Stor oro inför skolstarten för elever med NPF

Skolstarten skapar stor oro för elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som ADHD och autism.

– Det behövs ökad kompetensen hos all personal i skolan. Det gäller såväl hur man anpassar undervisningen som bemötandet av elever med NPF, säger Anki Sandberg, ordförande i Riksförbundet Attention.

En ny undersökning gjord av Riksförbundet Attention visar att mer än 60 procent av alla elever med egen neuropsykiatrisk diagnos känner stor eller ganska stor oro inför terminsstarten. För deras föräldrar är siffran drygt 74 procent.

Upplever stor hopplöshet

– Alltför många elever mår dåligt och många vill inte ens gå till skolan. De oroar sig för att det inte ska fungera, varken med skolarbetet eller relationerna och upplever en stor hopplöshet. Siffrorna måste tas på stort allvar, säger Anki Sandberg.

Mellan fem och sju procent av eleverna i den svenska skolan uppskattas ha en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning (NPF), enligt Attention. Ännu fler har liknande svårigheter utan att ha fått en diagnos.

Stöd saknas – befogad oro

Anki Sandberg anser att elevernas och föräldrarnas oro är befogad, eftersom många elever med NPF inte får bra stöd i skolan.

– Det är en tuff verklighet för många. Det leder till både sänkta betyg och ovilja att gå till skolan, samt till sämre självkänsla och psykisk ohälsa. Detta påverkar förstås hela familjen, säger hon.

Ser ingen förbättring

Det är inte första gången som Attention kartlägger oron inför skolstarten. Och utvecklingen har inte varit positiv.
– Dessvärre ser vi inte någon förbättring, säger Anki Sandberg.

Hemmasittarna har blivit fler under senare år, och det finns många olika förklaringar till detta. Läs mer om problemen för hemmasittare, och vad man kan göra åt dem i vår guide: Vägar till skolnärvaro för hemmasittare.