Stå upp och gör något roligt!

– Det första jag frågar är vad som är roligt att göra, säger Birgitta Nordström, doktorand på Luleå Tekniska Universitet.

– Genom barnens intresse gäller det att finna positiva situationer där ståendet kan vara en del av aktiviteten. Att se ståendet som en vinst, säger Birgitta Nordström.

Att med ståhjälpmedel få hjälp att stå upp. Är det något som sker endast av medicinska skäl ur vårdperspektiv eller är det något som man ska se ur brukarens perspektiv? Det har Birgitta Nordström, tittat på i sina studier.

Det visar sig att för vissa betyder det mycket att komma upp att stå medan andra säger att det varken gör till eller från.

Birgitta har undersökt både vuxna, barn och föräldrar till barn i sina studier. Vissa föräldrar vittnar om att barnen blir jätteglada av att komma upp och delta i livet på mer lika villkor även om det ibland kan känns jobbigt att spänna fast sitt barn i hjälpmedlet. Detta även om de ser en positiv effekt av själva ståendet.

Birgitta anser att nyckeln till bra stående är att göra det till en del av en aktivitet istället för att se det som en plikttrogen schemalagd åtgärd för att bara stå upp. Det kan tyckas vara en självklarhet, men i en stressig vardag så blir lätt ståendet ytterligare ett av alla måsten som ska genomföras.

Genom barnens intresse gäller det att finna positiva situationer där ståendet kan vara en del av aktiviteten. Att se ståendet som en vinst.

– Man måste givetvis ta sig en allvarlig funderare om barnet reagerar väldigt negativt på ståendet, säger Birgitta Nordström.

Hon menar att om det blir negativt eller gör väldigt ont så ska man försöka hitta orsakerna till att det inte fungerar och samarbeta kring detta med personalen på habiliteringen.

Det kan vara en så enkel sak som att det bara behövs en annan typ av ståhjälpmedel som passar barnet bättre eller hitta ett sammanhang där ståendet är lättare att integrera.

I vissa fall har det visat sig att barn inte uppskattat att stå låsta på plats, men när de fått ett ståhjälpmedel de även kan förflytta sig med så har de upplevt sig delaktiga och självständiga på ett helt annat sätt.

– Någonstans mår vi ju alla bra i att variera oss i kroppspositioner, säger Birgitta Nordström.