Dags att sluta hoppas på ”Stärkt rätt till personlig assistans”

Snart 1,5 år efter reformen ”Stärkt rätt till personlig assistans” är det dags att sänka förhoppningarna.
Det menar Anna Barsk Holmbom, ABH Utbildning och rådgivning.

Den senaste statistiken för antalet assistansberättigade visar att nedgången har fortsatt, trots att reformen ”Stärkt rätt till personlig assistans” utlovade en kraftigt ökning från 2023. Den allra senaste månaden (maj 2024) har det dock skett en ökning med cirka 30 personer.

Betyder det att reformen helt enkelt har blivit ett fiasko? Eller får vi snart se en vändning uppåt, i enlighet med reformens syfte?

Den 21 maj 2024 intervjuade vi Anna Barsk Holmbom, ABH Utbildning och rådgivning. I videointervjun (ovan) målar hon upp en ganska dyster bild. Inom egenvård och medicinska behov har reformen varit en framgång. Däremot räknar hon med att reformen fortsatt blir en besvikelse vad gäller förebyggande stöd och aktiverings- och motiveringsinsatser, liksom assistans för barn.

Några domstolsbeslut under vintern 2023–2024 har dock varit positiva för enskilda som ansökt om assistans. I flera fall har assistansanvändare segrat mot Försäkringskassan och kommunerna, vilket kan vara ett trendbrott som kan stärka rätten till assistans.

Allt om reformen Stärkt rätt till personlig assistans

Har reformen lett till att fler får assistans? (2023 slutade med en nedgång)

  • Antalet assistansberättigade har minskat sedan 2015.
  • Den 1 januari 2023 ändrades lagen för att stärka rätten till personlig assistans. Sommaren 2023 skulle utvecklingen vända upp, enligt prognoserna.
  • Så har det inte blivit. Under augusti–december 2023 minskade antalet assistansberättigade med 108 personer.
  • År 2024 har utvecklingen planat ut för vuxna, medan det skett en liten uppgång för barn.

LÄS ÄVEN:
Guide: Hur får man personlig assistans?

Utvecklingen i diagram och tabeller

Utvecklingen under 2023 och 2024 beskrivs här nedan i tabeller och diagram, och står i stark kontrast till att lagändringen enligt regeringens proposition skulle öka antalet assistansberättigade med cirka 2000 personer. (Uppgifterna nedan är från Försäkringskassans statistikenhet 13 juni 2024.)

Samtliga (barn och vuxna) med assistansersättning
Vuxna med assistansersättning
Barn 0-17 år med assistansersättning
Antal barn 0–6 år med assistansersättning
Antal barn 0–6 år med assistansersättning
Antal barn 12–17 år med assistansersättning

De äldsta barnen (12-17 år) har minskat med drygt 30 sedan maj 2023, och även jämfört med januari 2023 har det skett en liten minskning, trots det nya föräldraavdraget. Intentionerna med lagändringen var att antalet barn med assistansersättning skulle öka med 400 på några års sikt.

Antal beslut och andel beviljanden (1994–2023)

Antal förstagångsbeslut om assistansersättning hos Försäkringskassan, samt andel beviljanden, från december 1994 till och med (del av) 2023.
MånadSamtliga beslutAndel beviljanden
2023 08114226%
2023 07120726%
2023 061 18726%
2023 051 16326%
2023 041 16025%
2023 031 16125%
2023 021 17124%
2023 011 14523%
2022 121 18522%
2022 111 15822%
2022 101 14521%
2022 091 12621%
2022 081 12420%
2022 071 13320%
2022 061 12620%
2022 051 13421%
2022 041 14721%
2022 031 15721%
2022 021 15122%
2022 011 18122%
2021 121 15623%
2021 111 16123%
2021 101 17323%
2021 091 19023%
2021 081 22123%
2021 071 21724%
2021 061 24323%
2021 051 24421%
2021 041 23721%
2021 031 28419%
2021 021 32518%
2021 011 34118%
2020 121 38817%
2020 111 40117%
2020 101 38117%
2020 091 37617%
2020 081 34317%
2020 071 34216%
2020 061 29616%
2020 051 29016%
2020 041 28416%
2020 031 23217%
2020 021 19618%
2020 011 17818%
2019 121 12818%
2019 111 07917%
2019 101 07317%
2019 091 09117%
2019 081 10117%
2019 071 09817%
2019 061 10718%
2019 051 11518%
2019 041 11819%
2019 031 13419%
2019 021 16119%
2019 011 19718%
2018 121 26617%
2018 111 32516%
2018 101 33816%
2018 091 33816%
2018 081 34316%
2018 071 35716%
2018 061 35116%
2018 051 36115%
2018 041 36415%
2018 031 36215%
2018 021 38615%
2018 011 37215%
2017 121 38015%
2017 111 38816%
2017 101 41717%
2017 091 43917%
2017 081 46417%
2017 071 47317%
2017 061 47717%
2017 051 53517%
2017 041 60118%
2017 031 63218%
2017 021 64019%
2017 011 66020%
2016 121 66421%
2016 111 68321%
2016 101 72421%
2016 091 76522%
2016 081 79124%
2016 071 84125%
2016 061 89526%
2016 051 92228%
2016 041 89428%
2016 031 92729%
2016 021 91930%
2016 011 91531%
2015 121 92432%
2015 111 92533%
2015 101 94635%
2015 091 93437%
2015 081 89837%
2015 071 89237%
2015 061 89038%
2015 051 82439%
2015 041 79040%
2015 031 78641%
2015 021 79342%
2015 011 79942%
2014 121 77242%
2014 111 74843%
2014 101 72742%
2014 091 74143%
2014 081 77043%
2014 071 76944%
2014 061 78543%
2014 051 78544%
2014 041 80843%
2014 031 79243%
2014 021 76843%
2014 011 75343%
2013 121 78643%
2013 111 80242%
2013 101 78942%
2013 091 76742%
2013 081 75542%
2013 071 75441%
2013 061 73141%
2013 051 75341%
2013 041 76241%
2013 031 74741%
2013 021 76941%
2013 011 80741%
2012 121 76842%
2012 111 76342%
2012 101 75842%
2012 091 78743%
2012 081 80043%
2012 071 77743%
2012 061 76243%
2012 051 73644%
2012 041 74945%
2012 031 75546%
2012 021 77746%
2012 011 74647%
2011 121 74046%
2011 111 75747%
2011 101 78646%
2011 091 75147%
2011 081 77947%
2011 071 78347%
2011 061 78746%
2011 051 85946%
2011 041 86345%
2011 031 87545%
2011 021 90245%
2011 011 95245%
2010 121 98245%
2010 112 03145%
2010 102 07346%
2010 092 16146%
2010 082 19046%
2010 072 23146%
2010 062 25147%
2010 052 27547%
2010 042 29547%
2010 032 33047%
2010 022 30948%
2010 012 31249%
2009 122 33549%
2009 112 34449%
2009 102 30849%
2009 092 30648%
2009 082 29749%
2009 072 24449%
2009 062 22349%
2009 052 14150%
2009 042 12450%
2009 032 11850%
2009 022 07451%
2009 012 04750%
2008 122 02750%
2008 112 01152%
2008 102 01554%
2008 091 93955%
2008 081 88155%
2008 071 91455%
2008 061 88557%
2008 051 90658%
2008 041 90660%
2008 031 90162%
2008 021 94863%
2008 011 96164%
2007 121 97065%
2007 111 96465%
2007 101 96866%
2007 092 00966%
2007 082 04868%
2007 072 04468%
2007 062 04368%
2007 052 04067%
2007 042 05468%
2007 032 04868%
2007 022 06067%
2007 012 04267%
2006 122 03968%
2006 112 03668%
2006 101 99968%
2006 091 97768%
2006 081 94668%
2006 071 95367%
2006 061 95567%
2006 052 01068%
2006 042 00167%
2006 031 99667%
2006 021 96967%
2006 011 94868%
2005 121 94268%
2005 111 94868%
2005 101 95767%
2005 091 95167%
2005 081 97667%
2005 071 99768%
2005 061 99467%
2005 051 98267%
2005 041 95866%
2005 031 98367%
2005 021 97868%
2005 011 98668%
2004 121 97268%
2004 111 96769%
2004 101 95970%
2004 091 95271%
2004 081 90271%
2004 071 85871%
2004 061 86371%
2004 051 82972%
2004 041 82572%
2004 031 78973%
2004 021 76273%
2004 011 74874%
2003 121 73374%
2003 111 73173%
2003 101 73774%
2003 091 76573%
2003 081 79074%
2003 071 81674%
2003 061 79474%
2003 051 79474%
2003 041 82374%
2003 031 84674%
2003 021 86874%
2003 011 89673%
2002 121 91074%
2002 111 85774%
2002 101 83374%
2002 091 78874%
2002 081 75174%
2002 071 75075%
2002 061 75575%
2002 051 74475%
2002 041 71976%
2002 031 66877%
2002 021 64277%
2002 011 61778%
2001 121 61878%
2001 111 58778%
2001 101 55378%
2001 091 50878%
2001 081 52179%
2001 071 50977%
2001 061 50078%
2001 051 49578%
2001 041 50577%
2001 031 48776%
2001 021 48576%
2001 011 47776%
2000 121 45076%
2000 111 48676%
2000 101 50176%
2000 091 52176%
2000 081 52675%
2000 071 51876%
2000 061 53376%
2000 051 52477%
2000 041 48677%
2000 031 49577%
2000 021 48977%
2000 011 46777%
1999 121 45777%
1999 111 45177%
1999 101 44478%
1999 091 43878%
1999 081 44979%
1999 071 45279%
1999 061 42379%
1999 051 40179%
1999 041 38580%
1999 031 38080%
1999 021 35079%
1999 011 33979%
1998 121 32678%
1998 111 31179%
1998 101 30878%
1998 091 31878%
1998 081 31277%
1998 071 28377%
1998 061 30478%
1998 051 34077%
1998 041 33177%
1998 031 35477%
1998 021 35678%
1998 011 38078%
1997 121 40579%
1997 111 40278%
1997 101 39276%
1997 091 38875%
1997 081 38674%
1997 071 41773%
1997 061 43073%
1997 051 43572%
1997 041 50372%
1997 031 53771%
1997 021 63070%
1997 011 67969%
1996 121 73468%
1996 111 81668%
1996 101 92169%
1996 092 05470%
1996 082 15570%
1996 072 21270%
1996 062 25070%
1996 052 43869%
1996 042 63270%
1996 032 75670%
1996 022 94770%
1996 013 12670%
1995 123 38971%
1995 113 75372%
1995 104 19272%
1995 094 55973%
1995 084 94073%
1995 075 25973%
1995 065 62174%
1995 056 11374%
1995 046 35375%
1995 036 67176%
1995 026 84577%
1995 016 72878%
1994 126 37178%

