Striden med IVO har kostat Humana 200 assistanskunder

Humana rapporterar att bolaget har förlorat 12 procent av sina kunder inom assistans, sedan tillståndet för personlig assistans återkallades av IVO 31 januari.

LÄS MER: Striden mellan IVO och Humana – vad har hänt?

Intäkterna minskar med 480 miljoner

Det innebär att mer än 200 kunder har lämnat Humana. Detta uppges motsvara 480 miljoner kronor i minskade årliga intäkter.

Samtidigt meddelar Humana att tidsfristen för att överklaga inhibitionsbeslutet har löpt ut. Inhibitionen ligger fast och Humana kan fortsätta bedriva assistans under rättsprocessen.

HUMANAS CHEFSJURIST: Många håller tummarna för att vi ska få rätt mot IVO

Detta har hänt i striden mellan IVO och Humana

3 kommentarer

  1. Jag har läst allt som IVO anfört i sitt beslut om att återkalla Humanas tillstånd och yttrandet till
    förvaltningsrätten samt olika domar i kammarrätten i liknande fall. Jag har svårt att tro att
    Humana får behålla tillståndet, då skulle kammarrätten gå emot sina tidigare domar
    detta måste ses som osannolikt. Om ett antal jurister som är oberoende från Humana
    skulle ge sin syn på vad dom tror, så alla som är oroliga kunde ta ett beslut om dom ska stanna
    kvar eller söka sig en ny anordnare. Nu har man bara fått vad Humana tror om utgången.
    Kan inte HejaOlika Föräldrakraft göra detta, tycker att detta skulle vara till hjälp för både
    för brukare och assistans anordnare.

  2. Bo, du glömmer en sak i sammanhanget. Det är inte domslutet som är vägledande. Utan prejudikat-rekvisiten framgår av domskälen. Ett fall kan mycket väl ha slutat negativt sett ur Humanas perspektiv, men kan användas till Humanas fördel i den nu pågående processen. Klart finns det en risk att Humana förlorar i slutändan, men den risken får ändå beraktas som förhållandevis liten.

    En annan sak i sammanhanget är att de flesta domar från kammarrätterna är korrigeringsdomar av förvaltningsrätternas domar. Kammarrätterna (och i vanliga domstolar, hovrätterna) har i regel en kontrollfunktion av underinstansernas domar, cirka 85-90 % är sådana korrigeringsdomar. Resten, 10-15 %, är prejudicerande domar. Kammarrättens domar kan sällan användas för att förutsäga utgången. Det är bättre att börja med HFD-domar och sen kolla igen hur kammarrätterna dömt. HFD är nästan en prejudikatinstans, precis som HD.

    För det tredje så är 95-99 % av domarna från förvaltningsrätterna rena bevisfrågor, alltså hur domstolen över vad som talar för och vad som talar emot hur de ska döma. Resterande domar är rättsfrågor som är av principiell karaktär. Sådana fall kommer ofta till högsta instansen.

    För det fjärde är domstolarna bundna av vad parterna yrkat i överklagandet, eller stämningsansökan resp. svaromålet, både i tvistemål och brottmål. ”Rättens avgörande får ej gå utöver vad som yrkats i målet”, vilket står i 29 § förvaltningsprocesslagen (1971:291), som är den lagen som styr förvaltningsdomstolarna procedur. Motsvarande regler finns i rättegångsbalken för tvistemål och brottmål. Ett aktuellt exempel på detta är den s k snippa-domen, där åklagaren valt att bara stämma den tilltalade för våldtäkt, men åklagaren har kritiserats för att inte ha haft med ett andrahandsyrkan om sexuellt ofredande. Enbart av den orsaken var tingsrätten förhindrad att döma den tilltalade för enbart sexuellt ofredande. Rekvisiten för våldtäkt kan mycket väl vara aktuellt, eftersom fallet troligen bara består av bevisfrågor. Hovrätten får nu i uppdrag att kontrollera om förvaltningsrätten resonerat rätt i bevisfrågorna. Givet att snippa-fallet följer mönstret för hur domstolar brukar resonera. Av samma skäl är det allts inte säkert att snippa-fallet får (prejudikatdispens) prövningstillstånd i HD.

    Så det är inte bara att ta ett antal domar och dra slutsatser utifrån dem. Att Humana Assistans hittills förlorat 200 kunder pga IVO:s och FK:s klanterier kan, om Humana vinner i slutändan, utgöra mycket starka skäl och underlag för en skadeståndstalan mot staten (IVO).

    1. Rättelse:

      ”Hovrätten får nu i uppdrag att kontrollera om förvaltningsrätten resonerat rätt i bevisfrågorna. Givet att snippa-fallet följer mönstret för hur domstolar brukar resonera.”

      ”Hovrätten får nu i uppdrag att kontrollera om tingsrätten resonerat rätt i bevisfrågorna. Givet att snippa-fallet följer mönstret för hur domstolar brukar resonera.”

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *