Nyheter

Språkträningen gör Elina delaktig


Denna artikel handlar om


Innehåll från NKA
Att vara anhörig

NYTT: Enkät om att vara anhörig under covid-19
Nya webbinarier om anhörigfrågor
Leva Livet – medan det pågår
Föräldrastöd: från kaos till struktur
Fler tips på NKA:s egen temasida




Reportage ur Tema Skola i Föräldrakraft nr 6, 2012

 

Elina, 8 år, har Downs syndrom och går i första klass på Myrängsskolan. Med hjälp av språkträning utifrån Karlstadmodellen kan hon tillgodogöra sig undervisningen. Föräldrakraft har åkt ut till Huddinge för att få veta mer.

Elina, 8 år, har Downs syndrom och går i första klass på Myrängsskolan. Med hjälp av språkträning utifrån Karlstadmodellen kan hon tillgodogöra sig undervisningen. Föräldrakraft har åkt ut till Huddinge för att få veta mer.

När vi anländer är Elina i full färd med att språkträna. Hon håller sitt finger över varje bokstav i träningshäftet och ljudar med omsorg fram meningarna. Rummet är fyllt av koncentration och närvaro.

Elina får hjälp av Jeanette Persson som är certifierad hand­ledare i Karlstadmodellen. På plats är också pappa Micke Lund­qvist, resurspedagog Simon Waak och specialpedagog Katarina Månsson.

– High five! ropar Jeanette efter en avslutad mening och håller upp handen. Elina ler stort och klappar tillbaka.

På friskolan Myrängsskolan i Huddinge satsar man på att ge Elina den undervisning som hon behöver för att hon ska kunna gå i vanlig grundskola. Forskning visar att det är pedagogernas förhållningssätt och kunskap som är avgörande om barn med Downs syndrom på ett framgångsrikt sätt utvecklar sitt språk.

Ledningens och specialpedagogens kunskap och stöd har också stor betydelse för om personalen ska orka och hinna med den enskilda språkträningen.

Jeanette Persson träffar lärarna tre och en halv timme och föräldrarna en och en halv timme tre gånger per termin.

– Språkträning är basen för all delaktighet och det är en sådan glädje att se de här pedagogernas engagemang! Språkträningen sker parallellt med läroplanen och alla mål som ska nås.


Pappa Micke får lite tips på språkuppgifter som Elina kan träna vidare på hemma.

För Elina är Karlstadmodellen välbekant eftersom hennes föräldrar Marie och Micke använt modellen under hela hennes uppväxt. Det var också därför som de kontaktade Myrängsskolan med önskemålet att Elina skulle få en inkluderad skolgång och möjlighet att fortsätta med sin individuella språkträning.

– Vi vill ge henne det stöd som hon behöver för att uppnå målen och för att hon ska ha samma förutsättningar som de andra barnen. Vi vill ge henne en så bra grund som möjligt för att hon ska kunna få ett självständigt liv. Karlstadmodellen var det enda alternativ som fanns eftersom  habiliteringen inte kunde erbjuda något liknande stöd, säger Elinas mamma Marie Häggström.

Hon tycker att det är synd att man inte kan få handledning i Karlstadmodellen genom habiliteringen. Familjen har varit tvungen att betala sin handledning i Karlstadmodellen ur egen ficka men

Marie Häggström tycker ändå att det är värt det och rekommenderar andra att göra likadant.

– Även om det kostar pengar är det absolut värt det, vi hade inte klarat det själva. Handledningen som pedagogerna får bekostas ju av skolan.

Varför valet föll på just Myrängsskolan var för att Elinas storebror har gått där vilket föräldrarna varit väldigt nöjda med.

– Skolan ligger nära där vi bor och de har nytänk och mycket vilja. Trots att de inte hade jobbat med den här typen av stöd tidigare var de ändå nyfikna och intresserade. Vi ville inte begränsa

Elina till särskolan från början utan vi får utvärdera år för år hur det går. Vårt mål är att hon ska kunna fortsätta gå i vanlig skola tillsammans med sina klasskamrater, men det är inget självändamål. Fungerar det inte får vi hitta något annat.

På Myrängsskolan har man inte jobbat med Karlstadmodellen tidigare utan man började använda modellen eftersom Elina redan var trygg med den.

– Alla barn har olika förutsättningar och har rätt till anpassad skolgång. Vi ser inget hinder i att Elina har Downs syndrom, tvärtom, det är utvecklande för oss pedagoger och hela skolan. Och det är ju en superchans för barnen att lära sig att alla inte är lika, säger Katarina Månsson som arbetar som specialpedagog på Myrängsskolan.

Hon berättar att lärarna tydliggör undervisningen i klassrummet med tecken och att det också finns ett stort intresse bland de andra eleverna för att lära sig tecken. Vid samling och lunch har man till exempel alltid en stund för spontant tecknande. En annan framgångsfaktor tror hon är samarbetet mellan personalen.

– Vi tänker mycket ”vi” och arbetar över gränserna, alla pedagoger växlar med alla när det gäller undervisningen och har hela tiden en dialog. Karlstadmodellen vävs in i åtgärdsprogrammet och sedan följer vi de uppsatta målen steg för steg. Vi ser det som en självklarhet att använda Elinas språk.

Elinas resurspedagog Simon Waak har varit med sedan 2011 då Elina började i förskoleklass på Myrängsskolan och han tycker att Elina fick en bra start i och med att många av eleverna kommer från samma förskola.

– Det har underlättat mycket vid övergången från förskoleklass till grundskola att jag redan kände både Elina och hennes föräldrar och att flera av Elinas kompisar också fortsatte här. Marie och

Mickes planering och framförhållning har så klart också varit avgörande. Jag åkte iväg på sommarskola tillsammans med Elina, Marie och Micke och hade handledning i Karlstadmodellen redan på vårterminen innan Elina började på skolan.

Myrängsskolan som ägs av Pysslingen AB, erbjuder undervisning från förskoleklass till år tre och för närvarande är det 150 elever som går på skolan.

– Vi tycker om att gå till vårat arbete och vi brinner för det. Samspelet på individ- och gruppnivå inklusive övrig organisation är väldigt bra, säger Katarina Månsson.


Med hjälp av språkträning utifrån Karlstadmodellen kan Elina tillgodogöra sig undervisningen på Myrängsskolan i Huddinge tillsammans med sina kompisar som hängt med sedan förskolan.

Genom språkträningen har Elina fått ett mycket bättre flyt både i läsningen och i talet.

– Elina får träna på att sätta ord på tänkandet och har ett helt annat perspektiv på språket nu, säger Jeanette Persson.

Hon menar att det är pedagogernas uppgift att motivera och stötta samt anpassa och erbjuda strategier.

– Pedagogerna behöver ha ett stort engagemang både vad gäller  planering och genomförande. Att få barnen att orka är väldigt krävande men det är naturligtvis extra jobbigt för ett barn med en funktionsnedsättning att förhålla sig till skolans krav. Som tur är tycker du Elina verkligen om att jobba.

Elina nickar så ivrigt att hennes vita väst i pälsimitation fladdrar till. Jeanette Persson skrattar och fortsätter:

– Om man kan ge detta till eleven under skoltiden kommer kraven från samhället senare i livet att bli lättare. Fler och fler elever med Downs syndrom går också klart grundskolan nu.

När det är dags att avsluta och vi tar fram kameran sträcker Elina spexande upp armarna i luften och gör tecknet för seger. Snacka om bäst. l

 

 

ANNONSER
  • Annons för Humanas föreläsningar om LSS
  • Annons för Mo Gård
  • Annons för HEA Medical
  • Annons för Valjevikens folkhögskola
  • Annons från Myndigheten för tillgängliga medier
ANNONSER
  • Annons för JAG
  • Annons för Fremia
  • Annons för CJ Advokatbyrå
  • Annons för Särnmark
  • Annons för Tobii Dynavox
  • Etac R82 Toucan ståstöd
  • Annons för Unik Försäkring
  • Annons för HD Motion
  • Annons för Made for Movement
  • Annons för Tidvis
  • Annons för Primass
  • Annons för STIL