Strategi för lugnare vardag i npf-familjer: Bli en tydliggörare

Publicerat av
Lena Marieke Wemar
Dela

Alla barn kan missförstå andra eller misslyckas med att kontrollera sina impulser ibland, men vissa barn misslyckas ständigt. Det kan orsaka både familjekonflikter och semesterkatastrofer. Då behöver föräldrarna bli ”tydliggörare” och erbjuda barnen konkreta strategier.

Ny handbok för att ”få familjen att funka”

Psykologen David Edfelt och läraren Cajsa Jahn har skrivit ”Få familjen att funka”, en praktisk handbok fylld av tips för en bättre vardag.

– Vi ser att vissa familjer har det otroligt tufft för att ett eller flera av deras barn inte har utvecklat de färdigheter och förmågor som jämnåriga barn har. Då får både barn och föräldrar kämpa väldigt mycket, säger David Edfelt.

Annons

– Alla barn utvecklas i sin egen takt och befinner sig någon gång i en situation där de stöter på problem, så de flesta föräldrar kan nog känna igen sig i våra beskrivningar, säger Cajsa Jahn.

David Edfelt är psykolog och Cajsa Jahn är lärare, båda är också författare. Ihop med beteendevetaren Anna Sjölund och pedagogen Malin Reuterswärd har de tidigare skrivit flera böcker om tydliggörande pedagogik och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Då har de främst vänt sig till yrkesverksamma inom förskola, fritids och skola, men i den nya boken Få familjen att funka riktar de sig till föräldrar. I boken får läsaren följa familjen Södergren och se hur problematiska situationer kan bemötas.

– De strategier som vi beskriver i boken är nödvändiga i vissa verksamheter och för vissa barn, samtidigt som de är bra för alla. I familjer där några barn har stora svårigheter och andra har det enklare, kan föräldrar använda de här förhållningssätten och råden för att skapa en tydlighet om vad som ska hända hemma, säger David Edfelt.

Annons
Boken Få familjer att funka innehålla många konkreta tips på tydliggörande pedagogik i hemmet. Foto: Natur och Kultur.

Svårt att se sitt barn kämpa och misslyckas

I vissa åldrar har de flesta barn svårt att sitta stilla och koncentrera sig, svårt att klara av nya situationer och att kontrollera sina impulser samt svårt att förstå vad andra känner eller tänker, skriver författarna. Vissa barn har extra svårt med detta, trots att de kämpar. Att tolka ansiktsuttryck kan vara omöjligt, starkt ljus och höga ljud kan kännas outhärdligt. Det är då frukosten, hårtvätten eller släktkalaset kan sluta i kaos.

– För föräldrar kan det göra ont att se sitt barn kämpa och misslyckas. Samtidigt visar forskning att de barn som ständigt snubblar i tillvaron inte har en aning om vad de kan göra istället. Det är detta vi vill visa och vilka strategier som föräldrarna kan erbjuda, säger Cajsa Jahn.

– Det handlar om att tydliggöra för barnen. När vuxna är tydligare med saker och ting blir det lättare att få med sig barnen. Vi gör redan så med exempelvis lördagsgodis. Får barn äta godis vid en viss tidpunkt, då vet alla i familjen det och vi slipper tjata och sätta gränser för godisätande varje dag, säger David Edfelt.

Annons

Många familjer står idag inför nya krav. Läroplanen i skolan utgår från att barn ska ha förmåga att analysera, diskutera och planera, föräldrar måste klara av att få iväg barnen till skolan trots att sociala medier och dataspel konkurrerar om uppmärksamheten, skriver författarna. De pekar också på att synen på barnuppfostran har förändrats och att föräldrar förväntas klara andra förhållningssätt än auktoritära krav på lydnad.

– Om barnen ska bli självständiga kan vi inte bara kräva lydnad och skrika och peka med hela handen och skuldbelägga. Vi måste ha en annan strategi och forskningen visar att ett autonomistödjande föräldraskap fungerar bäst, men då behöver vi verktyg, säger David Edfelt.

Var nyfikna på barnen

Strategierna i boken byggertydliggörande pedagogik, vilket förenklat kan beskrivas som att barn upplever olust och osäkerhet om de tvingas leva med många obesvarade frågor, och att vuxna kan förebygga detta genom att förbereda situationer och ge svar på oklarheter.

Annons

– Vi har ju uttryck som ”när, var, hur”, där vi fångar tre av de nio tydliggörande frågorna som barn behöver svar på. Det kan vi utveckla och även svara på ”varför, vad, med vem, hur länge, hur mycket och vad ska hända sedan”, säger David Edfelt.

Genom att lyssna och vara nyfikna på barnet kan vi ta reda på varför något har blivit fel, då kan många situationer lösas gemensamt. En viktig utgångspunkt för författarna är att barn gör så gott de kan. Om vissa barn ständigt misslyckas beror det ofta på att de saknar förmågor och inte automatiskt hittar strategier.

– Om vi ser ett problematiskt beteende så kan vi tänka ”vad kan det vara som är svårt för barnet just nu” istället för att agera och skälla, för då sluts dialogen. Om vi är medvetna om att barn bearbetar intryck på olika sätt och om vi öppnar upp för barnets egna tankar så kan vi få kunskap om vad det är som barnet inte klarar, säger David Edfelt.

Annons

Så kan du bli en ”tydliggörare”

Högtider, resor och semestrar är sådant som många barn tycker är roligt, men vissa barn kan tycka är helt obegripligt. Varför ska vi gå på släktkalas eller åka till en okänd plats på semestern? Att se bakom barns beteenden kan hjälpa föräldrarna att bli ”tydliggörare”, för kanske beror barnets motvilja på att det inte har förmågan att föreställa sig vad som ska ske.

