Statlig rapport ifrågasätter ADHD-behandlingar
Användningen av läkemedel mot ADHD har ökat kraftigt de senaste åren. Nu varnar statliga SBU för utvecklingen.
”Vissa läkemedel har på kort sikt visats lindra ADHD-symtom, men risken för biverkningar på lång sikt är oklar”, skriver SBU i en rapport.
Läs mer: De 10 viktigaste frågorna om adhd-läkemedel 2021
Det behövs mer forskning kring både diagnostik och behandling av ADHD och autismspektrumtillstånd. Det slår SBU, Statens beredning för medicinsk utvärdering, fast i rapporten ”Om psykiatrisk diagnos och behandling”.
Ett tiotal olika metoder används för att ställa diagnoserna, men enligt SBU saknar de flesta forskning som visar hur de fungerar. Det betyder dock inte att SBU anser att de är värdelösa.
– Men de behöver utvärderas systematiskt för att specialistvården ska kunna avgöra vilka som ska användas och på vilket sätt, säger Lars Jacobsson, ordförande för SBU:s projektgrupp.
Även behandlingarna är ett dåligt utforskat område. Nyttan och riskerna har sällan studerats vetenskapligt.
”Ett undantag är läkemedlen metylfenidat och atomoxetin, som har visat sig lindra uppmärksamhetsproblem, impulsivitet och överaktivitet hos både barn och vuxna med ADHD på 3 veckor till 6 månaders sikt. Det går inte att bedöma nytta och risker när behandlingen pågår längre än 6 månader. Läkemedlen kan ha biverkningar på kort sikt, till exempel nedsatt aptit och mag-tarmbiverkningar”, heter det i SBU:s pressmeddelande.
SBU utesluter inte att behandling med centralstimulerande ADHD-läkemedel kan skapa problem på lång sikt.
”Det behövs långtidsstudier för att bedöma om risken för missbruk i vuxen ålder påverkas hos personer som behandlats med centralstimulerande ADHD-läkemedel som barn”, skriver SBU.
