändrade förhållanden ska vi göra en helhetsbedömning av hur betydande förändringen är. En del i den bedömningen är hur mycket tid av den försäkrades livssituation som de ändrade förhållandena påverkar. Hur mycket tid som påverkas kan alltså vägas in som en del av helhetsbedömningen när vi prövar om det finns väsentligt ändrade förhållanden. Hur mycket tid i den försäkrades livssituation som påverkas är inte detsamma som att behovet av assistans minskar eller ökar. Den bedömningen ska göras först efter att det konstaterats att det finns väsentligt ändrade förhållanden.
En annan del i helhetsbedömningen är hur påtaglig förändringen är. När en person till exempel går från skola till daglig verksamhet är det hela den tid som den enskilde vistas där som påverkas, och alltså inte bara den eventuella skillnaden mellan tiderna i skola respektive daglig verksamhet. Att det ingår omvårdnad i daglig verksamhet har betydelse för hur stor förändringen är. Men det kan även finnas fler omständigheter som har betydelse.”

Omprövning är partiell, vilket innebär att omprövningen endast handlar om i vilken utsträckning de ändrade förhållandena innebär att rätten till assistansersättning har minskat i omfattning. Timmar med assistansersättning som inte berörs av de ändrade förhållandena ska inte omprövas.

Inte bara assistansanvändaren har skyldighet att anmäla förändringar, utan även den som tar emot assistansersättningen – assistansanordnaren.

Om man inte gör anmälan i tid kan Försäkringskassan kräva återbetalning (återkrav) på grund av oriktiga uppgifter, för att man anses ha underlåtit att fullgöra sin anmälningsskyldighet, eller för att man insett, eller skäligen borde ha insett, att assistansersättning utbetalats felaktigt eller med för stort belopp. Försäkringskassan kan dessutom gå tio år tillbaka i tiden, vilket kan resultera i mycket stora återkrav.
Läs mer Försäkringskassans återkrav: Fuskjakt och återkrav slår hårt mot alla assistansanvändare.

Rätt till utökad personlig assistans vid skolfrånvaro

I november 2021 slog Högsta förvaltningsdomstolen fast, i mål nummer 5505-20, att barn kan ha rätt till utökad personlig assistans vid skolfrånvaro.
”Domen innebär att barn som är beviljade personlig assistans eller assistansersättning ska ha rätt till assistans i samma omfattning som om det vore en dag utan skola om barnet av någon anledning måste frånvara från skolan och hjälpbehoven inte tillgodoses på annat sätt”, säger Hanna Brundin, juristen som drivit fallet.
”Det innebär att ingen ny prövning av föräldraansvarets omfattning ska göras av kommuner när ett barn ansöker om tillfälligt utökad personlig assistans från sin hemkommun vid frånvaro från skolan, eftersom detta redan bedömts när barnet beviljades insatsen från början. HFD har även fastställt att orsaken till frånvaron saknar betydelse vid prövningen av rätt till tillfälligt utökad assistans”, säger Hanna Brundin,

Fakta: Reglerna i korthet

1. För att beviljas personlig assistans måste man tillhöra LSS personkrets och dessutom ha grundläggande behov.

2. För att beviljas statliga assistansersättning krävs minst 20 timmars grundläggande behov per vecka.

3. Det finns inte någon fastställd gräns för hur många timmars grundläggande behov som krävs för att man ska beviljas assistans från kommunen, men ju större behov, desto mer talar för att man ska beviljas assistans.

4. Man får inte bo i en gruppbostad om man ska ha statlig assistansersättning. Däremot kan man beviljas kommunal ersättning för tid som man vistas utanför sin gruppbostad.

5. Man får heller inte vårdas på sjukhus eller någon annan institution som drivs med pengar från staten, landstinget eller kommunen.

6. Man nybeviljas aldrig assistanstimmar efter att man har fyllt 65 år. Timmar man har haft innan 65-årsdagen får man emellertid behålla.

7. Även om man har haft personlig assistans innan 65-årsdagen och får ett större behov efter det så kan man inte få fler timmars assistans. Behovet ska då istället tillgodoses genom Socialtjänstlagen, SoL.

8. Man beviljas inte personlig assistans för sjukvårdande uppgifter. Däremot kan man få assistans för det den behandlande läkaren bedömer vara egenvård, dvs sådana vårduppgifter som brukaren eller assistenten kan utföra utan risk för brukarens hälsa.

—-

Läs även om schablonersättning/timschablon för personlig assistans: Vad händer med schablonersättningen för personlig assistans?

Vad vill du veta mer om att söka assistans?

Saknar du något i guiden? Tipsa oss gärna om fler frågor kring ansökan, så försöker vi ta reda på bra svar. Eller ge oss andra synpunkter och eller önskemål.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.