Antal assistansberättigade 1994–2023 (december respektive år)

Vad säger Försäkringskassans prognos om utvecklingen 2024–2027?

Försäkringskassan sänker 2024 års prognos för assistansersättning med 700 miljoner, eller 2,6 procent. Även för de följande tre åren sänks prognosen kraftigt.

Nybeviljad assistans ökar långsammare än väntat

Den viktigaste orsaken är att man nu räknar med att det blir en mer långsam ökning av nybeviljad personlig assistans än väntat under åren 2024–2027.

2023 års lagändring, Stärkt rätt till personlig assistans, tycks alltså inte få det genomslag som förväntades. Försäkringskassans utgiftsprognos den 6 februari 2024 bekräftar detta.

Nya utgiftsprognosen
Assistansersättning 2023-2027 enligt Försäkringskassans prognos 240206
År20232024202520262027
Anslag (tkr)24 590 52726 048 41826 710 66227 659 92828 443 590
Utfall/Prognos (tkr)24 553 65925 356 25426 259 41926 943 25327 558 196
Avvikelse (tkr)36 868692 164451 243716 675885 394

Hur mår reformen ”Stärkt rätt till personlig assistans”?

  • Reformen bedömdes öka antalet personer med assistans med cirka 2000. När 2023 summerades såg vi istället en fortsatt minskning. I december var antalet assistansberättigade 97 personer lägre än i januari.
  • Antalet timmar per assistansberättigad skulle också öka, men statistiken visar att detta har legat nästan stilla under 2023. I januari 2023 var det genomsnittliga antalet assistanstimmar per vecka 132,6. I januari 2024 landade det på 134,2 timmar.
  • Barn utlovades kraftigt stärkt rätt till assistans genom lagändringen, men i verkligheten har det bara skett en mindre ökning. Läs även: Är föräldraavdraget ett fiasko?
  • För vuxna har antalet assistansberättigade fortsatt att minska under 2023–2024. I april 2024 var det 132 färre som hade assistans än i januari 2023.
  • Fredrik Malmberg, som ledde utredningen om stärkt rätt till assistans, säger i en intervju med Assistanskoll.se att han oroas över utvecklingen: ”Stämmer kritiken så tillämpas inte reformen på det sätt som utredningen föreslog.”

Försäkringskassan har avvisat all kritik

Kritiken mot Försäkringskassans tillämpning av föräldraavdrag och andra delar av reformen avvisades redan i maj 2023 av Försäkringskassans generaldirektör Nils Öberg, vid i ett möte med riksdagens socialutskott.

Ulrika Westerlund (MP) var en av de politiker i socialutskottet som hade lyft frågan:

– Jag har hört beskrivningar från bland annat föreningen JAG [om att det har blivit svårare för barn att få assistans] men Försäkringskassans GD gör en helt annat tolkning. Det är väldigt olika beskrivningar. Generaldirektören verkade inte tycka att det är något konstigt med Försäkringskassans tolkning av de nya reglerna, och tyckte inte att man behövde särskilt titta på detta. Försäkringskassan tycker att man gör rätt.

Mötet hade initierats av Christoffer Bergenblock (C) med anledning av oron över att Försäkringskassans återkrav är rättsosäkra för både assistansanvändare och assistansanordnare.

– Även när det gäller Försäkringskassans återkrav finns det helt olika beskrivningar. Dubbelheten är svår att få ihop, säger Ulrika Westerlund.

Hon menar att det är främst de funktionshinderpolitiska talespersonerna som är insatta i frågan, och lyfter problemen. Många av de andra ledamöterna i socialutskottet, liksom socialtjänstministern på detta möte, ser risken för välfärdskriminalitet som ett större problem, och tonar ned oron för rättsosäkra återkrav.

Vad anser ISF om reformen Stärkt rätt?

Den 23 januari 2024 blev ISF, Inspektionen för socialförsäkringen, klar med en delrapport i granskningen av lagändringarna inom personlig assistans.

ISF kritiserar utfallet av reformen. Kraven för att beviljas assistans är höga i förhållande till att reformen skulle innebära utökad personlig assistans. ISF anser att det kan leda till att färre beviljas assistans än vad som var tänkt med de nya reglerna. Även reglerna för föräldraavdraget kritiseras. De behöver förtydligas av regeringen, anser ISF.

Läs mer: Färre kan få assistans än vad som var tänkt med lagändringen

ISF:s granskning ska slutredovisas senast den 21 januari 2025.

Vad anser ISF om Försäkringskassans återkrav?

ISF har även granskat Försäkringskassans återbetalningsverksamhet. Utgångspunkten för granskningen är lagändringen 1 september 2022, då det blev enklare för myndigheter att kräva tillbaka pengar vid felaktiga utbetalningar

Myndighetsbeslut kan nu användas som underlag för att driva in pengar på samma sätt som exempelvis en dom eller ett beslut från en domstol. Försäkringskassan behöver inte längre ansöka om betalningsföreläggande eller föra talan vid allmän domstol utan kan lämna skulden direkt till Kronofogden för indrivning. Lagändringen gör också att återkraven generellt kan drivas in fortare jämfört med tidigare, vilket kan leda till både positiva och negativa konsekvenser för den enskilde.

Granskning presenterades i slutet av mars 2024. Läs mer i vår artikel Försäkringskassans återkrav måste nu betalas snabbare.

Ska behovsbedömningarna göras om?

En omstridd och avgörande fråga för personer som är i behov av personlig assistans är behovsbedömningen.

Försäkringskassans principer för behovsbedömning går ofta på tvärs med vad användarna och deras intresseorganisationer ser som rimligt och rättvist. Politiker uttalar oftast stöd för användarnas synpunkter, men har svårt att komma till skott med de ändringar som behöver göras.

Ett viktigt önskemål från personer i behov av assistans är att behovsbedömningen hos Försäkringskassan och kommunerna inte delas upp i små delar, utan ses som en helhet. Den minuträkning som idag tillämpas får ofta orimliga konsekvenser.

Ett annat krav är att det nya schabloniserade föräldraavdraget ändras så att avdragen minskas, eller helt försvinner. Detta är en ändring som regeringen kan göra på egen hand (utan lagstiftning) genom att ändra i en förordning.

Assistansanvändarnas representanter framhåller också att det nya grundläggande behovet ”förebyggande stöd” behöver vidgas. Sedan det infördes i januari 2023 har det enligt IfA, Intressegruppen för assistansberättigade, tillämpats alltför snävt.

Även det nya ”löpande stöd vid medicinskt tillstånd” tillämpas alltför snävt.

”Långsiktigt behöver ’grundläggande behov’ som begrepp tas bort. Behovsbedömningen ska istället fokusera på en helhetsbedömning av kvalitativa och kvantitativa aspekter i en persons liv”, säger Sophie Karlsson, ordförande för IfA.

I intervjuer med HejaOlika i slutet av 2023 säger både Malin Danielsson (L) och Christofer Bergenblock (C) att behovsbedömningarna måste göras om, för att få en helhetssyn på behoven utan minuträkning.

Assistansersättningens timbelopp

Under flera års tid har regeringens budget urholkat assistansersättningens timbelopp, genom att höjas i betydligt lägre takt än kostnaderna. Branschorganisationer bedömer att ersättningen har halkat efter med cirka 10 procent.

År 2024 höjs assistansersättningen med 2,5 procent, samtidigt som löneökningarna väntas uppgå till 3–4 procent.

Sommaren 2024 pågår en intensiv kamp för att assistansersättningen ska indexeras för att följa med i kostnadsutvecklingen. Läs mer: Liberalerna avgör åter om personlig assistans ska räddas

När blir det ett samlat statlig huvudmannaskap för all assistans?

En statlig utredning har föreslagit att all personlig assistans samlas hos staten (Försäkringskassan) från och med 2026. Remissinstanserna har varit positiva, men i juni 2024 hade regeringen ännu inte presenterat någon proposition om förstatligande. Eftersom det dragit ut på tiden befarar många nu att ett förstatligande inte kan ske förrän tidigast 2027 eller 2028.

Funktionsrättsrörelsen kräver dessutom att behovsbedömningen ses över före ett förstatligande, vilket kan innebära ytterligare tidsåtgång.

Kopplat till ett förstatligande finns också andra olösta frågor; ska omprövningar återinföras och i så fall hur?

Malin Danielsson, funktionsrättspolitisk talesperson för Liberalerna, säger i en intervju med Heja Olika i december 2023 att behovsbedömningarna kan ses över parallellt med att staten tar över som huvudman. När den tänkta propositionen kommer till samordningskansliet för regeringspartierna och Sverigedemokraterna kommer Malin Danielsson att vara Liberalernas röst, och lovar att kämpa för en helhetssyn på behoven, och stopp för minuträkning. Läs intervjun med Malin Danielsson.

LÄS MER: Förstaligandet av assistans försenas: Mer komplicerat än väntat

Webbinarium om stärkt rätt till personlig assistans (från september 2023)

Anna Barsk Holmbom sammanfattar nyheter i reformen Stärkt rätt till personlig assistans. Från webbinarium 11 september 2023.

Om förebyggande stöd – Cecilia Blanck, Riksföreningen JAG, på webbinarium 11 september 2023.

Om föräldraavdraget – Cecilia Blanck, Riksföreningen JAG, på webbinarium 11 september 2023.

Kvalificerade aktiverings- och motiveringsinsatser.

Cecilia Blanck, Riksföreningen JAG, på webbinarium 11 september 2023.

Jessica Gustavsson, advokat, om erfarenheterna av ”Stärkt rätt till personlig assistans” 2023. Från webbinarium 11 september 2023.

Vad säger Försäkringskassan om Stärkt rätt till personlig assistans?

  • Försäkringskassan tillbakavisar att lagändringen om stärkt rätt till assistans blivit ett misslyckande.
  • Andelen bifall 2023 är den högsta sedan 2015, enligt uppföljningsrapporten till regeringen i oktober 2023.
  • Men Försäkringskassan får kritik för att redovisningen inte ger en helhetsbild.

I rapporten påtalar Försäkringskassan att det felaktigt påstås att ”inte ens tio barn fått assistansersättning”.

– Vår analys visar att det inte alls stämmer. 2022 beviljades 135 barn assistansersättning under denna period, i år var det 210 barn. Även antal beviljade timmar har ökat. Störst är det för åldern 1–6 år, där är ökningen nästan 11 timmar i veckan, säger Ingeborg Watz Forslund, verksamhetsområdeschef med ansvar för assistansersättning.

Vilka är de viktigaste slutsatserna?

Nedanstående slutsatser är klippta ur den uppföljningsrapport som regeringen beställt av Försäkringskassans rapport och som släpptes 30 oktober 2023.

  1. 434 personer har beviljats assistansersättning under perioden januari–juli 2023. Det är en ökning med 165 personer jämfört med hur många som beviljades ersättning under motsvarande period 2022.
  2. Av de som har beviljats assistansersättning har 83 personer beviljats tid för det grundläggande behovet förebygga skada vid en psykisk funktionsnedsättning och 92 personer för löpande stöd vid ett medicinskt tillstånd. Ungefär fyra av tio som har beviljats assistansersättning har beviljats tid för de nya grundläggande behoven.
  3. Det genomsnittliga antalet beviljade timmar per vecka för dessa nya grundläggande behov är så högt att enbart tiden för respektive behov skulle räcka för att kvalificera sig för rätt till assistansersättning.
  4. Förebygga skada vid en psykisk funktionsnedsättning ersätter det stöd som kallades för aktiv tillsyn av övervakande karaktär och kunde beviljas inom det nu upphörda grundläggande behovet annan hjälp som förutsätter ingående kunskaper om den funktionshindrade. Skillnaden är att det nya grundläggande behovet inte förutsätter ingående kunskaper.
  5. Betydligt fler personer har beviljats tid för behovet förebygga skada vid en psykisk funktionsnedsättning än personer som beviljades tid för annan hjälp som förutsätter ingående kunskaper om den funktionshindrade under 2022. Detta kan vara en följd av borttagandet av kravet på ingående kunskaper.
  6. Under januari–juli 2023 är andelen bifall 29 procent. Senast andelen bifall var högre var helåret 2015, då Försäkringskassan biföll 33 procent. Införandet av nya grundläggande behov kan ha bidragit till den ökade andelen bifall.
  7. Inflödet av nya ansökningar har ökat med nästan 60 procent jämfört med motsvarande period 2022. Ökningen är störst under årets tre första månader.
  8. Vid jämförelse med motsvarande period 2022 har fler barn beviljats assistansersättning under den granskade perioden. Barn som inte har assistansersättning sedan tidigare, och barn som har ansökt om fler timmar, har också beviljats fler timmar.
”Vi följer lagtexten om föräldraavdraget”

Försäkringskassan tillbakavisar kritiken om att myndigheten, genom att feltolka det nya föräldraavdraget, gör för stora avdrag på barns behov av assistans:

”Det finns aktörer som signalerar att förändringen i hur Försäkringskassan ska bedöma föräldraansvaret inte fått de effekter som förväntats. Synpunkterna har bland annat handlat om från vilka behov Försäkringskassan gör de schabloniserade avdragen. Av lagtexten framgår tydligt att avdragen ska göras utifrån hjälpbehov som beror på barnets funktionsnedsättning. Om lagstiftarens intention var något annat än detta torde det därmed krävas ytterligare lagändringar”, heter det i rapporten.

Kritiker: ”Obegripligt” att Försäkringskassan inte ger hela bilden

Försäkringskassan får kritik för att uppföljningsrapporten inte ger en mer fullständig bild av utvecklingen: ”För att se hela bilden behöver man sätta ihop all statistik. Det har kassan tyvärr inte gjort i den rapport de nu tagit fram. En klar, och fullkomligt obegriplig brist”, skriver Anna Barsk Holmbom i en analys på Facebook.

”Man får inte missa att det är två olika frågor: hur många som beviljas, och hur många som är beviljade assistans. Om fler beviljas, och det samtidigt är färre som är beviljade, innebär det att fler än vanligt har förlorat rätten till assistans. Det kan bero på en rad olika saker. Människor kan ha avlidit eller flyttat till någon typ av institution. Men det kan också bero på att de har haft en omprövning och förlorat rätten till assistans.”

Riksföreningen JAG: Lite bättre än befarat

Cecilia Blanck, Riksföreningen JAG, menar att den ökning som Försäkringskassan redovisar i uppföljningsrapporten är väldigt blygsam – om än något större än befarat:

– Försäkringskassans redovisade ökning av antalet bifall beror till stor del på att det var många fler som sökte personlig assistans månaderna efter lagändringen. Själva andelen bifall har ökat med sex procentenheter, från 23 till 29 procent. Skillnaden motsvarar egentligen bara knappt 100 personer, att jämföra med de 2000 personer som propositionen räknade med.

– På samma sätt kan man läsa ut att bara 28 av barnen upp till 11 år har fått positiva beslut på grund av lagändringen. Det är långt kvar till de 400 som förutsågs. Det är ändå fler små barn som beviljats assistans än vad vi befarade, med tanke på hur många vi sett som fallit på det dubbla föräldraavdraget. Kanske kan ändringarna i det förebyggande stödet och motiverande insatser ha vägt upp försämringen när det gäller föräldraavdraget, säger Cecilia Blanck.

LÄS ÄVEN: Assistans för barn 2024

Hur utvecklas antalet ansökningar?

Lagändringarna 1 januari 2023, om stärkt rätt till personlig assistans, har satt stort avtryck i antalet ansökningar. Under det första kvartalet 2023 var antalet assistansansökningar ungefär dubbelt så många som samma period förra året. Under det andra kvartalet 2023 minskade antalet och var ungefär 30 procent fler än motsvarande period förra året.

Utvecklingen i antal ansökningar har varit likartad för alla olika åldersgrupper, enligt Försäkringskassans utgiftsprognos den 28 juli 2023. Det finns vissa skillnader i hur stor ökningen är om man bara ser till enskilda månader, men sammantaget är det ingen grupp som avviker.

Drygt hälften av de nya ärendena i maj var personer som hade skickat in sin ansökan efter 1 januari 2023.

Andelen personer som fått timmar för de nya grundläggande behoven har ökat och utgjorde under perioden mars till maj omkring 40 procent av det totala inflödet.

Varnar för växande köer och sena utbetalningar

Försäkringskassan har varnat för växande problem med handläggningen och ökande köer. ”Kapaciteten i handläggning motsvarar inte behovet och det finns risk för långa handläggningstider, långa ärendeköer och sena utbetalningar”, heter det i utgiftsprognosen.

Ansökningar om assistans har ungefär fördubblats sedan 1 januari 2023 (ur Försäkringskassans utgiftsprognos 25 april 2023)
Ansökningar om assistans har ungefär fördubblats sedan 1 januari 2023 (ur Försäkringskassans utgiftsprognos 25 april 2023).
Antalet assistansmottagare (ur Försäkringskassans utgiftsprognos 25 april 2023)
Utvecklingen för antalet assistansmottagare och antal assistanstimmar (ur Försäkringskassans utgiftsprognos 25 april 2023).

Varför är det så många oväntade problem med Stärkt rätt?

En vanlig förklaring är att lagändringen om stärkt rätt till personlig assistans 1 januari 2023 inte är tillräckligt tydlig.

”Detta är ett problem som jag tror hänger ihop med att våra politiker inte förstår hur assistansen fungerar i praktiken, vilket gör att det blir oerhört svårt att lagstifta på området”, säger advokaten Emilia Liedbeck.

”Min uppfattning är att handläggarna inte fått en tillräcklig utbildning eller underlag för att kunna handlägga ärendena utifrån lagändringarna. Det hänger säkert ihop med att det är den största lagändring som gjorts sedan LSS infördes, och att politikerna beslutade att lagändringen skulle träda i kraft snabbare än vad Försäkringskassan önskade.

Det måste vara oerhört svårt att som handläggare och beslutsfattare bedöma ärenden utan att egentligen ha någon vägledning. Min uppfattning är att många av handläggarna hos Försäkringskassan vill göra ett bra jobb, och använda reglerna på rätt sätt. Många handläggare uttrycker stor frustration kring sjukvården och problemen med egenvårdsbedömningar.”

Emilia Liedbecks bedömning är att samma mönster går igen över hela landet.

”Det är en väldigt stor lagändring som påverkar hur Försäkringskassan och kommunerna ska bedöma ärenden om assistans. Det är självklart att systemet blir hackigt innan det är inkört.

Reglerna måste tydliggöras och det kommer ta ett tag innan vi har avgöranden från domstolarna på den nya lagändringen, och än längre tid innan vi har avgöranden som får vägledande betydelse från Högsta förvaltningsdomstolen eller kammarrätterna. När reglerna har prövats av högre instanser kommer det förhoppningsvis bli tydligare. Detta är dock flera år framåt i tiden.”

Vissa regioner har nu tagit fram mallar för egenvårdsbedömningar, men många regioner är helt frågande till just egenvårdsbedömningar, vilket är tråkigt eftersom många ärenden är så beroende av egenvårdsbedömningar.

