Stor besvikelse över lågt skadestånd för mobbad elev

Skadeståndet blev oväntat lågt för en elev som utsatts för kränkande behandling på en skola i Ulricehamn.
Trots krav på rekordhöga 432 500 kronor blev det en förlikning på 70 000 kronor.
BEO, Barn- och elevombudet, Lars Arrhenius är besviken.
– Detta ger inte den upprättelse eleven har rätt till.

Pojken utsattes för mobbning och allvarliga kränkningar under flera år på skolan i Ulricehamn. När han till slut gav igen på mobbarna blev det ofta han själv som fick skulden för att ha ”provocerat”.

Skolan lyssnade inte på mammans vädjanden om stöd. Trots att sonen hade en dokumenterad diagnos tog skolan inte ta fram de resurser som behövdes för att han skulle kunna få en acceptabel skolmiljö.

Barn- och elevombudet Lars Arrhenius såg så allvarligt på situationen att han krävde ett rekordhögt skadestånd av kommunen, hela 432 500 kronor. Nu har parterna kommit överens om en förlikning på en mycket lägre nivå. Eleven får 70 000 kronor av kommunen.

– Jag känner stor besvikelse över att Ulricehamns kommun i slutskedet av förhandlingarna valt att lämna ett så pass lågt bud, trots att kommunen medgett att man agerat bristfälligt, säger BEO Lars Arrhenius.

– Det ger inte den upprättelse eleven haft rätt till, men med hänsyn till hur dåligt eleven mår i dagsläget och för att inte behöva utsätta honom för en rättslig process har vi dock valt att anta budet. Eleven är väldigt besviken över förlikningsbeloppets låga nivå.

Tror du att pojken hade fått högre skadestånd i domstol?
– Det är svårt att svara på. Det finns inte så mycket praxis i dagsläget.

Var det ett misstag att begära så högt skadestånd?
– Nej. Den här eleven har varit utsatt för allvarliga kränkningar under lång tid. I det perspektivet är det inte mycket pengar. Mobbningen han utsattes för gör att han fortfarande mår dåligt. Det visar hur kränkningar ofta ger livslånga spår. Det finns egentligen inga pengar i världen som kan ersätta det. Sedan är min grundinställning att skadestånd i sådana här fall har två syften, dels är det en upprättelse för den drabbade, dels har skadestånd en preventiv effekt.

Har kommunen utnyttjat situationen och lagt ett lågt bud eftersom man vet att det är påfrestande att gå till domstol?
– Jag hoppas att det inte är på det sättet.

Hur blir det i fortsättningen, kommer utsatta elever att våga eller orka gå till domstol?
– Det är alltid upp till eleven och föräldrarna att bestämma om jag ska driva fallet till domstol eller inte. Samtidigt vill jag hänvisa till en dom i hovrätten för västra Sverige, där BEO fick rätt. Det handlade om en flicka som varit utfryst. Här fick hon svart på vitt att det gör precis lika ont som att bli slagen och att skolan har samma ansvar där. Det var en viktig markering. En sådan dom ger också mycket hopp till andra kränkta elever.

Hur kan man göra det mindre pressande att gå till domstol och begära skadestånd? Har du goda råd till elever och föräldrar?
– Jag har full förståelse för att det kan vara väldigt jobbigt för en elev att berätta om sin utsatthet i domstol. En rättslig prövning tar tid och är påfrestande. Dock är det inte alltid så att barnet behöver vittna själv. Jag har alltid flera möten med familjen innan förhandlingen börjar, för att i lugn och ro berätta om hur det går till.

Kommer BEO att agera annorlunda på något sätt i fortsättningen när liknande fall kommer?
– Nej, på den punkten blir det ingen ändring, säger Lars Arrhenius.