– Det finns så många situationer där vi vuxna kan tydliggöra bättre för barnen, som inför släktkalaset, vid frukosten eller vid tandborstningen. Vi tänker inte alltid på att en sådan enkel sak som att klä på sig innefattar en massa beslut, som vad vi ska ha på oss och i vilken ordning plaggen ska på. Det kan vi visualisera för barnen, säger David Edfelt.

Ofta är det konkreta saker som orsakar problem, som att komma iväg till skolan, sköta hygienen, göra läxor och att sova. Då är det viktigt att hjälpa barn och unga att förstå vad som ska hända, när och varför samt att visualisera med bildstöd, ritprat, checklistor, steg-för-steg-instruktioner och scheman. Börja med små steg i det vardagliga, råder David Edfelt, sedan kan det gå att involvera barnen i att rita själva eller fotografera och printa ut.

Annons

– Alla föräldrar kan lära sig att använda bildstöd! Övning ger färdighet och det finns gratis program för att göra visuellt stöd så enkelt som möjligt, många familjer har redan en almanacka eller ett schema i köket och det kan man bygga vidare på, säger Cajsa Jahn.

Läs även vår guide om kommunikationshjälpmedel som ger alla barn en röst.

Även föräldrar behöver stöd

Men kan veckoscheman och visuella stöd få så stor påverkan på barnets beteende? Ja, menar båda författarna, fast de skrattar åt frågan, för det är förstås inte lösningen på alla problem. Men kan föräldrarna bli tydliggörare kan det på sikt leda till ökat lugn i familjen. Att få vara med och bestämma om frukosten, få stöd vid påklädning, liksom att de vuxna pratar kort- och -konkretiska, alltså kort, rakt och konkret – detta reducerar stressen för alla.

Annons

Samtidigt betonar författarna att föräldrar inte ska kämpa ensamma utan bör söka utredning om de misstänker en funktionsnedsättning bakom barnens svårigheter och att de ska ta hjälp av samhällets resurser, både för barnen och sig själva.

– Belastningen och stressen kan vara extremt stor i de här familjerna, så ett råd är också att försöka hitta någon att prata med för att inte vara själv med sin oro och stress som förälder. Ett annat råd är att försöka få en liten stund för sig själv varje dag, säger David Edfelt.

Några strategier ur boken Få familjen att funka

9 tydliggörande frågor barn behöver svar på:

• Varför ska jag göra det?
• Vad ska jag göra?
• Var ska jag vara?
• Med vem ska jag vara?
• När ska jag göra det?
• Hur ska jag göra det?
• Hur länge ska jag göra det?
• Hur mycket ska jag göra?
• Vad händer sedan?

Annons

8 sätt att hantera särskilt svåra moment

Valsituationer – presentera få alternativ, visa bildstöd (finns på bildstod.se)

Avslut och övergångar – förbered och ge tid, erbjud tidhjälpmedel, visa övergångskort med nästa aktivitet.

Förändringar – varna i god tid om något ändras.

Annons

Nya situationer – använd ritprat för att förbereda, seriesamtal och sociala berättelser kan hjälpa föreställningsförmågan.

Väntan – förbered, använd bildstöd eller post-it lappar med vänta-aktiviteter.

Saker som ska göras i flera steg – erbjud visuellt stöd med stegen i rätt ordning.

Annons

Problem vid lek och socialt samspel – förklara samspel genom ritprat.

När kaos uppstått – erbjud en nödutgång, en reträttplats där barnet får vara ifred.

6 kritiska familjesituationer som behöver förberedas:

Ledigheter, semestrar och resor – förbered, använd bildstöd och schema.

Annons

Julafton, högtider och kalas – tidslinje som visar hur långt det är kvar, dagsschema
för vad som ska hända.

Nytt syskon – förbered och svara på frågor om varför föräldrarna vill ha ett barn till, vem det är som kommer och hur länge nya syskonet ska stanna?

Kompisar – låt barnet välja själv, erbjud ritprat och förklara socialt samspel.

Kärlek och sexualitet – berätta om kroppsregler. Läs om detta på www.raddabarnen.se

När ditt barn blir myndigt – förbered genom böcker, gör en budget med mera.

Läs mer om boken på Natur & Kulturs webbsida.

 

Fler artiklar om detta ämne

”Skolor bör ha en exit-plan för elever med NPF”
Vi frågade Riksförbundet Attention hur man kan minska oron inför skolstarten
Stor oro inför skolstarten för elever med NPF
Anki Sandberg, Attention: Siffrorna måste tas på stort allvar
Fyra elever om sin skolfrånvaro: Vad behöver de för att det ska funka?
Allt fler skolor uppmärksammar situationen för ”hemmasittare”, men fortfarande finns en stor okunskap. Här berättar fyra elever.
Guide: Vägar till skolnärvaro för hemmasittare
”Jag har aldrig mött en enda elev som hellre vill sitta hemma och spela än att vara i skolan.” Ur Föräldrakraft nr 4, 2019
Så kommunicerar du bättre – och minskar risken för konflikt
Tydliggörande pedagogik – bra metod för att öka möjlighet till förståelse i LSS-verksamheter

Läs även om tydliggörande pedagogik i LSS-skolan 2021. Där beskriver Harald Strand detta som en metod för att skapa delaktighet för personer som har stöd enligt LSS.

Artikeln publicerades 2021-05-09