Hur fungerar de nya reglerna i kommunerna?

Det finns ”skräckexempel” på kommuner som avslår, men där Försäkringskassan istället beviljar assistans, säger Emilia Liedbeck.

”Min uppfattning är att kommunerna, likt Försäkringskassan, är osäkra på hur reglerna ska tillämpas. Många kommuner vill så klart att barn som tidigare haft assistans även ska få det framöver.

Jag har haft vissa ärenden där det är en ny ansökan på grund av att tidigare beslut varit tidsbegränsat, där avdrag nu ska göras för föräldraavdrag för övriga behov, som handläggaren i princip uppmanat att ansöka om ytterligare tid istället för att bara ansöka om samma timmar som tidigare för att undvika att få färre timmar.”

Vad ville  utredaren Fredrik Malmberg med förslagen i Stärkt rätt till personlig assistans? (2021)

Så här beskrev vi utredaren Fredrik Malmbergs förslag när han 2021 presenterade förslagen om stärkt rätt till personlig assistans:

  • Det handlar om att återställa och utöka assistansen för personer som har behov av ”tillsyn”. En person kan till exempel behöva hjälp med motivering och vägledning för att kunna göra vissa saker. Tillsyn kan också behövas för att förebygga riskfyllt beteende. Medicinska problem kan också kräva hjälp.
  • Det har blivit allt svårare att få personlig assistans för sådan tillsyn eller (som det formellt heter) ”annan hjälp som förutsätter ingående kunskaper om den funktionshindrade”. Detta har kallats ”det femte behovet”. Allt fler har fått avslag. Tuffare reglerna har motiverats med ”ny rättspraxis”.
  • Konsekvenserna har varit mycket allvarliga. Personer som behöver stöd nästan all vaken tid har kastats ut ur assistansen, trots stora skaderisker på grund av riskfyllt beteende eller medicinska problem. Även de som inte klarar grundläggande personlig hygien har förlorat sin assistans.
  • Utredaren kom fram till att det är nödvändigt att återställa och utöka rätten till assistans vid behov av tillsyn. Behov av ”kvalificerat motiverande eller vägledande stöd” ska inte bedömas separat som ett eget behov som tidigare, utan räknas med i de behov som stödet i praktiken gäller, till exempel personlig hygien eller måltider.

Se videon om utredningen Stärkt rätt till personlig assistans (från presskonferensen 26 maj 2021) som låg till grund för propositionerna:

De viktigaste förändringarna 1 januari 2023

Riksdagen antog i juni 2022 de två propositionerna om stärkt rätt till personlig assistans.

  • Dels propositionen Stärkt rätt till personlig assistans – grundläggande behov för personer som har en psykisk funktionsnedsättning och ökad rättssäkerhet för barn (2021/22:214).
  • Dels Stärkt rätt till personlig assistans vid behov av egenvård (2021/22:244).

Den förstnämnda propositionen debatterades i riksdagen den 16 juni 2022, och den andra propositionen debatterades 20 juni 2022.

De viktigaste förändringarna i propositionen Stärkt rätt till personlig assistans är:

  • Ett nytt schablonavdrag för föräldraansvar.
  • Nytt grundläggande behov: Förebyggande stöd som en person på grund av en psykisk funktionsnedsättning behöver för att förebygga att hen fysiskt skadar sig själv, någon annan eller egendom.
  • Kvalificerade aktiverings- och motiveringsinsatser som en person på grund av en psykisk funktionsnedsättning behöver ska också räknas in i de grundläggande behoven.

Vem vinner på lagändringen 2023?

Många bedömdes få ett bättre liv med de nya regler för personlig assistans som började gälla 1 januari 2023.

Många har trots omfattande hjälpbehov hamnat utanför assistansen på grund av att det grundläggande behovet ”annan hjälp som förutsätter ingående kunskaper” har tolkats så snävt. För personer med psykiska funktionsnedsättningar, som har stora behov av stöd och hjälp i sin vardag, blir det en stor skillnad när kravet på ingående kunskaper tas bort.

Många barn kan få glädje av de nya reglerna eftersom föräldraavdraget gör det möjligt för fler barn att beviljas assistans för första gången, och att få utökad assistans om man redan har assistans. Det här påverkar hela familjer; både syskon och föräldrar till barn med omfattande hjälpbehov kommer att gynnas av att föräldrarna kan få mer avlastning och stöd.

Många personer som tillhör LSS personkrets, och har svåra medicinska tillstånd med omfattande hjälpbehov, har hamnat utanför assistansen genom utvecklingen i rättspraxis, men med de nya reglerna kan de åter få rätt till assistans.

En grupp som kanske kommer att få tillbaka rätten till personlig assistans är personer som behöver tillsyn på grund av allvarlig epilepsi, eftersom reglerna inte längre ställer krav på en psykisk funktionsnedsättning. Även personer som har behov av aktiv tillsyn kan få ökade möjligheter till personlig assistans när man tar bort kravet på ingående kunskaper.

Barn under 6 år har haft mycket svårt att beviljas assistans, eftersom föräldraansvaret räknats som mycket stort. Med det nya föräldraavdraget ser tröskeln ut att sjunka ordentligt.

Även personer som kanske klarar rent fysiskt att äta eller klä på sig, men bara om det finns en assistent bredvid som vägleder och motiverar, har haft svårt att få assistans beviljad. Den nya regeln om att sådana behov ska räknas som en del av de grundläggande behoven ser hoppingivande ut.

Behov av kontinuerligt stöd på grund av medicinska tillstånd, som epilepsi och shunt, ska ge rätt till assistans igen. Det bör rätta till konsekvenserna av domen från 2015.

(Högsta förvaltningsdomstolens dom 2015, HFD 2015 ref. 46, innebar att det grundläggande behovet ”annan hjälp som förutsätter ingående kunskaper” endast gäller personer med psykisk funktionsnedsättning. Försäkringskassan ”förtydligade” därefter att hjälpbehovet dels ska vara en följd av den psykiska funktionsnedsättningen, dels kopplat till något av de övriga grundläggande behoven för att kunna godtas. Se även: 15 år av åtstramningar inom personlig assistans.)

Vem förlorar på lagändringen 2023?

Syftet med lagändringarna var att stärka rätten till assistans, och de nya reglerna väntades innebära en utvidgning jämfört med tidigare regler. Regeringen lovade att ingen skulle förlora på de nya reglerna. Trots detta finns risker.

Vissa barn kan få sämre föräldraavdrag

Barn som har haft ett beslut där avdraget för föräldraansvar är mindre än det schabloniserade avdraget kan påverkas negativt vid en ansökan om fler timmar.

Inte lika generöst som utredningen föreslog

Den nya lagen är mer begränsad än det förslag som utredningen lade fram. Lagändringen stärker inte rätten till personlig assistans i den omfattning som utredaren ville.

”Nödingången” för barn skulle behövas

Det finns en risk att kommunernas minuträknande innebär att det nya föräldraavdraget blir större än tänkt. Vissa barn riskerar att förlora sin assistans, om de grundläggande behoven inte anses tillräckligt omfattande efter föräldraavdrag.

För att undanröja denna risk föreslog utredaren en ”nödingång” eller ”ventil”, så att barnets bästa ska kunna ge rätt till assistans. Förslaget om ”nödingång” fanns i kapitel 11:6 i Stärkt rätt till personlig assistans, SOU 2021:37. Utredaren Fredrik Malmberg skrev att ”kommunen ska ta hänsyn till vad som bedöms vara barnets bästa vid bedömningen av om behovet av hjälp med grundläggande behov är tillräckligt för att ge rätt till personlig assistans”.

