IVO:s tillsyn inom LSS och socialtjänst ska vässas 2025

IVO:s tillsyn inom LSS och socialtjänst ska förbättras. Regeringen går vidare med förslag från utredningen ”En mer effektiv tillsyn över socialtjänsten”. Det framgår av budgetpropositionen för 2025. 

Just nu: remissvar ska analyseras

Remissrundan för utredningen är avklarad, och nu ska regeringskansliet analysera svaren på utredningen, för att sedan gå vidare med förslag.

– Vi ser fram emot att analysera remissvaren och ta arbetet vidare inom regeringskansliet, sa statssekreterare Minna Ljunggren på Intradagarna 24 september 2024. IVO behöver förbättrade möjligheter och tydligare lagstiftning för att ingripa. Budgetpropositionen anger att vi går vidare med förslag från utredningen.

[Artikeln fortsätter efter rosa rutan med länkar.]

Hur kan IVO:s tillsyn då förbättras inom LSS och socialtjänst? En mängd förslag kom den 3 april 2024 när utredningen En mer effektiv tillsyn över socialtjänsten, SOU 2024:25 överlämnades till socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall (M).

Utredaren Helén Ängmo (som även är generaldirektör på Skolinspektionen) presenterade en rd åtgärder som kan hjälpa IVO, Inspektionen för vård och omsorg, att dels förbättra tillsynen, dels öka möjligheterna att ingripa vid brister.

Ej verkställda beslut ska straffas hårdare

Utredningen föreslår bland annat högre avgifter för kommuner som ej verkställer beslut i rimlig tid. Utredningen anser att den nedre gränsen ska höjas från 10 000 kronor till 15 000 kronor och den övre gränsen från 1 miljon kronor till 1,5 miljoner kronor.

Frågan är aktuell eftersom många får vänta på att exempelvis få tillgång till LSS-bostad. Även om kommunen får maximala böter av IVO är det ändå lönsamt att dra ut på verkställandet.

Frågan är om den föreslagna höjningen av maxbeloppet räcker till för att avskräcka kommuner från att bryta mot LSS. I ett remissvar kräver Riksförbundet FUB att avgifterna höjs betydligt mer än vad utredningen föreslagit:

”Mer kraftfulla åtgärder behöver därför vidtas för att få bukt med problemet med kommuner som inte verkställer insatser i tid. Att inte verkställa ett gynnande beslut som grundar sig på lag är att klassa som kommunalt lagtrots.”

I en debattartikel den 11 september skriver FUB vidare:

I dag kostar en lägenhet i en gruppbostad i genomsnitt cirka 500 000 kronor per halvår för en kommun, enligt Kolada, en databas med nyckeltal för kommuner och regioners verksamhet. Trots det är det vanligt att förvaltningsrätten endast dömer ut 200 000 kronor för ett halvårs fördröjning med att verkställa insatsen. Kommunen sparar alltså 300 000 kronor på att låta personen vänta.

Om kommunen kan spara sådana summor, trots en särskild avgift, behöver den höjas med råge. Den särskilda avgiften ska vara ett incitament för kommunerna att följa LSS. Det är regeringens skyldighet att säkerställa att lagtrots inte ska löna sig.

Nästan 17 000 verksamheter

IVO:s tillsyn över socialtjänsten och LSS-verksamheter är viktig för barn, äldre och personer med funktionsnedsättning. IVO har nästan 17 000 verksamheter registrerade i sitt Omsorgsregister, som är grunden för tillsynen. I registret finns de flesta offentliga verksamheter (främst kommuner) som har anmälningsplikt och privata verksamheter som har tillståndsplikt.

IVO behöver fler verktyg och tydligare lag

Utredningen har kommit fram till att IVO:s tillsyn oftast resulterar i att noterade brister åtgärdas, men att IVO ändå behöver förbättrade möjligheter att ingripa på vissa områden. Det räcker inte med förelägganden, utan det behövs ytterligare verktyg och tydligare lagstiftning i vissa delar. Det behövs bland annat i syfte att skydda barn och unga och för att bättre kunna möta behovet av att ingripa mot otillåtna verksamheter och olämpliga utförare, skriver utredaren.

Viktiga förslag

Här sammanfattar vi utredningens viktigaste förslag:

Nya sanktionsavgifter för att skydda barn

IVO föreslås få möjlighet att ta ut sanktionsavgifter på två områden där det är vanligt med återkommande brister och där konsekvenserna för placerade barn och unga kan bli allvarliga. Det ena området gäller när den som bedriver en verksamhet som står under IVO:s tillsyn enligt socialtjänstlagen eller LSS har brutit mot villkor som föreskrivs i verksamhetens tillstånd. Denna del av förslaget omfattar alltså enbart privata utförare (kommuner behöver inte tillstånd). Det andra området är när huvudmannen före sin anställning av personal har underlåtit att kontrollera misstanke- och belastningsregister av personal vid vissa boenden som tar emot barn. Alla offentliga och privata huvudmän skulle omfattas av detta.

En avgift på 100 000 kronor per överträdelse när det gäller underlåtelse att hämta in registerutdrag.

Ett tak för hur stor avgiften får bli i det enskilda fallet, högst 500 000 kronor, när det gäller överträdelser av villkor i tillstånd.

Även Statens institutionsstyrelse ska få vite

En uttrycklig bestämmelse om att det ska vara tillåtet att förelägga staten vid vite. Idag kan IVO inte använda vite mot Statens institutionsstyrelse, trots allvarliga och återkommande brister i dess verksamheter.

Prövning av juridisk person

Ändring införs i socialtjänstlagen och LSS om att lämplighetsbedömning som IVO gör i samband med en ägar- och ledningsprövning uttryckligen ska omfatta den juridiska person som är sökande eller tillståndshavare. Nuvarande lagtext ger inte tydligt stöd för detta. Flera domstolar har också bedömt att prövningen inte kan avse den juridiska personen som sådan. Detta vill utredaren ändra på.

Omedelbara förbud

IVO ska få möjlighet att omedelbart förbjuda en olovlig verksamhet som omfattas av tillståndsplikt enligt socialtjänstlagen eller LSS. IVO har sett behov av att kunna vidta mer kraftfulla åtgärder mot olovliga verksamheter eftersom en polisanmälan oftast inte leder vidare. En olovlig verksamhet kan då fortsätta obehindrat. IVO har tidigare föreslagit för regeringen att myndigheten ska få förbjuda olovliga verksamheter. Utredningen gör samma bedömning som IVO när det gäller behovet av en sådan bestämmelse.

Stopp för tillstånd som inte utnyttjas

IVO ska kunna återkalla ett tillstånd att bedriva verksamhet enligt socialtjänstlagen eller LSS utan föregående föreläggande om tillståndet inte har utnyttjats under en sammanhängande tid av sex månader.
Det förekommer att utförare som har tillstånd för en viss verksamhet enligt socialtjänstlagen eller LSS inte bedriver någon verksamhet under en kortare eller längre period. Det finns drygt 300 vilande verksamheter i IVO:s omsorgsregister. Vilande verksamheter kan ibland användas som brottsverktyg av oseriösa aktörer som har fått sitt tillstånd återkallat eller som inte har kunnat få tillstånd. För att förebygga missbruk bör en verksamhet med tillstånd inte kunna vara vilande under obegränsad tid.

Straffbart att bryta mot förbud

Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot ett förbud om att bedriva verksamhet enligt LSS ska kunna dömas till böter. En motsvarande bestämmelse finns sedan tidigare i socialtjänstlagen. Det saknas skäl att se annorlunda på behovet av en sådan regel i LSS, skriver utredaren.

Utökad anmälningsskyldighet

Utökad anmälningsskyldighet för kommunerna när en kommun har uppmärksammat eller misstänker att en utförare är olämplig på något sätt, liksom om kommunen har uppmärksammat allvarliga brister i utförandet av verksamheten.

Kommuner ska bli skyldiga att anmäla till IVO när de gör väsentliga förändringar i egen anmälningspliktig verksamhet, liksom när verksamheten upphör tillfälligt eller läggs ned.

En bestämmelse om anmälningsskyldighet i LSS som rör personlig assistans utvidgas och införs även i socialtjänstlagen.

Nytt stöd mot välfärdsbrott

Många kommuner vill ha bättre stöd vid upphandling och avtalsutformning, och för att förhindra välfärdsbrott. Upphandlingsmyndigheten föreslås få i uppdrag att uppdatera och utveckla tidigare framtaget stöd för vård- och omsorgssektorn i samverkan med IVO, Ekobrottsmyndigheten och Sveriges kommuner och regioner med flera aktörer.

En helt ny kvalitetsgranskning?

IVO och Socialstyrelsen får ett gemensamt uppdrag om att utreda förutsättningarna för att införa kvalitetsgranskning inom socialtjänsten, men även inom hälso- och sjukvården.
Utredaren Helén Ängmo, som även är generaldirektör på Skolinspektionen, menar att en granskning på motsvarande sätt som Skolinspektionen gör skulle vara värdefullt för att förbättra verksamheter, och sprida goda resultat.

Föreslår högre avgifter för ej verkställda beslut

Utredningen föreslår även högre beloppsgränser för avgifterna när kommuner ej verkställer beslut tillräckligt snabbt.

Utredningen anser att den nedre gränsen ska höjas från 10 000 kronor till 15 000 kronor och den övre gränsen från 1 miljon kronor till 1,5 miljoner kronor.

LÄS ÄVEN:
Tusentals får vänta på stöd – beslut verkställs inte

Utredningen Framtidens socialtjänst har föreslagit att avskaffa reglerna i socialtjänstlagen om särskild avgift vid biståndsbeslut som inte har verkställts inom skälig tid. Den nya utredningen menar dock att det skulle ge IVO sämre möjligheter att utöva tillsyn och att ingripa vid brister. Man ser också en risk för att enskildas rättssäkerhet skulle påverkas negativt.

”Varje år får ungefär en tredjedel av kommunerna betala särskild avgift, och då i regel med relativt låga belopp. En femtedel av kommunerna har inte fått betala någon särskild avgift under den åttaårsperiod som vi har studerat.

Vi bedömer att särskild avgift används som det var tänkt, som ett yttersta påtryckningsmedel för att få kommunerna att verkställa besluten. Inget tyder på att IVO använder verktyget fel eller för ofta. Till exempel ansöker IVO inte om särskild avgift när den enskilde anses ha varit medvållande till dröjsmålet genom att tacka nej till en godtagbar insats.

Regelverket om särskild avgift framstår alltså som välfungerande och tjänar sitt syfte”, skriver utredningen.

Läs mer och ladda ned utredningen på regeringens webbsida.