Stora värden går förlorade när tjejer befrias från idrott

josefin_153_0.jpg

ANNONS

Annons för Särnmark

ANNONS

Annons för LSS-skolan

ANNONS

Annons för Humana

ANNONS

Annons för Etac

ANNONS

Annons för durewall.se

Unga tjejer befrias från skolidrotten utan att de har intyg från läkare. – Många tjejer i den här åldern kan tycka att det är skönt att slippa idrotten, men då vet de inte sitt eget bästa, säger Josefin Abrahamsson, som leder projektet Aktiva tjejer.

Unga tjejer befrias från skolidrotten utan att de har intyg från läkare.

– Många tjejer i den här åldern kan tycka att det är skönt att slippa idrotten, men då vet de inte sitt eget bästa, säger världsmästaren i bordtennis Josefin Abrahamsson, som leder projektet Aktiva tjejer.

Nu uppmanar hon föräldrar att kräva sina barns rätt till idrott, och hon önskar att idrottslärare skaffar sig mer kunskap om hur skolidrott kan bedrivas så att den passar alla.

När Föräldrakraft når Josefin Abrahamsson är hon i Stockholm på en tjejledarutbildning anordnad av United Sisters, som är en del av Fryshuset. Kunskaperna från utbildningen hoppas hon kunna förmedla till andra tjejer, bland annat genom projektet Aktiva tjejer som hon driver genom sin anställning på FIFH Malmö. Varje vecka samlas en grupp om mellan 15 och 20 tjejer i åldrarna 13 – 24 år för att testa olika idrotter/motionsformer, men även för att samtala om självständighet, vikten av fysisk aktivitet och mycket annat.

– Ibland träffas vi över en fika och pratar om livet stora och små frågor.

Träffarna har visat sig meningsfulla och en första avknoppning är på gång. Inom kort ska två av tjejerna från den första gruppen starta egna grupper.

– Det här är ett sätt att skola tjejer in i livet, och vi gör det genom idrott. I de här åldrarna är det viktigt att lära känna sin kropp, inte minst för för att stärka självkänslan. Många har blivit befriade från skolidrotten, men egentligen får man inte bli befriad om man inte har ett intyg från en läkare, säger hon.

Josefin Abrahamsson bekräftar att det alltför ofta går till på det sätt som Åsa Llinares Norlin beskriver i rapporten ”Aktivt liv – En lönsam investering för individ och samhälle!”

På grund av bristande kunskaper och fantasi händer det att idrottslärare ber sina elever med funktionshinder att, som Josefin Abrahamsson säger, ”ta en promenad i parken” eller att ”gå ner på gymmet”.

– Men går man, ensam, till gymmet så missar man hela poängen med sammanhållning och man får inte del av teamkänslan. Många tjejer i den här åldern tycker att det är skönt att bli befriad från gymnastiken, men de förstår i det läget inte alltid sitt eget bästa, säger hon.

Om tjejerna vill så tar FIFH Malmö kontakt med skolor och personal. Vid enstaka tillfällen har Josefin Abrahamsson varit ute och talat med rektorer och idrottslärare.

– All idrott går att anpassa, men man måste ha lite kunnande och framför allt fantasi, säger hon.

Det har även hänt att idrottslärare kontaktat FIFH Malmö för att få förslag på hur de ska lägga upp skolidrotten så att den passar alla.

– Det är oerhört glädjande och positivt om det går så långt. Men denna typ av förfrågningar är tyvärr mycket ovanliga, säger Josefin Abrahamsson.

Vad bör idrottslärare som inte vet hur de ska hantera sina funktionshindrade elever göra? Vart kan de vända sig?

– De kan vända sig till oss, vi kan ge råd och tips och de kan även komma hit och till exempel testa rullstolsbasket. Eventuellt kan läraren få sitta i rullstol medan de andra spelar som vanligt. Då får de samtidigt uppleva hur det kan vara att ha ett funktionshinder och få kämpa under samma förutsättningar som de andra, säger hon.

Idrottslärare kan också vända sig till handikappförbundet och till lokala handikappföreningar.

Vad bör föräldrar göra om de befarar att sina barn inte får den skolidrott som de har rätt till?

– Först och främst måste de se till att ta kontakt med och tala med rektorn och idrottsläraren. De kan också ta kontakt med lokala handikappidrottsföreningar. Det är viktigt att man som förälder orkar ligga på och ta itu med det här, säger Josefin Abrahamsson.

Men är det inte risk att föräldrar helt enkelt inte orkar att kämpa också för den här biten?

– Jo, det är emellanåt ett stort problem. För mig var idrotten en naturlig väg att gå, då jag kommer från en idrottande familj. Men om föräldrarna inte själva idrottar eller idrottat är det inte lika troligt att de kommer att kämpa för sina barns rätt till skolidrott, säger Josefin Abrahamsson.

Det finns flera aspekter av handikappidrott som det vore önskvärt om idrottslärare hade mer kännedom om, enligt Josefin Abrahamsson. Själv har hon en cp-skada som gör att hennes högra sida inte har lika god koordinationsförmåga och styrka som den vänstra.

– I mitt fall sysn inte handikappet så mycket. Kunde jag inte springa i skogen fick jag sämre betyg än de andra, men så ska det inte vara. Man ska kunna visa sin färdighet inom idrott på andra sätt, utifrån sina egna förutsättningar. Man ska inte få sämre betyg för att det är en fysisk omöjlighet att utföra en viss övning.

Det är enligt Josefin Abrahamsson mycket betydelsefullt att föräldrar ”förstår vikten av fysisk aktivitet” och skolidrott.

– Många bävar inför tanken att sitt barn med funktionshinder ska behöva träna varje dag. Men att träna behöver inte vara tråkigt, och det gäller att inte enbart träna det som man är dålig på utan också det man är bra på.

Josefin Abrahamsson minns hur hon, via habiliteringen och i skolan, i barnaåren gång på gång fick öva att plocka saker med sin högra hand, trots att det var svårt, många gånger rent av omöjligt. Den ihärdiga och monotona träningen gjorde henne nedstämd och frustrerad. Inte förrän hon började med pingis kom känslan av att klara av och vara duktig på något. Högerhanden fick plötsligt, som hon säger, gratisträning.

– Jag har blivit så mycket bättre på min högra sida efter att ha tränat pingis, där jag spelar med den vänstra handen. Genom att träna det man är bra på ökar man självkänslan, säger hon.

Fakta Josefin Abrahamsson
Ålder: 28
Idrott/idrotter: Bordtennis (har tidigare spelat fotboll, ishockey, tennis)
Meriter: VM-guld såväl individuellt som i lag, 2006
Yrke/anställning: FIFH Malmö, verksamhetsansvarig för Aktiva tjejer!
Nyårslöfte: Uppskatta det som händer nu!!
Hoppas att 2008 innebär: Att samhället inser vikten av fysisk aktivitet, framför allt om man har ett funktionshinder. Ett guld vid paralympics i Peking
Hit bör idrottslärare och föräldrar vända sig för att få tips och råd: De olika handikappidrottsföreningarna runt om i landet.

Publicerad:
2007-11-20

Av: Mikael J Nyberg

Nyckelord:
idrott


ANNONS

Annons för LSS-skolan

ANNONS

Annons för Humana

ANNONS

Annons för Särnmark

ANNONS

Annons för durewall.se

ANNONS

Annons för Etac