Sommaren 2022 röstade en majoritet i riksdagen för en sådan nödingång, men regeringen lade aldrig fram något sådant förslag, och riksdagens åsikt blev därför betydelselös. Läs mer om riksdagens beslut om en ventil i föräldraavdraget: Kraftig ökning av personlig assistans för barn 2023.

Sämre för äldre barn som tidigare inte haft avdrag för föräldraansvar

Barn över 14 år med tidsbegränsade kommunbeslut riskerar att få ett större avdrag för föräldraansvar (föräldraavdrag) vid en nyansökan. Tidigare har det sällan gjorts föräldraansvar efter 13–14 års ålder. De nya reglerna innebär att det alltid ska göras ett föräldraavdrag på sju timmar per vecka för barn i ålderna 12–17 år.

(Tabellen nedan visar avdragen vid olika åldrar i det nya schabloniserade föräldraavdraget.)

(Tabellen nedan sammanfattar de grundläggande behoven.)

Ingen förändring för de som har enbart fysisk funktionsnedsättning

De som inte berörs [av lagstiftningen för stärkt assistans] är de med enbart fysisk funktionsnedsättning.

”Det är lite paradoxalt, om man blickar bakåt på den personliga assistansens historia. Att vi överhuvudtaget har en assistanslagstiftning är något som vi kan tacka independent living-rörelsen för. Samtidigt har personer med fysisk funktionsnedsättning drabbats hårt av de senaste årens allt snävare bedömningar av vad som är personlig assistans, och hur den beviljade tiden ska beräknas. Den nya lagstiftningen rättar inte till något av detta”, säger juristen Josefin Mikaelsson.

”Det är förstås bra att lagstiftaren har vidtagit åtgärder för att små barn och personer med psykisk funktionsnedsättning ska få ökade möjligheter till personlig assistans. Samtidigt är det som om lagstiftaren har glömt bort att personlig assistans faktiskt handlar om att kunna leva som andra. Det behövs ett omtag så att även personer med fysisk funktionsnedsättning får tillbaka rätten till personlig assistans. Lagändringarna som nu träder ikraft innebär att den personliga assistansen blir mer en fråga om vård och omsorg, och mindre en insats för stöd och service”, säger Josefin Mikaelsson.

Hur påverkas personer som har assistans genom kommunen?

Kommunernas omprövningar är en viktig skillnad

De nya reglerna om stärkt rätt till assistans gäller även för kommunal assistans. Ett problem med kommunala beslut är att tolkningen och tillämpningen kan skilja sig avsevärt beroende på vilken kommun man bor i. Kommunala beslut är dessutom ofta tidsbegränsade och kan ha årliga omprövningar.

Nya reglerna kan ge rätt till statlig assistans istället för kommunal

Det är viktigt att lagändringarna ska innebära en stärkt rätt till assistans. Fler ska få ett bättre beslut, även inom kommunerna. Vissa personer som idag har ett kommunbeslut kan, med de nya reglerna, komma över 20-timmarsgränsen för grundläggande behov och därmed få rätt till ett assistansbeslut från Försäkringskassan.

Hoppas att kommunerna hjälper barn att få statlig assistans

Många barn får assistansbeslut i kommunerna först, innan de “kvalar” in till den statliga assistansersättningen via Försäkringskassan. Kanske kommer kommunerna börja med barn och unga, för att bereda väg till den statliga assistansersättningen för denna grupp som ofta fått stå utanför.

Vad tyckte funktionsrättsförbunden inför reformen om Stärkt rätt?

Förändringarna har lovordats av många inom funktionsrättsrörelsen – men regeringen får samtidigt hård kritik för att man låter Försäkringskassan stycka sönder behovsbedömningarna med minuträknande.

Funktionsrätt Sverige: Hoppas att det blir som utlovat. Funktionsrätt Sverige framhåller föräldraavdraget som en viktig förbättring, eftersom det syftar till att funkisföräldrars ansvar ska bli mindre än idag genom utökad assistans.
”Vi hoppas att det blir som utlovat och leder till att fler barn får personlig assistans och att barn som redan idag har personlig assistans kommer att beviljas fler timmar. Förhoppningsvis minskar den oro som många familjer idag upplever inför risken att få assistansen minskad eller helt indragen,” säger Elisabeth Wallenius, ordförande för Funktionsrätt Sverige.

IfA: Rättar till en del av den skeva tillämpningen. IfA, Intressegruppen för assistansberättigade, ser fram emot lagändringen: ”Det kommer att rätta till en del av den skeva tillämpning de senaste åren, som lett till att personer förlorat rätten till assistansersättning. IfA har funnits med i expertgruppen till den utredning som lett till de förslag som regeringen nu lagt och det är glädjande att det ska bli möjligt för fler personer att beviljas assistansersättning igen.”

RBU: Nästan 4 av 10 barn har förlorat sin assistans. Johan Klinthammar, ordförande för RBU Rörelsehindrade Barn & Ungdomar, menar att regeringens förslag är ”ett första steg i rätt riktning”.
– Men assistansen för barn och unga är inte på något vis räddad. Kanske till en viss del, men mycket återstår. Försäkringskassan måste framför allt ändra attityd och gå från att vara en misstänkliggörande myndighet till att bli en hjälpande myndighet, säger Johan Klinthammar.
Han uppger att statlig personlig assistans för barn 0–14 år har minskat med 37,5 procent från hösten 2015 till december 2021. RBU anser att minskningen beror på S-regeringens regleringsbrev till Försäkringskassan för år 2016, då myndigheten fick i uppdrag att ”bidra till att bryta utvecklingen” inom assistansersättningen.
– En helt förfärlig utveckling, säger Johan Klinthammar.

DHR: Absurt räknande av minuter. DHR, Delaktighet Handlingskraft Rörelsefrihet, tycker också att regeringens förslag är bra, men kritiserar skarpt att behoven även i fortsättningen styckas upp i ett ”absurt räknande av minuter”.
”Dagens uppdelning i ’grundläggande behov’ och ’andra personliga behov’ är en oacceptabel indelning av människors liv. Behoven skiljer sig naturligtvis åt från person till person och även från dag till dag. Precis som för personer utan funktionsnedsättning. Ett särskiljande mellan begreppen innebär en avhumanisering av oss. Behov är inte enskilda, uppsplittrade och förutsägbara, utan skapar tillsammans en helhet som inte går att räkna ut i timmar och minuter”, säger Åsa Strahlemo.
DHR kritiserar också att åtstramningen av assistans har fått fortsätta även de senaste åren, bland annat genom en dom 2019 i Högsta förvaltningsdomstolen som slog fast att sminkning inte ska räknas som personlig hygien.
”Det dras in på saker som är självklara för alla andra. De som har nedsatt rörelseförmåga ska inte få sminka sig, men alla andra kan ju sminka sig. Smink måste väl ända ses som inom ramen för vad folk gör? I duschen har du rätt till schamponering men inte hårbalsam – och absolut inte hårstyling. Som grundläggande behov räknas bara underkläder, inte andra kläder,” säger Karolina Celinska, DHR.

Och vad sa Försäkringskassan i sitt remissvar?

Försäkringskassan tillstyrkte utredningens förslag om stärkt rätt till personlig assistans. Och påpekade samtidigt att de tilltänkta nya reglerna kommer att ge assistans till fler än vad utredaren har förutspått.

Försäkringskassan. Collage: Linnea Bengtsson
Nils Öberg, generaldirekt för Försäkringskassan. Foton: Linnea Bengtsson.

Samtidigt utfärdas varningar om att det tar tid att genomföra förbättringarna (vilket kan äventyra regeringens plan att införa reformen redan 2023), och att kostnaderna blir högre än utredaren räknat med.

Förslagen från utredningen Stärkt rätt till personlig assistans handlar främst om nya grundläggande behov, minskat föräldraansvar genom ett schablonavdrag och förstärkt stöd vid sjukvårdande insatser.

Dessa delar tillstyrks alltså i remissyttrandet från Försäkringskassan, som dock pekar på en rad oklarheter som man anser behöver förtydligas.

Vad gäller tiden för införandet skriver Försäkringskassan att man behöver ett år av förberedelser från beslut i riksdagen innan reformerna kan träda i kraft, annars kommer enskilda att drabbas av förseningar i handläggningen.

Försäkringskassan varnar också för att införandet av ett nytt föräldraavdrag kan kräva ”mycket ingående och omfattande utredningar, eftersom varje minut av barnets liv skulle kunna behöva utredas”.

Myndigheten menar också att det skulle behöva lämnas privata och integritetskänsliga uppgifter även om sådant som inte handlar om funktionsnedsättningen eller om assistansbehovet.

Försäkringskassan tror vidare att fler kommer att beviljas assistans än de cirka 2000 personer som utredaren anser vara den utökning som blir resultatet av utredningsförslagen.

Förslagen om stärkt rätt till assistans är ”inte enbart en återställning till innan 2015 års praxisändring utan en utvidgning”, skriver Försäkringskassans generaldirektör Nils Öberg i remissyttrandet.

Försäkringskassan tror dessutom att ökningen kommer att gå fortare än vad utredaren har bedömt.

Remissvaren på utredningen om stärkt rätt till assistans finns på regeringens webbplats.

”Försäkringskassan smular sönder reformen”

3 JULI 2023. Cecilia Blanck och Riksföreningen JAG anklagar Försäkringskassan för att smula sönder reformen Stärkt rätt till personlig assistans. I en debattartikel i Aftonbladet 3 juli 2023 skriver hon att ”Försäkringskassan tycks plötsligt göra en helt oväntad tolkning av lagändringarna. De pulvriserar nu de tre största löftena i reformen, på ett utstuderat och fullständigt tondövt sätt.”

Cecilia Blanck. Foto: Linnea Bengtsson.
Cecilia Blanck. Foto: Linnea Bengtsson.

Om föräldraavdraget skriver Cecilia Blanck att ”det skulle ersätta den godtyckliga bedömningen av normalt föräldraansvar, som dragits bort från beslutet om assistanstimmar. Det skulle bli ett närmast symboliskt avdrag, och öppna för alla barn med stora behov att få personlig assistans.”

Hon fortsätter med att konstatera att Försäkringskassan anser att föräldraavdraget ska göras efter att normalt föräldraansvar redan dragits bort. ”Alltså ett dubbelt avdrag. Konsekvensen blir förstås att det nu är ännu svårare för barn att få personlig assistans.”

”Försäkringskassan hävdar i intervjuer att det är för tidigt att se konsekvenserna. Men i flera beslut har de delat upp beslutet i två delar, ett högre timantal före årsskiftet och ett annat, lägre, efter. Samma barn, samma ansökan, samma behov. Med två olika regelverk. Beviset kan inte bli tydligare – i Försäkringskassans värld är reformen en försämring.”

Även det nya ”förebyggande stödet” har blivit en besvikelse. Målet med förbyggande stöd är att assistansen inte ska dras in när assistans fungerar så bra att de utmanande situationerna minskade.

”Men det blev i stället ännu värre. Nu kräver Försäkringskassan att beteendet måste ’orsaka allvarliga skador som kräver att en person är i din omedelbara närhet och ingriper frekvent’. Hur kan ett sådant stöd kallas för förebyggande? Så kan ingen leva i längden, det är för att det inte ska bli så som assistansen behövs”, skriver Cecilia Blanck.

Sprickorna som hotar den personliga assistansen

De nya reglerna från januari 2023 räcker inte för att skapa en hållbar och trygg personlig assistans. Både gamla och nya hot gör livet tufft för de som behöver personlig assistans.

– Som assistansanvändare vrider man ut och in på sig för att göra rätt, men riskerar ändå att det blir fel. Egentligen vill folk bara kunna leva som vem som helst, säger Sophie Karlsson, ordförande för IfA, Intressegruppen för assistansberättigade.

Trots löftet om stärkt assistans 2023 hotas många enskilda av nya försämringar. Enskilda personers behov kommer i andra hand när nya kontroller och begränsningar införs. Illustration: Bengt Elmén.

1. Omprövningar: Väldigt många kan förlora sin assistans

Hösten 2017 tog regeringen initiativ till att stoppa tvåårsomprövningarna från och med 1 april 2018, eftersom förändrad rättspraxis hotade assistansen. Med hänvisning till olika domar hade Försäkringskassan kraftigt skärpt kraven för att få assistans.

Trots nödstoppet har antalet assistansberättigade fortsatt att minska. Försäkringskassan kan fortfarande ändra assistansbeslut vid ”väsentligt ändrade förhållanden”. IfA anser att Försäkringskassan tänjer allt mer på vad som är ett väsentligt ändrat förhållande.

Problemen som utlöste nödstoppet är fortfarande inte helt lösta. Om omprövningarna skulle återstartas idag skulle många riskera att förlora sin assistans. Den praxis som gäller idag för rätten till assistans är mycket hårdare än tidigare. Dessutom har bedömningen om vad som ingår i personlig hygien blivit mycket mer restriktiv sedan tvåårsomprövningarna stoppades.

LÄS ÄVEN: 15 år av åtstramningar inom personlig assistans

För kommunala beslut finns inget omprövningsstopp. Kommunernas beslut är dessutom ofta tidsbegränsade, trots att assistansbeslut ska vara varaktiga. Läs även: Kräver nödstopp for kommunala omprövningar.

IfA menar att både Försäkringskassans och kommunernas tillvägagångssätt skapar stor oro för assistansberättigade, personliga assistenter och anordnare. IfA vill att alla ska kunna vara trygga med sina beslut, och att ändring endast ska ske när det föreligger drastiskt minskat assistansbehov.

2. Väsentlig ändrade förhållanden – så funkar det

Även om tvåårsomprövningarna stoppades från april 2018 görs fortfarande omprövningar vid ”väsentligt ändrade förhållanden”. Tabellen nedan visar hur det fungerar idag, och hur IfA anser att det borde fungera.

3. Behovsbedömningar: Fortsatt uppstyckning och nya neddragningar

Enligt IfA:s uppfattning begränsas de grundläggande behoven allt mer, samtidigt som de delas upp i små beståndsdelar. IfA vill att behov ska ses i sin helhet.

”Detta skiljer den personliga assistansen från hemtjänst, och skapar möjlighet till ett självbestämt liv som andra medborgare,” säger Sophie Karlsson.

IfA anser att ”personlig assistans inte ska bestå av korta punktinsatser, utan vara en sammanhållen insats”.

Även efter lagändringarna den 1 januari 2023 kommer många inte att beviljas den personliga assistans som de behöver. IfA kräver exempelvis att toalettbesök ska bedömas i sin helhet och inte delas upp på förflyttning till/från toalettstolen, dra ner/upp byxor och underbyxor, torka sig, tvätta sig med mera, där varje litet moment bedöms för sig, och om det är grundläggande eller inte.

Den typen av närgångna utredningar, med uppstyckning av olika behov och minuträkning, gör det svårt att få rätt till assistans.

LÄS ÄVEN: Fortsatt närgångna assistansutredningar trots nytt kunskapsstöd

Uppfattningen att assistansbehov ska ses i sin helhet, inte som punktinsatser, delas av hela funktionsrättsrörelsen och av en majoritet av riksdagens ledamöter, som riksdagen uttalat att samtliga grundläggande behov ska vara assistansgrundande i sin helhet.

Politiker som Pia Steensland (KD) och Bengt Eliasson (L) har stridit för att grundläggande behov ska beräknas i sin helhet, och därmed ge fler möjlighet till assistans. Regeringen har sagt nej till att utreda detta, men huvudmannaskapsutredningen (som ska vara klar 1 mars 2023) har ändå uppmärksammat frågan.

”Beroende på vilka förslag som huvudmannaskapsutredningen lägger fram 2023 så kommer grundläggande behov ha mer eller mindre betydelse. Utredaren har talat om att man funderar över vad ’kvalifikationen’ till assistansen ska vara. Om minuträkning för alla behov skulle kvarstå, inte bara för grundläggande behov, så har vi kvarvarande problem, eftersom ingen kan leva efter korta punktinsatser och det skulle fortsatt vara svårt för en del att kvalificera sig till assistansen”, säger Sophie Karlsson.

Vad säger partierna om grundläggande behov?

Assistanskolls valbarometer 2022 sa alla partier utom S och M att de vill ändra lagen så att alla grundläggande behov blir assistansgrundande i sin helhet. Trots den starka opinonen för en sådan ändring har S och M hittills avvisat alla sådana krav.

LÄS ÄVEN: Ny modell för behovsbedömning kan bli mycket dyrare

Försäkringskassans ökade krav på assistansanordnare att kontrollera hur assistansen utförs innebär nya hot mot enskildas personliga integritet. Illustration: Bengt Elmén.

4. Självbestämmandet minskar: Allt mer kräver Försäkringskassans godkännande

Möjligheten för den enskilde assistansanvändare att själv bestämma över hur assistanstiden ska användas har blivit allt mer begränsad. Det har gått så långt att till och med byte av hobby kan kräva en anmälan till Försäkringskassan och därmed risk för minskad assistans.

Vilken frihet har man att ändra i sin vardag utan att först få Försäkringskassans godkännande? Hur ska det rent praktiskt gå till om Försäkringskassans godkännande skulle behövas?

”Det är förstås helt absurt, men utvecklingen går mer och mer åt att det krävs godkännande från Försäkringskassan”, säger Sophie Karlsson.

”Assistansen kommer längre och längre bort från att leva upp till rättigheter och möjligheter, och blir allt mer en styrd och begränsad insats. Det går stick i stäv med Funktionsrättskonventionen. Folk vrider ut och in på sig för att göra rätt, men riskerar att göra fel ändå. Och egentligen vill folk bara kunna leva och göra sådant som vem som helst kan. Situationen är inte hållbar.”

Sophie Karlsson menar att den tidigare ordningen – att den enskilde får använda den beviljade tiden som hen själv önskar – måste råda. Det bör vara så att endast ändrade behov (behov av färre timmar hänförligt till exempelvis förbättrad hälsa, alternativt att behoven tillgodoses av annan insats) ska rapporteras till Försäkringskassan.

”Den enskilde måste själv kunna omstrukturera sin tid som hen önskar. Att en enskild aktivitet byts ut mot annan aktivitet ska inte spela någon roll så länge hen håller sig inom beslutat antal timmar.”

Inte heller här finns några konkreta initiativ för att lösa problemen. Snarare är det så att kontroller och begränsningar fortsätter att öka, bland annat för att assistansanordnare känner stor press att anmäla alla förändringar för att inte drabbas av återbetalningskrav.

LÄS ÄVEN: Detta måste alla assistansanordnare kontrollera

5. Återkrav: Växande oro för att beslut ska ändras i efterhand

Assistansberättigade måste kunna förlita sig på att Försäkringskassans beslut består, betonar Sophie Karlsson: ”Om Försäkringskassan fattat felaktiga beslut måste myndigheten stå för det, om den enskilde lämnat korrekta uppgifter.”

Så fungerar det inte idag. Tvärtom är det så att Försäkringskassan ibland ändrar sina beslut i efterhand. Det finns exempel på att man har dragit in assistansersättning flera år retroaktivt, med återbetalningskrav på miljoner. Återkrav kan ställas både till den enskilde assistansanvändaren och till assistansbolaget/anordnaren. Branschorganisationen Fremia har beskrivit återkraven som ”total rättslöshet”.

Osäkerheten leder till att assistansanordnare ökar kontrollen av vad som händer hemma hos den assistansberättigade, vilket leder till ökade integritetsintrång.

LÄS ÄVEN: Kammarrättens dom om återkrav begränsar personlig assistans

Kan privatlivet skyddas för de som behöver assistans, utan risk för ökat fusk? Sophie Karlsson menar att det visst är möjligt.

”Genom att öka anslagen till IVO kan tillsynen utvecklas till att pröva individuella ärenden och i större utsträckning finna brister i kvalitet och eventuella oegentligheter genom den löpande lämplighetsprövningen. Även genom bättre samverkan mellan olika myndigheter kan kriminell verksamhet upptäckas”, säger Sophie Karlsson.

Hon menar även att Försäkringskassan genom tidsredovisningen har koll på när assistansen utförs, och kan genom uppföljning av beslut samt samarbete med andra myndigheter, ha möjlighet att ha kontroll i tillräcklig utsträckning för att skapa ett hållbart och säkert system, utan att det går ut över den enskildes integritet i alltför hög grad.

Vad säger partierna om Försäkringskassans återkrav?

Alla riksdagspartier vill se åtgärder mot hur Försäkringskassans driver in återkrav av assistansersättning. Partierna menar att bedömningar och beslut om återkrav behöver bli mer rättssäkra. S uttryckte det mer försiktigt än övriga partier och sa, i Assistanskolls valutfrågning 2022, att ”vi ser ett behov av att se över regelverket för omprövning av personlig assistans och därmed också Försäkringskassans regler för återkrav”.

Assistansersättningen har urholkats under senare år, och risken är stor att den försämras ytterligare under 2023. Illustration: Bengt Elmén.

6. Urholkad timersättning ger sämre kvalitet

Förutsättningarna för personlig assistans har försämrats genom en successiv urholkning av timersättningen (schablonersättningen).

För 2024 beslöt regeringen att höja assistansersättningens timbelopp med 2,5 procent. Det är betydligt lägre än löneökningarna, och innebär en fortsatt urholkning. Det nya schablonbeloppet för assistansersättningen 2024 blir 332,60 kronor, en höjning med 8 kronor och 10 öre.

Kampanjen Rimliga villkor har krävt en höjning på drygt 12 procent. Bakgrunden är att ersättningen under tio års tid successivt har urholkats.

LÄS ÄVEN:
Statsbudget 2024: Assistansersättningen höjs 2,5 procent
Assistansen förlorade huggsexan – vad händer nu med timbeloppet?

Vad anser partierna om assistansersättningens timbelopp?

Bland riksdagspartierna har Liberalerna mest aktivt förespråkat en större höjning av timersättningen. L vill höja med 3,5 procent per år under tre år, och därefter knyta höjningen till index för löner och kostnader i liknande branscher. Kristdemokraterna har föreslagit en årlig höjning på 2,2 procent, eller i nivå med avtalsenliga löneökningar. Både L och KD står dock bakom budgetpropositionens låga 1,5 procent.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *